Vård i livets slut När bot inte längre finns
Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna s15 - Blodkärlen s 16 - Pulsen s 17 - Vätskebalans s 18 Omvårdnadsåtgärder s 19-30 - Smärta s 20-22 - Äta och dricka s 23-24 - Andningsbesvär s 25-26 - Munvård s 27-28 - Trycksår s 29-30
Du betyder något för att Du är Du Du betyder något till det sista ögonblicket i Ditt liv Och vi ska göra allt vi kan för att inte bara hjälpa Dig att dö i frid utan att Leva tills Du dör Dame Cicely Saunders
Palliativ vård - Definitioner WHO Världshälsoorganisationen: Aktiv helhetsvård av den sjuke och dennes familj Förväntningarna är inte längre att bota och målet för behandling är inte längre att förlänga livet Tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov med målet livskvalitét
Definitioner forts Peter Strang: att varken lägga till dagar eller att korta livet utan minska obehag och öka välbefinnandet samt skapa förutsättningar för livskvalitet Palliativ från latinets pallium =kappa eller mantel. Palliativ vård ska skydda de som är utsatta
Generella rättigheter Döden är en del av livet. Den som lämnar livet borde få samma uppmärksamhet och kärleksfulla vård som den som träder in i det! I båda fallen behöver människan bli hjälpt, sedd och bekräftad Palliativ vård ska vara tillgänglig för alla oavsett diagnos och ska inte vara beroende av var i landet man bor
Hospicefilosofin Hospitium (latin) = härbärge Ursprung i England på 1950-talet - protest mot ovärdigt omhändertagande av döende Aktiv helhetsvård av den döende och dess närstående
De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Kommunikation Relation Palliativ vård Närståendestöd Före/efter Teamarbete
Palliativa faser Tidig palliativ fas svarar på behandling t.ex cytostatika, strålning Sen palliativ fas ingen förbättring behandling upphör. Övergång till symptomlindring. Livskvalitet! Livets slutskede, finala fasen god omvårdnad och fortsatt symptomlindring med fokus på livskvalitet
palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunktsprocess rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet
Döendets fysiologi - vad är det egentligen som händer? Huden Hjärnan Lungorna Blodkärlen Pulsen Vätskebalans
Huden Hudceller behöver mindre syre och näring än andra celler Perifera kärl (fingrar, tår, näsa osv) dras samman kall, fuktig och blåaktig färgton Kroppstemperaturen kan stiga huden avger endast liten värmemängd. Går inte alltid att sänka med Panodil, Alvedon
Hjärnan Hjärnceller känsliga för syrebrist När blodcirkulationen försämras kommer för lite syre till hjärnan. Kan leda till medvetslöshet Endorfiner kroppens eget smärtstillande hormon utsöndras och kan ibland göra den döende lugn eller tillfälligt lite piggare
Hjärnan, forts Hörsel- och känselcentra klarar sig längst. Viktigt att tänka på: hörseln kan t o m förstärkas i slutet! Beröring har effekt ända in till slutet
Lungorna Hjärtats kontraktionskraft minskar och vätska tränger ut genom kärlen. Rosslig andning p g a vätska och slem ansamlas i luftvägarna. Den döende är sannolikt inte medveten om det. Cheyne-Stokes andning: omväxlande ytlig och djupare andning
Blodkärlen Syretillförsel till perifera kärl upphör. Cyanotiska (blåaktiga) fläckar främst på knän, fingrar, näsa och läppar Marmorerad hud börjar ofta på ytteröron Efter döden blåröda fläckar med vita partier, likfläckar
Pulsen Försvagad och oregelbunden hjärtverksamhet = sjunkande blodtryck Pulsen svag, oregelbunden och svår att känna Lättast att känna i ljumskar och på halsen
Vätskebalans Urinproduktion avtar och kan upphöra heltvätskebrist och lågt blodtryck Slemhinnorna blir torra. Muntorrhet lindras bäst med upprepad munvård. Dropp hjälper sällan i detta läge! Torr hud Smörj! Lätt att det uppstår klåda annars. Risk för sprickor och sår.
Omvårdnadsåtgärder Smärta Äta och dricka Andningsbesvär Munvård Trycksår
Smärta Olika sorters smärta = olika sorters smärtstillande Våga fråga! Smärtanalys: hur?, på vilket sätt?, när? och var? VAS-skala. Kontinuerlig skattning och dokumentation. Viktigt med uppföljning och utvärdering
Smärta, forts Planerade omvårdnadsåtgärder så att den döende är smärtlindrad innan Lugn och ro testa rogivande musik, handmassage, miljön Bekväm säng och sängutrustning. Lägesförändringar små räcker
Smärta, forts Behöver inte bara bero på grundsjukdomen - trycksår? förstoppning? Förstoppning kan vara mycket smärtsamt och är vanligt vid användande av smärtstillande läkemedel Tro på brukaren som är expert på sin egen smärta!
Äta och dricka Sokrates (grek. filosof): Man dör inte för att man slutar äta och dricka utan man slutar äta och dricka för att man ska dö Prata med anhöriga! Ibland lättare med kräm, glass. Olika näringsdrycker (?). Förtjockningsmedel i vätska för att undvika att brukaren sväljer fel
Äta och dricka, forts Observera munhålan. Svamp? Sår? Uteslut förstoppning Den döende är sällan hungrig och törstig. Eventuell törst lindras inte med dropp. Belastar endast organen, som redan sviktar = risk för hjärtsvikt och lungödem
Andningsbesvär Lugn och ro. Tid för närvaro God ventilation lämplig rumstemperatur Bra vilställning. Lägesförändringar. Höjd huvudända. Ryggläge försämrar ofta Diskutera om det behövs vak. Viktigt att brukaren inte lämnas ensam ångest/oro
Andningsbesvär, forts Rosslande andning besvärar sällan den döende Pröva ALLTID med lägesförändring! Läkemedel ökar muntorrheten. För vem? Brukaren? Anhöriga? Personalen? Diskutera och informera om för- och nackdelar till alla berörda parter!
Munvård Kan upplevas som obehagligt privat revir för många. Mjuka och försiktiga rörelser. Börja gärna med läpparna och närma dej försiktigt munhålan. Använd s k skumgummipinnar doppade i vatten eller vichyvatten. Väl urkramade för att undvika hosta hos brukaren
Munvård, forts Använd INTE s k citron- eller glycerolpinnar! Uttorkande, alldeles för hög surhetsgrad. Finns bra saliversättningsmedel Oral Balance, salivspray mm Utför munvård så ofta som brukaren tillåter Var frikostig med cerat, vaselin. Torra läppar är obehagligt! Låt anhöriga delta om de vill
Trycksår Observera huden fler gånger per dag. Särskilt hälar, armbågar, axlar, höfter, ytteröron och över ryggslutet. Trycksår kan uppstå på några timmar! Lägesförändringar, små räcker. INGEN MASSAGE! Kan förvärra istället. Smörj torr hud med mjukgörande kräm
Trycksår, forts Slätt underlag. Undvik blöjor och underlägg om de inte behövs. Sängmiljön när brukaren har antidecubitusmadrass! Var frikostig med s k glidlakan.