Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Vittra Adolfsbergs grundskola samt fritidshem. Verksamhet 15-08-15-16-08-31 Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Under UF-dagarna i juni 2015 utvärderades arbetet med likabehandling, utifrån arbetslagens handlingsplaner och likabehandlingsgruppernas arbete. Vårens stora attitydundersökningar visade på bättre siffror på området trygghet och arbetsro än tidigare år vilket, tycker vi, visar på att vi lyckats förbättra vår kommunikation i hur vi arbetar med likabehandling och kränkande handlingsplaner. Svarsfrekvensen var mycket högre än tidigare år vilket gör att vi har ett väldigt bra underlag att göra vår analys på. Ju fler svar desto närmre sanningen kommer vi, vilket gör att vi får bättre analys och därmed också bättre förutsättningar att göra rätt åtgärder. Med hela 99% svarsfrekvens hos eleverna (en elev genomförde inte enkätundersökningen) och 82% hos föräldrarna är vi mycket nöjda. Skolans handlingsplan mot kränkande behandling för 2014-2015 har genomförts som helhet enligt plan. De handlingsplaner som upprättats mot kränkande behandling fullföljdes och gav resultat men vi behöver förbättra säkerställandet av utvärdering av kränkande handlingsplaner ytterligare samt säkerställa uppföljningarna på incidentrapporterna som skrivs. Siffrorna från våra undersökningar kopplat till delaktighet hos elever och föräldrar är något högre än
tidigare år. Ett ordentligt omtag har tagits kring elevråd och föräldraråd vilket har gett resultat. Elevråd i samtliga arbetslag finns och ett föräldraråd har varit aktivt under rektors ledning under året. Mot läsårsslut slutade rektor och tf under maj-juni hade fokus på avslut av läsåret. Enligt information från tidigare rektor dalade föräldrar delaktigheten i föräldrarådet och vi behöver nu titta vidare på hur vi kan möta föräldrarna så att det blir attraktivt att delta aktivt i vår verksamhet. Under årets undersökningar och samtal med elever och vårdnadshavare framkommer några platser på skolans område som mer otrygga. För de yngre eleverna handlar det om buskage ute på skolgården. Vår ökning av antalet rastvärdar under föregående år har gjort att vi alltid har en vuxen vid den platsen och eleverna säger att det känns tryggare nu. De äldre eleverna upplever loungen som en plats där det kan kännas otryggt. Även där har lösningen med ökad vuxennärvaro bidragit till att eleverna känner sig tryggare. Utvärdering av årets planerade åtgärder Planen mot diskriminering och kränkande behandling följs upp i likabehandlingsgruppen-vuxen för att säkerställa att arbetet fortsätter ända tills kränkningarna upphört. Arbetet med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling olika delar; förebyggande/främjande, upptäcka, utreda och åtgärda, utvärderas genom: Resultatet på enkäterna under året. Reflekterande samtal i elevgrupper, på föräldrarådet och i arbetslagen. Likabehandlingsgrupperna analyserar enligt årshjulet insatserna som genomförts, en gång i december och en gång i juni. I pedagoggruppen utvärderas likabehandlingsgruppernas arbete under UF-dagarna i juni. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande I augusti 2008 öppnade Vittra Adolfsberg grundskola och fritidshem. Vi är ungefär 240 personer, elever och personal som arbetar här varje dag. Hos oss tar vi alla ett gemensamt ansvar för att alla ska känna sig trygga under skoldagen. Vår kultur ska präglas och genomsyras av värme, engagemang, trygghet, öppenhet, hänsyn, respekt och kamratskap. Barn, medarbetare och föräldrar ska alla känna att de är lika värda och aldrig utsättas för kränkning, diskriminering eller
trakasserier. Målet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är: * En trygg miljö där alla känner att de får komma till sin rätt * En stimulerande miljö som bidrar till diskussion och handling kring kränkande beteende * En utmanande miljö som öppnar upp för olika tolkningar och levnadssätt Målen ska alltid finnas med i diskussionen kring likabehandlingsärenden. All personal på skolan har ansvar för att dessa tre mål uppfylls i verksamheten. Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av skollagen, diskrimineringslagen och styrs även av läroplanen LGr11. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I skollagen uppmärksammas att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Båda lagarna säger också att skolan måste arbeta förebyggande på dessa områden. I LGr11 står skrivet att skolan måste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Könsneutrala lokaler som t.ex toaletter. Mindre omklädningsrum för de som inte vill byta om i killarnas/tjejernas omklädningsrum.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Mat och kulturfester tillsammans med elever och föräldrar. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Mat och kulturfester tillsammans med elever och föräldrar. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Mat och kulturfester tillsammans med elever och föräldrar. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Ålder: uppnådd levnadslängd Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Under läsåret 2014/2015 genomfördes fyra attitydundersökningar, Helsingborgs kommun gör undersökningar 2 gånger per år och Vittra gör en egen kvalitetsundersökning 2 gånger per år. Precis som föregående år var trivsel och trygghet ett av områdena som värderades. Båda undersökningarna visade på relativt höga siffror. I vittras egen undersökning ökade vårt resultat inom samtliga områden och vi hade mycket hög svarsfrekvens. I kommunens attitydundersökning som genomförs en vecka efter genomförandet av vår egen hade vi något sämre resultat än tidigare år och en svarsfrekvens var låg. Kartläggning och analys visade följande: Trygga och otrygga områden i skolan: * Klassrumssituationen upplevs trygg. * Studiehallen för seniorer är fortsatt stökig vissa tider. Planerade åtgärder är ökad vuxennärvaro samt en lärmiljö i studiehallen som bidrar aktivitet för eleverna. * Fotbollsplanen är ett område med fortsatta konflikter, både bland minior- och juniorelever. Planerade åtgärder är att öka antalet rastvärdar utom hus så att det alltid finns en rastvärd vid fotbollsplanen. Vi har bestämda tider för de olika årskurserna för att minska antalet konflikter när rasterna överlappar varandra. *De yngre barnen är ibland rädda för att gå till matsalen eftersom de stora ibland står och hänger vid entrén. Planerade åtgärder: Vi går tillsammans med de yngre eleverna till matsalen. När det är dags att gå ut på rast har vi en rastvärd som håller koll på korridoren utanför matsalen. Vi kommer ta upp fråga i elevgrupperna för likabehandling samt arbeta med samtliga elevgrupper på mellan och högstadiet för att göra dem medvetna om de yngre elevernas upplevelse och hur de kan bemöta eleverna för att förändra deras känsla av otrygghet. Trygga och otrygga områden i fritidshemmet: * eleverna uppger i enkäten att de känner sig trygga i samtliga lokaler och aktiviteter på fritids. Vi fortsätter med vuxennärvaro vid samtliga aktiviteter och likabehandlingsråd.
Trygghet i relationerna Grundskolan De flesta trivs och känner sig trygga. På de individuella frågorna om kompisar och utsatthet framkom ett par namn på barn som utsätter eller utsätts. Planerade åtgärder: Rastvärdar som är ute på varje rast med fokus på de riskområden som kom fram i All personal äter Lunch tillsammans med eleverna för att skapa relation, trygghet och tillit. * En grupp tjejer i år 7 behöver fortsatt stöd för att hitta ett bättre samspel. Planerade åtgärder: Kurator kommer arbeta med gruppen varje vecka. *Det kan finnas barn som inte säger till att de blir utsatta för kränkningar. Planerade åtgärder: Vi pratar kontinuerligt med alla elever under samlingar, elevråd, likabehandlingsråd om vad en kränkning är och hur man ska agera om man upplever sig kränkt. * Arbetet med fadderslingor på miniorerna har varit väldigt lyckat. Sammantaget har vi under inledningen av läsåret en bild över riskområden på skolan och i närområdet, en uppfattning om när det inträffade konflikter, vilken tid samt vilka som riskerar att bli utsatta. Vi ser att det arbete som påbörjades på miniorerna med fadderslingor har varit väldigt givande och vi vill bredda det till att koppla ihop även juniorlag och miniorlag. Fritidshemmet Vi har en gemensam grupp på fritidshemmet vilket innebära att elever från förskoleklass till årskurs 6 träffas varje dag tillsammans. Vi arbetar förebyggande genom att låta de äldre eleverna vara förebilder för de yngre. Vid några aktiviteter får de äldre eleverna vara själva från årskurs 3-6. De yngre eleverna ser det som en naturlig del av fritids och går till de äldre om de behöver hjälp vid olika aktiviteter eller vid konflikter. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Kontinuerliga moment för elever, personal och vårdnadshavare: Likabehandlingsgrupperna träffas för att säkerställa att arbetet med likabehandling drivs på skolan och att vi alltid värderar det arbetet högt. Periodens elev utses utifrån kriterierna god förebild, samarbete och en bra kamrat. Uppstartsveckorna under period 1(4veckor) där vi arbetar för att sätta kulturen på skolan.
Enheten och varje ansvarsgrupp arbetar dagligen med skolans gemensamma ordningsregler samt förhållningssätt och gemenskap. Aktivt arbete med vett och etikett på nätet Arbetet startas upp genom en föreläsning av skolans kurator för all persona. Varje ansvarspedagog arbetar vidare i sin elevgrupp. Arbetet sker löpande under hela läsåret. Fadderslingor i miniorlaget. Årskurs 1 har faddrar i årskurs 3 och förskoleklass har faddrar i årskurs 2 Förebildsarbete mellan skolans olika arbetslag där elever genomför redovisningar och arbeten inför och tillsammans med yngre elever. Syftet är att öka möjligheterna till kontakt samt träna de äldre eleverna i förebildsskapet. Elevers delaktighet i det främjande och förebyggande arbetet. * Eleverna genomförde två olika attitydundersökningar under våren, kommunens och Vittras egen. * Eleverna fick svara på en anonym enkät i Schoolsoft om hur de upplevde trivsel och trygghet i samband med höstens IUP-samtal och en uppföljningsenkät innan skolavslutningen. * Elevgrupperna diskuterade trivsel och trygghet i ansvarsgrupperna. * Elevgruppernas åsikter fördes fram via representanter i likabehandlingsgruppen elev, se ovan. * Likabehandlingsgruppen elev - arbetar med att löpande under året upptäcka, kartlägga och åtgärda. Föräldrars delaktighet i det främjande och förebyggande arbetet. * Föräldrarna genomförde två olika attitydundersökningar i våras. Vittras egen samt Helsingborgs kommuns. * Föräldrarna fick, i samband med höstens Iup-samtal anonymt svara på en enkät i Schoolsoft om hur de upplevde trivsel och trygghet för sina barn i skolan. * Föräldrarna har möjlighet att påverka årets handlingsplan mot kränkande behandling i föräldrarådet tillsammans med rektor.
Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Upptäcka: Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Individuella samtal med ansvarselever för att fånga den enskilda elevens bild av skolsituationen. Samtal och enkäter med elev och vårdnadshavare. IUP-samtal en gång per termin samt kvalitetsundersökningar 1 gång / termin. Minst 1 rastvärd som är ute på varje rast. All personal på skolan äter lunch tillsammans med eleverna, vi sprider ut och och sitter 1 vuxen per bord. Likabehandlingsgruppen gör analyser av incidentrapporter för att upptäcka mönster. Vi närvarar vid de digitala miljöer där vi vet att eleverna nätverkar. Dokumentera: Mötesanteckningar förs och dokumenteras i elevens arkivmapp. Incidenter som uppstår dokumenteras i mall för incidentrapporter och arkiveras i likabehandlingspärmen hos rektor och i elevens arkivmapp. Analyser av likanbehanlingsgruppen dokumenteras i likabehandlingspärmen. Om vi upptäcker kränkningar i digitala miljöer tar vi skärmdumpar och kontaktar vårdnadshavare. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.