Till innehållsförteckningen
|
|
- Rolf Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till innehållsförteckningen %DUQKlOVRYnUG Statistik 24
2
3 ) URUG Statistikuppgifterna från barnavårdscentralerna (BVC) kommer från denverksamhetsuppföljning som rapporteras in via %+9V\VWHP till en central dator på ADB och Tele, Örebro läns landsting (ÖLL). %+9V\VWHP består av ett individbaserat websystem där personalen på BVC registrerar in uppgifter (se sid 48) och kan se vilka barn som har tillkommit, avförts och finns registrerade på respektive BVC. Personuppgifterna avidentifieras och behandlas utan samtycke. Utdata fås genom analysverktyget ProDiver och bearbetas sedan av BHVenheten i Microsoft Excel. Redovisningen avser förhållanden under 24, eller per den sista december 24, samt i vissa fall 23 för insatser vidtagna tidigt i livet för barn födda 23. Nytt i årets statistik är inmatning av längd och vikt vid 4-årskontakten och som resultat BMI-index för övervikt och fetma. BMI har därjämte adderats till de sedan tidigare ingående parametrarna i +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ som för övrigt i årets redovisning är ett medeltal uträknat från resultaten för år 23 och 24 för att öka den statistiska basen. Ett stort tack till all personal vid BVC, utan vars arbetsinsatser denna rapport inte varit möjlig! Vår förhoppning är att rapporten ger upphov till analys och diskussion. Det är främst de som arbetar med BVC som kan bedöma och förklara t.ex: om statistiken verkar rimlig vad som döljer sig bakom siffrorna hur de vid behov skulle kunna förbättras 6DPPDQIDWWQLQJ Antalet inskrivna barn är väsentligen oförändrat. Vid årsskiftet var 2 55 barn inskrivna på barnavårdscentralerna i vårt län, och av dessa var 2 84 nyfödda ( år). Liksom tidigare år uppfyller inte ett flertal vårdcentraler 5LNWOLQMHUI U%DUQKlOVRYnUGHQ( Till exempel föreskrivs att 95% av förstagångföräldrar bör ha erhållit hembesök under nyföddhetsperioden. I ÖLL är det endast 51% av föräldrarna som har fått det. Föräldragrupper; endast 49% av föräldrarna har varit representerade i föräldragrupp mot 7% i våra riktlinjer. Det är även som tidigare år väldigt stora skillnader mellan barnavårdscentralerna. Amningen, särskilt den långtida, är lägre i Örebro län jämfört med riket. I fråga om passiv rökning ligger Örebro län på riksgenomsnittet, men skillnaderna mellan barnavårdscentralerna är mycket stor. Glädjande i sammanhanget är vaccinationerna, där föräldrarna efter några år av tveksamheter p.g.a. ovederhäftiga artiklar i massmedia om vaccinbiverkningar, åter väljer att vaccinera sina barn. Av barn födda 22 var vid årsskiftet 24/25 96,9% vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. Bland hälsoindikatorerna kan bl.a. noteras att det är en anmärkningsvärt hög andel av föräldrarna som anger att deras spädbarn fått antibiotika (14,4%). Även på denna punkt är det mycket olika mellan barnavårdscentralerna. BMI för 4-åringar, som första gången finns med i statistiken, visar att ca 15% är överviktiga och 5% feta (enligt BMI-index 25-3 respektive >3) vilket kan uppfattas bekräfta den fetmaexplosion som även internationellt beskrivs bland barn. Vårdtyngdsmätningen visar att det totalt i länet saknas ca tre tjänster, vilket är en förbättring jämfört med 23 då det saknades ca sex tjänster. Statistiken visar dock på en ojämn fördelning av sköterskor mellan barnavårdscentralerna. 8QGHUK VWHQNRPPHUYLDWWJ UDUXQGUHVRUI UDWWGLVNXWHUDUDSSRUWHQRFKYHUNVDPKHWHQPHGHUSn%9& Örebro Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Gudrun Skånberg Samordnande sjuksköterska 1
4 ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ ) URUG... 1,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ... 2 $QWDOLQVNULYQDEDUQSn%9&... 4 Inskrivna barn Inskrivna barn -6 år, Geografiskt ursprung för adopterade och invandrade barn... 5 Barn som avstår BVC Orsak till att barnet avstår BVC lovr YHUYDNQLQJ... 6 Inskrivna och övervakade barn per årskull, Standard i riktlinjerna MXNVN WHUVNHYHUNVDPKHW... 7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn /lnduyhunvdpkhw... 8 Läkarbesök Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, Läkarbesök fördelade per inskrivet barn HPEHV N... 1 Hembesök av sjuksköterska Hembesök per inskrivet barn år, Hembesök fördelade per inskrivet barn +1 år, Hembesök -2 mån (födda 23) Standard i riktlinjerna ) UlOGUDJUXSSVYHUNVDPKHW Andel barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp Standard i riktlinjerna Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp, HPIUnQ%%Q\I GGKHWVDYGHOQLQJEDUQI GGD $PQLQJ Standard i riktlinjerna Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4, 6 månaders ålder födda Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader, Örebro och Sverige Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 23) Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 23)
5 5 NQLQJ Rökregistrering (födda 23) Mor röker när barnet är -4 veckor (födda 23) Mors och fars rökning när barnet är 4 veckor (födda ), Örebro och Sverige DFFLQDWLRQHU Andel vaccinerade barn och standard i riktlinjerna BCG-vaccinerade barn (födda 23) MPR-vaccinerade barn födda 22, diagram och tabell lovd Låg födelsevikt Inskrivna barn 1 år och 4 år... 2 Antibiotikaförbrukning -1 år och 4 år Eksem barn -1 år och 4 år Olycksfall/skada barn -1 år och 4 år Astma 4 år BMI 4 år Utveckling och språk 4 år Syn och hörsel 4 år lovrlqgh[i UVNROHEDUQ nUGW\QJG Vårdtyngd Vårdtyngd med index +/- 1 SD, Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, Antal heltid sjukskötersketjänster, Vårdtyngd BVC ÖLL %9&SURILO BVC-profil (respektive barnavårdscentral Hällefors-) ff %DVSURJUDP%+9± YHUVLNW %+9V\VWHP (webformulär)
6 $QWDOLQVNULYQDEDUQSn%9& Inskrivna barn /79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5-6 år år Inskrivna barn: Barn som enligt befolkningsregistret hör till upptagningsområdet, samt manuellt inlagda (av BVC-sköterskorna) i BHVsystem, t.ex. familjehemsplacerade eller asylsökande. Inskrivna asylsökande barn kan ha flyttat utan att BVC meddelats, varför de felaktigt kan vara inkluderade bland inskrivna barn Inskrivna barn - 6 år, år 1-6 år I mars 25 fanns 241 asylsökande barn inskrivna i BHVsystem. Av de inskrivna barnen är 78 barn adopterade och är invandrade barn, dvs. en eller båda föräldrarna har annat födelseland än Sverige. 4
7 *HRJUDILVNWXUVSUXQJI UDGRSWHUDGHRFKLQYDQGUDGHEDUQ ) GHOVHnU 8UVSUXQJ XPPD Afrika Asien Nordamerika Norden Oceanien Sydamerika Sydeuropa Västeuropa Östeuropa Uppgift saknas XPPD %DUQVRPDYVWnU%9& ) GHOVHnU 9nUGFHQWUDO XPPD Hällefors Baggängen Pålsboda guheurolq UVDNWLOODWWEDUQHWDYVWnU%9& 2UVDN $QWDO Vistas utomlands 27 Vistas i annat län, eller går på BVC i annat län 12 Går på Barn- och ungdomsklin 5 Vet ej 17 6XPPDDQWDOEDUQ 61 5
8 +lovr YHUYDNQLQJ 3 Inskrivna och övervakade barn per årskull, Inskrivna utan BVC-kontakt Övervakade 1 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Inskrivna barn: Definition se sid 4. Övervakade barn: Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL. Totalt barn (-6 år). Ã 352&(66 Ã 5(68/7$7 Ã 67$1'$5',5,.7/,1-(51$.YDOLWHW Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under spädbarnsåret) Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) +lovr YHUYDNQLQJ _ 9% av barnen träffar max 2 sjuksköterskor _ 9% Andel övervakade år 99% 99% 1 år 1% - 2 år 94% 98% 3 år 68% - 4 år 9% 98% 5 år 4% - 6 år 86% 98% nuvnrqwuroo Andel synprövade 98% 98% hörselprövade 84% 98% (medelvärdet av antal inskrivna 4+5-åringar) 6
9 6MXNVN WHUVNHYHUNVDPKHW 6 Mottagningsbesök hos sjuksköterska år år , Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn - 6 år, 24 3,5 3, 2,5 2,31 2, 1,5 1,,5, RWWDJQLQJVEHV NKRVVMXNVN WHUVNDI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 2+3 år år 24 11,4 2,1 2, ,6 2,4 2,8 2 12,9 2,6 2, ,8 2,7 3, ,2 2,8 2, ,1 2,3 2, , 2,1 2, 199 1,3 1,6 1,7 7
10 /lnduyhunvdpkhw 32 Läkarbesök Totalt Distriktsläkare Barnläkare Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken % Andelen barnläkarkontakter på BVC har minskat med 1% på två år, eller med ca 1 besök. En bidragande orsak till detta är att antalet öppenvårdsbarnläkare har minskat. 8
11 1,,9 Läkarbesök per inskrivet barn - 6 år, 24 1,2,8,7,6,5,4,47,3,2,1, Barnläkare Distriksläkare,21 /lnduehv NI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 2+3 år år 24 3,6,7,3 22 3,6,8,2 2 3,7,8, ,7,8, ,8,8, ,9,9, ,2,9 2, ,5 1, 2, 9
12 +HPEHV N Hembesök av sjuksköterska år år år ,2 1,31 Hembesök per inskrivet barn år, 24 1,,8,6,56,4,2,, +HPEHV NI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 24,7 22,7 2, , , , , ,5 1
13 Hembesök - 2 mån (födda 23) % Förstföderskor +(%(6g.81'(5 5(68/7$7%$51)g''$ 67$1'$5', 1<)g''+(763(5,2'(1 5,.7/,1-(51$ -2 månader Nyföddhetsperioden Förstagångsföräldrar 58% 51% 53% 5% 48% 51% 95% Flergångsföräldrar 46% 4% 38% 38% 36% 35% 75% Omföderskor 35 11
14 ) UlOGUDJUXSSVYHUNVDPKHW 1 Andel barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp % , : uträknat på medelvärdet av antal LQVNULYQD barn +1 år, : antal YHUYDNDGH barn +1 år : statistik saknas. ) UlOGUDJUXSSHU 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ Andel barn (se diagram) 7% första-, 3% flergångsföräldrar 1 9 Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp, % 5 49, (Uträknat på medelvärdet antal inskrivna barn +1 år. Om BVC även tillämpar föräldragrupper för barn >1 år blir andelen barn högre och kan överstiga 1%). $YEDUQI GGDGHOWRJ 755 i föräldragrupp bara under år i föräldragrupp både under år = barn (66,3%) 761 i föräldragrupp bara under år 24 12
15 +HPIUnQ%%Q\I GGKHWVDYGHOQLQJ % förlösta Hem från BB/nyföddhetsavdelningen - förstföderskor (barn födda ) dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 14 d f -97 f -99 f -1 f -3 Hem från BB/nyföddhetsavdelningen - omföderskor (barn födda ) % förlösta dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 14 d f -97 f -99 f -1 f -3 Diagrammen Hem från BB/nyföddhetsavdelning visar hemgångsdag, i procent av inskrivna barn. Definition dag = barnets födelsedatum osv. (dvs. ej ålder i hela dygn). 13
16 $PQLQJ $QGHODPPDGHEDUQ 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ I GGD (QEDUW'HOYLV (QEDUW'HOYLV 2 mån 74,4 + 15,3 = 89,7 9% 4 mån 6,9 + 17,1 = 78, 8% 6 mån 3,7 + 34,7 = 65,4 7% WHO:s mål enbart amning vid 4-6 månader antaget i Sverige: 8%. Vid PnQ ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 32,1% (bortfall 3%). Vid PnQ ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 15,2% (bortfall 3%). Definitionen enbart amning innebär att barnet även kan få smakportioner. Enbart och delvis ammade barn födda % mån 4 mån 6 mån Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån födda % födda Sverige 49 48,4 53,7 63,4 7,6 73,8 72,9 72,2 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,5 14
17 Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 23) % Enbart Delvis 74 SVERIGE f-2 79 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 23) % Enbart Efter toppen 1998 ligger resultaten lite lägre men stabilt. Jämfört med övriga landsting (barn födda 22) är det vid 2 månaders ålder två landsting och vid 6 månader inget landsting som har sämre resultat än Örebro län. Delvis 31 SVERIGE f
18 5 NQLQJ 5 NUHJLVWUHULQJI GGD RU )DU 5 NIULDEDUQ Röker Vet ej Röker Vet ej Bortfall När barnet är -4 veckor 7,4 4 13,7 5,8 87,1 4,6 När barnet är 8 månader 9,2 5 13,4 7,6 86,6 6, Definitionen rökfria barn är att varken mor, far eller någon annan daglig rökare finns i barnets hemmiljö. Mor röker när barnet är - 4 veckor (födda 23) % 1 8 7,1 8, Mors och fars rökning när barnet är 4 veckor (födda ) SVERIGE f È födda Mor röker ÖLL Mor röker Sverige Far röker ÖLL Far röker Sverige
19 9DFFLQDWLRQHU $QGHOYDFFLQHUDGHEDUQ 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ Difteri Tetanus (födda 23) 98,2% 99% Pertussis 97,2% 99% Polio 97,3% 99% Hib 97,7% 99% MPR (födda 22) 97,% 98% BCG 94,7% Alla riskbarn Hepatit B (födda 23) 3,3% BCG-vaccinerade barn (födda 23) % ,
20 1 MPR-vaccinerade barn (födda 22) ,9 94,5 92 % , SVERIGE f Inskrivna Vistas i annat län Andel MPR-vaccinerade barn födda 22 Uppgift saknas % Övervakade Vacc % Avvaktar % Avstår % Hällefors , ,,, , , 6 2,, ården 1, 1 1 1,,, 112, ,5 5 4,5, Storå , ,9 1 3, 2 6, , ,3 2 6,5 1 3,2 Frövi , ,,, , ,2 2 1,8 1,9 Laxå 65, ,5 1 1,5, , ,6 2 2,3 1 1, , ,5 4 3,5, Baggängen , ,1 1,9, Brickegården 9, 9 9 1,,, , ,2 9 11,8, , ,7 1 1,2 1 1, , , 3 2,, Skebäck , ,8 2 2,8 1 1,4 132, ,2 5 3,8, Lillån , ,2 6 4,8, 119, ,6 4 3,4, 9 2 2, ,5 3 3,4 1 1, , , 1 1,, 146 1, ,6 2 1,4, 112 1, ,3 2 1,8 1, , ,2 4 2,8, , ,8 1 1,2, 24 1, ,3 4 1,7, , ,7 4 3,3, Pålsboda 47, ,,, , ,7 3 3,3, g5(%52/b , ,8 9,3 18
21 +lovd Barnavårdscentralerna i Örebro län tar årligen in ett antal individbaserade parametrar i %+9V\VWHP. En del av dessa är avsedda att fungera som indikatorer på förskolebarns hälsa, och erhålls bl.a. genom att frågor ställs på BVC till föräldrarna vid 1- ( antibiotikaförbrukning, kliande eksem, sökt vård för olycksfall/skada ) och 4-årskontakten (samma frågor och dessutom astmadiagnos ). För 1-åringarna avses data för hela spädbarnsåret medan det för 4-åringarna avser de 3 senaste månaderna före 4-årskontakten på BVC. För BMI medräknas barn som är 4 år +/- 3 månader. Tre av dessa parametrar (låg födelsevikt, BMI 4 år och olycksfall) ingår i +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ(se sid 27). Svenska barns hälsa är allmänt god. Det finns dock skillnader mellan olika BVC (se diagram s 19-26). Resultaten visa bl.a. att: Cirka 4% av barnen har en födelsevikt under 25g, en nivå som är ungefär lika med övriga Sverige. Denna parameter är en internationellt väletablerad indikator på barns hälsa. Antibiotikaförbrukning är generellt hög, ca 14% har fått antibiotika under spädbarnsåret och ca 9% av 4-åringarna under en 3-månadersperiod. Eksem föreligger hos ca 1% av barnen vilket stämmer väl överens med andra undersökningar. Cirka 5% av spädbarnen och 1% av 4-åringarna (under 3 mån) har sökt sjukvård p.g.a. olycksfall/skada (dock sannolikt osäkra uppgifter p.g.a. stort bortfall?). Cirka 3% av 4-åringarna har diagnosen astma vilket är en något låg siffra jämfört med andra nationella mätningar (osäker uppgift p.g.a. stort bortfall?). Cirka 15% och 5% av 4-åringarna är överviktiga respektive feta (BMI-index 25-3 resp. >3), siffror som är jämförbara med t.ex. rapportering i Stockholms län för 1-åringar, och som kan uppfattas bekräfta den fetmaexplosion bland barn som rapporterats även internationellt. Cirka 4% av barnen klarar inte av utvecklingskontrollen och ca 9% inte den språkbedömning som görs vid 4-årskontakten på BVC. Skillnaden är påtagligt stor mellan olika BVC. Av 4-åringarna har 1% ej godkänd syn och 4% ej godkänd hörsel enligt BVC:s definitioner. Generellt är det stora skillnader mellan barnavårdscentralerna, men det förhållandet är sannolikt även beroende på skiljaktig rapportering (och kan därmed finnas anledning att diskutera och kvalitetssäkra vid t.ex. BHV-enhetens kontakter med vårdcentralerna). /nji GHOVHYLNW Födelsevikt under 25 g (födda 23) % 5 4 3, % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf
22 ,QVNULYQDEDUQRFKnU 25 Inskrivna barn 1 år (födda 23) Antalet inskrivna barn 1 år och 4 år är underlag till respektive hälsoparametrar sid Inskrivna barn 4 år (födda 2)
23 $QWLELRWLNDI UEUXNQLQJRFKnU 25 Antibiotika barn - 1 år (födda 23) ,4 % 1 7,9 5 1 ggr > 1 ggr % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Antibiotika 3 mån före 4-årskontakten (födda 2) 2 15 % 1 8,9 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf ggr > 1 ggr 1,8 21
24 (NVHPRFKnU Kliande eksem barn - 1 år (födda 23) % 1 9,3 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Kliande eksem 4 år (födda 2) 2 15 % 1 1,6 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf
25 2O\FNVIDOOVNDGDRFKnU Sökt för olycksfall/skada barn - 1 år (födda 23) 6 % 5, gång >1 gånger % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf ,3 1 Sökt för olycksfall/skada 3 mån före 4-årskontakten (födda 2) 8 6 % gång >1 gånger % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf ,2,7 23
26 $VWPDnU 1 Astma 4 år (födda 2) 1,3 8 6 % 4 3,4 2 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf %,nu 35 BMI 4 år % 15 4,7 1 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf BMI index 25-3 BMI index >3 15,2 24
27 8WYHFNOLQJRFKVSUnNnU 1 Avvikande utveckling vid 4-årskontakten (födda 2) 1,4 12,9 8 6 % 4 3,6 2 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Definition avvikande utveckling: barn som har två eller flera minus på utvecklingsmomenten och/eller på samlek enligt 4-års arbetsbladet +DQGERNHQNDSLWHO. 25 Avvikande språk vid 4-årskontakten (födda 2) 2 15 % 1 9,5 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Definition avvikande språk: barn som har minus på ett eller flera moment i språkbedömning enligt 4-års arbetsbladet +DQGERNHQNDSLWHO. 25
28 6\QRFKK UVHOnU Ej godkänd syn vid 4-årskontakten (födda 2) 25 3, % 1 1, 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Definition ej godkänd syn: barn som med HVOT-metoden har synskärpan.65 eller sämre på ett eller båda ögonen, eller har en visus-skillnad på mer än en rad eller ej medverkat vid omprövning (Handboken kapitel 8.8.2). 12 Ej godkänd hörsel vid 4-årskontakten (födda 2) 12,7 19,2 1 8 % Uppg. saknas % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Definition ej godkänd hörsel: barn som på två eller fler av frekvenserna 5, 1, 2 eller 3 Hz ej hör vid G%HOOHUVRPSå två eller fler av frekvenserna 2, 3, eller 4 Hz ej hör vid G%HOOHUVRPLQWHPHGYHUNDUYLGRPSU YQLQJ+DQGERNHQNDSLWHO. 26 4,1
29 +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ är en ansats till att beskriva förskolebarnens hälsa i vårt län. Sex indikatorer har använts: andel ammade (enbart och delvis) barn vid 4-månaders ålder andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor vaccinationstäckning MPR andel barn med födelsevikt under 2 5 gram andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) andel 4-åringar med BMI-index > 3 ( feta barn ) ny indikator i årets statistik Indikatorerna adderas där normen för amning och vaccinationstäckning är 1% (t.ex. 75% amning; räknas som 75%) och för de övriga indikatorerna % (t.ex. 5% feta barn ; räknas som 95%). Det ideala +lovrlqgh[ I UI UVNROHEDUQ blir följaktligen 1% (1% + 1% osv. dividerat med sex). Indikatorerna för respektive barnavårdscentral finns redovisade, med rosa staplar, under %9&SURILO(se sid 31 ff). De valda indikatorerna är i stort samma som Rädda Barnen (RB) använder i Barnhälsoindex för Sveriges kommuner ( prof L Köhler, Nordic School of Public Health). Skillnaderna är: Amning: enbart + delvis amning. Vår uppfattning är att uppgiften för enbart + delvis amning har högre validitet än uppgiften för enbart amning. RB använder värdet för enbart amning. Rökning: uppgifter från BVC medan RB använder data från MVC. Sannolikt ingen praktisk skillnad. Olycksfall: underlaget är frågan Har ni behövt söka vård p.g.a. olycksfall eller skada? som ställs till föräldrarna på BVC vid 1-årskontakten (-1 år) respektive 4-årskontakten (senaste 3 mån). RB använder sig av Socialstyrelsens diagnosregister. Denna olikhet i materialet är väsentlig. Andelen feta barn finns inte med som indikator i RB. RB har med tonårsaborter som indikator. +lovrlqgh[belyser enbart förskolebarnens hälsa. En annan praktisk skillnad jämfört RB index, som mäter på kommunal nivå, är att +lovrlqgh[i UI UVNROH EDUQ visar resultat per barnavårdscentral, dvs. mäter LQRP respektive kommun. Det innebär samtidigt att det är en risk för att underlaget är otillräckligt för barnavårdscentraler med litet barnantal att kunna jämföras med andra. För att något minska denna risk redovisas i årets statistik ett medeltal av resultaten från 23 och 24 års index (se diagram nedan). För förskolebarn i Örebro län är +lovrlqgh[91,9%, ett högre värde indikerar en bättre hälsa för respektive BVC jämfört med hela länet, och vice versa. Skillnaderna mellan olika BVC är tämligen stor. 1 Hälsoindex förkolebarn È 9 91,
30 9nUGW\QJG Syftet med vårdtyngdsmätningen är att se om det finns barnavårdscentraler som har en mer arbetskrävande ( tyngre ) population än övriga. En sådan BVC kan tänkas behöva mer resurser än en lika stor BVC med en medelpopulation. Vi har använt oss av följande tre indikatorer i vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -4 veckor (barn födda 23) Andel utländsk härkomst (som mått används andel nyfödda födda 23 som BCG-vaccinerats) Andel förstfödda, (födda 23) De tre indikatorerna adderas. För att erhålla ett index som sannolikt bättre stämmer överens med empiriska erfarenheter i sammanhanget, är KHOD andelen rökande föräldrar och utländsk härkomst medräknad i vårdtyngden, men endast en WUHGMHGHO av andelen förstfödda. Som norm (index 1) är vald den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län (38% för 24). Vårdtyngd % Förstfödda/3 Utländsk Mor röker Vårdtyngd med index +/- 1 SD,
31 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, , Antal heltid sjukskötersketjänster, 24 3,5 4,2 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Meddelat Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst 29
32 9nUGW\QJG%9&g// Vårdtyngd Inskrivna Indikatorer Index Nyfödda ( år) Förstfödda/3 Andel Utländsk (BCG) Norm: 38% (index 1) Mor röker -4 veckor Summa INDEX Meddelat Antal heltid sjukskötersketjänster Med hänsyn till Med hänsyn till vårdtyngd och antal nyfödda antal nyfödda Norm: Vårdtyngdsindex ±5: 6 nyfödda/tjänst ±1 nyfödda Antal Antal tjänster Skillnad tjänster Skillnad Vårdcentral Hällefors ,94 1,18 -,24 1,27 -, ,39,83 -,44,81 -, ,1,17 -,7,14 -, ,35 1,75,6 1,7,65 Storå ,4,55 -,15,5 -, ,75,48,27,53,22 Frövi ,75,62,13,55, ,75 1,63,12 1,45,3 Laxå ,2,87,33,89, ,5 1,2,3 1,5, ,7 1,77 -,7 1,58,12 Baggängen ,5 1,47,3 1,37,13 Brickegården ,5 1,23,27 1,2, , 1,7 -,7,95, ,57 1,35,22 1,67 -, , 2,63 -,63 2,36 -,36 Skebäck ,6 2,12 -,52 2,31 -, ,85 2,33 -,48 2,11 -,26 Lillån ,52 1,68 -,16 1,5, ,9 2,45 -,55 2,36 -, ,73 1,53,2 1,81 -, ,5 2,12 -,62 2,33 -, ,5 2,5, 2,28 -, ,5 2,1 -,6 2,85-1, ,5 2,7 -,2 4,19-1, , 1,4 -,4 1,37 -, ,35 3,4 -,5 3,22, ,75 1,63,12 1,59,16 Pålsboda ,5,72 -,22,67 -, ,6 1,7 -,1 1,57,3 guheurolq Nyfödda/sköt 64,1 3
33 %9&SURILO Avsikten med %9&SURILO är att åskådliggöra viktiga verksamheter, och hälsodata, för respektive Barnavårdscentral i ett enda diagram. De olika delarna är: 9nUGSURGXNWLRQEOnVWDSODU - mottagningsbesök per inskrivet barn hos sjuksköterska - mottagningsbesök per inskrivet barn hos distriktsläkare - mottagningsbesök per inskrivet barn hos barnläkare - andel förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden - andel barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp +lovdurvdvwdsodu(indikatorer som ingår i +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ se sid 27) - andel ammade (enbart och delvis) barn vid 4-månaders ålder, - andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor - vaccinationstäckning MPR - andel barn med födelsevikt under 25 g - andel 4-åringar BMI-index >3 ( feta barn ) - andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) +lovdjxodvwdsodu(övriga indikatorer) - andel barn som behandlats med antibiotika -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) - andel barn med kliande eksem -1 år och vid 4-årskontakten (3 senaste mån) - andel barn med diagnosen astma vid 4-årskontakten - andel barn med avvikande utveckling vid 4-årskontakten 5HVXUVHUJU QDVWDSODU - inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst - barnavårdscentralens vårdtyngd Örebro län BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, (2,31 bes/ barn) (,47 bes/ barn) (,21 bes/ barn) (95%) ÖLL 51% (7%) ÖLL 52% (8%) ÖLL 76,8% (7,1%) (98%) (3,9%) (2%) (4,%) (11,7%) (1,%) (3,4%) (3,6%) ÖLL 95,4% ÖLL 4,7% ÖLL 64,1 (6) (index 38%) Alla parametrar är indexreglerade med 1, som norm. Normen kan antingen vara genomsnittet för Örebro läns landsting (ÖLL), eller den norm som finns angiven i 5LNWOLQMHUI U%DUQKlOVRYnUGHQ( För andelen 4-åringar med BMI-index >3 är normen satt till 2% (BMI-index 3 motsvarar ca 98:e percentilen i våra svenska tillväxtdiagram). I diagram BVC-profil Örebro län finns de olika normerna angivna, och vad index 1, är, för respektive parameter. 31
34 %9&SURILO Hällefors BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,99,65 1,81,66,17,87 2,69 1,2,99 2,68 1,18 1,19,95,63,52 1,9 1,19 MPR f-1 (98%) Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,2,95 1,4,75,12 BVC-profil, 24 (ofullständiga uppgifter) 1,17 2,39,79 1,67,,16,31,72 1,17 1,3 1,94,93 MPR f-1 (98%) 32
35 %9&SURILO Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,6 1,48 1,18,,57 ården BVC-profil, 24 (ofullständiga uppgifter) 1,14 1,17 1,2 6,67 2,68 2,46 1,76 2,8,, 1,83,37 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,15,69 1,19,89 1,82 1,1,69 MPR f-1 (98%),97 2,14 3,1 1,35,73,68,51,24,8,91 33
36 %9&SURILO Storå BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,11 1,24,52,9,55,65,93 5, 2,99 1,64,78,79,67 1,43 1,42,71 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,55,72 2,3,97 1,62 1,4 1,84,92 5,17,, 1,79,7 1,21,,74 1,28 MPR f-1 (98%) 34
37 %9&SURILO Frövi BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,47 1,4 1,32,95 1,39 1,1 1,2 1,2 1,26 2,63 1,21,25,54 1,66,,87,63 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,14,6,97,77 1,68 1,7,6,99,28 2,34,27,48,78 1,14 1,9,91,62 MPR f-1 (98%) 35
38 %9&SURILO Laxå BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,34 1,24 1,38 1,5 1,46 2,15 1,2 1, 1,1 5,21,5 1,84,71,62 2,91,72 1,9 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,1 1,16 1,3,86 1,12,96,78,99,79 3,17 1,11 1,13 1,35 1,56 2,49 1,,56 MPR f-1 (98%) 36
39 %9&SURILO BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,13 1,8,95,48 1,9,93,84,98 1,33 2,48 1,46,87,58 1,86,89 1,1,64 MPR f-1 (98%) Baggängen BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,7,92,92,61 1,11,87,85 1,1 1,17 1,6 2,72 1,24,57,79 1,1 1,22,79 MPR f-1 (98%) 37
40 %9&SURILO Brickegården BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,97,96 1,13,29,91,8,9 1,2 1,42 2,3,76,84,95,4,38,93,91 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,19 1,1 1,11,93 1,45,91,39,9, 1,69 2,58,94,78,97,93 1,13,62 MPR f-1 (98%) 38
41 %9&SURILO BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,1 1,27,51,32,1,89 2,1 1, 2,32 2,66 1,22 1,44 1,44,33 2,54,96 1,57 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,87 1,9,17,24,97 1,1,2 1,,57 2,17 1,2 1,4 1,32,19,71 1,24,66 MPR f-1 (98%) 39
42 %9&SURILO Skebäck BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,32 1,79,87,16,83,99,42,98,52 7,95,2 1,4 1,1,68 1,3 1,19 1,25 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,98 1,11,56,49 1,15 1,5,35,98 1,12,71 1,3 1,2,75,86,2 1,36,68 MPR f-1 (98%) 4
43 %9&SURILO Lillån BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,76 1,1,45,81 1,63 1,1,38,97 1,17 1,5 1,36 1,15,69,49, 1,16,64 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,99 1,34,42,8 2,13 1,6,32,99,61 1,24 1,35,73 1,2 1,7, 1,22,89 MPR f-1 (98%) 41
44 %9&SURILO BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,8 1,3 1,2,16 1,2 1, 1,3,97 1,72 2,8,33,74 1,17 1,71 1,64 1,3 1,45 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,15 1,26,87,62 2,21 1,,67 1,1,26,59,87,65,79,71, 1,29 1,28 MPR f-1 (98%) 42
45 %9&SURILO BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,75, 2,89,62 1,34 1,1,93 1,1,52 2,1,36 1,42,66,84,41 1,11 1,3 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1,2 3,1,27,22,49 1,3 1,2,99,76 2,78,26,7 1,5,31, 1,28 1,79 MPR f-1 (98%) 43
46 %9&SURILO BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,93,94 1,19,47,12,89 1,25,99 1,49 1,72,91 1,66 1,94,27 1,84 1,3 2,7 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,78 1,1,38,49,9,97 1,67 1,1 1,44 2,31 1,22,49,88 1,29, 1,47,93 MPR f-1 (98%) 44
47 %9&SURILO BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,76,95,68,42 1,16,92 1,2 1,,48 1,95,69,84 1,15 1,37 1,35 1,6,83 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,85 1,33,16,35,73,9 1,34,99 1,37 3,13,23,86 1,21 1,58 1,8 1,1,93 MPR f-1 (98%) 45
48 %9&SURILO Pålsboda BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,, 1, 1,8,24,19,13 1,2 1,56 1,2, 1,85,76,65,83 1,82 1,96 1,47,81 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 24 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3, 2, 1,,,87 1,62,34,83,68 1,4 1,57,99 1,38 3,5 1,14 1,6 1,4 2,2 3,59 1,14,74 MPR f-1 (98%) 46
49 %DVSURJUDP%+9± YHUVLNW Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. %DUQHWVnOGHU 3HUVRQDOHWRG Sjsk = BVC-sjuksköterska,QQHKnOOH[HPSHO 9DFFLQDWLRQVFUHHQLQJ 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn Somatisk undersökning, hörsel, vikt, amningsstöd, skötsel 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU OAE (otoakustisk emission) BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG -7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (1-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, epikris Polio IV 47
50 48
51
52 Postadress: Box 1613, Örebro Besöksadress: Eklundavägen 1, Örebro E-post: Telefon Telefax
Till innehållsförteckningen
Till innehållsförteckningen %DUQKlOVRYnUG 6WDWLVWLN guheurolqvodqgvwlqj ) URUG Statistikuppgifterna från Barnavårdscentralerna (BVC) i vårt län rapporteras elektroniskt in via %+9V\VWHP (se sid 48) till
Till innehållsförteckningen
Till innehållsförteckningen DUQKlOVRYnUG 6WDWLVWLN guheurolqvodqgvwlqj ) URUG Datauppgifterna från Barnavårdscentralerna (BVC) i vårt län genom rapportbladen 9&.YDOLWHWUDSSRUW är nu bearbetade. Redovisningen
Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting
Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna
Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting. (Reviderad upplaga)
Till innehållsförteckningen Statistik 21 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting (Reviderad upplaga) Innehållsförteckning Statistik 21 med vårdtyngdsmätning, Barnavårdscentralerna
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 26 www.orebroll.se/bhv Sammanfattning av Statistik 26 Statistik 26 (www.orebroll.se/bhv ) för barnhälsovården i Örebro läns landsting, grundas som
Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 28 www.orebroll.se/bhv Sammanfattning av Statistik 28 I stort sett alla barn och deras föräldrar besöker Barnhälsovården (BHV). Barnen vägs, mäts,
Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik 2009 www.orebroll.se/bhv
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 29 www.orebroll.se/bhv Barnhälsovården Statistik 29 - en sammanfattning Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet.
Barnhälsovården Årsrapport 2010
Barnhälsovården Årsrapport 21 www.orebroll.se/bhv Leif Ekholm Maria Lindh Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 4 Sammanfattning 21... 5 Barnhälsovård i landstinget... 6 Basprogram
Barnhälsovården Årsrapport med Barnhälsoindex
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Årsrapport 2011 - med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2011...
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården. Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2013...
Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik 2007 www.orebroll.se/bhv
Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 27 www.orebroll.se/bhv Sammanfattning av Statistik 27 Barnhälsovårdens årsstatistik (www.orebroll.se/bhv) baseras på uppgifter från barnavårdscentralerna
Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex
Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2013... 5 Barnhälsovård i landstinget...
Barnhälsovården. Årsrapport 2015
Barnhälsovården Årsrapport 2015 Barnhälsovården Årsrapport 2015 2016-06-16 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 2015... 5 Barnhälsovård i Region Örebro län... 6 Barnhälsovårdsprogrammet 2015
Barnhälsovården. Årsrapport 2017
Barnhälsovården Årsrapport 2017 Barnhälsovården Årsrapport 2017 2018-06-26 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 2017... 5 Barnhälsovård i Region Örebro län... 6 Barnhälsovårdsprogrammet 2017
Barnhälsovården Årsrapport 2018
Barnhälsovården Årsrapport 2018 Barnhälsovården Årsrapport 2018 Örebro, September 2019 Barnhälsovårdsenheten - Regional utvecklingsenhet för barnhälsovård Innehåll Inledning... 4 RESULTAT I SAMMANFATTNING...
Barnhälsovården. Årsrapport 2016
Barnhälsovården Årsrapport 2016 Barnhälsovården Årsrapport 2016 2017-06-26 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 2016... 5 Barnhälsovård i Region Örebro län... 6 Barnhälsovårdsprogrammet 2016
Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Dags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Barnhälsovårdsenheten. Barnhälsovården. Årsrapport med Barnhälsoindex. Till innehållsförteckningen. Leif Ekholm Maria Lindh
Barnhälsovårdsenheten Barnhälsovården Årsrapport 2014 med Barnhälsoindex Till innehållsförteckningen Leif Ekholm Maria Lindh Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2014...
BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet
BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU
Barnhälsovårdsenheten
Till innehållsförteckningen Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 2001 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Barnhälsovårdsenheten 2002-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården
Barnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA
VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA Rapporter insända januari 2000 och januari 2001 gällande barn födda 1997 och 1998 Sammanställning november 2001 Marianne Bergström, Monika Mäkinen och Victoria
Rutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Vägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Rapport Datum: Barnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2018-06-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2017 Målen med det nationella barnhälsovårdsprogrammet Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala
Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.
1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2
Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006
Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006 Sammanfattning Andelen elever, som blivit vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, var tillfredsställande
Lathund för inmatning av statistiskdata
1(6) Lathund för inmatning av statistiskdata Kursivt: rapprteras in manuellt. Ej kursiverat= att tänka på/ hur det ska dkumenteras vid inmatning i jurnalen. Barnantal Antal inskrivna barn per varje åldersgrupp
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring
Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling
Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Faktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom
Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän
Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik
Barnhälsovårdsenheten
Till innehållsförteckningen Barnhälsovårdsenheten Örebro läns landsting Verksamhetsberättelse 2004 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa trygghet utveckling INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten
Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016
2018-10-17 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Maria Öman Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia
Nr: 3/27 Sid:1 Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia INFLUENSA Årets influensa kom strax före sportlovet och är fortfarande inte
Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland
1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare
Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2005-01-01 12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål..................................... 3 Dokumentationens bakgrund...............................
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef
Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet
Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet 100 80 60 40 20 0 GOD LIVS- KVALITET (värde 6 eller högre på en skala 0-10) MINDRE GOD LIVSKVALITET (värde 5 eller lägre) Fig. 2 Andel som ej har möjlighet att framföra
Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic
Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata Allmänt De kvalitetsdata för barnhälsovård som samlas in med hjälp av journalsystemet Cosmic används på flera sätt. Dels används sammanställningar av
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Riktlinjer för. Barnhälsovården
Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan
BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003
BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt
Rapport Datum: Barnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2017-02-23 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2016 Barnhälsovårdens mål är att ge förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till barn i förskoleåldrarna genom att stödja föräldrar
KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...
Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005
Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 BHV-enheten skall verka för... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 Statistik 2005... 4 Aktiviteter...
Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006
Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4
BARNHÄLSOVÅRD I FÖRÄNDRING
1 2007-09-13 BARNHÄLSOVÅRD I FÖRÄNDRING Resultat av ett interventionsförsök (tabellbilaga) 2 BILAGA TABELLER Bilagetabell 1. Bakgrundsdata enligt mammaenkät. Signifikanstest med X 2 för procenttal och
VÄLKOMNA TILL BHV-dag!
VÄLKOMNA TILL BHV-dag! Program förmiddag 8.30 Fika 9.00 Välkomna BHV-teamet, Anna och Tua 9.00-9.30 Asyl BHV-dietist: matkultur, nytt material Ida Berge Asyl BHV dietist, 9.30-10.20 Aktuellt BHV: Årsrapport
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg
Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga
EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga - Identifiera barnens behov en grund för målsättningar Katrin Boström, hälso- och sjukvårdsstrateg, Örebro Staffan Carlsson, nämndstjänsteman för Varbergsoch
Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2007-01-01 2007-12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål.................................................. 3 Dokumentationens bakgrund...........................................
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn
Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn 2016 Januari 19 Leif Ekholm BHV-öl Vaccination av till Sverige inflyttade barn Rikshandboken Barnhälsovård inkl Elevhälsan! NVP kan variera inom enskilda
Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014
Beskrivning av statistiken 2016-09-19 HS0106 1(8) Statistik och jämförelser Ellen Lundqvist Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014 HS0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
TakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in nyinflyttade barn. Senast uppdaterad
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(14) Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in nyinflyttade barn. Senast uppdaterad 014-08-7. Innehåll 1. Inskrivning BHV.... Registrera patientuppgifter,
Barnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Barnhälsovårdsenheten
Till innehållsförteckningen Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 2003 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL...3
Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015
2017-10-18 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Lena Johansson Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21606 su/adm 2018-03-19 7 Vaccination och immunitetstest för nyanställd personal och Innehållsansvarig: Marianne Jertborn, Överläk/Professor, Läkare
VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE
VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination
Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.
Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-02-16 HN-HOS06-041 9 Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården
Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
barnhälsovård i halland 2010
barnhälsovård i halland 2010 Barnrapport Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2010. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103
Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Amningsstatistik
Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning
Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec
NYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Familjecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna
16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 16 MARS 217 Therese Gustafsson (Upphandlingsenheten) Sanne Hovmöller (Överläkare Infektionssektionen) Barbro Nilsson (BHV-samordnare NLL)
Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc
Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc % BVC Tot ant 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2014 2014 BVC Strömstad Läkarhus
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna och antagen av Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 2004. Uppdaterad
Vad händer när vaccin tar slut?
Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Barncentrum. Barns hälsa i Örebro län
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Barncentrum Barns hälsa i Örebro län Ur hälso- och sjukvårdens perspektiv 2008 Örebro läns landsting, Barncentrum, 2008 Omslag: Microsoft Clipart Layout: Margareta Zander Tryck: Trio
Hälsoundersökningar av barn från andra länder
Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp
Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)
Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling