Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen
Introduktion Det här gör vi i kväll: Diskussion om veckans instuderingsfrågor (på tavlan) Högkonjunktur och lågkonjunktur. Produktionsgapet. Genomgång av AS-AD-modellen: Aggregerat utbud (AS) och aggregerad efterfrågan (AD). Stabiliseringspolitikens grunder.
Hög- och lågkonjunktur Under de senaste 200 åren har BNP/capita i världen ökat kraftigt. Stora variationer mellan länder, men också från år till år. Två förklaringar: - Cykliska förlopp. Produktionen fluktuerar kring en långsiktig trend. Detta kallas konjunktursvängningar. - Den långsiktiga trenden kan förändras, till exempel efter tekniska genombrott.
Hög- och lågkonjunktur Vi ska fokusera på de kortsiktiga fluktuationerna. En period som omfattar en högkonjunktur och en lågkonjunktur brukar kallas för en konjunkturcykel. I högkonjunktur är BNP större än den skulle vara enligt den långsiktiga trenden. Produktionsgapet är positivt. I lågkonjunktur är BNP i stället mindre än den trendmässiga produktionen.
Hög- och lågkonjunktur BNP (Y) Högkonjunktur Potentiell BNP Lågkonjunktur Tid
Hög- och lågkonjunktur Den produktion som motsvaras av den långsiktiga trenden kallas potentiell BNP eller naturlig BNP. Lite knepiga begrepp, öppnar för missförstånd. Vad det handlar om är att kapaciteten i ekonomin används så mycket som möjligt, men utan att överansträngas. Avgörs av tillgången på produktionsfaktorer och på yttre förhållanden (institutioner, demografi, geografi).
Hög- och lågkonjunktur Viktigt att skilja mellan produktionsnivån och tillväxttakten. En konjunkturuppgång innebär att BNP ökar snabbare än normalt. Den leder till högkonjunktur, ett läge där BNP är större än den trendmässiga produktionen. En konjunkturnedgång innebär att BNP ökar långsammare än normalt, eller t.o.m. minskar. Den leder till lågkonjunktur.
Hög- och lågkonjunktur BNP (Y) Konjunkturuppgång Potentiell BNP Konjunkturnedgång Tid
Hög- och lågkonjunktur Några vanliga benämningar: Överhettning (overheating): Produktion utöver det normala i kombination med resursbrist. Avmattning (slowdown): Tillväxttakten minskar. Recession (recession): BNP minskar två kvartal i rad (viss förenkling, tumregel). Depression (depression): Särskilt djup och/eller långvarig minskning av BNP. Ingen formell definition.
Hög- och lågkonjunktur I modellen är kurvorna jämna och regelbundna, men i praktiken är konjunkturcykelns längd och styrka mycket oregelbundna. Vissa ekonomer ifrågasätter om det alls rör sig om en cykel. Ett problem när vi diskuterar konjunktursvängningar är att vi inte kan observera potentiell BNP. Produktionsgapet är alltid en beräkning.
Hög- och lågkonjunktur
Hög- och lågkonjunktur. 980 Svensk BNP (kvartalsvärden) 6 910 4 840 2 770 0 700-2 630-4 560 97 99 01 03 05 07 09 11 13-6 Miljarder kronor Procentuell förändring (höger) Källa: Konjunkturinstitutet
Hög- och lågkonjunktur Vad som orsakar konjunktursvängningarna är en omdiskuterad fråga. Vi går inte in på den. Låt oss i stället titta närmare på ett normalt konjunkturförlopp som Eklund beskriver det.
Hög- och lågkonjunktur Under lågkonjunkturen finns det gott om ledig kapacitet i ekonomin. Om efterfrågan ökar kan företagen därför öka produktionen med befintlig personal och kapital. Produktiviteten (Y/H) stiger. Vinstutsikterna förbättras och börskurserna stiger. Hushållen ökar konsumtionen när tiderna blir bättre. Företagen investerar för att öka kapaciteten. Bankernas utlåning blir mer frikostig.
Hög- och lågkonjunktur Företagen börjar nyanställa. Sysselsättningen ökar. Detta sker vanligtvis sent under uppgången. Kostnaderna stiger. Flaskhalsar och resursbrist uppstår. Konjunkturuppgången bryts. Överhettning, alltför stora investeringar och höjt ränteläge är några möjliga anledningar. Hushåll och företag blir försiktigare och lånar mindre.
Hög- och lågkonjunktur Sämre vinstutsikter gör att börskurserna faller. Bankerna blir mer restriktiva i sin kreditgivning. När både konsumtion och investeringar minskar faller efterfrågan. Företagen får överkapacitet och reducerar personalen. Inflationstrycket minskar p.g.a. minskad efterfrågan. Räntorna sjunker p.g.a. minskat intresse för lån. Återigen är kostnaderna låga och den lediga kapaciteten stor. En ny konjunkturuppgång kan börja.
AS-AD-modellen Dessa kortsiktiga växlingar i ekonomin kan analyseras med hjälp av AS-ADmodellen. Med hjälp av modellen kan vi också analysera politiska åtgärder som syftar till att påverka konjunkturen. Modellen består av två grundläggande samband: Aggregerat utbud (aggregated supply) och aggregerad efterfrågan (aggregated demand), illustrerade med var sin linje/kurva.
AS-AD-modellen Aggregerad efterfrågan (AD) är den totala efterfrågan i ekonomin. Den blir större ju lägre priserna är. Vi kan använda uttryck hämtade från genomgången av BNP: Y= C+I+G+NX Lägre priser ökar privat konsumtion, investeringar och nettoexport. Vi utgår från att alla andra faktorer hålls oförändrade, t.ex. prisnivån i andra länder. Ceteris paribus-antagandet.
AS-AD-modellen P Aggregerad efterfrågan (AD) Y
AS-AD-modellen Aggregerat utbud står för det totala utbudet i ekonomin. Här finns några speciella svårigheter: 1) Sambandet mellan prisnivå och produktionsvolym ser olika ut på kort och lång sikt. 2) Det råder oenighet mellan ekonomer om hur sambandet ser ut på kort sikt.
AS-AD-modellen På lång sikt har den allmänna prisnivån ingen inverkan på produktionsvolymen. Om alla priser fördubblas finns inget skäl att arbeta mer eller tillverka mer. Jämför med fallet då bara den egna timlönen fördubblas. På lång sikt avgörs produktionsvolymen i stället av tillgången på produktionsfaktorer och yttre omständigheter, som vi påpekade i stycket om potentiell BNP. Den långsiktiga AS-kurvan är därför en vertikal linje.
AS-AD-modellen P Aggregerat utbud, lång sikt (LRAS) Y
AS-AD-modellen Men som vi har sett avviker faktisk BNP ofta från potentiell BNP, vilket medför att vi får ett produktionsgap. På kort sikt kan det också finnas ett samband mellan BNP och prisnivå. Ju större produktion, desto högre priser. En förklaring är att det blir dyrare att producera när kapaciteten tänjs ut för att möta ökad efterfrågan. Övertid kostar extra och reservmaskiner kan ha sämre kapacitet.
AS-AD-modellen P Aggregerat utbud, kort sikt (SRAS) Aggregerat utbud, lång sikt (LRAS) Y
AS-AD-modellen Eklunds AS-kurva är rak, precis som utbudskurvorna i mikromomentet. Vår AS-kurva är i stället böjd, så att den blir brantare till höger i diagrammet. Orsaken är att kostnadstrycket ökar olika snabbt, beroende på kapacitetsutnyttjandet. Vid lågt kapacitetsutnyttjande kan produktionen öka utan att kostnadstrycket stiger. AS-kurvan är flack. Ju högre kapacitetsutnyttjande, desto högre kostnadstryck. AS blir brantare.
AS-AD-modellen Nu kombinerar vi AD-kurvan med den kortsiktiga AS-kurvan för att finna den kortsiktiga jämvikten i ekonomin. Skärningspunkten mellan kurvorna avgör storleken på produktionen och den allmänna prisnivån på kort sikt. Där är aggregerat utbud och aggregerad efterfrågan lika stora. I det här fallet sammanfaller den kortsiktiga jämviktsproduktionen med den långsiktiga. Inget produktionsgap.
AS-AD-modellen P LRAS SRAS p0 AD Y Y0
AS-AD-modellen Jämvikten är inget stabilt tillstånd. Externa chocker skiftar AD-kurvan eller SRAS-kurvan. Det kan t.ex. handla om en förändrad syn på framtiden, höjda råvarupriser eller politiska åtgärder. Vi ska studera några olika scenarier och två olika sätt att bemöta dem att låta marknaden sköta anpassningen och att ingripa med statliga åtgärder.
En negativ efterfrågechock Det första exemplet är en negativ efterfrågechock. Av någon anledning minskar den aggregerade efterfrågan i ekonomin. Orsaken kan t.ex. vara en konjunkturnedgång i viktiga exportländer eller fallande huspriser. Vi illustrerar det med att låta AD-kurvan skifta inåt. Oavsett prisnivå är den samlade efterfrågan nu mindre än förut.
En negativ efterfrågechock P LRAS SRAS P0 A p1 B AD Y Y1 Y0
En negativ efterfrågechock Detta leder till att BNP krymper och att priserna faller. Vi får alltså ett negativt produktionsgap eftersom BNP är mindre än den potentiella produktionen. Efter hand sätter ökad arbetslöshet press på lönerna nedåt. SRAS-kurvan skiftar gradvis ned till dess att vi återigen har Y = LRAS.
En negativ efterfrågechock P LRAS SRAS P0 A p1 B AD p2 C Y Y1 Y2
En negativ efterfrågechock En viktig fråga är hur lång tid det tar för ekonomin att röra sig tillbaka till den potentiella produktionsnivån (LRAS). Om marknaderna är stela och priserna trögrörliga varar lågkonjunkturen längre. Ett vanligt antagande är att det är särskilt svårt att sänka de nominella lönerna. De är trögrörliga nedåt.
En negativ utbudschock Även utbudssidan kan utsättas för chocker. Om företagens kostnader stiger inträffar en negativ utbudschock. SRAS-kurvan skiftar inåt: Oavsett prisnivå blir nu utbudet mindre än förut. Detta kan bero på dyrare insatsvaror eller energi, men också på att löntagarnas förhandlingsstyrka har ökat. Sämre konkurrens mellan företagen får samma effekt. Högre pålägg (markup).
En negativ utbudschock P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0
En negativ utbudschock Här ser vi att den allmänna prisnivån har stigit, samtidigt som BNP har minskat och är mindre än den potentiella produktionen. Vi har alltså inflation och lågkonjunktur samtidigt. Denna kombination kallas ibland stagflation (stagnation + inflation). Obehaglig överraskning på 1970-talet.
En negativ utbudschock I bästa fall anpassar sig ekonomin snabbt, på samma sätt som vi beskrev i fallet med en negativ efterfrågechock. Det låga kapacitetsutnyttjandet gör att lönerna pressas ned och SRAS-kurvan skiftar tillbaka. Risken finns dock att inflationsimpulsen sprider sig i ekonomin: Andra företag höjer priserna, och arbetstagarna begär kompensation i form av högre löner.
En negativ utbudschock P LRAS p1 B SRAS p2 C AD Y Y1 Y2
AS/AD-modellen Vi har studerat två negativa chocker, från efterfrågesidan och från utbudssidan. Chocker kan också vara positiva och leder i så fall till att produktionen blir större än potentiell BNP. En positiv efterfrågechock illustreras med att AD-kurvan skiftar utåt. En positiv utbudschock innebär att SRAS-kurvan skiftar utåt.
AS/AD-modellen En viktig fråga i samband med utbudschocker är om förändringarna påverkar den potentiella produktionen. I så fall förskjuts LRAS. Några exempel: - Hårdare konkurrens mellan företagen. - Förbättrad teknologi. - Mindre samordnade löneförhandlingar. - Utslagning av arbetskraft under en djup lågkonjunktur.
Stabiliseringspolitiken En politik som syftar till att jämna ut konjunktursvängningarna kallas stabiliseringspolitik. Denna idé slog igenom under depressionen på 1930-talet. Keynes, Stockholmsskolan (Ohlin, Myrdal m.fl.). Tanke: Stimulera ekonomin i lågkonjunktur och strama åt i högkonjunktur.
Stabiliseringspolitiken Två varianter: Penningpolitik (monetary policy) och finanspolitik (fiscal policy). Penningpolitiken sköts av centralbanken (i Sverige Riksbanken). Verktyg: Höjd eller sänkt styrränta. Finanspolitiken sköts av regeringen/ finansdepartementet. Verktyg: Skatter, offentlig konsumtion, offentliga investeringar.
Stabiliseringspolitiken Stabiliseringspolitiken blir viktigare ju sämre marknaden själv klarar att återgå till den potentiella produktionsvolymen. Källa till lång debatt mellan olika ekonomiska skolor, bl.a. keynesianer och monetarister. Ambitioner och värderingar påverkar. Olika stor handlingsfrihet i olika länder: Utrikeshandel, skuldsättning, internationella åtaganden.
Stabiliseringspolitiken Låt oss studera efterfrågechocken och utbudschocken en gång till. Vad händer, och hur kan regeringen eller Riksbanken påverka händelseförloppet? Vi börjar med den negativa efterfrågechocken. AD-kurvan skiftar inåt. Prisnivån och produktionen faller.
Stabiliseringspolitiken P LRAS SRAS P0 A p1 B AD Y Y1 Y0
Stabiliseringspolitiken Här kan stabiliseringspolitiken se till att stimulera ekonomin för att ersätta bortfallet av efterfrågan. Regeringen kan sänka skatterna så att den privata konsumtionen (C) ökar. Regeringen kan också öka de egna utgifterna, antingen för konsumtion (G) eller investeringar (I). Y = C+I+G+NX
Stabiliseringspolitiken Ett alternativ är att centralbanken sänker räntan. Det gör det billigare att låna till konsumtion och investeringar. Hushåll och företag ökar efterfrågan. Y = C+I+G+NX En politik som syftar till att stimulera efterfrågan kallas expansiv penning-/ finanspolitik. En politik som syftar till att strama åt efterfrågan kallas kontraktiv.
Stabiliseringspolitiken P LRAS SRAS P2 C p1 B AD Y Y1 Y2
Stabiliseringspolitiken Utbudschocken är ett svårare kapitel. Anledningen är att vi får lågkonjunktur och inflation samtidigt. Detta skapar ett dilemma för centralbanken och regeringen.
Stabiliseringspolitiken P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0
Stabiliseringspolitiken Ett alternativ är att slå vakt om produktionsnivån och sysselsättningen. I så fall för man en expansiv politik som ökar efterfrågan. AD-kurvan skiftar ut. Effekten blir att produktionsnivån återställs. Produktionsgapet försvinner. Men samtidigt ökar också priserna ännu mer.
Stabiliseringspolitiken P LRAS p2 C p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y2
Stabiliseringspolitiken Det andra alternativet är att bekämpa inflationen och slå vakt om den tidigare prisnivån. I så fall för man en kontraktiv politik som minskar efterfrågan. AD-kurvan skiftar in. Effekten blir att prisnivån faller tillbaka. Samtidigt har produktionen minskat ännu mer än tidigare. Lågkonjunkturen har förvärrats.
Stabiliseringspolitiken P LRAS p1 B SRAS p2 C AD A Y Y2 Y1 Y0
Stabiliseringspolitiken P? LRAS? B SRAS p0 A AD Y Y0
Stabiliseringspolitiken Stark tilltro till stabiliseringspolitikens möjligheter under 1950- och 60-talen. Finanspolitiken i centrum. Mindre tilltro till penningpolitiken. Fine-tuning: Försök att finjustera konjunktursvängningarna. Synsättet utmanat av monetaristerna och nyliberal politik fr.o.m. 1970-talet.
Framåtblick Ingen föreläsning nästa vecka. Om två veckor: - Fortsatt genomgång av finans- och penningpolitikens möjligheter och problem - Avvägningen inflation/arbetslöshet - Den öppna ekonomin Mottagning i A263 kl 16 inför varje föreläsning. Hämta Penningpolitisk rapport februari 2012 på www.riksbank.se