BILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (29) Kvalitetsredovisning Förskola 2015-2016 Björkviks förskola ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg lärorik för alla barn som deltar. ska stimulera barns utveckling lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet barnets behov utformas så att omsorg, utveckling lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ 09/10).
2 (29) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... 4 Kvalitetsarbetets upplägg... 4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.1 ORGANISATION... 4 Barn... 4 Personal... 5 Resultat... 5 Förskoleenkät... 5 Analys beträffande organisation personalresurser... 6 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP... 8 Resultat... 8 Förskoleenkät... 8 Analys beträffande styrning ledarskap... 9 1.3 KOMMUNIKATION... 10 Resultat... 10 Förskoleenkät... 10 Analys beträffande kommunikation... 11 1.4 KOMPETENS... 12 Resultat... 12 Förskoleenkät... 12 Kompetensportalen... 12 Analys beträffande kompetens... 13 1.5 RESURSUTNYTTJANDE... 13 Resultat... 13 Förskoleenkät... 13 Analys beträffande resursutnyttjande... 14 1.6 IMAGE... 15 Resultat... 15 Förskoleenkät... 15 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT... 16 2.1UTVECKLING OCH LÄRANDE... 16 Resultat... 17 Förskoleenkät... 17 Analys beträffande utveckling lärande... 18 2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL... 20 Resultat... 20 Förskoleenkät... 20 Analys beträffande trygghet trivsel... 21 2.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN... 22 Resultat... 23 Förskoleenkät... 23 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen... 23 2.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL... 25 Resultat... 25 Förskoleenkät... 25
3 (29) Analys beträffande arbetssätt pedagogroll... 25 2.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE... 26 Resultat... 26 Förskoleenkät... 26 Analys beträffande föräldrainflytande... 27 3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL... 28 3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL LÄSÅR 2015-2016... 28 3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL LÄSÅR 2016-2017... 28
4 (29) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten Björkviks förskola består av en storbarns avdelning fördelat på två hemvister samt en avdelning för de yngre barnen. På förskolan går ca 45 barn det arbetar 7 pedagoger i grunden. arbetar mycket med barns inflytande. arbetar med Reggio Emilia filosofin som inspiration. Vilket betyder att man tar tillvara på barnens kunskaper färdigheter bygger verksamheten på barnens nyfikenhet behov. arbetar med Projekt/tema under et har det varit konst. en inspirerande utmanande miljö såväl inne som ut. Kvalitetsarbetets upplägg Kvalitetsområde Arbetslag A Självvärdering rektor A. Utveckling lärande 4 4 B. Trygghet trivsel 4 6 C. Barns delaktighet i lärprocessen 2 2 D. Arbetssätt pedagogroll 1 1 E. Föräldrainflytande 2 2 F. Organisation 6 6 G. Styrning ledarskap 3 3 H. Kommunikation 5 5 I. Kompetens 2 3 J. Resursutnyttjande 5 5 K. Image 4 4 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Arbetslaget för förskolan ska samverka anpassa verksamheten till alla barn i förskolan så att de utvecklas så långt som möjligt (LPFÖ 98/10). Barn Antal barn innevarande Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/10 22 22 44
5 (29) Barn med utländsk bakgrund Antal barn med Totalt antal barn % utländsk bakgrund inskrivna Barn som avläsningsdatum 15/10 varit i 0 44 0 Sverige kortare tid än 3 år Pojkar 0 22 0 Flickor 0 22 0 *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskollärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation 15/10 7 4 4 3 Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter 15/10 6,26 7,04 0 0 Varav övriga Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider Resultat Föräldraenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande en väl fungerande organisation 42 55 Personalenkät Katrineholm % innevarande en bra mötesstruktur 100 73 en väl fungerande organisation 100 67 Mitt arbetslag fungerar väl 86 88 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten 86 86 72 79
6 (29) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefe n har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling lärande. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifte r. en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Organisatione ns alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelse n. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförande t av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurser Steg 1 tre hemvister. 1 för de yngre barnen två för de äldre. Totalt har förskolan 50 barn, 4 förskollärare 3 barnskötare 2 resurser. leds av 1 förskolechef som har totalt 3 förskolor att ansvara för. tillhör ett samordningsområde som består av 2 grundskolor åk f-6 samt 6 förskolor. ett samordningsteam som består av tre pedagoger. De har ett varsitt ansvars område, pedagogiskt, organisatoriskt Image, deras huvuduppdrag är att utveckla förskolans verksamhet tillsammans med övriga kollegor förskolechef. Alla förskolor i samordningsområdet träffas i nätverk. De har även tillgång till en Pedagogista/Pedagogiska handledare som stöd i utvecklingsarbetet. Steg 2:1 arbetar med åldershomogena grupper, där de äldre barnen får vara med besluta över vilka aktiviteter som de vill delta i. Barnen erbjuds flera aktiviteter som har utgångspunkt i barnens intressen. De yngre barnen får prova olika aktiviteter utifrån vad de visar intresse för. Pedagogerna gör observationer för att se vart barnen befinner sig vad de är intresserade av. Utifrån detta skapar förskolan aktiviteter utifrån förskolans läroplans mål. deltar i ett projekt som heter konst där barnen får vara med upptäcka hundraspråkligheten. Steg 2:2 ett samordningsteam. där man arbetar med förskolans utveckling tillsammans med förskolechef. Förskolechefen har morgonmöte på förskolan var tredje vecka, där man diskuterar hur verksamheten fungerar vad man behöver arbeta vidare med. Förskolechefen är regelbundet med i planering reflektionsmöten på förskolan samt håller i APT där man följer upp arbetet. Verksamheten följs upp med gemensamma utvärderinga samt via det kommungemensamma kvalitéssäkerhetssystem Qualis. Steg 3:1 Beslut kan tas på flera sätt. Utvecklingsgruppen kan fatta beslut då synliggörs det i protokoll. Beslut fattas på APT eller via förskolemöten, direkt på mötet eller efter att det har varit en betänketid. Vid stora besluts så går det via APT samverkan. Alla beslut dokumenteras i protokoll som ligger i Ping Pong. I Qualis enkäten svara pedagogerna att 43% instämmer helt, 29%
7 (29) Instämmer till stor del 29% Instämmer till viss del att de är förtrogna med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten. Steg 3:2 uttalade nedskrivna ansvarsområden. Steg 3:3 Det finns en given dagordning till varje möte man skriver protokoll. Man reviderar dagordningen om den inte fungerar. Möten är regelbundna man vet vilka frågor som tas var. Fokus på alla möten är utveckling av organisationen. I Qualis enkäten svara 57% att de instämer helt att förskolan har en bra mötesstruktur 43% instämmer till stor del. Steg 4:1 en öppet arbetsätt som präglas av tillit till kollegor såväl som ledning. Man har respekt för varandra är tydlig i sitt sätt att kommunicera. Enligt Qualis enkäterna för vårdnadshavarna svara 12 % att de instämmer helt att förskolan har en väl fungerande organisation, 30 % till stor del, 21% till viss del 12% inte all 24% vet ej. Pedagogerna svarar att 29 % instämmer helt 71 % till stor del. Steg 4:2 s organisation mötesstruktur utvärderas genom medarbetar enkäter, Qualis enkäter. en ständig dialog om hur olika möten behöver förbättras förändras utifrån de behov som uppstår. Verksamheten är i ständig, utifrån barngruppens sammansättning, därför arbetar man med förändring som tillstånd. Vid sista planeringstillfället i varje termin tittar vi på hur organisation möten fungerat vilka förändringar man behöver göra för att vidare utveckla organisationen. Steg 5:1 arbetar med att observera se varje barns styrkor, intressen behov. Utifrån de kommungemensamma utvecklingssamtals mallen har man tagit fram chekpoint där man tittar utifrån en given frågeställning. Dessa ligger sedan till grund för utvecklingssamtalet. arbetar med att erbjuda aktiviteter som är tydligt kopplade till förskolans läroplans mål. Dessa aktiviteter har pedagogerna börjat dokumentera, där ser man vad barnen är med om hur de utvecklas. Steg 5:2 en tydlig grundverksamhet som erbjuder barnen en rik inspirerande miljö att vistas i. Pedagogerna bygger sitt arbete på observationer kring barnens intressen, styrkor behov. Utifrån dessa observationer gör pedagogerna en bedömning om hur de ska arbeta vad som just deras barngrupp behöver. arbetar projektinriktat på så sätt följer de barnens utveckling intressen. Under fredagsreflektionen fattar arbetslaget beslut om hur man ska fördela nästkommande veckas uppdrag. en tydlig fördelning av gemensamma ansvarsområden vem som ansvarar för vad. I Qualis enkäten svara pedagogerna att 43 % instämmer helt att arbetslaget fungerar väl. 43% instämmer till stor del 14% Instämmer till viss del. Vidare så instämmer 57% att arbetslaget har förmågan att prioritera fördela arbetsuppgifterna medans 29% instämmer till stor del 14% instämmer till viss del. Steg 6 en öppen dialog mellan pedagogerna mellan pedagogerna ledningen. Det gör att verksamhetens kan vara föränderlig att organisationen är något som följs upp utvärderas i olika sammanhang. Organisationen bygger på värde ordet tillsamman. Alla arbetar för att bidra hitta olika infallsvinklar genom att delge litteratur forskning, för att komma vidare.
8 (29) Styrkor Att förskolan har ett öppet klimat där man kan föra dialoger. Verksamheten är inte rädd för förändringar utan ser det som en möjlighet att utvecklas. Förbättringsområden Att man har ett tydligare sätt arbetar dokumenterar det sytematiska kvalitetesarbetet. Att man ser till att alla pedagoger blir mer delaktiga i de beslut som fattas att alla tar ansvar för att vara delaktiga. Åtgärder för förbättring Arbeta med att ta fram ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet Att synliggöra allas rättigheter skyldigheter i att vara delaktig i det som beslutats på förskolan. 1.2 Styrning ledarskap All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Föräldraenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Jag känner till förskolans mål 51 62 Personalenkät Katrineholm % innevarande Jag känner mig sedd får återkoppling av 57 67 ledningen I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 100 85 Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten 86 85
9 (29) Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling 86 84 systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt 86 73 ledarskap s ledning driver aktivt förskolans utveckling 100 78 I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 86 86 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap egna prioriterade verksamhetsm ål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsm ål. ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet. Förskolechefe n ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefe n uppmuntrar pedagogerna att analysera bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefe n stimulerar till stor variation i arbetet med genomförande t av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbete t. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisninge n. strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveck ling. Det systematiska kvalitetsarbete t är ett förhållningssät t som omfattas av all personal. Analys beträffande styrning ledarskap Steg 1 prioriterademål som är framtagna med hjälp av förbättringsområdena i Qualis. Personalgruppen har sedan arbetat med detta formulerat prioriterademål. arbetar med Qualis som systematiskt kvalitetsarbete. Steg 2 tagit upp de prioriterademålen på föräldramöte de finns tillgängliga på lärknuten. dokumenterar följer upp sina prioriterademål på olika möten. har en utvecklingsgrupp med minst en representant för varje avd/hemvist är med. De har i uppdrag att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet framåt. De arbetar med att förankra synligöra det systematiska kvalitetsarbetet. Steg 3 bygger sitt arbete på delaktighet förståelse på alla plan. Barnen får på ett tydligt sätt påverka verksamheten pedagogerna lyssnar på barnen. Föräldrar bjuds in för att delta i verksamheten till att föra en dialog om det som sker på förskolan. arbetar med att systematiser sitt arbete med hjälp av årsplanen Qualis. På så sätt följer man upp utvärderar verksamheten. Steg 4 Barnens tankar funderingar tas tillvara i verksamheten. Förskoaln lyssnar in föräldrar bjuder in till att få tycka till om verksamheten. Utifrån detta Qualis arbetet får man en tydlig utvärdering. Den ligger till grund för framtagandet av de prioritersdemålen. deltar
10 (29) i olika möten med samordningsområdet där får man möjlighet att dela med sig få inspiration av egna andras erfarenhetet. Styrkor. Att förskolan har en bra ledningsstruktur, där alla har möjlighet att påverka arbetet. Att alla är delaktiga i framtagandet av förskolans prioriterade mål. Pedagogerna har möjlighet att mötas föra diskussioner om det pedagogiska ledarskapet så väl i handledning som i egna möten. Det finns tid för reflektioner med barn pedagoger. Förbättringsområden måste vidare utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att det blir ett tydligare arbete där de prioriterade målen är en större del av verksamheten. måste vidare utveckla sin ledningsstruktur så att den blir mer tydlig att alla får tydliga uppdrag så att alla har rätt förväntningar på gruppen. måste bli bättre på att följa upp utvärdera det dagliga verksamhetn. Åtgärder för förbättring Att ge förutsättningar för att följa upp utvärdera den dagligaverksamhetn. Att vidare utveckla ledningsstrukturen. 1.3 Kommunikation skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (LPFÖ 98/10). Resultat Föräldraenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt 72 71 94 76 86 82 86 79 100 52 Katrineholm % innevarande
11 (29) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimate t är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikatio n internt externt. en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. Analys beträffande kommunikation Steg 1 Information till föräldrar sker vid hämtning lämning, men även via telefon eller via mail om det behövs. Kommunen har en gemensam klagomålshantering som finns på kommunens hemsida. Men vi lyssnar även på vårdnadshavare som framför klagomål försöker att hitta en lösning på problemet. Förskolechefen kan också tar emot kalgomål lyssnar försöker att hitta en lösning för problemet. Steg 2 använder flera sätt forum för att sprida information. Till vårdnadshavre barn används väggdokumentation på olika sätt, bilder, text mm. Man använder sig av lärknuten information via Withbord tavla. Personalen emellan mellan personal förskolechef använder man Lärknuten, gemensamma möte utvecklingsgruppen. Björkviks förskola ligger i samma byggnad som skolan. Man har olika möten tillsammans man gör vissa aktiviteter tillsammans. Man har tillsammans tagit fram en vision man har arbetat med kommunens värdeord. samarbetar med fritid om öppningar stängningar. Steg 3 Vårdnadshavaren får dagligen information om barnet vid hämtning lämning. Via Lärknuten vid utvecklingssamtalen. Vi har också föräldramöten. s pedagoger möter alla föräldrar med respekt vilket gör att man kan ha en öppen dialog. Steg 4. använder sig av digitala medier för att alla vårdnadshavare ska kunna se vad som sker på förskolan. Man använder sig av digitala fotoramar, Ipad, Ipods för att dokumentera verksamheten. s skolans personal har möten tillsammans. skolan gör aktiviteter tillsammans. skolan har en gemensam ledningsgrupp. Steg 5 gör orosanmälan till socialtjänsten när det behövs. sammarbete med äldreboendet, brandkåren, kyrkan, affären idrottsföreningen på orten. Steg 7 Är med i Nätverk, kulturmöten, matematikombud mm en etablerad kommunikatio n med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbeva kning. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Styrkor ett väl utarbetat sätt för att sprida information till Föräldrar. Där man tar tillvara på de olika kommunikations vägar man har. Man har en daglig kontakt med föräldrar. Man har ett sammarbete med flera olika förskolor
12 (29) Förbättringsområden Arbeta vidare med vår hemsida Åtgärder för förbättring Se till att det läggs upp uppdateras information på hemsidan 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Personalenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 85 76 Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, 86 72 arbetslagens individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling 72 63 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensportalen Används ej Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamheten s behov. gemensamma individuella kompetensutvecklingspla ner. avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutv eckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutv eckling görs regelbundet. en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbild ning. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutv eckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. arbetar aktivt med karriärplanerin g för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet.
13 (29) Analys beträffande kompetens Steg 1 Alla pedagoger har någon utbildning för arbete med barn. Kommunen en plan för ny examinerade förskollärare som ska gå introduktionsår förskolan har en plan som revideras. Steg 2 All kompetens utveckling är kopplad till verksamheten de krav som ligger på pedagogerna. Vi ser över vilka förbättringsområden vi måste arbeta med via Qualis satsar utifrån detta på fortsatt kompetensutveckling. Mycket kompetensutveckling sker i den egna organisationen, men kommunen i stort satsar även på kompetensutveckling. ger också individuell kompetens utveckling. Steg 3 påbörjat uppföljning av kompetensutvecklings insatserna men kan bli bättre på att göra det mer systematiskt. 4 förskollärare 3 barnskötare, det är en hög andel pedagogiskt högskoleutbildade. en stabil personalgrupp med få byten. Vi har kontinuitet i de vikarier som används på förskolan Styrkor en personalgrupp med god kompetens. De vill vidare utveckla sig både enskilt men också i verksamheten. Man tar tillvara på varandras kompetenser nyttjar varandras styrkor. De ser vilket utvecklings behov de har försöker tillsammans möte upp detta genom att tillsammans läsa först texter. Kommunen har satsats på att pedagogerna i förskolan ska får en gemensam kompetensutveckling för att driva utvecklings arbetet på förskolan tillsammans Förbättringsområden Att avsätta mer till att läsa förstå forskning som kommer inom förskole området. Att man på ett mer systematiskt sätt arbertar med att följa upp kompetensutvecklingen. Åtgärder för förbättring Planera möten så att det finns tid för pedagogiska diskussioner utifrån forskning. Systematisera uppföljningen av kompetensutvecklings insattser. 1.5 Resursutnyttjande Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Personalenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 58 63
14 (29) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomi i balans. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Prognoser görs i relation till budget utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelni ng är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechefe n säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbete t. Metoder för resurshanterin g utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommand e diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttja nde tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshanterin g. Analys beträffande resursutnyttjande Steg 1 Förskolechefen gör tillsammans med ekonomen en månatliga uppföljningar tittar på hur man kan nyttja resurser på bästa sätt. Steg 2:1 s budget är i balans, de redovisar ett litet överskott för 2015. 2:2 Prognoser görs varje månad utifrån budget antal barn som är inskrivna hur många som står i kö. Steg 3:1 för information på samverkan om hur man ligger till i budgeten. Personal enkäten visar att 29% av personalen instämer helt i att de känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser, medans 29% instämer till stor del, 29% instämmer till viss del 14% vet ej. 3:2 är fördelade på äldre yngre barn, man har gjort en fördelning att ha en högre syselsättningsgrad i snitt på de yngre än de äldre barnen. 3:3 Förskolechefen har tillsammans med pedagogerna, organiserat verksamheten så att det finns tid för det systematiska kvalitetsarbetet. tillgång till pedagogiskhandledare/pedagogista Steg 4:1 till hör ett samordningsområde där man har sammarbetet i olika grupper, där man tar tillvara på varandras kompetenser styrkor. 4:2 arbete med det systematiska kvalitets arbete ligger som en naturlig del varje vecka. När förskolan ska återkoppla Qualis processer så arbetar pedagogerna i olika konstellationer det finns avsatt tid för detta. Steg 5 arbetar på alla nivåer för att öka resurs utnyttjandet både vad gäller den ekonomiska tilldelning den personal resurs som man har i förskola. kan samarbeta övergränserna ser över de resurser man har varje dag. fått tillgång till handledning som ska vara en del av kvalitetssäkringen. Steg 6 De extra resurser som finns i förskolan, för att stödja barn i behov av särskilt stöd, gör att alla barn kan få en kvalitativ verksamhet där varje barn får utvecklas så lång det är möjligt.
15 (29) Styrkor en tydlig struktur för hur man arbetar med kvalitetssäkringen för förskolan. Man har handledning med fokus på förskolans uppdrag. Man har en struktur som möjliggör ett större resursutnyttjande vad gäller pedagogernas kompeten. Förbättringsområden Att se till att förskolans organisations samordnare får en större inblick uppföljningar gällande ekonomi de pengar förskolan har att förfoga över. Åtgärder för förbättring Se till att förskolan får uppföljning av ekonomin på månadsbasis, med hjälp av ekonomen. 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Föräldraenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del ett gott rykte 72 73 Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina 76 77 barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 78 79 Katrineholm % innevarande Personalenkät Katrineholm % innevarande Vår förskola har ett gott rykte 100 85 Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i 100 89 vår förskola Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 85 85 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s verksamhet alla grupper/ avdelningar/ arbetslag bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsföra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image.
16 (29) Analys beträffande image marknadsförts sig genom att använda hemsida, Lärknuten där all information om förskolan når ut till föräldrar. deltar i lokala engagemang. tillsammans med skolan har satt upp alster i den lokala affären. gör besök på det närmsta äldreboendet. tar regelbundet in vårdnadshavares tankar om verksamheten, de får vara delaktiga i våra processer genom klotterpank med månadens fråga. Alla dessa delar gör att förskolan har en god bild över vad de flesta vårdnadshavare tycker om verksamheten. är den enda i området så det är svårt att avgöra om föräldrarna väljer förskolan för att de tycker den är bra eller för att den är närmast. Men ännu så länge har vi fått god respons från vårdnadshavarna. Styrkor Att förskolans arbete har blivit mer synlig för vårdnadshavare via olika forum så som lärknuten hemsidan. Att man ofta tar in vad barn vårdnadshavare tycker om verksamheten. s arbete syns tydligare både på förskolan men även på de interaktiva arenorna som förskolan har tillgång till. Man har ett sammarbete med skolan där man tillsammans arangerar olika händelser för föräldrar andra som kan vara intresserade. T.ex. har man visarkväll, där baren visar vad de har arbetat med. Förbättringsområden måste hitta ett sätt för att mer kontinuerligt ta reda på hur förskolan uppfattas utifrån. Vi behöver medvetande göra arbetet med imagen tillsammans med skolan. Åtgärder för förbättring Arbeta vidare med vår vision så att den blir synlig i det dagliga arbetet Se över hur vi kan finna flera parametrar för att läsa av uppfattas. 2. Huvudprocesser resultat 2.1Utveckling lärande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (LPFÖ 98/10). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll.
17 (29) Resultat Barnenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Jag får ofta visa vad jag lär mig 100 97 Föräldraenkät Katrineholm % innevarande Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet vårt arbete med barnens utveckling lärande Vår förskola har fokus på språk kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik naturkunskap i arbetet med barnens lärande 66 68 75 80 72 70 45 49 85 81 100 92 86 71 Katrineholm % innevarande Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande. Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplan er används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga utveckling lärande. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. tillgång till specialpedago gisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala utveckling. arbetar aktivt med språk kommunikatio ns-utveckling, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling lärande. fokus på språk kommunikatio n i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårds frågor. skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig planering för att utveckla varje barns språk kommunikatio ns-utveckling. följer en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metodutveckli ng avseende utveckling lärande med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet.
18 (29) Analys beträffande utveckling lärande Steg 1:1 miljöer där barnen har tillgång till olika lek- undervisnings material. Miljöerna är anpassade utifrån barnens ålder mognad. Steg 1:2 Miljöerna är tillåtande inspirerar barnen att utforska. arbetar projekt inriktat där barnens nyfikenhet intresse ligger till grund för det pedagogiska arbetet. I enkäten säger 42% av föräldrarna att de instämer helt i att förskolan erbjuder en utveckland verksamhet för barnet. 33% Instämer till stor del, 21% Instämer till viss del 3% instämer inte alls. Steg 1:3 tillgång till olika handlingsplaner som används till barn i behov av särskilt stöd. Steg 2:1 dokumenterar barnets utveckling lärande. använder digitala hjälpmedel för att dokumentera bild, film ljudupptagningar. använder en kommungemensam mall för utvecklingssamtal. Steg 2:2 Förskollärarna har en gemensam planerings tid varannan vecka, där diskuterar man det särskilda ansvaret kring det pedagogiska arbete som förskollärarna ansvarar för. Steg 2:3 får stöd av den centrala elevhälsan deras specialpedagoger när behov uppstår. Steg 3:1 ger barn en social stimulans genom att arbeta med olika grupper av barn vuxna. arbetar utifrån att pedagogerna är närvarande, stöttar bekräftar, det är viktigt att barnen får öva pröva själva. Barnen utmanas genom att man anpassar aktiviteter grupper utifrån varje barns behov mognad. Barnen får ta hjälp av varandra att lösa problem eventuella konflikter, med stöd av närvarande pedagoger. Steg 3:2 Språk-, matematik teknikundervisning sker i de vardagliga situationer som uppstår på förskolan. Som exempel använder förskolan teckenstöd för att förstärka språket. Det finns miljöer material som gör att barnen kan utforska språk, matematik teknik på förskolan. I enkäten för vårdnadshavarna svarar 42% att de instämer helt i, att arbetet med barns lärande har förskolan fokus på språk kommunikation. 39% instämer till stor del, 12% instämer till viss del 15% vet ej. Under frågan om förskolan i sitt arbete med barns lärande har fokus på matematik naturvetenskap svara 21% att de instämer helt, 24% instämer till stor del 36% vet inte. I enkäten till pedagogerna svara 86% att förskolan fokuserar på språk kommunikation i alla situationer 14% instämer till stor del. När det gäller förskolans fokus på matematik naturvetenskap svarade 29% Att de instämer helt, 57% till stor del 14% till viss del. Steg 3:3 arbetar med projektinriktat arbetssätt. De arbetar med att först ta reda på vad barnen är nyfikna på inom ett visst område, utifrån detta så skapar pedagogerna olika aktiviteter. Barnen får göra aktiva val om vad de vill utforska. Under aktiviteterna som dokumenterar man vilka processer som sker i gruppen med den enskilda individen. Detta analyseras av pedagogerna tillsammans med barnen. Barnen får berätta för varandra vad de har varit med om vad de har lärt sig. Utifrån detta så vidareutvecklas aktiviteterna utifrån barnens intressen behov. I Enkäten svarar 55% av barnen att de ofta får visa vad de har lärt sig, medans 31% vet inte 14% tycker inte att de får visa vad de lärt sig.
19 (29) Steg 4:1 Utifrån observationer kring barnens intressen behov så planerar förskolan olika aktiviteter. I dessa aktiviteter utmanas barnen genom att de får utforska upptäcka. Barnen får pröva själva men pedagogerna finns närvarande för att stötta. Barnen på förskolan får i vardagliga aktiviteter utmaningar det gäller allt från att klä på sig till att bre sin smörgås. Steg 4:2 använder olika digitala hjälpmedel för att dokumentera tex foto, film. Men pedagogerna använder sig också av anteckningar. Dokumentationen följs upp på avdelningsmöten. en kommun övergripande utvecklingssamtals mall som används. Under hela et använder förskolan checkpoints där man ser över varje barns styrkor, förmågor behov. Steg 4:3 använder alla dagliga situationer för kommunikation språkutveckling. I rutinsituationer planerade aktiviteter så är språk kommunikation grunden. I enkäten för vårdnadshavarna svarar 42% att de instämer helt i, att arbetet med barns lärande har förskolan fokus på språk kommunikation. 39% instämer till stor del, 12% instämer till viss del 15% vet ej. Steg 5:1 påbörjat ett arbetet kring detta. De har odlat grönsaker, de har börjat källsorterat. Men detta är ett område som måste utvecklas. Steg 5:2 Barnen får öva pröva. De får prova själva /eller tillsammans med en kompis att lösa olika problem/dilemman eller konflikter, det finns pedagoger som är närvarande som stöttar vid behov. Steg 5:3 Förskollärarna har planeringstid där de arbetar med uppföljning, utvärdering planering av verksamheten, det görs även tillsammans med hela arbetsslaget. Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation så synliggörman utvecklings processen i gruppen det enskilda barnet. Utifrån de analyser man drar så förändrar förbättrar man undervisningen i förskolan Styrkor en hög läroplans fokus där barnens utveckling lärande ligger till grund för arbetet med barnen. Man har ett förhållningssätt ett arbetssätt som gör att barnen får utforska utvecklas i sammanhang som utgår ifrån deras intressen behov. Barnen utmanas att lära sig nya saker. Pedagogerna är närvarande skapar miljöer, både psykiska som fysiska, som är tilltalande för barnen. Förbättringsområden måste bli bättre på att dokumentera varje enskilt barns utveckling lärande. Att de utvecklar sin dokumentation så att barnen vårdnadshavarna kan bli mera delaktiga. Åtgärder för förbättring Utveckla checkpoints så att de täcker flera områden Att använda Ping Pongs dokumentens möjligheter för varje enskilt barn
20 (29) 2.2 Trygghet trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10) den pedagogiska omsorgen (FDH) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Resultat Barnenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Jag tycker om att vara på förskolan 100 98 Jag är en bra kompis 100 99 Jag har någon att leka med på förskolan 97 98 Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på 100 99 förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 97 97 Föräldraenkät Katrineholm % innevarande Mitt barn trivs på förskolan 89 91 erbjuder bra mat 69 70 arbetar aktivt mot diskriminering 57 64 kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 75 80 är välstädad 81 69 en stimulerande utemiljö 87 73 Personalenkät Katrineholm % innevarande Jag trivs på min arbetsplats 100 90 Barnen trivs på förskolan 100 96 Vi vuxna reagerar mot diskriminering kränkande 100 96 behandling bland gentemot Förhållandet mellan personal barn kännetecknas 100 94 av förtroende ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 86 82
21 (29) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet Engagemang trivsel präglar förskolan. s fysiska miljö upplevs som trygg säker. förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. dokumenterad e säkerhetsrutine r. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssät t bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Förhållandet inom personalgrupp en samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling. en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminering kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsarb ete när det gäller värdegrundsar bete med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande trygghet trivsel Styrk Steg 1:1+3 rutiner för att säkerhetsställa miljön. Dessa finns nedskrivna utvärderas årligen Steg 1:2 en introduktionsplan för alla familjer, som anpassas efter behov. Steg 2:1 präglas av en öppen dialog mellan barn, vårdnadshavare pedagoger. Det är viktigt att alla känner sig välkomna, därför har pedagogerna som rutin att alltid hälsa på barn vårdnadshavare när de kommer. Föräldrarna har möjlighet att påverka genom att förskolan har ett klotterplank, skickar ut utvärderingar frågeställningar till vårdnadshavarna. I enkäten till vårdnadshavarna svarar de på frågan om förskolan arbetar aktivt mot diskriminering kränkande behandling att 24% Instämer helt, 33% Instämer till stor del 18% till viss del, 6% instämer inte alls 18% vet ej. Steg 2:2+3 tagit fram en likabehandlingsplan som utgår från enkäter trygghetsvandring av förskolans miljö. Alla pedagoger har gått PUG som bidrar till ett förhållningssätt som utgår ifrån att bekräfta berömma barnet. Under en långtid har pedagogerna diskuterat sitt förhållningssätt arbetat med kommunens värdeord Respekt, öppenhet, tydlighet tillit. Detta har bidragit till att alla pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt barnsyn. Steg 3:1 Alla pedagoger barn är engagerad i den vardagliga verksamheten på förskolan. I enkäten till vårdnadshavarna ställer man frågan om personalen engagerar sig i mitt barn. 45% Instämde helt, 30% till stor del, 15% Instämer till viss del, 6% instämde inte alls 3% vet ej. Steg 3:2 präglas av respekt mellan barn-barn, barn- vuxen vuxen-vuxen. I enkäten till barnen så svara barnen följande på frågan: Jag är en bra kompis 69% svara Ja 31% varken
22 (29) eller. Jag har någon att leka med på förskolan. Svarar 83% ja 14% varken eller. 3% nej. Jag har roligt när jag leker med andra barnen på förskolan. Svara 79% ja 21% varken eller. Steg 3:3 mäter följer upp barnens trygghet trivsel genom enkäter, intervjuer checkpoints Steg 4:1 Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt som utgår från Läroplanens mål, Likabehandlingsplanen, kommunens värdeord. Dessa följs upp utvärderas. Alla pedagoger har gått PUG utbildningen. Pedagogerna är närvarande har diskussioner med barnen utifrån de normer värden som ska råda i förskolan. Man arbetar aktivt med konflikthantering. har nolltolerans vad gäller kränkningar eller diskriminering. Steg 4:2 en gemensam värde grund som bygger på kommunens värdeord. Respekt, Öppenhet, Tydlighet Tillit. Genom att lära barnen att lösa konflikter med hjälp av PUG (Bekräfta Berömma) så lär sig barnen att resonera ha dialoger kring olikheter. Man arbetar med stophanden för att på ett tydligt sätt kunna visa vad man vill oavsett ålder. Steg 4:3 Genom det dagliga arbetet på förskolan arbetar man aktivt med att barnen får ta mer ansvar utifrån utveckling mognad. Att det är viktigt att be om hjälp. Att olikheter är bra att man arbetar utifrån barnens styrkor förmågor. Steg 5:1 Genom PUG att det är en naturlig del av den dagligaverksamheten. Att alla kommer till tals att man kan ha olika uppfattningar om olika saker. startar et med att gå igenom kompisböckerna, som sedan ligger som grund för det fortsatta arbetet. Steg 5:2 Varje år utvärderas upprättas en ny likabehandlingsplan Steg 6 Pedagogerna lyssnar in barnens funderingar tankar kring olika etniska dilleman utifrån detta arbetar man vidare med hela gruppen. Styrkor präglas av ett öppet klimat där pedagoger barn har en bra kommunikation. Pedagogerna arbetar nära barnen stödjer dem i olika situationer som kan vara svårlösta. Pedagogerna är lyhörda inför barnens frågor hjälper dem att finna deras åsikter tankar. Förbättringsområden Att arbeta mer aktivt kring dokumentationen kring dessa frågor, samt göra vårdnadshavare barn mera delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen Åtgärder för förbättring Lägga större tonvikt åt likabehandlingsarbetet Möjliggöra vårdnadshavarnas inflytande vid framtagandet av likabehandlingsplanen. 2.3 Barns delaktighet i lärprocessen Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad.
23 (29) I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Barnenkät Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Katrineholm % innevarande Jag får ofta välja vad jag vill göra 100 98 Personalenkät Katrineholm % innevarande Barnen är delaktiga i lärprocessen 100 78 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Pedagogerna följer upp arbetet med Varje barn stimuleras att reflektera över Varje barn görs medvetet om olika sätt barnens sitt lärande. att lära. delaktighet. Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamheten s utformning. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet förskolans arbete med barnets utveckling lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbete t. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamheten s innehåll. Varje barn är delaktigt i dokumentatio nen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentatio n utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Steg 1:1 observerar vad barnen är intresserade av kartlägger vilka behov barnen har, utifrån detta skapar man en verksamhet erbjuder aktiviteter. Steg 1:2 Man arbetar med att barnen ska ha tillgång till material så att de kan utveckla sina egna idéer. Man arbetar med att uppmuntra barnen att prova nya saker. I enkäten svarade pedagogerna att 29 % instämer helt 70 % instämmer till stor del på påståendet att barnen är delaktiga i lärprocessen
24 (29) Steg 2:1 Pedagogerna har reflektionsmöte varje fredag där man tar med sig barnens reflektioner kring verksamheten aktiviteter. Steg 2:2 Barnen får utmaningar prova olika aktiviteter göra dessa utifrån sina tankar idéer. Pedagogerna har ett förhållningssätt som uppmuntrar barnen att prova sina idéer stöttar dem att våga lära av både lyckade mindre lyckade. I enkäten till barnen så frågade man om barnet får välja vad de vill göra, svara 66% ja. 34% vet ej. Steg 3:1Man dokumenterar barnet lärande använder sig av väggdokumentation. Pedagogerna använder sig av checkpoints där utgångspunkter är att titta på barnets lärande utveckling, som också utgår från det kommungemensamma utvecklingssamtals dokumentet. Dessa ligger sedan till grund för utvecklingssamtalet. Steg 3:2 Man använder checkpoints den pedagogiska dokumentationen för att planera verksamheten de aktiviteter som man väljer att erbjuda barnen på förskolan. Att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet vårt arbete med barns utveckling lärande. Instämde helt gjorde 14 %, instämde till stor del gjorde 71 % instämde till viss del gjorde 14 %. När man frågade föräldrarna om de tyckte att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande, så instämde helt 21% Instämde till stor del 45%, Instämer till vis del 18%, Instämer inte alls 3% vet ej 12% Steg 3:3 Baren får svara på en enkät engång per år. Men de är även med får reflektera kring den dagliga verksamheten det de är med om. Steg 4:1Barnen får reflektera kring vad de har varit med om i verksamheten men även i specifika aktiviteter. Pedagogerna ställer frågor utifrån ett framtaget reflektionsdokument. Steg 4:2 Barnen formar sin egna dag utifrån intressen lust. erbjuder aktiviteter både inne ute, det är upp till barnet vad de vill vara med om. Styrkor arbetar utifrån barnens intressen de har möjlighet att påverka sin dag på förskolan i stor utstäckning. Pedagogerna tar en aktiv roll bidrar i barens reflektioner kring deras lärande. Pedagogerna planerar upp aktiviteter utifrån barnens intressen behov. Barnen får sedan gemensamt med pedagogerna en upplevelse som de tillsammans reflekterar kring. Förbättringsområden Låta barnen på ett mer aktivt sätt påverka hur man ska göra i de olika delarna under dagen. Arbeta vidare med att utveckla reflektionen kring barnens lärande, tillsammans med barnen. Arbeta vidare med utvecklingssamtalen den pedagogiska dokumentationen så att det viss bra underlag för barnets egna dokumentation reflektioner. Åtgärder för förbättring Utöka samtalstiden med barnen så att de på ett tydligare sätt får reflektera kring sitt egna lärande.. Få ett systematiskt arbete med att dokumentera synliggöra det enskilda barnet utveckling lärande Använda utvecklingssamtalen på ett mer konkret sett.