ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Barncentrum. Barns hälsa i Örebro län

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barncentrum Barns hälsa i Örebro län Ur hälso- och sjukvårdens perspektiv 2008

2 Örebro läns landsting, Barncentrum, 2008 Omslag: Microsoft Clipart Layout: Margareta Zander Tryck: Trio Tryck AB, Örebro, 2008

3 Förord Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd har uppdragit åt Barncentrum att belysa barns situation i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv. Barncentrums verksamheter ansvarar gemensamt för materialet i rapporten. Även andra myndigheter och verksamheter har bidragit med material. Arbetet med rapporten har pågått under perioden augusti 2007 till april En tidigare rapport, som även den genomfördes av Barncentrum, publicerades Barncentrum består av följande verksamheter: barnhälsovården, barnoch ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, barn- och ungdomsmottagningen i Karlskoga, barn- och ungdomsmottagningen i Lindesberg, barn- och ungdomspsykiatrin, mödrahälsovården, primärvården, röst- och talvårdsenheten, samhällsmedicinska enheten, skolhälsovården samt tandvården. Barncentrum vill tacka samtliga som bidragit med material och synpunkter. April 2008 Yvonne Skogsdal ordf Barncentrum

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Uppdrag och syfte... 7 Avgränsningar... 7 Arbetsredskap... 7 Hälsa... 8 Hälsobegrepp... 8 Risk- och skyddsfaktorer... 8 Att mäta hälsa och ohälsa... 8 Föräldrastöd... 9 Faktorer som påverkar hälsan Rökning Alkohol Amning Vaccinationer Hälsoindex Antibiotikaförskrivning Oral hälsa Livsvillkor Levnadsvanor Värk, oro, sömnbesvär och psykisk ohälsa Tonårsgraviditeter och tonårsaborter STI - sexuellt överförbara infektioner Övervikt och fetma Flyktingbarn Olycksfall och dödlighet Brottslighet Insatser inom socialtjänsten Skolbetyg... 31

5 Sjuklighet hos barn och ungdomar Nyföddhetsperiodens sjukdomar Astma och allergi Cancersjukdomar Diabetes Långvariga sjukdomstillstånd Funktionsnedsättning Neuropsykiatriska funktionshinder Långvarig smärta hos barn och ungdomar Ätstörningar Depression Suicid Tandhälsa Verksamheter för barn och ungdomar i Örebro län Primärvården Mödrahälsovården Barnhälsovården Familjecentraler Ungdomsmottagningar Skolhälsovården Barn- och elevhälsan Tandvården Barn- och ungdomskliniken Öppenvårdsmottagningar i barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomshabiliteringen Röst- och talvårdsenheten Barn- och ungdomspsykiatrin Beroendecentrum Habiliteringscentrum Sociala verksamheten Samhällsmedicinska enheten Barncentrum Barn- och ungdomsrådet Förskolan och skolan Socialtjänsten... 68

6 Forskning Tandvård Folkhälsa Kroppslig ohälsa Psykisk ohälsa Habilitering och funktionshinder Övrig forskning Analys Befolkningsutveckling Ojämlikhet i hälsa hos barn och ungdomar Amning Tobaksbruk Alkohol Sexualitet Övervikt och fetma Tandhälsa Neuropsykiatri Psykisk hälsa Långvarig sjukdom och funktionshinder Smärta Föräldrastöd Samverkan Barnkonventionen Avslutande reflektioner Referenser... 80

7 Sammanfattning Barns och ungdomars hälsosituation är en viktig del i den totala bilden av hälsoläget i befolkningen. Den oro för barns hälsosituation som beskrevs som bakgrund till den tidigare rapporten är fortfarande aktuell. Förändrade levnadsvillkor och livsstilsförändringar i samhället och länet påverkar och ändrar villkoren för barns och ungdomars hälsoutveckling. För att beskriva hälsoläget i Örebro län har både landstingets egna rapporter och statistik använts samt andra offentliga rapporter och statistik. De verksamheter som arbetar med barn och ungdomar i Örebro län beskrivs också i rapporten. Generellt sett är hälsan god bland barn och ungdomar i Örebro län. Speciellt om jämförelsen görs i ett internationellt perspektiv. Men det finns orosmoln och det finns grupper av barn vars situation har försämrats sedan den förra rapporten. Några av de områden som lyfts fram i rapporten beskrivs nedan. Det finns en ojämlikhet i hälsosituationen för barn och ungdomar i Örebro län. Det visar bland annat hälsoindex för förskolebarn som barnhälsovården tar fram årligen samt tandvårdens sammanställningar av barns tandhälsa. Dessa sammanställningar antyder sämre hälsa för barn som bor utanför Örebro kommun. Det bör också påpekas att det finns betydande skillnader i hälsosituationen både inom och utanför Örebro kommun. Rökningen minskar, men fortfarande röker ungdomar i vissa grupper i samhället. Det är större andel flickor (9 procent) än pojkar (6 procent) som röker i skolår 9. Andelen som röker i skolår 9 är något högre i Örebro län än i riket som helhet. Även om fler ungdomar inte använder alkohol överhuvudtaget så finns en tendens att de som dricker alkohol dricker oftare och större mängder. Ett tecken på detta är den ökning av barn och ungdomar som vårdas för akut alkoholförgiftning och att fler ungdomar får hjälp av Beroendecentrum. Klamydiainfektioner har ökat dramatiskt under 2000-talet. I åldersgruppen år har antalet anmälda fall av klamydiainfektion ökat från 171 år 2000 till 546 år Av dessa var 126 unga män och 420 unga kvinnor. Övervikt och fetma är ett betydande problem bland barnoch ungdomar. Olika insatser har påbörjats inom länet. Förebyggande och behandlande insatser mot fetma och övervikt kommer att vara en viktig del i hälso- och sjukvårdens arbete med barn och ungdomar. Långvariga smärttillstånd har uppfattats som relativt ovanliga bland barn och ungdomar. Erfarenhet både från barn- och ungdomsmedicin och primärvården pekar på att långvariga smärttillstånd har ökat under de senaste åren. Den självupplevda psykiska ohälsan är ett betydande problem för många. Den psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och ökar uppåt i skolåren. Under 2000-talet har antalet barn med neuropsykiatrisk diagnos ökat. Detta ställer ökade krav på insatser vid alla instanser som möter dessa barn, t.ex. skola, barnoch ungdomspsykiatrin samt barnoch ungdomshabiliteringen. Andelen ungdomar som inte är behöriga till gymnasieskolan har ökat. Örebro län är det län i Sverige som har lägst andel behöriga

8 till gymnasieskolan. I Örebro län var 85 procent av eleverna i skolår 9 behöriga till gymnasiet Elever som inte är behöriga till gymnasieskolan löper större risk att drabbas av ohälsa. Det sker en utveckling av genusperspektivet inom flera verksamheter. Männens delaktighet och besök vid mödra- och barnhälsovårdens verksamheter ses allt mer som en självklarhet. Antalet unga pojkar och män som söker sig till ungdomsmottagningarna ökar. Om tillgängligheten till verksamheterna ska utformas så att kvinnor och män i lika grad inbjuds och attraheras så behövs fortsatt utveckling. Föräldrastöd är viktigt, men svårt att organisera. I det moderna samhället ökar dock behovet av föräldrastöd. Stora insatser har gjorts för att förbättra stödet då behoven idag inte alls är desamma som för 30 år sedan. Föräldrastödet utgår från det gemensamma föräldraskapet och behöver utformas därefter. Folkhälsoinstitutet, på uppdrag av Socialdepartementet och som en del av propositionen "En förnyad folkhälsopolitik" (2007/08:110), genomför en nationell kartläggning av det föräldrastöd som ges idag, vilket ska leda till en nationell strategi. Familjecentraler är ofta en bra form för att ge stöd i föräldraskapet. På barnmottagningarna i Karlskoga och Lindesberg finns en väl fungerande allmänpediatrisk verksamhet. Verksamheten ger en unik kunskap om barnen och ungdomarna i området och är dessutom ett resurssparande arbetssätt. I Örebro och södra länsdelen finns inte den allmänpediatriska verksamheten utbyggd, vilket bland annat medför ökad belastning på primärvården och barnmottagningen på universitetssjukhuset i Örebro. Rapporten innehåller också en analys med förslag på åtgärder.

9 Inledning En första barnrapport med namnet Barns situation i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv presenterades år 2002 med statistik från framför allt år Rapporten skrevs av barncentrum tillsammans med samhällsmedicinska enheten på uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdsberedning. Utgångspunkten för arbetet var den politiska oro kring hur barn och ungdomar hade det i Örebro län. Viktiga utgångspunkter var också att förändrade livsvillkor i samhället och i länet ändrar barns och ungdomars villkor för hälsa och utveckling. Den övergripande frågeställningen i rapporten var: Hur har barn och ungdomar det medicinskt, psykiskt och socialt i Örebro län? Svaret förväntades också väcka nya frågor om resurser och prioriteringar, t.ex. hur använder vi våra gemensamma resurser på bästa sätt? Man ansåg det därför angeläget att få en samlad beskrivning av liv och hälsa bland barn och ungdomar i Örebro län. En utgångspunkt för arbetet var FN:s barnkonvention och dess fyra grundprinciper. Syftet med rapporten var också att den skulle utgöra bas för återkommande uppföljningar av hälsoläget bland barn och ungdomar i Örebro län. Uppföljningarna skulle då kunna ske vart femte år utan en alltför stor arbetsinsats. Den första rapporten fick stor uppmärksamhet, både inom landstinget och bland kommunerna i länet. Uppdrag och syfte Barncentrum har fått uppdraget att ta fram en ny rapport om barns och ungdomars hälsosituation av hälso- och sjukvårdsnämnden, Örebro läns landsting. Syftet med rapporten är att belysa barn och ungdomars situation i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv. Rapporten vilar ytterst på FN:s barnkonvention. Den följer i stort den första rapportens upplägg. Den nya rapportens data jämförs i möjligaste mån med data i 2002 års rapport. De fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention: Artikel 2: Ickediskriminiering. Artikel 3: Barnets bästa. Artikel 6: Rätt till liv och överlevnad. Artikel 12: Åsiktsfrihet och rättten till att bli hörd. Avgränsningar Rapporten utgår som tidigare från barnkonventionens definition av barn, det vill säga alla individer upp till 18 år. I Sverige brukar denna grupp benämnas barn och ungdomar. Arbetsredskap Statistiken som samlats in är företrädesvis från I den tidigare rapporten var 2000 basår, det är alltså sju års tidsskillnad mellan rapporterna. Rapportens fokus ligger även denna gång på att beskriva epidemiologi, verksamhet och samverkan.

10 Hälsa Hälsobegrepp Definitionerna av hälsa är ofta svepande och innefattar en stor del av allt det som en människa kan anse önskvärt. Den mest kända definitionen är Världshälsoorganisationens (WHO) från 1948 som lyder Ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej enbart frånvaro av sjukdom. Men det finns många fler definitioner utifrån olika perspektiv. Antonovsky beskrev att patogenes (sjukdomsorsaker) finns väl beskrivna, medan salutogenes (hälsans orsaker) däremot ofta lyser med sin frånvaro. I de flesta hälsorapporter beskrivs ofta ohälsa, vilket det finns betydligt mera kunskap om än hälsa. Även avgränsningar mellan hälsa och ohälsa är problematiskt. Det gjorde att den första rapporten, liksom denna, till stora delar speglar barn och ungdomars situation ur ett ohälsoperspektiv snarare än ett hälsoperspektiv. Risk- och skyddsfaktorer Insatser för att minska eller begränsa riskfaktorer benämns ofta som förebyggande. Om insatserna istället syftar till att öka eller främja skyddsfaktorer benämns de för hälsofrämjande. För att insatserna ska vara effektiva krävs att de bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer, dvs. att de är evidensbaserade. För att kunna tala om ett kunskapsbaserat folkhälsoarbete krävs att det finns tydliga vetenskapliga belägg för att faktorer kan påverkas genom förebyggande program. Det är väsentligt att samhället skapar förutsättningar för att både främja hälsa och förebygga ohälsa. Barn idag har rätt till hälsa och utveckling enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Det betyder att barndomen inte bara är en lång förberedelse inför vuxenlivet, utan är en del av livet med sitt egenvärde. Samtidigt finns det riskfaktorer för ohälsa som grundläggs under uppväxten och som får sin främsta betydelse först i vuxenlivet. De viktigaste av dessa är enligt WHO: tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk inaktivitet, drogmissbruk, osäker sex. Att mäta hälsa och ohälsa Hälsa och ohälsa kan mätas på olika sätt. I denna rapport har flera informationskällor använts. Ur nationella och lokala register kan data om objektiva mått, hälsa och ohälsa hämtas. Exempel på sådan mått är bl.a. förekomst av spädbarnsdödlighet, missbildningar, skador och olyckor och förekomst av vissa sjukdomar som t.ex. cancer. Genom olika former av hälsoundersökningar kan data om den självskattade hälsan identifieras. Exempel på sådana undersökningar är skolhälsoundersökning och i länet Liv & hälsa ung. Olika områden och nivåer påverkar det individuella hälsoläget och samhällets hälsoläge, dvs. folkhälsan. Indirekta data ger viktiga upplysningar om folkhälsan. Exempel på sådana data är socioekonomi, livsstil och levnadsvanor. Ett annat sätt att ge en bild av hälsoläget är att skapa olika typer av index som sammanväger olika typer av data. Rädda barnen har konstruerat ett barnhälsoindex som inkluderar sex indikatorer om barns hälsotillstånd på kommunnivå. Rädda barnens barnhälsoindex ligger som grund för det barnhälsoindex som barnhälsovården använder i Örebro län.

11 Rädda barnen har också tagit fram ett kommunalt fattigdomsindex, Årsrapporten 2006, innehåller statistik från Den visade att 13 procent av Sveriges barn levde i en fattig familj. Det var särskilt två faktorer som ökade risken att växa upp i en fattig familj: att ha utländsk bakgrund eller att leva med en ensamstående förälder. Den ekonomiska fattigdomen mångdubblas om båda faktorerna sammanfaller. Av barn med utländsk bakgrund som också lever med en ensamstående förälder, är vartannat fattigt. Detta kan jämföras med barn med svensk bakgrund och sammanboende föräldrar, där andelen fattiga barn är 3,5 procent. Föräldrastöd Behovet av föräldrautbildning har diskuterats sedan 1960-talet sades det att föräldragrupper skulle vara sammanhållna under graviditet och spädbarnstid och vidare inom barnomsorgen. Sedan 1979 har mödrahälsovården och barnhälsovården ett uppdrag (riksdagsbeslut) att erbjuda nyblivna och blivande föräldrar föräldrautbildning. År 1997 presenterade socialdepartementet utredningen Stöd i föräldraskapet där begreppet föräldrautbildning ersattes med stöd i föräldraskapet. Med det menade man den kunskap och det stöd som samhället, på alla nivåer, kan förmedla till föräldrarna, med start under graviditeten och under barnets uppväxttid. Under åren har stora utbildnings- och fortbildningsinsatser gjorts, särkilt inom mödra- och barnhälsovården. I en rapport från Folkhälsoinstitutet (FHI) 2004, Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd, presenterades olika föräldrastödsmetoder med syfte att främja barns psykiska hälsa. Under spädbarnstiden rekommenderades bred användning av olika metoder som främjade trygg anknytning, under förskoleåren samspelsprogram som syftade till att utveckla föräldrarnas förmåga att ge barnen både värme och ramar. Under skolåren rekommenderades kommunikationsprogram som särskilt syftade till att minska risken för ungdomarna att börja använda tobak, alkohol och droger och risken för att begå brott. Hälsoekonomiska beräkningar visade att insatser kan genomföras utan nettokostnader för kommunen (Bremberg, 2004). Under hösten 2007 presenterades Tidigt föräldrastöd en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården. Dokumentet är sammanställt av representanter inom mödra- och barnhälsovården. Rapporten sammanställdes efter ovan nämnda rapport från Folkhälsoinstitutet, eftersom professionen önskade ytterligare beskrivning och analys av mödra- och barnhälsovårdens tidiga föräldrastöd. Ett huvuduppdrag för mödraoch barnhälsovården är att ge generellt föräldrastöd individuellt och i grupp. Även kommunen har ett uppdrag om generellt föräldrastöd. Skolhälsovården/elevhälsan ger individuellt stöd och barnpsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen ger föräldrastöd till de familjer som har kontakt med verksamheterna. Föräldrastödet kan ges på olika sätt och med olika metoder. Det kan vara samtal individuellt eller i grupp. I länet används föräldrastödsmetoder som COPE (Community Parent Education Program), Föräldrakraft, Steg för Steg och ICDP (International Child Development Programmes). Familjecentraler är ofta en bra form för basverksamheterna (mödrabarnhälsovård, öppen förskola, socialtjänst) att ge stöd i föräldraskapet. I regeringens folkhälsoproposition (2007/08:110) anser man att samhällets erbjudande av stöd till föräldrar bör stärkas och utvecklas. Socialdepartementet har givit Folkhälsoinstitutet uppdraget att kartlägga föräldrastödet inom både landsting och kommun. Man avser att tillsätta en utredare som ska ta fram ett förslag till en nationell strategi. Framgångsrik samverkan är målet.

12 Faktorer som påverkar hälsan För att beskriva hälso/ohälsoläget bland barn och ungdomar i länet används främst offentlig statistik som samlas in kontinuerligt. Den första rapporten om barns situation i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv var tänkt som en bas med återkommande uppföljningar. Denna rapport är den första i den linjen. De flesta data som presenteras i rapporten är från år 2007, men vissa undantag finns och de är då beskrivna. Det sker också en jämförelse med den förra rapporten som i första hand grundade sig på statistik från år Följande beskrivning av hälso/ohälsoläget bland barn och ungdomar gör inga anspråk på att vara heltäckande. Det finns annan statistik och andra undersökningar som skulle kunna användas för att belysa barns situation i länet men de valda uppgifterna bedöms spegla barns situation på ett tillförlitligt sätt. Antal barn i Örebro län År 2007 fanns i Örebro län barn i åldern 0-17 år, liksom år 2000 något fler pojkar än flickor (figur 1). Barnen står för 21 procent av den totala befolkningen i länet (riket 21 procent). Andel barn i länets kommuner varierar från 19 procent i Hällefors till 24 procent i Kumla. Antalet barn i Örebro län har Antal Flickor Pojkar Figur 1: Antal pojkar respektive flickor i Örebro län 2000 jämfört med Källa: Statistiska centralbyrån. minskat sedan år 2000, och det är framför allt de yngre skolbarnen som minskat i antal. Däremot har antalet tonåringar ökat kraftigt. Men det föds betydligt fler barn nu än för sju år sedan (tabell 1). Under 2000-talet har antalet födda barn ökat med 16 procent. Cirka hälften av alla länets barn bor i Örebro. I jämförelse med för sju år sedan har antalet barn i länet minskat med 2020 (3,4 procent). 10

13 Tabell 1: Antal barn 0-17 år i Örebro län 2000 jämfört med Källa: Statistiska centralbyrån. 0 år 1-5 år 6-12 år år Totalt Tabell 2: Antal barn i åldern 0-17 år i Örebro län 31/ Källa: Statistiska centralbyrån. Flickor Pojkar Totalt 0 år 1-5 år 6-12 år år 0 år 1-5 år 6-12 år år 0-17 år Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Laxå och Ljusnarsberg är de kommuner där barnantalet har minskat mest. Kumla och Örebro är de enda kommuner som har ett högre barnantal år 2007 jämfört med år 2000, där Kumla står för den största ökningen. Tabell 2 visar antalet barn i Örebro läns kommuner den 31 december 2007 fördelat på ålder. Rökning Moderns rökvanor under graviditeten och spädbarnsperioden har betydelse för barnets hälsa. Bland annat är risken för intrauterin fosterdöd (IUFD) och spädbarnsdöd högre för barn med rökande mammor än för barn med mammor som inte röker. Inom mödrahälsovården noteras rökning före graviditet, vid inskrivning och i graviditetsvecka 32. Dessa uppgifter registreras hos Socialstyrelsen som för årlig statistik om rökvanor hos gravida. År 1983 rökte 30 procent, år 2000 tretton procent och år 2005 tio procent av kvinnorna vid inskrivning på barnmorskemottagningen i Örebro län. Trots denna stora minskning av andelen rökande kvinnor så ligger Örebro län över riksgenomsnittet som är 8,5 procent. Den kategori mammor som röker mest är 11

14 Procent Mor röker ÖLL Far röker ÖLL kvinnor under 19 år, det vill säga tonårsmammor, som generellt är en utsatt grupp. I Örebro län finns tobakspreventiva enheten dit barnmorskan kan hänvisa de rökande gravida. Få gravida utnyttjar dock den möjligheten. Trots detta visar Örebro län bäst resultat i Sverige, på att få gravida att sluta röka (Nationella Kvalitetsregistret) cirka 30 procent av rökarna slutar under graviditeten. Barn som utsätts för rök i sin omgivning löper ökad risk för plötslig spädbarnsdöd och för infektioner, främst i luftvägarna, ofta kombinerat med öroninflammation. Barn som ammas och vars mamma röker får i större utsträckning spädbarnskolik då nikotinet passerar över till bröstmjölken. Det påverkar även barnets nervsystem. Barn med symtom från luftvägarna, ofta allergiska barn, får mer besvär i rökig miljö. Föräldrarna är förebilder och barn till rökande föräldrar blir själva oftare rökare. I Örebro län är andelen mödrar som röker något högre än riksgenomsnittet (figur 2) men det är framför allt en stor skillnad inom länet (figur 3). Alkohol Mor röker Sverige Far röker Sverige Figur 2. Rökvanor hos föräldrar vid 0-4 veckors ålder, barn födda Källa: Barnhälsovården, ÖLL. Procent Hällefors Kopparberg Lindesberg Storå Fellingsbro Frövi Nora Laxå Degerfors Karolina Baggängen Brickegården Odensbacken Brickebacken Adolfsberg Skebäck Tybble Lillån Olaus Petri Mikaeli Karla Haga Varberga Vivalla Lekeberg Kumla Hallsberg Pålsboda Askersund Örebro län Sverige Figur 3: Rökvanor hos mor vid 0-4 veckors ålder, barn födda 2006, per vårdcentral. Källa: Barnhälsovården, ÖLL. Attityden till alkohol har ändrats och kvinnors alkoholkonsumtion har ökat. Den allt högre medelåldern vid förstagångsgraviditet innebär att kvinnor redan hunnit få etablerade alkoholvanor. Alkoholkonsumtion under graviditet ökar risken för missfall, tillväxthämning, prematurfödsel, IUFD, kognitiva beteendestörningar hos barnet samt störningar i organutveckling hos barnet. Det finns ingen säker lägsta dos och därför rekommenderas nolltolerans under graviditet. 12

15 Nationellt har mödrahälsovården infört nya rutiner för identifiering av alkoholkonsumtion innan graviditet för att kunna identifiera kvinnor med riskbruk/missbruk och stötta dem. AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett redskap som införts i Örebro län Vid ett tidigt hälsosamtal under graviditeten ifylls en frågeblankett, AUDIT, som tar upp alkoholvanor året innan graviditeten. Blanketten blir ett underlag för samtal om alkoholvanorna under graviditeten. Spädbarn har en begränsad förmåga att signalera sina olika behov och det är därför av stor betydelse att den vuxne i barnets närhet har förmågan att uppfatta dessa. Forskning visar att även mycket små mängder alkohol påverkar reaktions- och uppfattningsförmågan. Amning Amningsbenägenhet är en viktig hälsoindikator. Amning ger barnet, förutom en optimal naturlig individuellt anpassad näring, en nära kroppskontakt och ett intimt samspel med modern. Det ökar möjligheten att grundlägga och förstärka barnets trygghet. Bröstmjölken innehåller viktiga antikroppar, spårämnen och enzymer som är viktiga för barnets utveckling. Studier har visat att amningen skyddar mot infektioner och minskar förekomsten av fetma och högt blodtryck. Amningen ger troligen även skydd mot eksem, astma samt långt efter amningens avslutande mot autoimmuna sjukdomar och möjligen även mot leukemi (van Rossum et al 2005). Barn som ammas, reagerar med bättre antikroppsbildning vid vaccinationer. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar enbart amning de sex första månaderna. WHO rekommenderar att amningen skall skyddas, främjas och stödjas inte bara under de sex första månaderna utan även de följande månaderna. Amningsfrekvensen i länet är bland de lägsta i landet. Omkring 12 procent av två månader gamla barn ammas inte alls (barn födda 2006). Efter två månaders ålder sjunker amningsfrekvensen till 77 procent för barn som är fyra månader gamla och till 64 procent för barn vid sex månaders ålder (figur 4). Motsvarande andel för Sverige är 70 procent vid sex månaders Procent Örebro Sverige Figur 4: Enbart ammande vid 4 månaders ålder, barn födda Källa: Barnhälsovården, ÖLL. 13

16 ålder (barn födda 2005). De låga siffrorna för amningen i Örebro län har under lång tid varit ett aktuellt ämne för hela den berörda vården. Det finns ingen uppenbar orsak till att amningen är lägre i Örebro län än i övriga landet. Det har under året varit omfattande utbildningsinsatser för hela vårdkedjan mödravårdscentral, BB/förlossning och barnavårdscentral. Även i länets folkhälsoplan för lyfts Örebro läns låga amningsfrekvens fram. Det kommer att innebära fördjupade diskussioner om vilka åtgärder som finns för att öka amningen i Örebro län. I en lokal studie där man tittade på varför två månaders spädbarn inte ammades, var det en förhållandevis stor andel som slutat av skäl som borde ha kunnat undvikas med ett bättre stöd från vården (Skånberg, 2002). Tabell 3: Vaccinationstäckning på BVC i Örebro län Barn födda Källa: Barnhälsovården, ÖLL. Sjukdom Andel vaccinerade barn Difteri 98,8 Tetanus 98,3 Pertussis 98,3 Polio 98,3 Hib 98,1 MPR* 98,1 BCG. 21,4 (samtliga barn)* BCG (riskbarn)* 94,0 Hepatit B. 56,0 (samtliga barn) Hepatit B. 98,2 (riskbarn) * Barn födda 2005 Tabell 4: Vaccinationstäckning skolhälsovården, Örebro kommun Källa: Skolhälsovårdsenheten, ÖLL. Sjukdom Andel vaccinerade barn Difteri Tetanus 99,9 Pertussis MPR 99,6 Vaccinationer BVC och skolan Vaccination är den mest framgångsrika medicinska insats som gjorts för folkhälsan. Barnavårdscentralerna och skolhälsovården har en mycket ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation för vaccinationer. Förändringar i vaccinationsprogrammet når snabbt alla barn. Det svenska programmet har varit mycket framgångsrikt även i ett internationellt perspektiv. Difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund är mycket sällsynt förekommande hos svenska barn. Målet med vaccination är dels att åstadkomma långvarigt skydd hos den enskilda individen mot en viss infektion, dels att förhindra spridning av infektion i samhället. För att hålla infektionen utanför samhället anses det att procent av befolkningen ska vara vaccinerade. Förtroendet för de allmänna vaccinationsprogrammen och vaccinationstäckningen ligger på en hög nivå (tabell 3 och 4). Hepatit B WHO förespråkar allmän vaccination mot hepatit B (gulsot med risk för utveckling av kronisk leverinflammation och död) men Sverige har valt att inte införa allmän vaccination då förekomsten av hepatit B här är låg. Däremot rekommenderar de svenska myndigheterna vaccination av barn ("riskgrupp") om de är invandrare eller har föräldrar och/eller mor/farföräldrar från land med hög förekomst av hepatit B. I Örebro län infördes vaccination av barn i riskgrupp sommaren Sedan hösten 2006 erbjuds även icke riskbarn vaccination mot hepatit B på BVC om föräldrarna betalar merkostnaden för vaccinet. Vaccinationstäckningen 14

17 har därefter ökat markant. Jönköpings och Örebro län är de landsting som vaccinerar flest nyfödda mot hepatit B. Förändringar i det allmänna vaccinationsprogrammet Under 1990-talet minskade drastiskt sjuklig- och dödlighet i hjärnhinne- och struplocksinflammation med nya vacciner mot hemophilus influenzae. På liknande sätt har sjukligheten minskat i kikhosta i förskoleåldern genom nya vacciner. Lidande och konsekvenser till följd av sjukdomen har minskats radikalt. Även hälsoekonomiska analyser har visat att de nya och relativt dyra vaccinerna medfört minskade kostnader för vård och sjukskrivning av föräldrar mm. I början av läsåret 2005/2006 startade man vaccination vid tio års ålder mot difteritetanus och kikhosta. Orsaken var att vaccinationsskyddet mot kikhosta behövde förstärkas i denna ålder. Vid årsskiftet 2006/2007 kom ett nytt vaccinationsprogram för barn födda 2002 och senare. Nya vacciner Bland de vacciner som är på väg in i det allmänna programmet är vaccin mot pneumokocker, en bakterie som bl.a. kan orsaka hjärnhinneinflammation, lunginflammation och blodförgiftning med risk för svåra bestående komplikationer och död. I Örebro län har BVC sedan hösten 2006 erbjudit vaccination med pneumokocker mot självkostnadspris (1500 kr). Cirka två tredjedelar av föräldrarna har valt att betala för vaccinet. Det är stor skillnad mellan olika barnavårdscentraler vilket skapat en oacceptabel social skillnad (Vivalla cirka 11 procent och Adolfsberg cirka 83 procent). I januari 2008 skickade Socialstyrelsen ut ett förslag på remiss om allmän vaccination mot pneumokocker. I maj 2008 antogs förslaget som börjar Tabell 5: Vaccinationsprogram för barn födda år 2002 och senare (med Pneumokocker från i ÖLL). Källa: Barnhälsovården och skolhälsovården, ÖLL. Barnhälsovård Skolhälsovård Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år år Skolår Difteri I II III IV V Stelkramp Kikhosta Polio Hib Pnemukocker Mässling I II Påssjuka Röda hund 15

18 gälla från årsskiftet 2008/2009. Den 5 februari tog landstingsstyrelsen beslut om att införa vaccination mot pneumokocker för barn i Örebro län från 1 mars Beslutet omfattar barn födda 1 december 2007 och senare samt barn som påbörjat vaccination på föräldrarnas egna initiativ. Fler vaccin kommer troligen att bli aktuella i det allmänna programmet. Ett av dessa är mot humant papillomvirus (HPV) och är avsett för flickor och yngre kvinnor (10-25 år). HPV är ett virus som kan ge kondylom och senare livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer är globalt näst efter bröstcancer den vanligaste orsaken till dödsfall i cancer hos kvinnor. Cirka 450 kvinnor insjuknar per år och 150 dör. Skyddet av vaccination är mycket gott hos flickor som ännu inte är sexuellt aktiva (70 procent). Skyddet sjunker till ingen effekt alls om man redan hunnit bli smittad med viruset. Sedan maj 2007 ingår vaccinet i läkemedelsförmånerna för flickor år, d.v.s. som mest kostar det 1800 kr för den enskilde. I februari 2008 skickade Socialstyrelsen ut ett förslag på remiss om allmän vaccination för flickor år. En föreskrift väntas komma under året. Hälsoindex för förskolebarn Sex indikatorer används: andel ammade (enbart och delvis) barn vid 4 månaders ålder. andel mödrar som röker när barnet är 0-4 veckor. vaccinationstäckning MPR (mässling, påssjuka, rödahund). andel barn med födelsevikt under gram. andel som sökt vård för olycksfall barn 0-1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån). andel 4-åringar med BMI index > 30 (barn med fetma). Hälsoindex Olika områden och nivåer påverkar det individuella hälsoläget och samhällets hälsoläge, dvs. folkhälsan. Indirekta data ger viktiga upplysningar om folkhälsan. Exempel på sådana data är socioekonomi, livsstil och levnadsvanor. Faktorer som utländsk bakgrund och att leva med en ensamstående förälder ökar risken för att växa upp i en fattig familj (Salonen 2002). Ett annat försök att beskriva hälsotillstånd är med olika typer av index som sammanväger olika typer av data. Att mäta och påvisa barns hälsa är svårt och resultaten måste tolkas med försiktighet. Rädda barnen har konstruerat ett barnhälsoindex (Köhler 2004) om barns hälsotillstånd på kommunnivå där man funnit ett klart samband mellan barnhälsoindex och fattigdomsindex. Rädda barnens barnhälsoindex ligger som grund för Hälsoindex för förskolebarn som barnhälsovården använder i Örebro län. Det ideala hälsoindex är 100. Ett högt värde indikerar en bättre hälsa och vice versa. För små BVC är resultaten osäkrare och därför är resultaten från tre år sammanslagna. Resultatet för hela Örebro län är 93 procent (figur 5). Hälsoindex för förskolebarn antyder en sämre hälsa för förskolebarn utanför Örebro kommun. Dock är t ex Vivalla ett undantag som visar att det finns hälsoskillnader inom Örebro kommun. Nora är ett exempel 16

19 som visar att förskolebarn utanför Örebro kommun kan ha lika god eller bättre hälsa än förskolebarn i Örebro kommun. Procent Antibiotikaförskrivning Under senare år har riskerna med överdriven antibiotikakonsumtion uppmärksammats vilket lett till en mera allmänt restriktiv hållning. Detta gäller sannolikt både bland förskrivare och allmänhet. Till exempel har forskning visat att det inte är nödvändigt att behandla öroninflammationer hos barn över 2 år med antibiotika eftersom infektionen läker ut ändå. Antibiotikaförskrivning till barn varierar avsevärt mellan olika län i Sverige. År 2005 fick barn 0-6 år gamla i Stockholms län mer än dubbelt så mycket luftvägsantibiotika jämfört med barn i Jämtland. Örebro län intar en plats i mitten med cirka 500 recept/1000 barn i denna åldersgrupp. Under första levnadsåret behandlas i genomsnitt 21 procent av barnen (födda 2006) i Örebro län med minst en kur antibiotika. Förbrukning av fenoximetylpenicillin ( vanligt penicillin ) har i Örebro län minskat med cirka 35 procent under de senaste 6 åren. Denna nedåtgående kurva har planat ut de senaste två åren. Glädjande är att Örebro län ligger klart under genomsnittet i Sverige. Förskrivningen av amoxicillin (penicillin med effekt på flera bakterier än vanligt penicilllin ) i Örebro län har ökat något under de senaste åren även om vi fortfarande ligger under riksgenomsnittet. Det är viktigt för framtida möjligheter att behandla svåra infektioner med antibiotika, att vara restriktiv vid antibiotikaförskrivning och att använda rätt sorts antibiotika utifrån aktuell infektion och patient. Det finns anledning att tro att vi inom Örebro läns landsting är rimligt följsamma till gällande rekommendationer Hällefors Storå Degerfors Vivalla Pålsboda Askersund Karolina Brickegården Fellingsbro Hallsberg Frövi Baggängen Örebro län Brickebacken Figur 5: Hälsoindex förskolebarn, BVC ÖLL, BVC i Örebro kommun är markerade med gröna staplar, västra länsdelen med röda, norra med blå och södra med lila staplar. BVC i Örebro län är markerat med gul stapel. Källa: Barnhälsovården, ÖLL. Lekeberg Lindesberg Varberga Adolfsberg Mikaeli Laxå Kumla Haga Odensbacken Karla Kopparberg Olaus Petri Skebäck Tybble Lillån Nora 17

20 Oral hälsa Oral hälsa består av såväl självupplevd munhälsa som frihet från diagnostiserade sjukdomar. För att följa upp munhälsan gör hälsokansliet årligen uppföljning dels av 19-åringarnas självupplevda hälsa, dels av kariessituationen hos 3-19 åringarna. Att kariessituationen får representera uppföljningen av munsjukdomar grundar sig på att det är den sjukdom som drabbar barn och ungdomar mest frekvent och kräver mest resurser. Den, liksom parodontit (inflammatorisk sjukdom i tändernas stödjevävnad), samvarierar med biologiska, psykologiska, sociala och kulturella orsaker. Resultatet från 19-årsundersökningen visar att flickor drabbas oftare än pojkar av problematik kring munhälsofrågor kopplade till sociala faktorer och livskvalitet. Huvuddelen av 19-åringarna är dock nöjda med sin upplevda tandhälsa. Livsvillkor Livsvillkoren har stor betydelse för människans hälsoutveckling. Sämre livsvillkor ökar risken för ohälsa. Barn som växer upp i mindre gynnade familjer löper större risk att drabbas av ohälsa. De ekonomiska förhållanden som en familj lever i utgör en viktig del av livsvillkoren. I tidigare undersökningar har man funnit att ekonomi och hälsa har ett samband. Barn hade högre andel ohälsosymtom då föräldrarna hade svårighet att klara sina löpande utgifter (LindénBoström M (red.) 2003). En annan del av livsvillkoren utgörs av familjesituationen. Familjemönstren har förändrats under framför allt de tre senaste decennierna. Trots det lever flertalet barn med båda sina biologiska föräldrar. Ju äldre barnen blir, desto vanligare är det att de upplevt en separation mellan föräldrarna och andelen barn som växer upp med en förälder ökar. Den ensamma föräldern är oftast mamman. Separation är vanligare när föräldrarna är sambo än när de är gifta. Separation är också vanligare ju yngre mamman var när hon fick barn samt i familjer där det finns barn från tidigare förhållanden (Statistiska centralbyrån 2006, Barn och deras familjer 2005). I Örebro län levde under år 2005 drygt 20 procent av barnen med ensamstående förälder och drygt 70 procent med båda sina ursprungliga föräldrar (Statistiska centralbyrån, 2005). Det finns en skillnad i psykisk hälsa mellan de som bor tillsammans med både mamma och pappa jämfört med de som bor med antingen en förälder, har ett växelvis boende mellan båda föräldrarna eller bor i en familj med en styvförälder. Andelen elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är lägre bland de som bor tillsammans 18

21 med båda sina föräldrar jämfört med andra (LindénBoström M., Persson C. 2007). Föräldrars sysselsättning, det vill säga om de förvärvsarbetar eller inte, har visat sig ha ett starkt samband med barnens psykiska hälsa. Andelen nedstämda är som högst bland de som inte har någon förälder alls som arbetar (figur 6) (LindénBoström, Persson. 2007). Procent Flickor Båda föräldrarna arbetar En förälder arbetar Ingen förälder arbetar Pojkar Levnadsvanor Figur 6: Andel elever i skolår 7, 9 och åk 2 på gymnasiet som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i förhållande till föräldrars sysselsättning. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv & hälsa ung Tobak Det är relativt ovanligt att ungdomar röker. På 1970-talet var rökning bland elever i skolår 9 mycket vanligare än idag. Rökningen minskade under 1990-talet och har fortsatt minska under 2000-talet. Procent Det är vanligare att flickor röker än att pojkar gör det. I länet dagligröker 9 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna i skolår 9 (figur 7). Siffrorna i länet är något högre än på riksnivå. CANs (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) undersökning visar 7 respektive 4 procent. Att fler flickor än pojkar röker är ett mönster som går igen i flertalet kommuner i Örebro län, undantagen är Ljusnarsberg och Degerfors där rökning är vanligare bland pojkarna. Sedan år 1999 har rökningen minskat kraftigt bland både flickor och pojkar. Det är av intresse att studera inte bara de som röker, utan även de som aldrig har rökt. Majoriteten av de som blir vanerökare har debuterat under tonåren. Det är därför av yttersta vikt att andelen som aldrig börjar röka är så stor som möjligt. På länsnivå finns en liten skillnad mellan könen när det gäller att aldrig ha rökt. Av flickorna i skolår 9 är det 70 procent som säger att de aldrig har gjort detta och bland pojkarna 75 procent (figur 8). I vissa kommu Flickor Pojkar Figur 7: Andelen elever i skolår 7, 9 och åk 2 på gymnasiet som svarat ja på frågan om de röker dagligen. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv & hälsa ung 2005 och

22 Procent Flickor Pojkar Figur 8: Andelen elever i skolår 9 som aldrig har rökt i Örebro län. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Procent Flickor Pojkar Figur 9: Andel elever i skolår 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. Procentandel som svarat minst 2 gånger/månad. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv & hälsa ung 2005 och ner är det dock stora skillnader mellan pojkar och flickor. Exempelvis har 78 procent av pojkarna i Askersund aldrig rökt, vilket kan jämföras med 56 procent av flickorna. I Ljusnarsberg är förhållandet snarast det omvända, 58 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna har aldrig rökt. I Karlskoga är det en hög andel som aldrig har rökt bland både pojkar och flickor. Det är mycket vanligare att snusa bland pojkar än bland flickor. Av flickorna i skolår 9 är det två procent som snusar dagligen och bland pojkarna är det tio procent. Det finns stora variationer bland kommunerna, speciellt bland pojkarna. Exempelvis snusar 26 procent av pojkarna i Laxå och fem procent av pojkarna i Degerfors. Anmärkningsvärt är att andelen snusande killar mer än fördubblats från tiden på högstadiet till gymnasiet, från tio procent i skolår 9 till 22 procent i åk 2 på gymnasiet. Alkohol Enligt CAN:s undersökningar om ungdomars drogvanor var andelen ickekonsumenter relativt låg på talet, cirka tio procent. Under 1980-talet steg andelen ickekonsumenter till cirka 20 procent. Under 2000-talet har andelen ickekonsumenter ökat ännu mer och 2007 svarade 31 procent av eleverna i skolår 9 att de inte dricker alkohol (CAN-rapport 2007). I Örebro län är det 34 procent av flickorna och 37 procent av pojkarna i skolår 9 som uppger att de inte dricker alkohol. Berusningsbenägenheten, det vill säga att minst två gånger i månaden under de senaste tolv månaderna ha druckit så mycket alkohol att man känt sig berusad, ökar markant mellan skolår 9 och 2 på gymnasiet. Bland flickorna stiger andelen från elva procent till 24 procent och bland poj- 20

23 karna från 13 till 31 procent (figur 9) (Liv & hälsa ung 2007). Narkotika Procent Narkotikaerfarenheten bland ungdomar i Sverige har ökat under 1990-talet även om den fortfarande inte är uppe i den nivå som rådde i början av 1970-talet. Trots detta har majoriteten ungdomar en avvaktande inställning till narkotika. På frågan Har Du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? som ställdes i 2007 års undersökning i skolår 9, svarade 16 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna att de haft möjlighet att pröva. Svarsmönstret är detsamma för pojkar och flickor och det är också i linje med vad som gäller i riket i stort. Bland flickorna i skolår 9 i Örebro län har sex procent provat narkotika någon gång. Motsvarande andel bland pojkarna är 8 procent. Detta är någon procentandel högre än vad som gäller för hela Sverige (figur 10). Beroendecentrums ungdomsmottagning på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) har egen statistik över narkotikavanor bland ungdomar i åldrarna 16 till 19 år. Sedan mottagningen startade har det dock inte varit mer än högst 4-5 personer per år under 16 år. Under åren efter 2001 uppger allt fler att de har problem med alkohol. Särskilt har denna uppfattning ökat bland unga kvinnor. Narkotikaproblemen är i stort sett lika under åren. Många använder både narkotika och alkohol. Heroin/opiatanvändande har ännu inte ökat speciellt mycket bland de ungdomar som mottagningen har kontakt med. En ökning som skett är däremot illegal medicinering med morfinliknande preparat. Inflödet till mottagningen har ökat och ungdomarna har svårare psykiska problem. Beroendecentrums mottagning tillhandahåller fortfarande ett snabbt första möte med en behandlare, i regel samma dag eller inom högst en vecka Flickor Pojkar Figur 10: Andelen elever i skolår 9 och årskurs 2 på gymnasiet som har prövat narkotika någon gång. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv & hälsa ung 2005 och Värk, oro, sömnbesvär och psykisk ohälsa Utifrån undersökningen Liv & hälsa ung 2005 gjordes även en fördjupad analys kring ungdomarnas psykiska hälsa. Resultaten finns sammanställda 21

24 Procent Bra/mycket bra hälsa Dålig/mycket dålig hälsa i rapporten Tonåringars psykiska hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 (Lindén-Boström, Persson, 2007) Flickor Pojkar Figur 11: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste tre månaderna bland dem med mycket bra/bra hälsa respektive dålig/mycket dålig hälsa. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv och hälsa ung Procent Flickor Sällan/aldrig orolig sömn Ofta/alltid orolig sömn Pojkar Figur 12: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft orolig sömn under samma period. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv och hälsa ung Procent Flickor Sällan/aldrig huvudvärk Ofta/alltid huvudvärk Pojkar Figur 13: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft huvudvärk under samma tidsperiod. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv och hälsa ung Den psykiska ohälsan är mest uttalad bland unga flickor och den ökar markant uppåt i skolåren. Nedstämdhet är nästan tre gånger så vanligt bland flickor jämfört med pojkar oavsett skolår. Tendensen till ökad psykisk ohälsa gäller dock även pojkar, men generellt ligger den på en klart lägre nivå än bland flickor. Starkast samband mellan nedstämdhet och annan hälsa finns vid frågan om hur man mår rent allmänt. Generellt anser majoriteten av eleverna att de mår bra (figur 11). Flickorna anger dock en sämre allmän hälsa än pojkarna och det gäller inom samtliga undersökta skolår. Sömnsvårigheter har samband med nedsatt psykisk hälsa (figur 12). Flickor anger i ungefär dubbelt så stor utsträckning som pojkar att de sover oroligt. Det är också ett besvär som blir vanligare ju äldre eleverna blir. Huvudvärk är förknippat med nedsatt psykisk hälsa (figur 13). Det är mer än dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar i skolår 7 och 9. I gymnasiet är det mer än tre gånger så vanligt med huvudvärk bland flickorna. Psykiska besvär som oro, nervositet och upplevelser av psykisk stress ger statiska muskelspänning- 22

25 ar vilket kan bidra till värk, särskilt i nacke och skuldror (Lundberg 2003). Dessutom är långvarig värk i sig en påfrestning som kan leda till psykiska besvär (McWilliams m.fl. 2004). Andelen flickor som rapporterar att de ofta/alltid haft värk i axlar, skuldror eller nacke de tre senaste månaderna fördubblades i det närmaste mellan skolår 7 och årskurs 2 på gymnasiet (Lindén-Boström, Persson, 2007). Bland de som hade värk är andelen nedstämda högre än bland de utan (figur 14). Procent Sällan/aldrig värk i axlar/skuldror/nacke Ofta/alltid värk i axlar/skuldror/nacke Flickor Pojkar Figur 14: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft värk i axlar/skuldror/nacke under samma tidsperiod. Källa: Samhällsmedicinska enheten ÖLL, Liv och hälsa ung Under 2004 och 2005 pågick ett programarbete om barn och ungdomars hälsa. Arbetet bedrevs i två parallella processer, dels en professionell grupp, dels fyra förtroendemannagrupper bestående av politiker från hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar och representanter från länets beredningar. Arbetet inriktades mot barn och ungdomars psykiska hälsosituation och resulterade i ett antal förslag som lämnades till hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslagen handlade om insatser inom föräldrastöd, hälsofrämjande skolutveckling och processtöd. Tonårsgraviditeter och tonårsaborter Under födde i snitt cirka 55 tonårsflickor per år barn enligt uppgifter från länets förlossningskliniker. Den procentuella andelen tonårsmammor är större i Karlskoga än i Örebro. Barnmorskan kan för de som bor i Örebro erbjuda föräldrastöd via verksamheten Unga mammor och pappor. Liknande verksamhet finns i Hallsberg och Karlskoga. I Sverige har vi ett högt antal tonårsaborter jämfört med t.ex. Finland och Holland. Vad denna skillnad beror på är inte utvärderat. Anmärkningsvärt är att i Sverige används kombinerade p-piller i lägre utsträckning än i övriga länder. En av orsakerna är rädslan för tromboser som gjort att kvinnor är rädda för p-piller och använder andra osäkrare preventivmedel istället. Hur stor betydelse detta har för abortstatistiken och graviditeter är dock inte klart. Tillgängligheten i form av ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar är god i Örebro län. Det finns också en subventionering som 23

26 gör att besöken är gratis. Preventivmedlen kostar max 170 kronor/år för ungdomar under 20 år. Enligt Socialstyrelsens statistik över verkställda aborter avseende kvinnor mellan år, ligger Örebro län på 23,5/1000 kvinnor år 2007 jämfört med 22,6/1000 år 2000, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Även om vi ser en ökning sedan 2000, har tonårsaborterna ändå sjunkit sedan I länet görs aborter per år på barn under 15 år (muntlig uppgift USÖ). Det finns vissa skillnader mellan länets kommuner. Många kommuner är små och statistiken för ett år kan därför bli missvisande. Ser man över tidsperioden utmärker sig Ljusnarsberg med betydligt fler tonårsaborter än länsgenomsnittet, medan Lekeberg har betydligt färre tonårsaborter. Örebro kommun ligger på länsgenomsnittet eller strax däröver. Tonåringar gör i högre utsträckning medicinska aborter, dvs. farmakologisk abort i tidig graviditet. I Örebro län finns en god tillgänglighet till abort med korta väntetider. Att andelen medicinska aborter som metod ökar ses som en positiv utveckling. 1 april 2005 trädde den nya sexualbrottslagstiftningen i kraft. I den definieras samlag med barn under 15 år som våldtäkt. Information och utbildning kring konsekvenserna av den nya lagstiftningen har skett under riktad till länets barnmorskor, kvinnokliniker och ungdomsmottagningar. Den nya sexualbrottslagstiftningen har kommit till stånd för att ytterligare förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utnyttjas i sexuella sammanhang. Lagen medför konsekvenser för vården vad gäller hur handläggningen av sexuellt aktiva ungdomar under 15 år ska ske. Enligt de nya riktlinjerna på kvinnokliniken, USÖ, görs en anmälan till sociala myndigheter vad gäller flickor under 15 år som söker abort. STI - sexuellt överförbara infektioner WHO har uppgett att ett av de viktiga områdena för att främja hälsa är att förebygga spridning av sexuellt överförbara infektioner (STI). I ett globalt perspektiv är HIV/aids det största hotet mot barn och ungdomars hälsosituation, dels genom risken att själv vara eller bli smittad men också genom föräldralöshet. Det är faktorer som var för sig skapar stora sociala och hälsorelaterade problem. När det gäller svenska förhållanden så är det framförallt utvecklingen av klamydiainfektioner som är oroande. I Örebro län har det skett en dramatisk ökning av antalet anmälda fall av klamydia i åldersgruppen år sedan år Under 2007 anmäldes 546 fall av klamydia i åldergruppen 24