1 (5) BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna Bakgrund Huvudmannen har i sitt Kvalitet- och utvecklingsprogram prioriterat två målområden för förskolan. 1. Ökat lärande 2. Trygghet Syftet är att undersöka hur rapporterna kan fungera som ett verktyg och dokument i förskolornas systematiska kvalitet- och utvecklingsarbete. Rapporten är processinriktad och innehåller rubrikerna: mål, resultat, analys och förbättringsinsatser. Varje enhet ska redovisa och analysera sitt resultat (måluppfyllelse). Därefter gemensamt fatta beslut om förskolans fortsatta inriktning i arbetet mot det utvalda målområdet. Sammanfattning av kvalitetsrapportena Under våren 2012 beslöt barn- och utbildningschefen att förskolecheferna skulle skriva en kvalitetsrapport för varje avdelning på förskolorna. Utgångspunkten var de två prioriterade lärandemålen ur Lpfö 98/10 - språkutveckling samt bygg och konstruktion. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Enligt förordningen ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för barns lärande behöver lärandet följas, dokumenteras och analyseras. Förskolan ska i detta arbete utgå från varje barns utveckling. Förskolan ska ansvara för att lärandemålen uppfylls, inte bara att förutsättningar ges. Det räcker således inte med att dokumentera att man erbjuder möjligheter till lärande och att barnen deltar i dessa aktiviteter. För att stärka resultat- och analysdelen i rapporterna bör konkreta beskrivningar ges på frågeställningar såsom: Hur ser vi förändring i barnens kunnande (då nu)? Vad väcker deras intresse och nyfikenhet? Vad skapar stimulans och meningsfullhet?
2 (5) Vidare i olika utsträckning fundera över: Hur pedagogisk dokumentation kan utföras och användas i den dagliga verksamheten samt användas för uppföljning och utvärdering. Hur kommuniceras dokumentationen med barnen och deras vårdnadshavare? Hur involveras vårdnadshavarna i sina barns lärande? I gemensamma diskussioner analysera resultaten, för att utveckla de bästa pedagogiska modellerna. Därefter utbyta erfarenheter mellan förskolor och med högskolor. Exempel ur förskolors kvalitetsrapporter Nedan ges några exempel på resultat och analyser från kvalitetsrapporterna. Jag har efter varje stycke gett några kommentarer på innehållet. Exempel 1 Resultat - bygga Målbilden är att barnen i den fria leken ska lösa byggproblem och kunna samarbeta. Resultatet blev att barnen kan samarbeta på ett bra sätt, och hjälpas åt med olika lösningar. De har genom detta stärkts i sin tro på sig själva och sin egen förmåga. Måluppfyllelsen är på god väg. Beskrivningen av målbilden bör stå under rubriken mål. Resultatbeskrivningen är kort, informativ och som kan förtydligas med att i lyfta citat ur den pedagogiska dokumentationen som ger konkreta belägg för ett ökat kunnande hos barnen i att lösa byggproblem. Målet för att bygga och konstruera verkar ha ersatts av att barnen kan samarbeta och hjälpas åt.vilka kriterier har förskolan för att definiera barnens förmåga att bygga, skapa och konstruera med olika material, redskap och tekniker? Vilka belägg har de för att detta lärande skett hos barnen? Analys - bygga Resultatet har blivit bra genom att barnen har haft god tillgång till olika byggmaterial, och de har getts tid och utrymme att få bygga i lugn och ro. Genom att introducera nya material på ett inspirerande sätt för de äldre barnen har ett intresse skapats för att börja bygga. Fler barn har strömmat till och de har börjat samarbeta och hjälpa varandra. De äldre barnen har varit förebilder för de yngre barnen. Det har funnits pedagoger närvarande som har fört byggleken vidare genom att ställa utmanande och uppmuntrande frågor. Den pedagogiska dokumentationen visar att samma material används med olika syften och med olika tekniker, utforskande. Den pedagogiska dokumentationen visar även att i barnens bygglek provar barnen problemlösning, argumentera, kommunicera, färg & form, matematiska begrepp och samspel.
3 (5) Texten beskriver vilka förutsättningar som verksamheten ger barnen och vad de ser för effekter utav det.hur märktes det på barnen att förskollärarna introducerade det nya materialet på ett inspirerande sätt? I slutet av analysen framkommer beskrivning av lärande som kanske kunde flyttats upp under resultat.
4 (5) Exempel 2 Resultat - språk Förskolans målbild är att när barnen leker med ord, känner igen nya ord/bokstäver i den omgivande miljön så ser/hör de att barnen utvecklats. Likaså att när barnen reflekterar över figurer, ord, rimord och när ord och bokstäver skapar sammanhang så har förskolan erbjudit dem en språkligt utmanade miljö, och utveckling har skett. Barnens nyfikenhet för ord och bokstäver är ett tecken på att förskolan skapat förutsättningar för ett lärande som bygger på barnens egna intressen. Måluppfyllelsen är tillfredställande. Målbild - Ett bra och tydligt sätt att konkretisera vad förskolan definierar som tecken på måluppfyllelse och som bör lyftas upp under rubriken mål. En kort och snärtig sammanfattning av att måluppfyllelsen är tillfredsställande. Förskolechefen beskriver att ett tecken på att förskolan skapat förutsättningar för lärande som bygger på barnens egna intressen är att barnen är nyfikna på ord och bokstäver. En definition som bör stärkas med fler konkreta belägg för att synliggöra lärande och kunnande efter den beskrivna målbilden. Analys språk Projektet med veckans ord föddes av en "tillfällighet" av att personalen experimenterade med att sätta upp ett svårt ord på väggen med tillhörande figur, "romb, och därefter invänta reaktioner från barnen. Att det fortsatta resultatet blev så gott beror på att personalen hade förmåga att identifiera barnens intresse för att leka med ord och bokstäver. Alla aktiviteter har byggt på deras intresse och vilja. Man har också kunnat känna av när det varit för svårt, och därmed anpassat det. En god analys och sammanfattning. Personalens styrkor i arbetet framgår tydligt.i detta fall identifierar förskolechefen inga behov av förbättringar i sin analys av resultaten.förbättringar som beskivs senare under rubriken förbättringsinsatser är att; fortsätta med veckans ord på en lättare nivå och att fortsätta leka med ord på ett lustfyllt sätt i vardagen genom både styrda och spontana lekar. Exempel 3 Resultat - språk Genom att skapa en vänskapshörna där man två och två löser de konflikter som uppkommer har förmågan att argumentera, uttrycka tankar och känslor i ord utvecklats. Att utrycka sig med hjälp av språket när man är upprörd har utvecklat ett mer nyanserat talspråk och ordförrådet har ökat. Då möjligheter funnits har barnen fått jobba i åldershomogena grupper och detta har gynnat alla barn att utveckla sitt språk på en för dem rimlig nivå men de yngre har utvecklats mest. Genom rim och ramsor ha barnen lekt med ord och utökat sitt ordförråd.
5 (5) Resultatbeskrivningen påtalar att aktiviteter och arbetsformer lett till språklig utveckling. Resultaten kan förtydligas med fler konreta exempel på hur kunnande förändrats hos barnen över tid.vad kan de nu som de inte kunde tidigare? Var befinner sig barnen och förskolan i förhållande till lärandemålet? Analys språk Ser att vänskapshörnan varit väldigt framgångsrik på många olika nivåer inte bara när det gäller språket. Skulle vilja att hela huset använde sig av detta sätt att jobba med konflikter då det även gynnar språk mm. Kort och god utvärdering av vänskapshörnan, ett framgångsrikt koncept värt att sprida. I analysen saknas personalens utvärderingstankar, kanske var det ont om tid? En utvärdering av arbetet med åldershomogena grupper och arbetet med rim och ramsor borde också varit med i analysen.