Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Relevanta dokument
NI 2015:1 Kort introduktion

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Nationell informationsstruktur 2016:1

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:2

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Tillämpningsanvisningar

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell informationsstruktur 2017

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Visionen för e-hälsan 2025

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, Maria Melin

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Lagstiftning kring samverkan

Stödmaterial- registret över insatser inom den kommunal hälso- och sjukvården

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Registerservice vid Socialstyrelsen

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Hälsoärende vad händer nu?

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

ehälsa Sidan 0 av 20

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Dokumenthantering - legala förutsättningar och interna beslut

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Klassifikationer och hkodverk

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Utgåva 02. Fastställd

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Hälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

Maria Åling. Vårdens regelverk

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Transkript:

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Uppdraget

Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen Nationell Informationsstruktur Snomed CT Termbanken Klassifikationer 4

Interoperabilitet? EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission. 5

Strategins målgrupper och insatsområden Infrastruktur! Grundläggande förutsättningar! Invånare Användbar & tillgänglig information (för personal i verksamheten) Lagar och regelverk Gemensam informationsstruktur Teknisk infrastruktur E-tjänster (för invånare, patienter & brukare) Beslutsfattare Verksamhet Kunskapsstyrning innovation lärande 6

Vidareutvecklingsprojektet

NIs befintliga modeller Befintlig NI förvaltningsprodukt består av process- begrepps-, och informationsmodeller för vård och omsorg informationsmodell för hälso- och sjukvård process och begreppsmodell för socialtjänst Alla utvecklade oberoende av varandra och med olika syften och krav på innehåll Befintlig NI förvaltningsprodukt saknar Juridiska perspektivet Statistikperspektivet Koppling till termbanken och terminologisk definierade begrepp för verksamhetens fackspråk 8

Projektmål Målet är att ta fram vidareutvecklade och sammanhängande NI-modeller som stödjer ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvård och socialtjänst 9

NIs vidareutvecklade modeller Vård och omsorg Generalisering Hälso- och sjukvård Socialtjänst Specialisering Projektet ska ta fram vidareutvecklade och sammanhängande modeller för vård och omsorg samt specialiseringarna hälso- och sjukvård och socialtjänst Spårbarhet mellan modelltyper och nivåer Samma syfte och systematiska krav på innehåll 10

Krav på innehåll i nästa version av NI 11

Krav på innehåll i modellerna Enligt metoden för vidareutveckling anger perspektiv och angelägenheter vilka krav på innehåll i NIs modeller som ska tillgodoses. Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodata- och socialtjänstregister Dokumentationsbehov utifrån regeringsuppdrag som avser/påverkar NI samt strategin för nationell e-hälsa 12

Krav på innehåll Dokumentationskrav enligt författning Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Angelägenheter* Exempel på lagar: Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om psykiatrisk tvångsvård Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om vård av missbrukare i vissa fall Läkemedelslagen Patientdatalagen Patientsäkerhetslagen Smittskyddslagen Socialtjänstlagen Exempel på förordningar: Förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård LSS-förordningen Exempel på föreskrifter: SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2014:5. Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS *Specifika författningar, register, tillämpningar eller motsvarande 13

Krav på innehåll Statistikuppföljning Perspektiv Statistikuppföljning Angelägenheter* Patientregistret Medicinska födelseregistret Cancerregistret Kommunal hälso-och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning Läkemedelsregistret Dödsorsaksregistret Ekonomiskt bistånd Insatser enligt LSS Insatser för barn och unga Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Tvångsvård av vuxna missbrukare *Specifika författningar, register, tillämpningar eller motsvarande 14

Krav på innehåll Verksamhetens gemensamma behov Med verksamhetens gemensamma behov avses specificerade behov enligt 2014 års regeringsuppdrag samt gemensamma tjänster som utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa (strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg) Perspektiv Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter* Äldres Behov i Centrum (ÄBIC) Barns Behov i Centrum (BBIC) Hälsoärende Nationella Programmet för Datainsamling (NPDi) Gemensamma tjänster inom ramen för Nationell ehälsa *Specifika författningar, register, tillämpningar eller motsvarande 15

Arbete med begreppsområdena Vård och omsorg Vård- och omsorgstagare Generalisering Hälso- och sjukvård Patient Socialtjänst Brukare Specialisering Varje begreppsområde gås igenom systematiskt. Terminologi och dokumentationskrav harmoniseras, på generell respektive specialiserad nivå. 16

Exempel Terminologi: Namn på klasser och attribut ska vara terminologiskt utredda Angelägenheter anger dokumentationskrav i form av attribut i modellerna Patient patient-id kön Perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning Angelägenheter: SoL HSL PDL Perspektiv: Statistik Angelägenheter: Insatser enligt LSS PAR Medicinska födelseregistret Cancerregistret Metoden för vidareutveckling av informationsmodellen innebär att varje begreppsområde gås igenom systematiskt för att kunna fastslå dokumentationskrav utifrån angelägenheterna i de olika perspektiven. 17

Prioriterade begreppsområden 2014 De begreppsområden som NIs vidareutvecklade modeller (version 2014) ska omfatta är: Vård- och omsorgstagare Frågeställning Tillstånd Aktivitet Ärende Organisation Fortsatt arbete under 2015 med nya begreppsområden och 2 planerade releaser i juni och december 2015. 18

Metoden tillämpas per begreppsområde Befintliga modeller Krav på innehåll Vidareutvecklade modeller Terminologiskt definerade klasser Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodata- och socialtjänstregister Resultat: Vidareutvecklade och sammanhängande modeller för respektive specialisering samt för generell nivå Verksamhetens gemensamma behov Dokumentationsbehov utifrån regeringsuppdrag som avser/påverkar NI samt strategin för Nationella ehälsa.

Tidplan 10 nov: Leverans 0.99 från projektet till NI förvaltning* Förankring via referens- och samverkansgrupper 19 dec: Publikation på Socialstyrelsens webbsida * Fortsatt arbete med ytterligare begreppsområden i projektet med 2 planerade releaser under 2015 (juni, dec) 20

Hur ska det användas?

Interoperabilitet Modeller? Utbyta informationselement i it-stöd Ex. V-TIM 2.2 EN13606? OpenEHR? CIMI? HL7 CDA? Mäta och mena samma sak Ex. NI HL7 v3 RIM? EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission. 22

23

Tillämpning vid teknisk interoperabilitet: Arv Attribut Datatyp Beskrivning Id IIType Se beskrivning NI HoS:Patient.Id Kön CVType Se beskrivning NI HoS:Patient.Kön Födelsetidpunkt DateTim e Den tidpunkt då patienten är född. NI: Patient Person-id Kön Tillämpning: Patient Person-id Kön Födelsetidpunkt 24

Tillämpning vid teknisk interoperabilitet: Arv Attribut Datatyp Beskrivning Id IIType Se beskrivning NI HoS:Patient.Id Kön CVType Se beskrivning NI HoS:Patient.Kön Födelsetidpunkt DateTim e Den tidpunkt då patienten är född. NI: Patient Person-id Kön Tillämpning: Patient Person-id Kön Födelsetidpunkt 25

Tillämpning vid teknisk interoperabilitet: Dokumentation Utökning, Inskränkning, Systemspecifika modeller NI: Patient NI: Patient NI: Patient Person-id Person-id Person-id Kön Kön Kön Tillämpning 1: Patient Person-id Kön Födelsetidpunkt Tillämpning 2: Patient Person-id Tillämpning: 3 Patient Person-id Kön Informationsutbyte 26

Tjänsteplattformen Använder NI för att beskriva sitt dokumentationsbehov NI Informationsmodell Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Specificerar sitt behov i form av tillämpade modeller Tillstånd Patient Aktivitet Konsumerar och producerar data via tjänsteplattformen enligt de tillämpade modellerna Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller 27

Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Socialtjänst Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsens övriga produkter Klassifikationer Termbanken Snomed CT Nationella riktlinjer BBIC ÄBIC Terminologibindning Äldrestatistik Situationsanpassade tillämpningar 28

Frågor och fortsatt kontakt ni@socialstyrelsen.se Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationellinformationsstruktur