Positiva vändpunkter, förändringsprocesser hos unga med problem...eller den kreativa jakten på en andra chans

Relevanta dokument
Positiva vändpunkter, förändringsprocesser hos unga med problem....och den kreativa jakten på en andra chans i

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning

Den praktiskt kloke socialarbetaren -om pedagogiskt förhållningssätt. BRÅ-eftermiddag

Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Karleby 15 Augusti

Vändpunkter hos ungdomar i problematiska livssituationer. Kuratorsdagar i Umeå 11 oktober 2008

SET. Social Emotionell Träning.

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Socialstyrelsens patientregister för f

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Patientnämnden. Region Östergötland

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

LIKABEHANDLINGSPLAN

Förskolan Akvarellen

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

TJÄNA PENGAR TILL KLASSEN och gör skillnad för andra

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

CHANCE 2 CHANGE. En samhällsinsats där alla är vinnare

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling Resultat

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer?

Till föräldrar och viktiga vuxna:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling Resultat

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

Stöd och behandling för en enklare vardag

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Mönstringsunderlaget Statistik från Rekryteringsmyndigheten över totalförsvarspliktiga ungdomar födda 2000 fördelat på län och kön

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolan föräldrar

Pressmeddelande

Neuropsykiatri i förskolan

PSYKIATRI. Ämnets syfte

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÖSTERGÅRDSSKOLAN

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Övergripande plan för likabehandling och mot kränkande behandling Englakronans förskola

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Transkript:

Positiva vändpunkter, förändringsprocesser hos unga med problem...eller den kreativa jakten på en andra chans

Planering Vad är betydelsefullt när det går åt rätt håll? En svår fråga: varför har så många i dag uppmärksamhetsproblem? Vad fungerar, vad ska vi undvika och vad ska vi göra mer av? PRK - Ett positivt exempel på en framgångsrik social verksamhet

PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå Stig-Arne.Berglund@socw.umu.se Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser 15-20 år Val av livsstil 1998 unga i tvångsvård Steget 2001 unga i öppenvård YAR 2003-2007 unga kriminella Vilja 2007 unga i marginalen/arbetslösa Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) Spektrum 2010-12 unga med diagnos/familjer NPF, AD/HD Vändpunksprocesser 2012 de goda exemplen/de som lyckats riktigt bra Unga 13 år efter öppenvård (steget) 2014-15 Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser

Livet är ett flöde.det rullar på.. Vad beror av vad?

Ungdomarna beskriver handlag, tonfall. och realistiska möjligheter Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snälla

Vad vet vi om: När det börjar gå bättre Forskning om Recilience (resiliens) Individers sätt att (på ett tillfredsställande sätt) hantera och bemästra svåra odds och risk

Om hopp och inställning till livet.... hos de sårbara barn och ungdomar som lyckades mot alla odds. En del, som hade tur, fick tidigt ett hopp, för att de hade kontakt med vuxna som brydde sig om dem. Många mindre lyckligt lottade fick en andra chans att bygga upp självförtroende och självtillit som vuxna, ibland genom slumpmässiga kontakter med människor som öppnade nya vägar för dem och gav deras liv mening. Werner och Smith 1992. s. 236-41.

När livet förändras - teorier om uppbrott och förändring (Helen Fuchs Ebaugh) 1. Ältandet, tvivlen, funderingarna 2. Jakten på en andra chans 3. Vändpunkter sociala konstruktioner 4. Förändringsprocess.. utvecklar självbilder som markerar att något har hänt

Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början och en andra chans: Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring en efterhandskonstruktion med bäring mot framtiden eller ett symboliskt slut som markerar en ny början

Lyft blicken!!! Det handlar inte bara inställningsfrågor om vi lyckas påverka människors inställning till sig själva och till sina möjligheter bra! men Hur kan vi få dem att maka till sig plats i det vanliga samhället.och stanna där?

Vi lever i en tid då sociala problem alltmer omvandlas till till personliga störningar och individuella problem Vi lever i en tid då sociala problem alltmer omvandlas till till personliga störningar och problem Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Vi lever i en tidstypisk bedömningskultur

En svår fråga: Hur kan det komma sig att så många idag svarar mot de kriterier vi har för uppmärksamhetsproblem? Om vi tänker på det aktuella läget

Avgör bilden av mig själv hur jag mår? Samhällsförändringar, inte minst på skolans område ställer allt högre krav på barnens koncentrationsförmåga, impulskontroll och aktivitetsgrad. Finns risk att vi patologiserar och medicinerar psykosociala problem normal omogenhet?

Snabbfakta ADHD: Den vanligaste diagnosen för pojkar (5-7%, 2 % fl). Antal utredda barn ökade 27 % 2013 74 500 har diagnosen 2013. Var 20:e pojke medicinerades 2014. Antalet människor men diagnosen har tredubblats på 4 år och vården klarar inte trycket Antalet barn med diagnoser är starkt överrepresenterade hos ensamstående föräldrar och de med försörjningsstöd dubbelt så vanlig för barn födda sent på året Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% 2006-11. 4,7 % av pojkarna (2% fl) av 10-17åringar (2014) medicinerar. Vuxna ökade från 4700 till 32000 (2006-12) 60 000 vx svenskar äter amfetaminliknande medicin idag. Sverige leder ligan för vuxna användare Vanliga förklaringar är: Ärftlighet, hjärnskada, gener.. men också för lite motion, sömn, kost, bakterier, bekämpningsmedel, förlossningsskador, för tidigt födda

Statens medicinska-etiska råd Smer 2015:2 Förordar mer hänsyn till psykosociala aspekter Tveksam till neuropsykiatrisk benämning Geografiska skillnader svårförklarliga Skolmiljön är ett problem Omotiverad kategorisering och särbehandling Uppmärksamma kunskapsluckorna

Geografiska skillnader utskrivna recept metylfenidat (10-14 år, 2014) Pojkar flickor Gävleborg 8 %, 3,2% Gotland 7, 3 Uppsala 6,5 2 Västerbotten 6 2 Västernorrland 3,8 1,2 Jönköping 3 0,8 Kronoberg 2,4 0,7

Olika i kommuner Varierar mellan 1,5 12 % Har vi att göra med både över och underdiagnostisering? Det vetenskapliga kunskapsläget är fortfarande begränsat när det gäller medicinering och insatsers effektivitet (SBU 2013)

Ungdomar i problematiska situationer: Aktiva, okoncentrerade och impulsiva ungdomar Kan man lita på kunskap? Finns risk att människors problem exploateras? Upplevelsen av att inte passa in blir fort ett personligt problem

Ett inlärt utanförskap kan få svåröverskådliga konsekvenser

Koncentration är en mognadsfråga och mognad kräver anknytning Se Gordon Neufeldt UR.se

Sociala band och att maka till sig en plats i samhället Anknytningarna: engagemang i det vanliga, band med bra personer Rimliga åtaganden: engagemang och mål med t ex skolan, arbete Involvering i samhället: fritid och engagemang Värderingar inställning; förstärkning och belöningar

Alla ungdomar har en livsresa att göra Uppdraget är att få dem övertygade om att de duger och platsar Det går bara genom olika former av flockanknytning

Ett positivt exempel på ungdomar som får en andra chans

Ett vinstgivande koncept: Känsla av sammanhang och att hitta sin plats

Friheten II

På rätt köl Framgång i 20 % av fallen ger vinst 29 gånger kostn. att driva verksamheten 1 år. (1, 5 MKr) Höjer sin ambitionsnivå, tillför husbyggarutbildning (16-18 elever, 2,1 MKr) räcker det med att lyckas med var tjugonde elev för att vara socioekonomiskt lönsam. I dagsläget har PRK haft 2 avhopp av 19 elever som är eller varit inskrivna.

Avslutningsvis är jag smittad av gott läkkött Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig Ni får gärna höra av er på: stig-arne.berglund@socw.umu.se