Bilaga B 07 LÄRARHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 1999-11-07 Bakgrund Denna rapport ingår i den pilotutbildning för företagsvägledare, 20 poäng, som Lärarhögskolan i Stockholm anordnat på uppdrag av Svenska EU Programkontoret och Stockholms stad. Inledning Samverkan mellan företag har pågått i urminnes tider. Att samverka i formen av ett strukturerat nätverk är därför egentligen inte någon helt ny företeelse, snarare en ny etikett för en gammalt beprövat sätt att arbeta. Förutsättningarna att arbeta i företagarnätverk har emellertid radikalt förändrats i och med den enorma utvecklingen av informationsteknologin- IT. Den nya Internettekniken i kombination med bredbandsteknik ger här oanade möjligheter. Syftet med denna rapport är att undersöka hur idén uppstod och varför företagen vill vara med samt vilka skäl några av finansiärerna har för att stötta projektet. Resultaten av undersökningen kan med fördel användas för att stämma av hur projektet fortskrider i förhållande till de mål och förväntningar som finns idag hos företagen, finansiärerna och upphovsmännen. Sammanfattning Företagarnätverket Verkstad Södertörn bestod vid starten av 25 företag inom verkstadsindustrin. De flesta är småföretag, några få är medelstora företag. Störst är ett statligt verk. Finansiärer för projektet är Telia, NUTEK, Svenska EU Programkontoret och ALMI tillsammans med projektanordnaren Botkyrka Företagarcenter. Den totala projektbudgeten är ca 10 Mkr. Projektets syfte är att skapa ett fungerande industriellt nätverk med 150 företag på Södertörn. Målet för företagen är att de ska tjäna mer pengar på samverkan. Medlet för att nå detta mål är nätverket som byggs i ett IT rum, det vill säga med hjälp av en portal och bredbandsteknik. Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer av företagsledare eller någon annan person från företagets ledningsgrupp. Dessutom har jag intervjuat två av huvud finansiärerna Telia och NUTEK samt projektledaren för Verkstad Södertörn. Resultat och slutsatser från dessa intervjuer kan beskrivas utifrån följande rubriker : Tidigare erfarenheter av företagarnätverk har ingen större betydelse Trots att de flesta inblandade parterna har ganska negativa erfarenheter av företagarnätverk så är alla väldigt positiva till detta koncept. Höga förväntningar på portalen och bredbandstekniken Företagen har stora förväntningar på IT- rummet. Portalen och bredbandstekniken har helt klart stor dragningskraft. Både Telia och NUTEK betonar att det inte är IT tekniken i sig som är intressantast, utan samarbetsformerna runt omkring den. 1
Projektledaren är en eldsjäl och det är nödvändigt Projektledarens betydelse för ett projekts framgång kan inte nog understrykas. Att starta ett projekt är som att skapa ett nytt företag. För att inte projektet ska stå och falla med projektledaren bör företagen successivt ta över visst ansvar. Kommersiell fortsättning i form av ett marknadsbolag Företagen måste kunna se nätverkets reella nytta i kronor och ören för att de ska kunna tänka sig att stå för en del av finansieringen efter 2001-06-30 Avslutningsvis en viktig rekommendation till projektledningen! Se till att företagen kan börja göra affärer omgående. Företagen lär då känna varandra och förtroende skapas under tiden. Verkstad Södertörn Initiativtagare till projekt Verkstad Södertörn är Botkyrka Företagarcenter AB, BFC. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Företagarnas Riksorganisation Botkyrka Salem. Verksamheten inleddes årsskiftet 1996-1997 med att ett avtal upprättades med Botkyrka kommun om generell utveckling av lokalt näringsliv och samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. Under andra halvåret 1998 utarbetades affärsplanen Verkstad Södertörn. Ursprunget till idén härrör sig från djupintervjuer med ett hundratal företagare i Botkyrka kommun som i de flesta fall efterlyste en ökad samverkan på många områden. Södertörns Rådslag, en informell organisation som omfattar åtta Södertörnskommuner tog initiativet till en omfattande undersökning av företagen på Södertörns behov av samverkan. Projektet fick namnet NÄTSAM. NÄTSAM- rapporten pekade entydigt på ett starkt behov av samverkan inte minst inom verkstadsindustrin. Verkstad Södertörn bestod vid starten av 25 företag inom verkstadsindustrin. De flesta är småföretag med mellan fem till tio anställda. Några få är medelstora företag med ca 50 anställda. Störst är ett statligt verk med 350 personer. Företagen arbetar med allt från det renodlade konstruktionsföretaget till ren legotillverkning av enklare maskindetaljer. Finansiärer Huvudfinansiärer för projektet är Telia Telecom AB, Svenska EU Programkontoret, NUTEK, BFC, och ALMI. Total projektbudget ca 10 Mkr. Syfte Skapa ett fungerande industriellt nätverk med 150 företag på Södertörn. Mål Företagen ska tjäna mer pengar på att ingå i ett väl fungerande nätverk. Medel Ett nätverk som byggs i ett IT- rum, det vill säga med hjälp av en portal och bredbandsteknik kopplat till Internet. 2
Metod Företagen Insamling av material till rapporten har uteslutande skett via intervjuer. Företagarnätverket har vid projektstarten bestått av 25 företag. Jag bestämde mig för att intervjua sex av dessa företag varav ett skulle vara ett storföretag. Projektledaren valde ut sex företag som han ansåg som lämpliga att intervjua. Därefter kontaktade jag företagsrepresentanten via telefon för att bestämma tid och plats för intervjun. Samtliga företagsintervjuer har skett ute på företaget och vi avsatte en och en halv timme totalt. Den som representerade ett småföretag (5-15 anställda) var VD, för de medelstora företagen var det någon från deras ledningsgrupp. Ett företag, det största blev det tyvärr ingen intervju med. De har helt nyligen meddelat att de inte tänker vara med i nätverket. Någon speciell motivering har de inte angivit. Jag hade gjort en intervjuplan som jag inledde med att presentera för företagaren. I enlighet med denna presenterade jag mig själv, vad jag arbetade med, syftet med fördjupningsstudien och den pilotutbildning som jag går i Lärarhögskolans regi. Därefter presenterade företagarrepresentanten sig och det företag som han arbetade vid. Under denna inledningsfas hade det skapats en bekväm stämning och vi kunde gå vidare på själva intervjufrågorna. De hade jag med mig skriftligen och de var 16 till antalet. Samma frågor till alla företag. Bilaga 1 Avslutningsvis gjorde vi en snabbvända ute på verkstadsgolvet som uppskattades mycket både av företagaren och inte minst av mig själv. Finansiärerna Jag intervjuade två av huvudfinansiärerna, nämligen Telia och NUTEK, Bokning av tid och plats för intervjun gjordes på samma sätt som med företagarna. Frågeformuläret som jag använde med företagen användes här i tillämpliga delar. Projektledaren Intervjun gjordes utifrån samma metodik som de övriga. Resultatbeskrivning Företagen Inledning Samtliga fem företagsrepresentanter hade blivit kontaktade direkt av projektledaren Tommy Schavon,TS om de var intresserade av att vara med i företagarnätverket Verkstad Södertörn. Tre av dem hade hört talas om Botkyrka Företagscenter, BFC tidigare. De kände till flera av de andra företagen som ingick i nätverket från starten. Några av dem använder vissa av företagen som underleverantörer eller var själva underleverantör. Beträffande finansieringen kände alla till att Telia och NUTEK var med, men inte med hur mycket pengar. 3
Huvudmålet och syftet med projektet kände man till ganska väl, lite sämre var det med de sk. förväntade resultaten som projektet dokumenterat i form av en OH- bild, bilaga 2 Reflektion Samtliga företag är mycket positiva till att det finns ett privat storföretag med i nätverket från start. Stora förväntningar finns på detta företags medverkan och man hoppas på ytterligare något storföretag framöver. Jag tycker delmålen är för många, färre mål men tydligt mätbara är bättre. Det finns inga exakta effektmål som anger hur mycket bättre, större, lättare, flexiblare, lönsammare, etc. man ska bli. De förväntade resultaten är mera inriktningsmål. Företagens erfarenheter av nätverk Två av företagen har erfarenhet av interna nätverk, man kan benämna dem som koncernnätverk. Erfarenheterna från dessa var blandade, men med övervikt åt det negativa hållet. Ett företag hade ingen egen erfarenhet av företagarnätverk över huvudtaget. De hade däremot fått information via ett av sina systerföretag vilken fördel det kunde vara att vara aktiv i ett företagarnätverk. För deras del var det en absolut förutsättning för att kunna leverera till storföretaget Ericsson. Två företag hade deltagit i ett företagarnätverk tidigare som Botkyrka kommun ansvarade för tillsammans med länsarbetsnämnden. Det var tre olika branschnätverk med sju till åtta företag i varje. En konsult fungerade som projektledare. Det ena nätverket bildade ett fristående säljbolag med en ALU anställd från arbetsförmedlingen som säljare. Enligt företagen som var med hade projektet helt fel förutsättningar för att lyckas. Säljaren var inte tillräckligt motiverad för uppdraget, han sökte annat jobb inom databranschen samtidigt som han skulle fungera som nätverkets säljare. Ett av företagen var även kritisk till vissa av de andra företagen som var med. De verkade inte heller tillräckligt motiverade för att delta i projektet. Det ena nätverket lyckades dock sälja sig som underleverantör, det var inte nätverkets förtjänst enligt företagaren. Det hela slutade med att aktiebolaget upplöstes och man lyckades få tillbaka sina satsade pengar. Reflektion Man kan konstatera att företagen har väldigt olika erfarenhet av att vara med i ett företagarnätverk. De flesta har ganska negativa erfarenheter av nätverk. Den enda som var riktigt positiv var den som hade fått sina erfarenheter av sitt systerföretag. Trots detta är samtliga fem väldigt positiva till att vara med i Verkstad Södertörn! Företagens förväntningar på nätverket Av svaren framgår det att alla har ganska stora förväntningar på detta nätverk. Det är framförallt konceptet med den stora volymen av företag och kommunikation, information via IT- rummet som lockar. Det är det nya jämfört med vad man prövat på tidigare. 4
Nedan följer en rad citat från de intervjuade företagsrepresententerna: Större möjlighet till helhetssyn gör det möjligt att leverera hela system till stora företag Jobba parallellt i stället för i serie ger fördelar Resursmarknaden är bra, inte bara uppleva varandra som konkurrenter utan även som samarbetspartners Resursmarknaden ger möjlighet att hitta tillfällig personal vid produktionstoppar Underlätta hanteringen av produktionstoppar respektive dippar Teckna ramavtal med olika leverantörer Bredden av kompetens i nätverket är viktigt Jag hoppas på att storföretagen kommer att beställa från nätverket Inga större förväntningar, måste driva företaget med vinst med eller utan ett fungerande nätverk. Blir det bra är det som bonus till verksamheten Framförallt göra affärer Reflektion Att det finns förväntningar är helt klart, skam vore väl annars. Helt klart är också att ingen av de tillfrågade tar ut någonting i förskott i form av positiva resultat. Man har varit med förr och är därför ganska luttrade. Företagets framtid hänger framförallt på deras egna insatser på marknaden. Nätverket är en av flera möjligheter till att utveckla sin affärsverksamhet. Fördelar respektive nackdelar med detta företagarnätverk Återigen är det konceptet i sin helhet som skiljer detta nätverk från andra som man deltagit i eller hört talas om. IT- rummet som ger möjlighet för 150 företag att samverka anger alla som den stora skillnaden jämfört med vad man prövat tidigare. Detta ger företagen helt nya förutsättningar att samverka och bl. a. kunna leverera hela systemlösningar till storföretag. Gemensamma upphandlingar och nyttjande av resursbanken när det gäller lån av arbetskraft är ytterligare exempel på fördelar. Resursbanken som nämndes ovan kan om den används på ett felaktigt sett bli till nackdel för nätverket, dvs. företagen börjar att köpa attraktiv personal av varandra. Ett av företagen tycker det är för stor fokusering rent geografiskt till Botkyrka kommun, vilket kan innebära långa transportsträckor vid leveranser. Projektledningen och nätverkskansliet som finns för projektets räkning är också en klar fördel jämfört med tidigare försök man deltagit i. Reflektion Den klara skiljelinjen mellan detta nätverk och andra som man deltagit i är nyttjandet av ITrummet. Denna teknik ger möjligheter att arbeta med stora volymer på ett mycket effektivt och rationellt sett. Resursbanken upplevs mycket positivt av alla, samtidigt som man flaggar för att om den används på ett felaktigt sätt kan den bli ett problem vid framförallt lån av arbetskraft. 5
Konkurrerande företag, konfliktrisker och etiska regler De flesta företagen ser de andra som både kollegor och konkurrenter. Inom nätverket hoppas man på att de som var konkurrenter tidigare ska kunna bli samarbetspartners tex. i rollen som underleverantörer. Det måste dock vara möjligt att använda sig av företag utanför nätverket om inte kompetensen finns inom nätverket eller om kvalitet och pris inte är kurrenskraftigt. Konkurrenssituationen har man ju redan idag och upplevs därför inte som något problem av de ingående företagen. Endast seriösa företag i nätverket är ett absolut måste, det är alla tillfrågade helt överens om. Ett av företagen uttryckte det på följande sätt: Släpp inte in några svartjobbare i nätverket! Flera anser att det måste finnas kontrollmöjligheter av företagen, exempelvis av skatteskulder, momsredovisning, tidigare konkurser mm. Det bör tas fram etiska regler som innehåller krav och förväntningar på företagen som ingår. Detta ska klart framgå när man söker medlemskap i nätverket, då vet man vad som gäller redan innan man blir medlem. Ett av företagen hävdar dock att det kan bli svårt att teckna juridiskt bindande avtal. Han tror det är bättre med informella överenskommelser. Detta ger större möjligheter till flexibla lösningar. Reflektion Det finns en nyfikenhet hos företagen att pröva på samarbetsformen trots att de är väldigt medvetna om konfliktrisken. Högkonjunkturen som vi befinner oss i nu minskar risken för konflikter mellan konkurrerande företag. Jag tror den risken skulle vara betydligt större vid en lågkonjunktur när det gäller själva uppstarten av projektet. Avtal innehållande etiska regler tycker de flesta är viktigt. Etik och förtroende är naturligtvis av största betydelse för ett nätverks överlevnad. Frågan är om man löser det hela med avtal. Jag tror inte det, satsa i stället tid på att hålla debatten levande om etik och moral i nätverket. Diskutera med varandra annars kanske mycket av energin kommer att gå åt för teknikaliteter i stället för det väsentligaste, nämligen att göra affärer. Affärsavtal för kund- leverantörsåtaganden ska naturligtvis ske på sedvanligt sätt. Portalen, bredbandsteknik och företagens datamognad Portalen ser företagen som en stor marknadsplats, där man kan hitta affärspartners för att tex. klara av storordern från Alfa Laval. Där kan man annonsera om vilka behov och resurser företagen har on line. All information som finns i portalen ska vara färskvara. Den kommer att bli användarvänlig så att alla företag lätt kan hämta den information man behöver för dagen. Portalen kommer att bli nätverkets viktigaste konkurrensmedel anser flera av företagen. 6
Ett företag uttryckte det så här: Portalen är alternativet till Gula Sidorna Portalen i kombination med bredbandsteknik förväntas innebära att företagen spar värdefull tid. För att kunna nyttja IT- rummet till fullo framöver behöver flera av företagen förbättra sin kompetens på området. Det påstår de intervjuade företagen som ändå enligt min mening hade en relativt hygglig datamognad på sina företag. Några anser jag till och med hade en mycket hög nivå. Det är svårt att säga hur representativa de är jämfört med de dryga hundra företag som ska vara med från och med våren 2000. Planera för kompetenshöjning redan nu verkar vara en klok åtgärd. Verkstad Södertörn efter 2001-06-30 Om projektet visar sig framgångsrikt, hur ska då en eventuell fortsättning, kommersialisering gå till? Nedan följer några citat vad företagen tyckte: Ett av storföretagen kan vara motorn i nätverket och kan ta över ansvaret för drift, underhåll och utveckling Ett speciellt nätverkskansli måste till för att ta det fulla ansvaret för nätverket efter projekttidens slut De små företagen har för små marginaler för att vara med och finansiera ett kansli Ett litet slimmat kansli med högst två personer, olika kostnader för olika sorts företag beroende på hur mycket man använder och tjänar på nätverket. Reflektion Detta är en av knäckfrågorna för projektets framtid och en lösning måste planeras redan nu. Förenklat kan man påstå att om företagen under det kommande året kan se den reella nyttan av att vara med i nätverket omräknat i kronor och ören då kommer man vara beredd att betala om intäkterna blir högre än kostnaderna. Det är upp till projektledningen att bevisa detta med objektiva mätmetoder kombinerat med god pedagogik. Finansiärerna Jag ställde egentligen bara en öppen fråga till de bägge finansiärerna nämligen: Varför har er organisation beslutat sig för att stödja Verkstad Södertörn? Utifrån denna frågeställning hade vi sedan en diskussion om företagarnätverket Verkstad Södertörn och vilket syfte respektive organisation hade med sin medverkan i detta projekt. Jag träffade organisationerna var och en för sig. Vi hade reserverat en och en halv timme för träffen. 7
NUTEK Handläggare Lars-Gunnar Larsson Finansiellt stöd med 2,0 Mkr. för uppbyggnad av en portal. LGL inledde med att informera om NUTEKs övergripande uppdrag från regeringen. Det kan sammanfattas på följande sätt: NUTEK är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Deras uppgift är att stimulera näringslivets utveckling i hela landet. De ska ta initiativ, samordna och bygga nätverk för kunskapsutbyte. Deras övergripande mål är ökad tillväxt och förnyelse i näringslivet. NUTEK ska vara en drivkraft och mötesplats i svenskt närningsliv. Om man dessutom lägger till att NUTEK framför allt ska stödja små och medelstora företag så inser man att företagarnätverket Verkstad Södertörn mycket väl ryms inom deras uppdragsområde. Medel för projektet har anslagits från ett program som kallas favorit. Programmet står för: FOU för tjänsteproduktion och IT-användning och ska verka för att informationsteknologin ska öka konkurrenskraften och tillväxten i tjänstesektorn. NUTEKs beslut förutsätter medverkan och finansiella insatser från Telia, Svenska EU Programkontoret, och ALMI. Dessutom egna insatser från BFC samt ett avtal med Södertörns högskola för utvärdering av projektet. Anslaget innehåller också kostnader för att upprätthålla ett informations- och erfarenhetsutbyte med ett kompletterande projekt som genomförs av IUC i Gnosjö AB. NUTEK är mycket intresserade av helhetsgreppet i projektet. Det är inte portalen i sig som är intressantast utan vilka nya samarbetsformer som kan skapas kring portalen. Detta återkommer LGL till vid flera tillfällen under vårt samtal. Bredbandstekniken ADSL som Telia ska stå för är NUTEK också väldigt nyfikna på. Den är enligt LGL ett av verktygen som måste fungera om Verkstad Södertörn ska bli ett lyckat projekt. LGL betonar återigen att han inte ser Verkstad Södertörn som ett IT projekt utan ett samverkansprojekt i nätverksform. LGL tror naturligtvis också att småföretagen inom detta projekt kommer att höja sin kompetens inom IT. Han är också ganska säker på att om en småföretagare i framtiden ska få bli underleverantör till storföretagen så kommer dessa kräva att småföretagaren har en hög kompetens inom IT. Skälen till detta är bl. a. ökad effektivitet, snabbare kommunikation, underlätta bra uppföljningsrutiner mm. Ett annat mycket viktigt skäl att NUTEK beslutade stödja projektet var att de ansåg projektledaren som mycket kompetent och väl lämpad för att driva ett projekt i denna storleksordning. Ordet eldsjäl nämndes i detta sammanhang. I beslutet om stöd till projektet regleras även hur resultatspridning ska säkerställas. När vi kommer in på frågan hur projektet ska kunna stå på egna ben efter 2001-06-30 poängterar LGL att NUTEK inte kan ge något mer stöd efter projekttidens slut. Ett av tipsen som han ger för att dra in intäkter är att försöka kommersiallissera portalen. Någon sorts avgift från ingående företag är naturligtvis ett måste för att kunna fortsätta. NUTEK har tackat nej till att vara med i projektets styrgrupp pga. tidsbrist. De följer projektet via den referensgrupp som finns för projektet och via de lägesrapporter som ska levereras enligt avtal mellan NUTEK och BFC. 8
Telia Telecom AB Olof Wikberg Finansiellt stöd med ca 3,0 Mkr. för införande av ADSL vid 150 företag och medverkan i projektets ledningsgrupp OW är anställd av Telia Research AB men uthyrd till Telia Telecom AB för detta projekts räkning. Han är Telias representant i Verkstad Södertörns ledningsgrupp. Han har arbetat med olika forsknings och utvecklingsprojekt tidigare. Telias syfte med att stödja projektet är i prioritetsordning: 1. Få mer kunskap om nätverkssamarbete 2. Intresserade av portalen 3. Fortsatt utveckling av bredbandstekniken, ADSL OW betonar i likhet med NUTEK att det intressantaste med detta projekt är inte tekniken i sig utan vad den ger för möjligheter till att utveckla samarbete i en nätverksorganisation. Kunskap inom detta område kan ge Telia goda erfarenheter och därmed referenser för att medverka vid införandet av liknande nätverk hos andra organisationer. Man bryter med andra ord ny mark för att hitta nya affärsområden. Här får man möjlighet att lära känna kundernas behov, få mer erfarenhet av enskilda företag, kanske närmare kontakt med vissa företag i nätverket, speciellt intresserade är de av de stora företagen. Telia lär sig även för egen del. Kunskaperna om nätverksamarbete kan även tillämpas i den egna organisationen för att motsvara de nya behoven från Telias kunder. Beträffande projektets fortlevnad anser OW att de ingående företagen bör få större ansvar successivt och därmed kan nätverkskansliet slimmas så att kostnaderna står i proportion till vad företagen kan betala. Reflektion De bägge finansiärerna betonar att det ej är utveckling av ny teknik som är det intressantaste med detta projekt utan att det är de nya samarbetsformerna som möjliggörs med den nya tekniken som är det väsentligaste. Botkyrka Företagarcenter AB Projektledare Tommy Schavon BFC egen finansiering 1,0 Mkr. i huvudsak intäkter från Botkyrka kommun Inledning TS är VD för BFC som är projektanordnare. Han har arbetat med näringslivsfrågor på uppdrag av Botkyrka kommun de senaste åren. TS anser att Botkyrka är en föregångare som kommun när det gäller att aktivt arbeta med näringslivsfrågor och är en av de parter som gjort Verkstad Södertörn till en realitet. TS tog fram ett nytt lärlingssystem på uppdrag av Botkyrka kommun under 1998. Hur kom du på idén till Verkstad Södertörn? TS har arbetat som egen företagare inom verkstadsindustrin. Han har då prövat på olika samverkansformer bl.a nätverksorganisationen. Nätverken har bestått av ca 8-10 företag och varit sammansatta utifrån ett visst uppdrag där samtliga företag haft sin roll. Då uppdraget förändrades eller nya uppdrag kom in till nätverket visade det sig ofta att 9
nätverket var alltför statiskt för att kunna klara av uppgiften. De havererade tyvärr ganska snart, mer som regel än undantag. Utifrån dessa erfarenheter drog TC slutsatsen att företagarnätverk måste arbeta i helt andra former i framtiden. De måste vara mycket flexibla och kunna bilda små kluster inom nätverket allt utifrån de behov och förändringar som uppstår utanför och inom nätverket. En förutsättning för detta var, ansåg TS, att företagarnätverket måste innehålla minst 100 företag helst uppåt 150. Ytterligare en absolut förutsättning för att kunna administrera och kommunicera sådana stora volymer var att använda sig av den senaste IT tekniken. Bredbandstekniken i kombination med att ta fram en webbplats/portal som skulle innehålla all tänkbar information blev här den självklara lösningen. I början var det ganska svårt att rekrytera företag till det nya nätverket. Flera av företagen hade ganska negativa erfarenheter av tidigare nätverk som de deltagit i. Dessa nätverk var av den gamla statiska modellen med endast 7-8 företag. Då TS presenterade det nya konceptet, blev många nyfikna och ville vara med. Detta var trots allt något nytt som de ville vara med i från starten. I dag är det inget problem att rekrytera nya företag till nätverket. Ett minus i protokollet just nu är att det största företaget hoppat av nätverket utan motivering. Vi kommer då in på frågan om det är självklart att storföretagen ska ingå i nätverket? Alternativet är ju att de är en renodlad kund till nätverket. Det finns naturligtvis för- och nackdelar med bägge alternativen. TS vill i alla fall ha med några storföretag nu i början. Det upplevs som psykologiskt riktigt att de är med nu. Det finns förväntningar på det från de andra småföretagen. Det ger status åt nätverket. TS har redan några andra storföretag på gång. Hur ska du klara övergången från projekt till kommersiell verksamhet? TS planerar att bilda ett marknadsföringsbolag våren 2001 som ska driva företagarnätverket vidare. Tänkta delägare i bolaget är Telia, Företagarnas Riksorganisation samt företaget som utvecklar portalen. De ska sälja rättigheter till bl.a. andra kommuner. Intäkter i övrigt kommer från medlemsföretag i nätverket i form av avgifter. Är du en eldsjäl och i så fall är det/du en förutsättning för projektets framgång? TS instämmer att han är en eldsjäl och att det har varit en förutsättning för att få igång projektet. Nu när projektet kommit en liten bit på vägen, tror han att om han av någon anledning skulle falla ifrån så är den biträdande projektledaren ett nog så gott alternativ för att kunna fortsätta driva projektet. 10
Slutsatser Tidigare erfarenheter av företagarnätverk har ingen större betydelse Det verkar inte spela någon större roll om man har positiva eller negativa erfarenheter från företagarnätverk. Företagen vill vara med i alla fall. Främst verkar detta bero på att Verkstad Södertörn skiljer sig en hel del från tidigare koncept man prövat. Finansiärerna NUTEK och Telia har ingen större erfarenhet av ett företagarnätverk med detta koncept, där bredbandsteknik i kombination med en portal ger nya möjligheter. Det är just därför de är med för att pröva nya grepp inför framtidens behov. Projektledaren har en hel del erfarenhet av företagarnätverk sen tidigare. Han har gjort analysen att det gamla sättet att driva nätverk inte fungerar idag och har därför tagit fram ett helt nytt koncept som passar framtidens behov. Han tror ju fortfarande på nätverksidén som sådan. Höga förväntningar på portalen och bredbandstekniken Företagen har ganska högt ställda förväntningar även om jag kan ana att det finns några som bara kommer att vara med av ren nyfikenhet. Bredbandstekniken och portalen har helt klart stor dragningskraft. Det kostar inte mycket att vara med heller, man har inte mycket att förlora, det kan bli succé och då vill man inte stå utanför. De som är med kommer naturligtvis höja sin kompetens inom IT och kommer på det sättet bättre motsvara de krav som storföretagen kommer att ställa på sina underleverantörer i framtiden. Konkurrenskraften hos dessa företag kommer med andra ord öka betydligt. De flesta är dock inställda på att kunna göra affärer inom och utom nätverket så fort som möjligt. Resursmarknaden finns det stora förväntningar på. Finansiärerna verkar ha lite olika förväntningar. Självklart hoppas man på att projektet ska uppnå målen. NUTEK betonar dock att detta är ett FOU projekt från deras sida och då är det tillåtet att misslyckas. Telia satsar också FOU medel men har en mycket tydligare inriktning på att projektet ska lyckas och arbetar därför bl. a. aktivt i styrgruppen. Ren självbevarelsedrift kan tyckas då Telia än så länge är ett affärsdrivande verk men ska konkurrera på en stenhård marknad. För dem kan ett framgångsrikt projekt betyda nya marknadsandelar. Både Telia och NUTEK betonar dock att detta inte är något IT projekt, utan att det är samarbetsformerna kring portalen som är det intressantaste. Projektledaren är en eldsjäl och det är nödvändigt Projektledarens tillika eldsjälens förväntningar kan ingen ta miste på och så måste det vara, för om han börjar tvivla på projektets bärighet, hur ska då omgivningen kunna känna tilltro. Projektledarens betydelse för ett projekts vara eller inte vara kan inte nog understrykas. Att starta en gemensam samarbetsprocess har likheter med att skapa ett nytt företag. Resurser ska anskaffas, verksamheten ska organiseras, kundrelationer etableras osv. Projektet måste hålla tempo för att inte parternas intresse ska minska. Då finns risken att den sammanhållande kraften minskar och man återgår till mer individuellt egoistiskt beteende. 11
Projektledaren måste ha entreprenörsegenskaper, goda ledaregenskaper och förmåga att sälja in och förankra projektet hos de medverkande företagen och finansiärerna. För att inte projektet ska stå och falla med projektledaren så måste de ingående företagen successivt ta över visst ansvar. En biträdande projektledare på halvtid som man satsat på i detta projekt är ett lysande exempel på hur man kan säkra ledarrollen. Kommersiell fortsättning i form av ett marknadsbolag Projektets fortlevnad eller övergång till en kommersiell fas, exempelvis till ett marknadsföringsbolag beror uteslutande på att projektet kan bevisa för företagen att det lönar sig för dem att vara med i nätverket. Det låter enkelt i för sig, men problemet eller kalla det för utmaningen är att det ett företag anser vara lönsamt, anses inte som bra affär av ett annat. Projektet måste därför ta fram en differentierad medlemsavgift som upplevs som rättvis av alla. Om dessutom Telia, Företagarnas Riksorganisation och IT entreprenören går in i bolaget ökar naturligtvis förutsättningarna för en lyckosam kommersialisering. Nota bene! De går naturligtvis endast med om de tror att bolaget blir tillräckligt lönsamt. Rekommendationer till projektledningen Se till att företagen kan börja göra affärer omgående. Börja eventuellt med gemensamma inköpsavtal. Företagen lär då känna varandra och förtroende skapas under tiden. Försök se till att ett storföretag vill vara med. De har dragningskraft Planera för en fortsättning 2001 redan nu. Skissa på en differentierad medlemsavgift. Ta bara med motiverade seriösa företag, regler kan dock verka hämmande för utvecklingen, viktigare att skapa förtroende. Inga avtal eller andra formaliseringar blir bättre än de berörda individerna. 12
Referenser Intervjuer IRB Mechatronics Wecoma System AB Muskö Örlogsvarv Millturn AB Duo Design Telia Telecom AB NUTEK Botkyrka Företagscenter Kim Murisoja Bo Krook Dag Hillman Jan Wigstrand Fred Möller Olof Wikberg Lars-Gunnar Larsson Tommy Schavon Litteratur Forskningsmetodikens grunder, Runa Patel & Bo Davidsson. Studentlitteratur 1997 Professionell vägledning, Kerstin Hägg & Svea Kouppa. Studentlitteratur 1997 NUTEKS tekniköverföringsprogram, projekt för efterfrågestimulans genom etablering av företagsgrupper, Maria Lindqvist, Maria Pleiborn & Ola Göransson. Temaplan AB 1998 Nätverket - ett verktyg för företags- och företagarutveckling, Karina Uddén, Temaplan AB 1998 Human- och strukturkapital vid företagssamarbete, Göran Andersson. Växsjö universitet 1999 Samverkan för utveckling eller affärer? En uppföljning av tre internationaliseringsprojekt med stöd från Länsstyrelsen i Stockholm, Maria Lindqvist. Temaplan AB 1999 Projekt NÄTSAM, underlag för bildande av småföretagarnätverk i Hanninge och Nynäshamn, Paul Nyman. Info Serv 1998 13
14