Tebladet. personal Posttidning B Nr 8 2014 årgång 33 Tema: Patientsäkerhet Ny patientlag ökar din informationsplikt Nyheter inom e-hälsa ökar tillgängligheten Foto: KRISTIN LUNDSTRÖM... och Tebladstårtan går till Ulla Lindén SIDAN 15
2 Aktuellt Tebladet 8/14 Patientsäkerhet och ny patientlag Hösten är här och med den ett nytt nummer av Tebladets personalutgåva. I det här numret tittar vi lite närmare på patientsäkerhet. Patienter ska inte skadas i vården. Trots det händer det hela tiden. Tebladet har bland annat träffat arbetsmiljöstrateg Kerstin Norman, som hävdar att arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop. Vi har också besökt några olika arbetsplatser inom landstinget för att kolla hur personalen arbetar med patientsäkerhet. Dessutom berättar vi om den nya patientlagen som träder i kraft vid årsskiftet. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Redaktionen Victoria Rydergård redaktör 019-602 73 57 E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör 019-602 75 47 E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Karin Wettermark- Jonsson ansvarig utgivare 019-602 70 14 karin.wettermarkjonsson@orebroll.se Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2013 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35, Texttelefon: 019-670 25 77, E-post: tebladet@ orebroll.se Nr 9 21 okt (6 okt) P Nr 10 20 nov (3 nov) L Nr 11 16 dec (1 dec) P Inledare marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Kvalitet och patientsäkerhet är centralt När denna krönika skrivs har det hunnit gå en vecka efter valet. Valnattsresultatet visar att vi, Socialdemokrater, fått väljarnas förtroende att fortsätta leda arbetet i vad som kommer att vara Region Örebro län nästa mandatperiod. Att kunna vara med och påverka politiska beslut som rör hälso- och sjukvården och länets utveckling är en möjlighet som många värnar. Jag och många med mig vill också hävda att lokal och regional styrning är nyckeln till Sveriges goda välfärd. Förutsättningarna ser olika ut runt om i landet och beslut fattas därför bäst av politiker med god lokalkännedom. Glädjande är därför att se valdeltagandet ökar i vårt landstingsval. Ett starkare valdeltagande på lokal nivå talar inte för att flytta ansvaret för centrala välfärdsområden till staten. Den här mandatperioden har vi fortsatt att utveckla våra verksamheter och anställt fler medarbetare. Arbetet har hela tiden haft fokus utifrån patienternas och medborgarnas behov samtidigt som vi inte gett avkall på ordning och reda i ekonomin. Även om vi gjort mycket denna mandatperiod återstår mycket arbete. Fortfarande ser vi både utvecklingsmöjligheter och brister som måste rättas till. Tillsammans med er vill vi fortsätta utveckla och förbättra våra verksamheter. Det är viktigt att personalen ges goda förtutsättningar att minska vårdskador. Ett viktigt utvecklingsområde som berörs i detta nummer är patientsäkerhet. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skadan som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus. Enligt Socialstyrelsens beräkningar är det drygt 100 000 patienter per år i Sverige som drabbas av en undvikbar vårdskada. Cirka 3 000 av dessa patienter avlider och de senaste fyra åren har antalet som drabbas av infektionerna legat på oförändrad nivå i nationella mätningar. Vi i landstinget här i Örebro län har antagit en nollvision när det gäller vårdrelaterade skador. För oss är kvalitet och patientsäkerhetsarbetet centralt. Varje patient ska kunna känna sig trygg och säker i kontakten med vården i hela länet. Patientsäkerhetsarbete är lönande för patienten och sjukvården. Vårdskador orsakar självfallet onödigt lidande för patienten, men det är också ett slöseri med resurser som vi hade kunnat använda bättre. Därför är det oerhört viktigt att det förebyggande arbetet intensifieras, för att både minska lidande och få pengar över till angelägna utvecklingsområden. Det är viktigt att personalen ges goda förutsättningar att minska vårdskador. I ett bra patientsäkerhetsarbete är ett välkänt och tilllämpat ledningssystem grundläggande. Det ger också förutsättningar för systematisk uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet. För att uppnå en säker vård krävs också en utveckling av patientsäkerhetskulturen och medarbetarnas riskmedvetenhet. Det är i det vardagliga arbetet som förbättringsarbetet pågår. För att minska de vårdrelaterade infektionerna är det grundläggande att hygienrutiner och klädregler följs. Avvikelserapportering är också oerhört viktigt i utvecklingsarbetet och ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. En mandatperiod närmar sig sitt slut och en ny tar vid. Vi har goda utvecklingsmöjligheter i vårt län och jag är glad att vi har fått förtroende att fortsätta vårt arbete, tillsammans med er. Det är en spännande period vi har framför oss och jag ser fram emot att anta de utmaningar som behöver lösas. Vi frågar landstingets politiker Hur ska vi jobba för att utveckla patientsäkerhetskulturen i Örebro läns landsting? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Hanne Alvner, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Margareta Karlsson, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Ingrid Fries Hansson, Miljöpartiet: Daniel Spiik, Sverigedemokraterna: Grunden i en god patientsäkerhet är att förebygga risker innan de uppkommer. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att hitta metoder för riskbedömningar och att dessa sedan tillämpas i verksamheten. Det är viktigt att detta arbete sker kontinuerligt och att alla medarbetare känner att de är en viktig kugge i patientsäkerhetsarbetet. Att rapportera avvikelser är en naturlig del i ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Det är viktigt att arbetet med risk- och händelseanalyser utvecklas, inte minst vad gäller vårdrelaterade skador och infektioner. Bättre och mer regelbundna uppföljningar ska göras. Landstinget måste också bli bättre på att uppmärksamma och lära från de goda exemplen i den egna organisationen. I vårt landsting har vi till exempel Karlskoga lasarett som fått utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det framgångsrika arbetet där skulle kunna användas i fler delar av organisationen. Det krävs ett starkt och tydligt ledarskap för att förändra en kultur. I dagsläget handlar det i första hand om att det ska finnas sjuksköterskor i den omfattningen att personalen upplever att man kan bedriva en patientsäker vård. För att fler sjuksköterskor ska vilja jobba i landstinget måste vi skapa möjligheter. Möjligheter att utvecklas och utveckla verksamheten på plats i vården, att ha det uppdraget och att få rätt betalt. Genom ett aktivt riskförebyggande arbete i verksamheterna. Det är viktigt att vi har fasta vårdrutiner inom områden som hygien, läkemedelshantering och journalgranskning samt att bestämda rutiner följs. Vi måste även arbeta med att ge våra medarbetare möjlighet att träna sin kompetens praktiskt. På Kliniskt Träningscenter har vi ett exempel där vi praktiskt arbetar med att förbättra patientsäkerheten. Här får vår personal och läkarstudenter möjlighet att träna sina färdigheter i avancerad simulatormiljö. Kontinuitet av läkare, så att samma läkare kan följa upp patienten under en längre tid. Ständiga krav med påminnelse om vårdhygien. Noggrann handhygien, ta bort smycken, klockor och långärmade rockar. Involvera patienten mer i vården. Det är bara patienten som själv kan informera hur upplevelsen av hälsan är. Klagomål måste tas på allvar och brister åtgärdas omgående. Tillämpa gällande regler! Patientsäkerhetskultur handlar om det förhållningssätt som en verksamhet och dess medarbetare har till patienter och risker. Alla medarbetare är viktiga i arbetet för att förebygga risker. Vi måste ha ett gott bemötande och lyssna på patienterna. Vi måste vara öppna för att ompröva arbetssätt och metoder. Om fel uppstår i verksamheten måste vi ta det som en lärdom och inte leta syndabockar. Då har vi chansen att utveckla verksamheten. Vi bör i livsmedelsupphandling ställa krav på att svenska djuruppfödningsregler ska gälla för att minska antibiotikaanvändningen. Dessutom kommer vi att verka för en översyn av remisstvånget då vårdcentralerna i vissa fall upplevs som en broms istället för en vägledning. Bristen på kontinuitet och underbemanning är två riskfaktorer inom patientsäkerheten som vi vill angripa genom att förstärka den administrativa personalen.
Aktuellt Tebladet 8/14 3 Preliminärt resultat från Regionvalet Utblick Att undvika det undvikbara När patienten besöker vården förväntar sig han eller hon alltid ett professionellt bemötande och säker behandling. Svensk sjukvård är bland världens bästa, men vi kan alltid bli bättre. I en ny rapport, Patientsäkerhet lönar sig, belyser Sveriges Kommuner och Landsting detta. I rapporten anges att var tionde sjukhusvårdad patient drabbas av en skada som förlänger vårdtiden och som i efterhand har bedömts att den kunnat undvikas. I Örebro län valde 82,5 procent av de röstberättigade att rösta i valet till regionfullmäktige. När Tebladet skickas till tryck är den slutgiltiga rösträkningen inte färdig. Men det preliminära resultatet från Valmyndighetens webbplats visar att Socialdemokraterna och Moderaterna tappar två mandat vardera, och Folkpartiet tappar ett mandat. Det visar också att Sverigedemokraterna går framåt med fyra mandat medan Vänsterpartiet tar ett extra mandat. Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har lika många mandat som vid förra valet. Resultatet tyder på att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan behålla majoriten. Det slutgiltiga valresultat kommer att publiceras på www.orebroll.se. Alla vårdskador kan säkert inte undvikas. Men i teorin kan alla undvikbara vårdskador undvikas. Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet på samma sätt som flyget, trafiken och kärnkraften. Människor kan komma till skada. Det betyder att vi ständigt måste arbeta förebyggande i en lärande miljö och skapa system och barriärer som gör verksamheten så säker som möjligt. Så länge vi har vårdskador kommer min övertygelse vara att vi kan nå ännu längre i patientsäkerhetsarbetet. Det är vår utgångspunkt. Min utgångspunkt som landstingsdirektör, din utgångspunkt som chef eller din utgångspunkt som medarbetare. Nobelprisnominerad läkare kommer till USÖ och pratar om bemötande I oktober har du chans att lyssna på en föreläsning om bemötande av chefsöverläkaren och gynekologen Denis Mukwege från Demokratiska Republiken Kongo. Denis Mukwge kommer på Sverigebesök och har valt att starta i Örebro. Premiärframträdandet sker i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro den 22 oktober där han ska tala om bemötande. Föreläsningen riktar sig till anställda i Örebro läns landsting. Dags att söka kvalitetsutvecklingspriset Diamanten Nu är det dags att söka utvecklings- och kvalitetspriset Diamanten. Den 15 oktober är sista ansökningsdagen. Har du och dina arbetskamrater varit kreativa och förbättrat och utvecklat arbetet på er arbetsplats? Har det fått positiva konsekvenser? Har ni en plan för hur ert arbete ska kunna användas i verksamheten? Landstinget vill stimulera till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Diamanten ska motivera och belöna kreativitet. Denis Mukwege är chefsöverläkare och gynekolog i den krigshärjade regionen Kivu i Demokratiska Republiken Kongo. Som överläkare vid Panzisjukhuset har han och hans kollegor behandlat över 40 000 våldtäktsoffer och därmed utvecklat stor kompetens inom behandling av allvarliga gynekologiska skador. Talar om krigets verklighet Trots angrepp på sitt liv talar Denis Mukwege outtröttligt för att öka medvetenheten om den verklighet kriget i Kongo för med sig och dess allvarliga och långvariga Denis Mukwege konsekvenser för landets utveckling, och för de flickor och kvinnor som lever där. Prisad för insatser Denis Mukwege tilldelades år 2008 FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palmepriset för sina insatser för de våldtagna kvinnorna i krigets Kongo. Motiveringen till det sistnämnda priset löd: Hans arbete är ett lysande exempel på vad mod, ihärdighet och bärande hopp kan uträtta för mänskliga rättigheter och värdighet, i en tid då dessa värden tycks som mest avlägsna. År 2013 tilldelades Denis Mukwege Right Livelihoodpriset, det alternativa fredspriset. Han har också nominerats till Nobels fredspris flera gånger. Nu är han nominerad även till årets fredspris. Anmäl via intranätet Föreläsningen pågår mellan klockan 16-17.30 och webbsänds även i Lindesberg och Karlskoga. Anmälan till föreläsningen i Wilandersalen sker via utbildningsportalen på Örebro läns landstings intranät. Det är även ett sätt att lyfta fram bra lösningar för utveckling och nytänkande. Diamanten har funnits sedan 2006, men det har varit två år då priset inte gått att söka. Förra året kom priset tillbaka. Prissumman till det vinnande teamet får användas till att utveckla verksamheten ännu mer. Alla tävlingsförslag kommer att visas upp i Wilandersalen på Diamantendagen den 26 november 2014. På http://intra.orebroll.se/diamanten kan du läsa mer. Jag vill peka på några utgångspunkter som jag har. För att bedriva en vård där vi kan undvika vårdskador krävs goda förutsättningar att göra rätt från början. Det handlar om ledning, styrning och ett systematiskt, uthålligt och tydligt patientsäkerhetsarbete som är känt av var och en. Patientsäkerhetskulturen är också en viktig beståndsdel i vårt arbete. Det handlar om våra förhållningssätt, normer och attityder som har betydelse för patientsäkerheten, såväl hos enskilda individer som i grupper. Vi mäter nu regelbundet detta och kan jämföra oss med andra. Det är bra. Vi ser inom vilka områden vi kan bli bättre. Arbetet med avvikelser och händelseanalyser ska fortsätta att utvecklas. Genom ett gediget och systematiskt analysarbete i varje enskilt fall är jag övertygad om att vi lär oss mer. På så sätt får vi goda förutsättningar för att skapa en positiv utveckling i patientsäkerhetsarbetet. Vid årsskiftet får vi en ny patientlag som ytterligare stärker patientens ställning. Här skärps också skyldigheten hos oss som vårdgivare att informera patienten. Ökad dialog och delaktighet skapar bättre förutsättningar för en säker vård. Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting
4 Nyheter Tebladet 8/14 Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) invigde lokalerna till den nya Barnakuten. Nya barnakuten öppnar under hösten Så här ser fasaden av nya barnakuten ut. Lokalerna för den nya Barnakuten på Universitetssjukhuset Örebro är invigda. Den nybyggda akutmottagningen är särskilt anpassad för barns behov och ska öppna nu i höst. Alla barn som kommer till USÖ:s barnakut kommer att bli bemötta och omhändertagna av personal med specialistkompetens inom barnsjukvård. Även lokalerna är byggda utifrån barnens perspektiv. Till exempel får barnen ett eget väntrum. De cirka 1 000 kvadratmeter stora lokalerna består av två våningar. Väntrum och mottagningsrum finns framförallt på nedre botten och rum för administration finns en trappa upp. Tack vare den nya Barnakuten kan vi ytterligare förbättra omhändertagandet av barnen och deras föräldrar utifrån deras specifika behov, säger Ewa-Lena Sjöberg, verksamhetschef vid USÖ:s Akutklinik. Barnakuten ska bemannas med hög specialistkompetens. Anpassade lokaler Lokalerna som är ljusa och luftiga är byggda och utrustade för att sätta barns och ungdomars behov i fokus. Två väntrum ger en lugnare miljö under vistelsetiden och minskar samtidigt risken för smittspridning. Det finns även ett särskilt patientpentry med mikrovågsugn för att värma medhavd mat och välling. Modern akutmottagning Vi öppnar nu äntligen en modern akutmottagning som särskilt anpassats till att ge barn och ungdomar en säker och trygg miljö, och det är mycket glädjande, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Del i framtidsbygge Barnakuten är en del i det viktiga framtidsbygget som nu sker på Akutmottagningen på USÖ förstärks En akutläkarorganisation ska införas på Universitetssjukhuset Örebro. Så här ser ett av de två väntrummen ut. USÖ, med förnyelse av akutmottagningen och det nya huset för högspecialiserad vård. Det innebär bland annat att patienter på USÖ:s akutmottagning i framtiden i hög utsträckning kommer att möta läkare som är specialistutbildade för att ta hand om akut uppkomna skador och sjukdomar. Beslutet innebär också fler heltidstjänster och möjligheter till betald vidareutbildning för akutmottagningens personal. Satsningen ska vara genomförd fullt ut 2018. Det kommer att innebära en förstärkning med drygt tio läkare på USÖ. Tillsammans med fler heltidstjänster och erbjudande om Text: PEtra Ekenstam Foto: Maria Bergman vidareutbildning ger det en ökad kostnad på 7,7 miljoner kronor. Stor satsning på äldres korttidsvård Landstinget och Örebro kommun satsar tillsammans pengar för att förbättra korttidsvården för äldre i Örebro kommun. Tanken är att patienterna ska få en tryggare och mer sammanhållen korttidsvård på sina villkor. Ett av målen är att inga patienter ska bli kvar på sjukhuset på grund av brist på vårdplatser hos kommunen. Landstingsstyrelsen satsar 3,9 miljoner kronor för driftskostnader på helårsbasis samt 200 000 kronor till investeringar. Örebro kommuns helårskostnad beräknas till 9 miljoner kronor. Landstinget förstärker kommunens nya rehabiliterings- och utredningsenhet Tullhuset med läkare och sjukgymnast. Samarbete Nära samarbete mellan primärvården, Universitetssjukhuset Örebro och den kommunala vården är nyckeln till en god vård. Trygghet för patienten En förbättrad korttidsvård ska ge rätt hjälp i rätt tid, på rätt plats, med rätt person och till rätt kostnad.
Tebladet 8/14 Nyheter 5 Våga fråga kondomkampanj fortsätter I Sverige har klamydiafallen minskat men gonorré har ökat. Men i Örebro län sjunker inte antalet klamydiafall utan ligger på ungefär samma nivå som de senaste åtta åren, drygt 1 000 fall per år. NYHETER I KORTHET UTVECKLING Toppmodern dialysmottagning på Lindesbergs lasarett 2013 upptäcktes något fler fall än åren innan, men nu ser trenden ut att vända. För att minska spridningen av könssjukdomar och få fler att använda kondom fortsätter nu kampanjen Våga fråga. Under de senaste åren har man sett en minskning av klamydia i landet som helhet, men inte i vårt län, konstaterar smittskyddsläkare Hans Fredlund. Men i år är det färre fall än i fjol så hans förhoppning är att det kommer att fortsätta att minska. Nu har Örebro läns landstings instruktioner för läkemedelshantering, Gröna häftet, uppdaterats. Det innebär att alla gamla Gröna häften är inaktuella och ska kastas. De nya instruktionerna kommer inte att tryckas, utan enbart finnas i elektronisk form på Läkemedelskommitténs webbsida, www. orebroll.se/lakemedelshantering. Den elektroniska formen gör att uppdateringar kan göras snabbare och enklare. Den gör det också enkelt att söka i texterna, Gonorré ökar Gemensamt för landet i helhet och Örebro län är att fallen av gonorré har ökat. Vi diagnostiserar fler gonorréfall i år och vi ser att unga heterosexuellt aktiva blir smittade med gonorré. Det såg vi inte för några år sedan. Gonorré är svårare att bota än klamydia så där behövs ofta injektionsbehandling i stället för tablettbehandling, säger Hans Fredlund. Viktigt att testa sig Sexuellt överförbara infektioner som klamydia och gonorré kan leda till allvarliga följder och komplikationer. Därför är det viktigt att upptäcka en könssjukdom i tid och behandla den. Förändra attityden Många som vill använda kondom vågar inte fråga om det, av rädsla och navigera vidare via länkar. Vid behov kan den som önskar skriva ut häftet. för vad partnern ska tänka. Men sanningen är att de flesta som vågar fråga uppfattas som omtänksamma och ansvarsfulla. Nu fortsätter kampanjen Våga fråga med syfte att förändra attityden kring kondomanvändning. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna, 16-29 år. Våga fråga-kampanjen kommer för fjärde året i rad att synas på ungdomsmottagningar, i skolor samt på olika festivaler och evenemang. Du kan läsa mer om Våga fråga Gröna häftet uppdaterat släng det gamla Alla kan må psykiskt dåligt ibland och behöva hjälp och stöd för att komma vidare. Så även barn och unga. Vid Primärvårdens nystartade samtalsmottagning finns kuratorer som är speciellt inriktade på att hjälpa barn och deras familjer. Med den här satsningen vill vi ytterligare öka tillgängligheten till vården för barn och unga med psykisk ohälsa. Här riktar vi oss till de lite yngre barnen, 6-14 år. För den äldre åldersgruppen, upp till 23 år, finns länets ungdomsmottagningar med kuratorer och psykologer, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Hälsofrämjande Vid Primärvårdens samtalsmottagning arbetar man utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att man tar tillvara de resurser som finns hos barnet och familjen. Orsaken till att man söker hit Gäller alla som hanterar läkemedel Gröna häftet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, och utgör grunden i all läkemedelshantering. Instruktionerna gäller för alla enheter som hanterar läkemedel i öppenvård, slutenvård och tandvård. Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av landstingsdirektören. på hemsidan www.vågafråga.nu och följa kampanjen på Facebook. Ungdomar har tillsammans med Adlongruppen byggt upp kampanjen Våga fråga. Adlon är ett samarbete mellan landstingen i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Sörmland, Örebro, Östergötlands samt Region Halland. Tillsammans arbetar Adlon för att förbättra den sexuella hälsan och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner. Lokala instruktioner Som ett komplement till Gröna häftet behöver lokala instruktioner för läkemedelshantering upprättas. Det gäller på såväl kliniknivå som på avdelnings-/ enhetsnivå. För att underlätta detta arbete finns mallen Lokal instruktion för läkemedelshantering på Läkemedelskommitténs webbsida. Vid uppdatering av lokala instruktionen på avdelningen/enheten ska den nya mallen användas, och de lokala instruktionerna ska sedan finnas tillgängliga på intranätet. Kontroll och skötsel För att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförråd finns även stöddokumenten Protokoll för temperaturmätning och Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd på Läkemedelskommitténs webbsida. Carl olsson Nystartad samtalsmottagning för barn- och unga kan vara nedstämdhet, depression, oro, ängslan, relationsproblem, kris och sorg, ätproblem eller psykosomatiska besvär. Barn- och familjeperspektivet är viktigt. Kuratorerna här försöker alltid att hitta lösningar tillsammans med familjen för att därigenom förbättra hälsan hos den unga människan, säger Anna Bystedt, verksamhetschef för Primärvårdens samtalsmottagning. För att få en tid till Primärvårdens samtalsmottagning behöver man först kontakta sin vårdcentral eller barnpsykiatrin, så förmedlar de kontakten. Resursförstärkning Den nystartade mottagningen på Fabriksgatan 8 i Örebro är en del av en samlad satsning och resursförstärkning i Primärvården för barn och unga (6-14 år) med psykisk ohälsa. Samtalsmottagningens kuratorer är en resurs för länets samtliga vårdcentraler och samverkar med Barn och unga vuxna (BUV) inom psykiatrin. Nu kan patienter få dialys på Lindesbergs lasarett. Det gynnar många av patienterna som är äldre genom att de slipper sjukresor till och från behandlingarna. Mottagningen som har toppmodern utrustning kommer att inrymma åtta platser och ska så småningom behandla 16 patienter. Tillgänglighet till behandling och flexibiliteten förbättras i hela länet, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S). Vi kan göra skillnad för patienterna och den här satsningen kändes helt rätt, säger områdeschef Per-Olof Larsson. Text och foto: Maria Lindstedt HÄLSA Kurser hos Landstingshälsan i höst Du kan fortfarande anmäla dig till några av höstens kurser hos Landstingshälsan. Den 23 oktober startar en sömnkurs på Landstingshälsan. Syftet med kursen är att ge kunskap om sömn och sömnsvårigheter och lära sig olika verktyg för att förbättra sömnen. Sista anmälningsdag är 3 oktober. Den 23 oktober startar också en stresshanteringskurs på Landstingshälsan. Syftet med kursen är att ge kunskap om vad stress innebär, samt att hitta och pröva olika verktyg för att hantera stress i olika situationer. Sista anmälningsdag är 7 oktober. Den 31 oktober startar en kurs i mindfulness, också kallad medveten närvaro. Det är ett effektivt verktyg för att hantera stress och förbättra vår personliga självkännedom. Forskningen visar att detta förhållningssätt utvecklar hjärnan. Sista anmälningsdag är 20 oktober. På http://intra.orebroll.se/ landstingshalsan/aktuellakurser kan du läsa mer och anmäla dig.
6 Tema: Patientsäkerhet Tebladet 8/14 Anmäl misstag för att Patienter ska inte skadas i vården. Trots det händer det hela tiden. För att förhindra nya vårdskador är det viktigt att lära sig av misstagen. Det menar tre representanter i primärvårdens vårdutvecklingsteam: Sven Röstlund, primärvårdens chefsläkare och anmälningsläkare, Elisabeth Klingberg, kvalitetssamordnare och Anncatrin Studahl, kvalitet- och utvecklingschef. Men hur lär man sig av sina misstag? Ett första steg är att anmäla misstagen. Men det är inte alltid lätt och det handlar ofta om att förändra kulturen på arbetsplatserna till att vara mer öppen och tillåtande. Det viktigt att inte dölja när det går fel utan istället se det som en möjlighet att förbättra sig. Det handlar inte om skam och skuldbeläggande. Det är något vi vill komma ifrån, säger Sven Röstlund. Fler Lex Maria Han har hand om avvikelser och Lex Maria-anmälningar och berättar att antalet Lex Mariaanmälningar har ökat från 4 till 12 inom primärvården det senaste året. Det är positivt och vi har jobbat hårt för att man inte ska vara så rädd att anmäla. Vi måste kunna lära oss av våra misstag för att de inte ska uppstå igen, säger Sven Röstlund. Avvikelserapporteringar, Lex Mariaanmälningar, Sven Röstlund klagomål, ärenden från patientnämnden och inspektionen för vård och omsorg, IVO, är olika verktyg för att hitta Anncatrin Studahl vägar till förbättring. Men om personalen inte använder de här verktygen så är de bara verktyg. I grund och botten handlar det om Elisabeth Klingberg att vi måste bygga upp en patientsäkerhetskultur där man är öppen för att ta emot synpunkter och jobba med sin attityd och inte bara se sig som en individ utan som en del i en lärande organisation, säger Elisabeth Klingberg. Hon ser det ökade antalet Lex Maria-anmälningar som ett tecken på att patientsäkerhetsarbetet börjar fungera bättre. För allmänheten kan det låta negativt, men genom att anmäla visar verksamheten att de jobbar med patientsäkerhetsfrågor, säger hon. Kvalitet och utveckling Anncatrin Studahl förklarar att patientsäkerhet inte kan isoleras. Den hänger nära ihop med kvalitets- och utvecklingsarbete. Ni pratar om att inte känna skuld, men det måste ändå vara väldigt jobbigt att göra misstag inom vården. Hur känner de som anmäler? Det är klart det är jobbigt. Men det här arbetet handlar inte om att hitta någon syndabock. Vi gör händelseanalyser och tittar på rutiner, arbetsmiljö och ställer frågor och vidtar åtgärder för att misstaget inte ska upprepas. Vid Lex Maria-anmälningar har vi som rutin att ge stöd till personal När ska man anmäla? För att veta om du ska anmäla en avvikelse kan du ställa två frågor: Var händelsen planerad? Vill jag/vi att den ska hända igen? Om svaren på båda frågorna blir nej ska du gå in på intranätet där du lätt kan fylla i en avvikelserapport. Det gäller alla inom landstinget, även utanför vården. Det är verksamhetschefen som är ansvarig för vidta åtgärder vid en avvikelse. Lex Maria-anmälningar är händelser där en patient blivit, eller riskerat att och patient. Dessutom arbetar vi för att bli bättre med återkopplingen så att personalen vet vad deras anmälan gett för resultat och om det blivit några åtgärder, säger Anncatrin Studahl och tilllägger att detta arbete oftast leder till utveckling. Hur är patientsäkerhetskulturen ut i verksamheten? Det varierar. Hos en del finns nog skuld och skuldbeläggande kvar i kulturen på arbetsplatsen, säger Sven Röstlund. Men det håller på att vända. Jag har jobbat i många år och tycker att jag ser en skillnad i synen på avvikelser nu. Tidigare sågs de bara som jobbiga men nu ser många det som en möjlighet att fånga upp misstag och förbättra, säger Elisabeth Klingberg. TEXT: Kristin Lundström få en allvarlig skada. Vid varje fall används en metod som utgår från människa, teknik och organisation och fem frågor bakåt om varför det inträffade för att söka bakomliggande orsak. Exempel på förbättringar som gjorts efter analyser av olika anmälningar inom primärvården är det nya informationskortet Vad var det vi sa. Under analysen i patientsäkerhetsarbetet såg man att informationen ofta brast i samtalet med patienten. Patientsäkerhet och kvalitets- och Arbetsmiljön av stor vikt för patientsäkerheten Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. En god arbetsmiljö för medarbetarna innebär en säkrare vård för patienterna. Det är för närvarande vår arbetshypotes, säger arbetsmiljöstrateg Kerstin Norman. Hon ser tydliga kopplingar mellan resultaten i medarbetarenkäten och resultaten av patientkulturmätningen. När vi tittar på resultaten i de båda undersökningarna ser vi att ökad arbetsbelastning på arbetsplatsen ökar risken för att man gör fel, berättar Kerstin Norman. Arbetsmiljön viktig Jämför man resultaten av de båda undersökningarna ser man också att på arbetsplatser där personalen upplever sig ha dålig arbetsmiljö har man också oftast dålig patientsäkerhet. En bra arbetsmiljö gör att man presterar bättre, man trivs och gör ett bra jobb. Det leder också till Kerstin Norman att man har ett bättre bemötande mot sina patienter, att man blir mindre stressad och kan jobba på ett bra och patientsäkert sätt, säger Kerstin Norman. Chefens ledarskap och engagemang i dessa frågor samt klimatet i arbetsgruppen är andra faktorer som påverkar patientsäkerheten. Engagerade chefer Vad kan man då göra för att förbättra arbetsmiljön och patientsäkerheten på sin arbetsplats? Nycklarna till en säkrare arbetsmiljö för både medarbetare och patienter är närvarande, engagerade chefer, en lyhörd ledning, kontinuitet i ledarskapet, en god psykosocial arbetsmiljö och tillräckliga resurser. Det framgår av forskning från Göteborgs universitet. Örebro läns landsting utreder nu om man kan koppla ihop medarbetarenkäten och patientkulturmätningen och istället bara skicka ut en enkät till medarbetarna. Det går att få fram gemensamma frågeområden. Och om vi i fortsättningen kan skicka ut en enkät istället för två, sparar vi tid för både chefer och personal. Cheferna kommer bara att behöva göra en handlingsplan och förhoppningsvis svarar medarbetarna i större utsträckning om de bara behöver lägga tid på en enkät istället för två, säger Kerstin Norman. Ger bra underlag Ett systematiskt, integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete skulle i många fall kunna skapa synergier som kan bidra till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete kan ge ett bra underlag till beslut i frågor som både berör patientsäkerhet och arbetsmiljö, tillägger hon. Ett resultat som tydligt sticker ut i medarbetarenkäten är att många medarbetare upplever en hög arbetsbelastning. Alla vi som jobbar inom Örebro läns landsting måste se att vi har samma arbetsgivare. Vi måste samarbeta och hjälpas åt att arbeta med rätt saker, säger Kerstin Norman. Vem gör vad i vården? Vem som gör vad i vården är en annan fråga som Örebro läns landsting lägger stort fokus på. Det har bland annat lett till att man i somras tog in personal från LoVS för att avlasta vårdpersonalen på USÖ. Den satsningen håller vi på och utvärderar just nu. Resultaten kommer längre fram i höst. Diskussioner pågår även inom Primärvården att se över vem som gör vad i vården, berättar Kerstin Norman. Enligt henne är det viktigt att vi lär oss av goda exempel. Genom att ta del av vad andra har gjort för att uppnå bra resultat kan man komma långt, säger Kerstin Norman. victoria rydergård Patientsäkerhetskultur: Med patientsäkerhetskultur menas de värderingar, attityder och beteenden som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats. En bra patientsäkerhetskultur kännetecknas av att medarbetarna är medvetna om risker och rapporterar avvikelser. Organisationen letar inte syndabockar utan är öppen för att ompröva arbetssätt och metoder för att öka patientsäkerheten.