Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Relevanta dokument
Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Antisociala ungdomar

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Om risk- och skyddsfaktorer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2014

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Risk för framtida kriminalitet

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Våld i nära relationer

Barn med oro och rädsla i skolan

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Insatser mot cannabis - 27 februari

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Kartläggnings- och metodstöd

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personlighetsstörningar

Stockholmsenkäten 2012

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2010

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Kommunikation, konflikter och bemötande

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

ESSENCE och trotssyndrom

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Stockholmsenkäten 2014

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Intervensjon for elever i risikosonen

RISKFAKTORER FÖR NORMBRYTANDE BETEENDEN

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Ungas fritid. Oscar Svensson

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stå upp Stå ut Stå kvar

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

William. Linn. Sofie. Linus

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

Om mig. Länsrapport

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Transkript:

Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin miljö 2. Problembilden är ofta komplex (apropå miljön) 3. Oftare oklar diagnos (och därmed oklar manual) Checklista för beteendeanalys 1. Problemområden Problem som är oberoende av varandra 2. Formulera nyckelbeteenden Beteenden som orsakar problem/lösning 3. Funktionell analys av nyckelbeteenden ABC av problembeteenden ABC av målbeteenden 4. Behandlingsplan Prioriterade problem Mål Viktiga A, B och C

Utveckling av utagerande problem Vilken risk innebär diagnosen ADHD? Risk för senare våldsbrott: Topp 8 Risk för senare våldsbrott: Topp 8 Riskfaktor (6-11 år) R 2 1. Pojke 19 2. Debuterat med brott 17 3. Debuterat med alkohol/droger 8 4. Låg socioekonomisk status 5 5. Antisocialitet inom familjen 5 6. Aggressivt beteende 4 7. Rastlös och impulsiv (ADHD) 3 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn 3 Lipsey & Derzon (1998) Riskfaktor (12-14 år) R 2 1. Bortvald av bra vänner 19 2. Antisociala vänner 15 3. Debuterat med brott 6 4. Pojke 5 5. Aggressivt beteende 4 6. Rastlös och impulsiv (ADHD) 4 7. Problem i skolarbete/anknytning till skola 4 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn 4 Lipsey & Derzon (1998)

Skyddsfaktorer mot utagerande problem Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Konventionella aktiviteter Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Skyddsfaktorer mot utagerande problem Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Konventionella aktiviteter Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Jessor, van den Bos, Vanderryn, Costa & Turbin, 1995 Jessor, van den Bos, Vanderryn, Costa & Turbin, 1995 Vad har man för nytta av det här? Vilka kriminella ungdomar återfaller i brott ett år senare? HISTORISKA FAKTORER INDIVIDUELLA FAKTORER Utforma insatser med fokus på rätt faktorer Rikta insatser till rätt grupper H1 Tidigare våldsbenägenhet H2 Tidigare icke-våldsbrottslighet H3 Tidig debut av aggressivt beteende H4 Tidigare misslyckanden med övervakning/behandling H5 Tidigare självdestruktivitet/suicidförsök H6 Bevittnat våld i hemmet H7 Offer för övergrepp eller försummelse som barn H8 Föräldra-/vårdnadshavarkriminalitet H9 Tidigt avbrott i kontakt med vårdnadshavare H10 Bristande skolprestationer I1 Negativ attityd I2 Impulsivitet/Risktagande I3 Alkohol-/drogmissbruk I4 Bristande förmåga hantera vrede och konflikt I5 Bristande empati/skuldkänslor I6 Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet I7 Bristande behandlingsföljsamhet I8 Svagt intresse/motivation för skolarbete SKYDDSFAKTORER SOCIALA/KONTEXTUELLA FAKTORER K1 Kriminella kamrater K2 Avvisad av kamrater K3 Stress och bristande stresshantering K4 Bristande föräldratillsyn och -stöd K5 Bristande personligt/socialt stöd K6 Desorganiserad närmiljö/grannskap S1 Prosocialt engagemang S2 Starkt socialt stöd S3 Stark anknytning och band till andra S4 Positiv attityd till behandling och auktoritet S5 Starkt skolengagemang S6 Motståndskraftig personlighet

ALLA BROTT VÅLDSBROTT SAVRY ADAD KONTROLL % 45 55 % 17 % 83 % 1 % 99 % 51 % 49 % 12 % 2 % 88 % 98 % Hur mycket beror på generna? Miljö utanför familj Miljö i familj STÖLD & NARKOTIKA 23 % 77 % 18 % 82 % 0% 100 % Gener Åström, Hellner Gumpert, Andershed & Forster (2015) Men Patterson s Coercion theory När? Vilket utfall? För vem? Ömsesidighet Eskalering Fysiskt aggressiv (Broidy m fl, 2003) Bra Uppväxt Dålig Uppväxt Hett temperament Nedbrytande samspel Kamratproblem Misslyckas i skolan MAOA-hög 1 1 Ger upp MAOA-låg 1 10 Konflikter mellan föräldrar (Chen & Johnston, 2012) Ju tidigare, desto sämre (Moffit, 1993) Caspi m. fl. (2002)

Vilka föräldrabeteenden hänger mest ihop med kriminalitet? Utveckling av inåtvända problem Straffa Vara inkonsekvent Skam och skuld 0 0,1 0,2 0,3 0,4 Ge stöd och kärlek Ha tydliga gränser Dialog 0 0,1 0,2 0,3 0,4 Hoeve m fl. (2009) Vad kommer först? Varför utvecklar vissa barn rädsla och oro? Andel med problem 16 % 14 % 12 % 10 % Rädsla Nedstämdhet 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Ålder Miljö utanför familj Gener Miljö i familj Roza m. fl. (2003)

Utveckling av rädsla och oro (och nedstämdhet) Mår svenska barn allt sämre? Modellering Varningar Förväntningar Utagerande (Moffit m fl, 2007) Ensamhet Inhiberat temperament Försvagande samspel Undvikande Sociala konsekvenser Värme (+.06) Distans (-.22) Fientlighet (-.22) Överbeskydd (-.23) Autonomy support (+.42) (McLeod m fl, 2007) Förstärkning (pos & neg) Trauma/förlust Skolfrånvaro Mobbning (Stapinski m fl, 2015) Är det bara gnäll?

Vad har hänt med samhället? Vad har hänt med samhället? Sämre bostadsmarknad Ökad alkoholkonsumtion Mindre sömn Utseende har blivit viktigare Ändrade studieförhållanden Försämring i psykisk hälsa Sämre bostadsmarknad Ökad alkoholkonsumtion Mindre sömn Utseende har blivit viktigare Ändrade studieförhållanden Försämring av arbetsmarknad för unga (Lager & Bremberg, 2009) Sämre anknytning då? Vad säger forskning om anknytning? Upptagna föräldrar Organiserad fritid Mer tid på förskola/fritids Otrygg anknytning r =.30 (Collonesi m fl, 2011) Ångestproblem Mest effekt av frågeformulär Större barngrupper Lägre personaltäthet Mer administration Överlappar med temperament (Weinfield m fl, 2008) Problem med operationalisering och mätning Meta-analys behandling 2: Endast effekt med AQS (Bakerman-Kraneburg m fl, 2003) Meta-analys behandling 1: Endast effekt om fokus är föräldrabeteenden (Bakerman-Kraneburg m fl, 2005)