Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Relevanta dokument
Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Blåbäret

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan läsåret

Kvalitetsdokument 2013/2014

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Förskolan Regnbågen är en förskola med tre avdelningar, Solen, Månen och Stjärnan.

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Kvalitetsdokument

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Handlingsplan efter Våga visa observation

IGELKOTTENS Arbetsplan

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

IGELKOTTENS Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Lokal arbetsplan för förskolan

FOKUS: ÄVENTYRSPEDAGOGIK. Verksamhetsplan Lövskatans förskola

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Transkript:

Verksamhetsplanering 2015-2016 Trappgränds Montessoriförskola Skogstrollet

I dagsläget har vi 21 barn inskrivna på Skogstrollet och vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelningen. Carol finns som extra resurs på avdelningen vissa dagar i veckan. Barnen är i åldersgrupp 3-5 år. ÅRSPLANEN Vi arbetar efter ett arbetssätt som kallas för Årsplanen som tillämpas på många förskolor i Danderyds kommun. Detta innebär att de första månaderna på hösten lägger vi stor vikt vid den s.k. grundverksamheten. Grundverksamheten innebär att vi fokuserar på grundläggande rutiner och värderingar. -Att hälsa på varandra, se, höra, bekräfta och vara delaktig -turtagning hänsyn, demokrati -sätta stopp integritet, gränser -göra, säga förlåt empati Vi arbetar kontinuerligt med konflikthantering och använder oss utav vår Likabehandlingsplan som grund. Dessa värderingar tillsammans med rutinerna på förskolan hjälper barnen att bli trygga på förskolan vilket i sin tur är en förutsättning för utveckling och lärande. Grundverksamheten pågår fortlöpande under året. Efter de första månaderna görs en utvärdering och i samband med det en grovplanering för hur resten av året kommer att se ut. Under november och framåt kommer vi att arbeta med det barnen vill lära sig, enligt barnintervjuer från slutet av oktober. Vi arbetar vidare med tecken som stöd. Barnen är väldigt duktiga på att använda tecken. DOKUMENTATION Trappgränds montessoriförskola dokumenterar och synliggör barnets utveckling och lärarande på olika sätt. Vi har fördjupat oss i barnets lärandeprocess genom att ha gemensamma reflektioner över dokumentationer på personalmöten samt att vi har reviderat det material och de verktyg vi använder oss av. Dokumentation kan se olika ut. Vi använder oss av väggdokumentation och digitala dokumentationsformer och barnen har en min pärm där de sparar den dokumentationen som är viktig för dem.

Dokumentationen används som underlag både till att utveckla verksamheten och till den individuella utvecklingsplanen som vi upprättat på utvecklingssamtalet. På vår avdelning så fortsätter vi med Skogstrollsbladet på Schoolsoft. All personal nås på mail. Vi läser mailen 2 gånger i veckan. På vår Whiteboard i hallen finns det ibland information eller bilder som komplement till Schoolsoft. SPRÅKUTVECKLING Vi gör eller använder oss bland annat av: Högläsning Flanosagor/bordssagor Rim och ramsor Sång och rytmik Drama Veckans bokstav Tecken som stöd Veckans tecken/mening och sång Ett lyhört arbetssätt där vi sätter oss på huk och söker ögonkontakt med barnen är självklart för oss för att stimulera och utveckla barnets språkliga förmåga. Teckenstöd är ett prioriterat område som stöd för talet. Vi använder oss dessutom av många sånger med tecken. Två pedagoger har under hösten gått en fortsättnings kurs i tecken kommunikation. Vi googlar samt samtalar mycket om saker vi inte vet, synonymer eller uttryck som bara sägs och finns. Denna medvetenhet hjälper barnen att utöka sitt ordförråd istället för att förenkla det. Positiva uppmaningar är att föredra och vi undviker orden NEJ och INTE. Vi skriver mycket och barnen härmar, ljudar eller låtsasskriver. Genom att fånga barnen i deras intresse lockar och utmanar vi dem exempelvis genom Veckans bokstav, att skriva egna böcker, lekar mm. Montessorimaterialen stimulerar och utvecklar språket på många olika sätt. MATEMATIK Pedagogerna har "matteglasögonen" på sig och vi använder oss bland annat av vardagsmatematik där vi t ex: räknar då vi dukar, Vilka barn sitter vid det här bordet? Två är borta, hur många ska vi duka för då?, vi sorterar olika saker i naturen, letar efter olika geometriska former. Barnen tränar form, räkning och symmetri då de t.ex. gör pärlplattor. Barnen lär sig om att se likheter/skillnader, mängd/antal och olika dimensioner mm. Vi är noga med att benämna begreppen

på ett korrekt sätt. I samlingar gör vi konkreta matteuppgifter med barnen, läser mattesagor och presenterar siffror konkret och abstrakt. Vi arbetar medvetet med spel som främjar den matematiska utvecklingen, ex tre i rad, schack, tärningsspel och kortspel. Montessorimaterialet stimulerar det matematiska tänkandet och matematiska språket på många olika sätt. TEKNIK Vi arbetar med enkel teknik i vardagen, t.ex. genom olika konstruktionsmaterial, (lego, kulbanor, jovo, mekano) viktfördelning på gungbrädan, vattenhjul samt att använda bestick. Här använder vi oss också av kommunens experimentlådor (NTA lådorna). En av pedagogerna har dessutom läst en naturvetenskap och teknikkurs på Gävle högskola under året. Vi vill utveckla barnens intresse och nyfikenhet för tekniska konstruktioner. NATURVETENSKAP Naturens årstidsväxlingar följer vi med barnen och vi pedagoger ser oss som medforskare och inspiratörer. Det kan vara allt från att undersöka svampen till klorofyll och löv. Vi försöker använda oss av alla sinnen. Hur upplevs det och vad händer när en snöflinga landar på näsan? Även här använder vi oss av våra experimentlådor (NTA lådorna) där vi arbetar med vatten och luft. T ex karamellfärg i vatten färgar vita tulpaner! Vi arbetar för en hållbar utveckling. Kompostering av våra matrester är en självklarhet. GENUS En av grundstenarna i Montessori pedagogiken är att stärka individen i sig själv samt respekt för allt omkring. Genus arbetet är en del av detta och vi ser det som en självklarhet för individens växande och utveckling. Montessorimaterialet i sig är genusneutralt. Vi arbetar med normkritiskt tänkande. Vi försöker få barnen att se olika perspektiv, genom att diskutera olika sätt att tänka och vara.

VECKOPLANERING MÅNDAG: TISDAG: Rörelse i våra tre grupper ONSDAG: Visningssamling kopplat till veckans bokstav TORSDAG: Skogen eller utflykt i närmiljön efter lunch. FREDAG: Förutom dessa är samlingarna, sagostunder, styrt eller fritt skapande samt utevistelse ständigt återkommande aktiviteter. Samlingen -innebär att barnen sitter tillsammans med pedagogerna. Vi sjunger, samtalar och uppmärksammar händelser och personer. Barnen skall känna sig delaktiga och samlingen skall kännas rolig och meningsfull. Annan aktivitet -kan innebära utflykter, skapande, presentation av ett material och allt övrigt som barnen visar intresse för. Blivande förskoleklassbarn - utifrån vårt samarbete/projekt med skolorna i Stocksund kommer vi att arbeta med olika aktiviteter som syftar till att förbereda barnen inför skolstart. Barnens utveckling och behov innebär en ständig process och verksamheten måste präglas av förändring och flexibilitet för att möta dessa behov.