LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen
Sveriges lantbrukare tror på en något mer lönsam framtid Sju av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Förhoppningen är att lönsamheten ska bli bättre men de flesta är försiktiga i sin optimism. LANTBRUKARNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET ens undersökning visar att procent uppger att deras lönsamhet är mycket eller ganska god. Det är en försämring med procentenheter sedan föregående vår. I höstas upplevde 9 procent att deras lönsamhet var god. I årets lantbruksbarometer uppger procent att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig jämfört med höstens 8 procent och föregående års procent. Se TABELL. TABELL Upplevd lönsamhet idag, procentandel, svarsalternativ Svarsalternativ H V H V Mycket god % % % % Ganska god % % 8% % Ganska dålig % 8% 9% 9% Mycket dålig 9% % 9% % Tveksam/Vet ej % % % % LÖNSAMHETSINDEX Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig på frågan Bedömer du att lönsamheten idag är Lönsamhetsindex har i årets undersökning försämrats med 9 procentenheter, från minus till minus. Höstens nettotal var minus 9 så i förhållande till det har nettotalet förbättrats. Nettotalet är fortfarande negativt och långt ifrån där lika många lantbrukare anser att lönsamheten är god som dålig. Se DIAGRAM. DIAGRAM visar också lantbrukarnas prognos för lönsamheten våren som en streckad linje. De har kunnat välja mellan fem olika svarsalternativ, mycket god, ganska god, ganska dålig, mycket dålig eller tveksam/vet ej. I årets undersökning bland lantbrukarna totalt så har procent svarat mycket god, procent ganska god, procent ganska dålig, procent mycket dålig och procent är tveksamma. Det ger prognosen minus 8 för det framtida lönsamhetsindexet. Föregående år var förhoppningarna om god lönsamhet det kommande året starkare då prognosen låg på minus 8. LÖNSAMHETEN INOM DE OLIKA PRODUKTIONSGRENARNA Undersökningen i årets lantbruksbarometer visar att griskötts- och nötköttsproducenter upplever en förbättring jämfört med föregående år. Växtodlingsoch mjölkproducenter upplever en försämring jämfört med föregående år, se DIAGRAM. I jämförelse med utfallet ifrån höstens undersökning upplever samtliga produktionsgrenar en förbättring. I diagrammet går det också att utläsa lantbrukarnas prognos för våren som en streckad förlängning. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsgren går under hösten och våren att jämföra med LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet som speglar företagens faktiska resultat. Mjölkproducenterna känner sedan föregående års undersökning att deras lönsamhet har blivit sämre. Lönsamhetsindex har försämrats från minus till minus, en minskning med procentenheter. Höstens undersökning visade en ännu lägre lönsamhet med index minus. Prognosen för våren är en förbättring med procentenheter med ett lönsamhetsindex på minus 8. 8 procent av mjölkproducenterna anser att lönsamheten är god, procent tror att lönsamheten kommer att vara god om ett år. Bland mjölkproducenterna uppger 9 procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, procent upplever att deras lönsamhet räcker till nya investeringar. Det är en stor försämring mot föregående DIAGRAM DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren våren samt prognos våren - - - -8 ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" Höst Höst Höst Prognos Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktonsgrenar, lönsamhetsindex, våren våren, samt prognos våren - - - -8 - Höst Höst Höst Prognos GRIS NÖT MJÖLK VÄXT LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
års värden. Av de svenska mjölkproducenterna uppger procent att de tänker utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen, det är en procentenhet mer än föregående år. Växtodlarna upplever att deras lönsamhet har försämrats jämfört med föregående år. Lönsamhetsindex visar minus, en försämring med procentenheter jämfört med föregående år. I höstens undersökning var nettotalet minus så en förbättring från hösten har skett. Prognosen för våren är positiv. Bland växtodlingsproducenterna uppger procent att de tror på god lönsamhet det kommande året. Det förväntade utfallet av lönsamhetsindex blir minus, en förbättring med 8 procentenheter jämfört med vårens upplevda lönsamhet. Bland växtodlingsproducenterna anser procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, 9 procent har lönsamhet så att det räcker till investeringar. Grisköttsproducenterna förbättrar sitt lönsamhetsindex från föregående års index på minus 9 till vårens index på minus. I höstas låg lönsamhetsindex på minus. Prognosen för våren pekar uppåt och visar ett positivt lönsamhetsindex på, en förbättring med procentenheter och där fler grisköttsproducenter anser att lönsamheten kommer att vara god jämfört med de som anser att den kommer att vara dålig. procent uppger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, 8 procent anser att lönsamheten är tillräckligt god för att även räcka till investeringar. Det är en ökning med procentenheter. 9 procent av grisköttsföretagarna uppger att de planerar att utöka sin produktion de närmaste tre åren medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra med produktionen. Nötköttsproducenterna upplever en försiktig förbättring sedan föregående år. Lönsamhetsindex har ökat från minus till minus. I höstas var lönsamhetsindex nere på en mycket lägre nivå, minus 9. Prognosen för våren är positiv, lönsamhetsindex förväntas att förbättras med 8 procentenheter till minus 9. procent av nötköttsföretagarna tror på en god lönsamhet det kommande året och 9 procent uppger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön. För procent av producenterna räcker lönsamheten även till investeringar. Bland nötköttsproducenterna uppger procent att de kommer att utöka produktionen de närmaste tre åren medan procent uppger att de kommer att minska eller upphöra. UPPLEVD LÖNSAMHET I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNING Den upplevda lönsamheten skiljer sig åt i förhållande till lantbrukarens omsättning. Se DIAGRAM. Den mörkare stapeln visar utfallet för våren medan den ljusare visar prognosen för våren. De som upplever att lönsamheten är bäst är de som har en omsättning mellan - miljoner, procent av dem tror att lönsamheten kommer bli mycket eller ganska god. Detta är en förändring från föregående år då de som upplevde lönsamheten som bäst fanns i intervallet,- miljoner kronor. I prognosen för våren är det de som har en omsättning mellan miljoner som spår den bästa lönsamheten, 8 procent tror på en god lönsamhet. De lantbrukare som har en lägre omsättning upplever en sämre lönsamhet och deras prognos visar att merparten tror på en försiktig förbättring eller liknande lönsamhet för våren. MJÖLKPRODUCENTER PLANERAR FÖR FLEST ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN Av Sveriges lantbrukare planerar 9 procent att genomföra åtgärder som ska förbättra lönsamheten i företaget. Mjölkproducenterna är de som planerar flest lönsamhetsförbättrande åtgärder. Av de totala lantbrukarna planerar 8 procent att öka produktionen inom befintliga verksamhetsgrenar och 8 procent vill effektivisera produktionen. Samarbete lantbrukare emellan planeras av procent, en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år. procent vill öka sin omvärldsbevakning och 8 procent planerar att satsa på ett kvalitetssystem för att förbättra lönsamheten. Störst intresse för att terminsäkra finns bland grisköttsproducenterna där procent uppger detta. Intresset för egen förädling av produkterna på gården fortsätter att öka från till procent. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet en samt prognos för våren - - - -8 -, Prognos, ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG",-, Prognos,-,,- Prognos,- - Prognos - - Prognos - - Prognos - Prognos LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Lantbrukarna har varit försiktiga med byggnads- och maskininvesteringar och investeringsplanerna är fortsatt blygsamma Något fler lantbrukare har investerat i byggnader än året innan men de som planerar byggnadsinvesteringar kommande året är fortsatt få. Lantbrukarna är också mer försiktiga med planerade maskininvesteringar, och andelen som gjort maskininvesteringar det gångna året är densamma som ifjol, procent. procent av lantbrukarna planerar någon investering det kommande året, motsvarande siffra ifjol var procent. Företagens investeringsplaner har ett samband med dess omsättning, procent av företagen med en omsättning över mkr planerar någon investering det kommande året vilket kan jämföras med procent av företagen med en omsättning under, mkr. Intresset för att investera i mer mark följer samma mönster, 9 procent av företagen som omsätter mer än mkr vill utöka arealen med ägd jord eller skog. Det kan jämföras med snittet procent. BYGGNADER 9 procent av företagarna anger att de gjort investeringar i byggnader under. Det är något fler än året innan då motsvarande siffra var procent. Däremot sjunker andelen som planerar att investera i byggnader det kommande året en procentenhet till procent. Se DIAGRAM. Liksom föregående år planerar procent av företagen investeringar i andra byggnader än djurstallar men andelen som planerar investeringar i djurstallar det kommande året har sjunkit från till procent. procent av grisköttsföretagen har gjort byggnadsinvesteringar det gångna året, att jämföra med procent föregående år. procent, en procentenhet mer än ifjol, av mjölkföretagen har investerat i byggnader, där djurstallarna utgjorde procentenheter. Se DIAGRAM. PLANERADE DJURSTALLSINVESTERINGAR Grisköttsföretagen är även i år de som i störst utsträckning planerar för byggnadsinvesteringar det kommande året. Andelen är densamma som ifjol, procent. procent planerar investeringar i djurstallar, att jämföra med procent föregående år, och procent planerar investeringar i övriga byggnader. Däremot sjunker andelen mjölkproducenter som planerar djurstallsinvesteringar till procent från fjolårets procent, vilket är den lägsta noteringen för mjölkproducenter under den gångna femårsperioden. Även andelen nötköttsproducenter som planerar byggnadsinvesteringar avtar. Se DIAGRAM. INVESTERINGAR I MASKINER Liksom föregående år har procent av lantbrukarna investerat i nya maskiner, däremot tangerar andelen som planerar maskininvesteringar det kommande året återigen en bottennotering i en tioårsjämförelse, procent. DIAGRAM Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, DIAGRAM Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per produktionsgren TÄNKER INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET HAR INVESTERAT UNDER ÅRET 9 8 Växtodling Mjölk Nötkött Gris DIAGRAM Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, 8 Växt odling Mjölk Nöt Gris Fjäderfä Lamm DIAGRAM Jordbrukets maskininvesteringar HAR INVESTERAT UNDER DET SENASTE ÅRET KOMMER ATT INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET 8 9 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Omräknat i års fasta priser investerades det för cirka,9 miljarder kronor vilket är en ökning med, miljarder eller drygt procent. Se DIAGRAM och DIAGRAM. MASKININVESTERINGAR DRIFTSGRENVIS Det gångna året har procent av mjölk- och nötköttsföretagen investerat i maskiner, vilket är en ökning med respektive procentenheter. Växtodlings och grisköttsföretagen har varit något försiktigare med maskininvesteringarna än. Se TABELL. procent av lantbrukarna planerar att investera i maskiner det kommande året, och variationen mellan driftsgrenarna är små. Andelen mjölkföretag som planerar maskininvesteringar är något färre, procent. För växtodlings- och mjölkföretagen är det de försiktigaste siffrorna som noterats de senaste fem åren. Se DIAGRAM. TABELL Gjorda maskininvesteringar, per produktionsgren, - INVESTERINGAR OCH ÅLDER Unga lantbrukare under år är mest benägna att mekanisera sina företag, procent har gjort maskininvesteringar det gångna året. Andelen lantbrukare som anger att de gjort maskininvesteringar sjunker sedan succesivt med ökande ålder. Av lantbrukarna över år har procent gjort maskininvesteringar. Däremot är andelen företagare som investerat i byggnader störst i kategorin mellan och. Investeringar i jordbruks- och skogsmark är jämnare fördelad över ålderskategorierna. Se DIAGRAM. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Intresset att utveckla eller investera i kompletterande verksamheter minskar, procent anger sådana planer gentemot procent ifjol. Störst är liksom föregående år intresset för någon form av entreprenadverksamhet, procent anger sådana planer vilket är en minskning med procentenheter. Däremot ökar intresset för konsumentnära verksamhet, procent vill satsa på förädling av gårdens produkter och procent på turism. I båda fall en ökning med procentenheter från året innan. Företag med störst omsättning är mest intresserade av att utveckla någon ny affärsmöjlighet. Se DIAGRAM 8. År Växtodling Mjölk Nötkött Griskött 9 DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap i fasta () priser, mkr 8 TRAKTORER ÖVRIGT DIAGRAM Gjorda investeringar i förhållande till ålder 8 BYGGNADER MASKINER MARK < - - - - > 8 9 KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTÖRENA DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar per produktionsgren DIAGRAM 8 Andel företag benägna till nya affärsmöjligheter utifrån omsättning ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET ENTREPRENAD EX SKOG, SNÖRÖJNING ETC HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN EX GÅRDSBUTIK FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER EX KÖTT,OST Växtodling Mjölk Nötkött Gris TURISM EX. STUGUTHYRNING, BO PÅ LANTGÅRD, JAKT,FISKE ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU, MKR, MKR MKR MKR MKR LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Lantbrukssektorns nyupplåning ökar Utlåningstakten på årsbasis har ökat med miljarder (988 mkr) jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till 9 miljarder kronor. Det är en ökning under med, miljarder kronor eller, procent. Under föregående år upplevde procent av lantbrukarna att lönsamheten var pressad inom primärproduktionen samtidigt som otydligheten kring investeringsstöd och förändringar av EU-bidragssystemet varit stor. Fastighetspriserna har varit stabila på skog och åker. Andelen av fastighetstransaktionerna som sker på öppna marknaden har ökat något. Hushållen i Sverige har under ökat sin skuldsättning och för har ökningen varit, procent (Finansstatistik december ) vilket är högre takt än inom lantbrukssektorn. Utlåningen till icke finansiella företag har under ökat med, procent (Finansstatistik december ) vilket är betydligt högre ökningstakt jämfört med (, procent) HÖG SKULDSÄTTNING OCH LÖNSAMHETSPROBLEM SKJUTER PÅ AMORTERINGARNA Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de senaste åren. Den samlade skuldbördan har fördubblats under perioden och under samma period har markpriserna ökat kraftigt i hela riket. Lantbruksnäringen som helhet har en hög soliditet om cirka procent. Spridingen i skuldsättning är stor och övervägande delen av de större intensiva producenterna har en betydligt lägre soliditet. Låg ränta har under de senaste åren bidragit till att minska effekten av lönsamhetsproblem för många företag. Efterfrågan på krediter bedöms vara något lägre jämfört med till följd av pressad lönsamhet. Under har andelen som fått nej på kreditförfrågningar till sin bank ökat till procent jämfört med föregående års procent. Det skiljer sig markant mot den långsiktiga historiska nivån som legat stabilt på procent. I år har vi för andra gången frågat lantbrukarna om de under föregående år har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsanstånd på grund av vikande lönsamhet. Totalt sett för riket är det procent som svarar att de minskat eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. Detta är en nedgång med två procentenheter sedan. Två procent svarar att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet men inte på grund av vikande lönsamhet, att jämföra med tre procent föregående år. Bryter vi ned svaren utifrån företagens omsättning visar resultatet att procent av lantbrukarna som omsätter över mkr har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet jämfört med procent. Siffran för de som omsätter från, mkr till, mkr är procent vilket är samma nivå som för. Vid en jämförelse mellan produktionsgrenarna så är fördelningen relativt jämn bland de olika inriktningar som begärt amorteringsanstånd eller minskat sin amortering under. Vid en jämförelse av företag utifrån om de har gårdsarrende, delvis gårdsarrende eller ej gårdsarrende så har de med gårdsarrende betydlig högre andel som minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet, procent jämfört med procent för de med delvis arrende och ej arrende. Fördelningen baserat på bolagsformerna visar på att 8 procent av både enskilda firmor och aktiebolag har begärt ändring av amortering. STYRRÄNTAN KVAR PÅ LÅG NIVÅ UNDER Styrräntan för sänktes i slutet av året och uppgick strax efter årsskiftet när undersökningen gjordes till historiskt låga procent. Avsaknad av inflation i Euroområdet och i även i Sverige pressade Riksbanken att för första gången införa noll-ränta i Sverige. Läget på arbetsmarknaden i Sverige har förbättrats och förtroendet hos svenska hushåll och företag ligger kvar på en hög nivå. Swedbank och sparbankernas prognos är en fortsatt mycket låg ränta under de närmaste åren. TABELL Jordbrukets skuldsättning 8 9 Landshypotek 98 9 8 8 88 Swedbank/sparbankerna 9 98 9 8 8 8 89 99 Danske bank/östgöta enskilda 9 8 9 9 9 Nordea 9 89 9 8 Länsförsäkringar Bank 9 8 88 8 8 99 SEB 9 8 9 9 8 9 98 88 Övr. banker/kreditinstitut 9 8 9 8 8 Leverantörskrediter 9 Släktlån 9 Övrigt Summa 8 8 89 9 98 9 SIFFRORNA I TABELLEN ÄR BANKERNAS EGNA UPPGIFTER OM UTLÅNINGEN. KRITERIUM FÖR ATT ETT LÅN SKA RÄKNAS MED ÄR ATT UTLÅNINGEN SKA AVSE PRIVATÄGT JORD- OCH SKOGSBRUK MED VERKSAMHET SOM RYMS I SNI-KODSYSTEMET FÖR JORD OCH SKOG. ÖVRIGA UPPGIFTER I TABELLEN ÄR SKATTADE VÄRDEN. KÄLLA: EGEN BEARBETNING OCH SCB LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Konkurrenskraft För första gången har vi ställt frågan Hur bedömer du att ditt företags konkurrenskraft är? Svarsalternativen var mycket god, ganska god, ganska dålig, mycket dålig eller vet ej. Totalt har procent svarat att den är mycket god, 8 procent att den är ganska god, procent att den är ganska dålig och 9 procent att den är mycket dålig. Se TABELL. Det är stora skillnader mellan könen. Bland männen svarar procent att konkurrenskraften är mycket eller ganska god medan det bland kvinnorna är procent som har samma uppfattning. procent av kvinnorna är tveksamma till hur deras företags konkurrenskraft är jämfört med männens procent. De lite större företagen tycker i större utsträckning att de är konkurrenskraftiga. Bland företagen som omsätter mellan - mkr svarar 8 procent att deras konkurrenskraft är mycket eller ganska god och procent att den är mycket dålig. Se DIAGRAM. Det är främst de yngre som anser att deras företag har god konkurrenskraft. Av de som är under år svarar procent att de har god eller mycket god konkurrenskraft medan procent svarar att den är mycket dålig. Motsvarande siffror för de som är - år är att procent svarar mycket god eller god och procent svarar mycket dålig. Se DIAGRAM. Den produktion som ser sig ha bäst konkurrenskraft är grisköttsproduktion där 8 procent svarat att konkurrenskraften är mycket god eller god. Därefter kommer ägg/fjäderfä med 8 procent och trädgårdsväxter med procent. Motsvarande siffror är för mjölkproduktion procent, nötköttsproduktion 9 procent, växtodling procent och lamm/fårproduktion procent. FÖRETAGSFORM Antalet aktiebolag fortsätter att öka. Det är i årets undersökning procent som driver sin verksamhet som AB mot 8 procent i föregående års undersökning. Det är främst kvinnorna som väljer AB som företagsform. Av kvinnorna är det procent som bedriver sin huvudsakliga verksamhet som AB. Den företagsform som minskat är handelsbolag, det är nu procent som uppger att de driver sin verksamhet som HB. TRIVSEL OCH ANSTÄLLDA Trivseln med jobbet som lantbrukare är fortfarande mycket hög. Det finns dock skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Bäst trivs de som är under år, där svarar hela 8 procent att de trivs mycket bra. I åldersintervallet - år är det procent som trivs mycket bra. Detta kan jämföras med snittet procent. Andelen lantbruksföretag med anställda är oförändrat procent. Flest företag med anställda finns bland de som drivs av åldersgruppen - år, där har procent av företagen en eller flera anställda. DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft i förhållande till omsättning 8 Lantbrukare som driver företaget i aktiebolag, AB, upplever sin konkurrenskraft som starkare än de som driver företaget som enskild firma, EF, 8 procent jämfört med procent anser att deras konkurrenskraft är mycket god. Se TABELL. De lantbrukare som upplever konkurrenskraften som mycket dålig är flest bland EF på 9 procent och lägre procent bland de som driver AB.,,,, MYCKET GOD GANSKA GOD GANSKA DÅLIG MYCKET DÅLIG TVEKSAM, VET EJ TABELL Lantbrukarnas bedömning av konkurrenskraften uppdelat på företagsform Totalt Enskild firma Aktiebolag Mycket god 8 DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft i förhållande till ålder 8 Ganska god 8 9 Ganska dålig MYCKET GOD GANSKA GOD GANSKA DÅLIG Mycket dålig 9 9 Vet ej 8 8 - MYCKET DÅLIG TVEKSAM, VET EJ LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Vikande lönsamhet i sex av sju regioner Lönsamheten har vänt nedåt i sex av sju regioner. Endast i region har fler lantbrukare uppgett att lönsamheten är god eller mycket god jämfört med våren. REGIONERNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET I samtliga regioner är lönsamhetsindex negativt och i sex av sju regioner anser lantbrukarna att lönsamheten har blivit sämre jämfört med våren. Endast i Region syns en förbättring jämfört med föregående år. Se DIAGRAM. De heldragna linjerna i diagrammet visar förändringen av den upplevda lönsamheten mellan åren, medan den streckade linjen visar lantbrukarnas prognos inför våren. De regioner som upplever att lönsamheten är bäst i årets undersökning är Region och med ett lönsamhetsindex på minus och minus. Lägst lönsamhetsindex har Region på minus. Den största försämringen har skett i Region som gått från plus våren till minus våren. En försämring med 9 procentenheter. Samtliga regioner tror på en positiv utveckling av lönsamheten det kommande året. Den största förändringen finns i Region där skillnaden är procentenheter utifrån utfallet våren. Högst tro på god lönsamhet finns i Regionerna och där nettoindextalen är minus 9 respektive minus. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet, regionsvis samt prognos - - - - - - - -8 Prognos Lägst förhoppningar har lantbrukarna i region där prognosen för lönsamhetsindex är minus. Lantbrukarna har fått frågan Hur skulle du beskriva lömsamheten i ditt lantbruksföretag..?. Fördelningen mellan svaren presenteras i DIAGRAM. Procentandelen som svarar att de har pengar kvar till framtida investeringar och som har den bästa lönsamheten skiljer sig mellan regionerna. Högst värde har Region och där procent anger det svaret. I Region upplever procent att de har motsvarande lönsamhet. Så pass dålig att verksamheten oftast går med förlust anger liksom föregående år flest i Region med procent. procent uppger Så dålig att du måste sluta som lantbrukare i Regionerna, och. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN PÅ REGIONNIVÅ Högst benägenhet till åtgärder för att förbättra lönsamheten finns i Region där lantbrukarna i genomsnitt planerar för,9 åtgärder för att förbättra lönsamheten. Se DIAGRAM. Lantbrukarna i Region är de som planerar minst antal åtgärder och i Region finns de lantbrukare där flest inte tänker göra några åtgärder alls, procent. Öka arbetet utanför lantbruksföretaget är störst i Region där procent uppger detta. Att öka produktionen i befintliga driftsgrenar är störst i Region och med procent. Den största avvecklingen av någon verksamhet finns i Region där procent har sådana planer medan procent av lantbrukarna i Region planerar för att börja med en ny verksamhet. I Region och vill respektive procent effektivisera produktionen. Att öka samarbetet med andra lantbruksföretag är störst i Regionerna och med procent och lägst i Region med procent. Intresset för att förädla och sälja direkt till konsument är högst i Region där nästan en fjärdedel, procent skulle vilja utveckla det. Intresset för kvalitetssystem är högst i Region med procent. I Region och vill respektive procent av lantbrukarna terminsäkra inköp och försäljningar och lantbrukarna i dessa regioner har också de högsta värdena på att öka omvärldsbevakningen respektive procent. DIAGRAM Så upplever lantbrukarna sin lönsamhet, regionvis SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN SAMT ATT DU KAN SPARA PENGAR FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR. SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN VARKEN BRA ELLER DÅLIG MEN TÄCKER ALLA LÖPANE UTGIFTER SÅ PASS DÅLIG ATT DU NÄTT OCH JÄMT FÅR VERKSAMHETEN ATT GÅ IHOP. SÅ PASS DÅLIG ATT VERKSAMHETEN OFTAST GÅR MED FÖRSLUST SÅ DÅLIG ATT DU MÅSTE SLUTA SOM LANTBRUKARE DET NÄRMASTE ÅRET DIAGRAM Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionsvis ÖKA ARBETET UTANFÖR LANTBRUKSFÖRETAGET ÖKA PRODUKTIONEN I BEFINTLIGA DRIFTSGRENAR AVVECKLA NÅGON VERKSAMHET BÖRJA MED NY VERKSAMHET EFFEKTIVISERA PRODUKTIONEN ÖKA SAMARBETET MED ANDRA LANTBRUKSFÖRETAG ÖKA FÖRÄDLINGEN/ DIREKTFÖRSÄLJNINGEN TILL KONSUMENTERNA SATSA PÅ ETT KVALITETSSYSTEM TERMINSÄKRA INKÖP OCH FÖRSÄLJNINGAR ÖKAD OMVÄRLDSBEVAKNING ATT ANVÄNDA VID FÖRHANDLING OCH AFFÄRSPLANERING 8 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Mest investeringar i region Det gångna året har företagarna i Region investerat flitigast, och flest investeringar planeras också i Region. Minst investeringsbenägna det kommande året är lantbrukarna i Region med procent. Intresset för att investera i någon kompletterande verksamhet avtar i samtliga regioner. Andelen lantbrukare som det gångna året investerat i maskiner, djurstallar eller andra byggnader är något större i årets undersökning än för ett år sedan, procent i jämförelse med procent. Flest maskininvesteringar planerades ifjol av lantbrukarna i Region och. Andelen spontana maskininköp blev störst i Region där planerna för att investera under var procent medan utfallet blev procent. Se DIAGRAM och DIAGRAM. Flest företag som gjort djurstallsinvesteringar finns i Region med procent, men störst planer för det kommande året har företagarna i Region där 9 procent planerar djurstallsinvesteringar. Minst planer för djurstallsinvesteringar det kommande året har företagen i Region, i motsats till för ett år sedan då företagen i Region med procent var de som i störst utsträckning planerade djurstallsinvesteringar. I årets undersökning svarar procent av lantbrukarna att de gjort övriga byggnadsinvesteringar det gångna året. Störst planer för byggnadsinvesteringar förutom djurstallar det kommande året anger lantbrukarna i Region. I Region har procent och i Region har procent av lantbrukarna investerat i jordbruksmark, att jämföra med procent i snitt i riket. Minst genomförda markaffärer har liksom föregående år gjorts av lantbrukarna i region, endast procent har köpt till mark. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Intresset för att utveckla nya affärsmöjligheter avtar i samtliga regioner, störst är liksom föregående år intresset i Region där procent av de tillfrågade lantbrukarna planerar att investera i kompletterande verksamhet. Störst är även i år intresset för att investera i någon form av entreprenadverksamhet, dock inte längre i alla regioner. I Region är istället intresset störst för att investera i förädling av gårdens produkter, procent, följt av energiproduktion, 8 procent. I Region är intresset för att investera i annan kompetterande verksamhet lika stort som intresset för att investera i entreprenadverksamhet, procent. Många lantbrukare i Region är intresserade av att investera och utveckla flera olika nya affärsmöjligheter parallellt det kommande året. Intresset för att utveckla energiproduktion är störst i Region, följt av Region, detsamma gäller försäljning på gården. Intresset för någon form av hästverksamhet har avtagit från föregående år, störst är intresset fortfarande i Region emedan det är mindre än procent i Region. Däremot är intresset för att investera i turismverksamhet störst i Region med 9 procent. Se DIAGRAM. DIAGRAM Investeringar regionvis under BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER DIAGRAM Andel företag regionvis, benägna till nya affärsmöjligheter ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET DIAGRAM Planerade investeringar regionvis ENTREPRENAD HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN 8 BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER TURISM ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 9
Lantbrukarna i region upplever att de har störst konkurrenskraft Ser man på konkurrenskraften regionvis är det Region som anser sig ha störst konkurrenskraft, där anser procent att konkurrenskraften är mycket god eller ganska god. I Region är det procent som upplever liknande konkurrenskraft. Den region där flest tycker att de har ganska eller mycket dålig konkurrenskraft är Region. Där svarade procent att de idag bedömer sitt företags konkurrenskraft som mycket dålig eller ganska dålig. Se DIAGRAM. FRAMTID Det är stora skillnader mellan de olika regionerna när lantbrukarna svarar på frågan om hur man tror att förutsättningarna för lantbruket ser ut i bygden i ett femårsperspektiv. Mest negativt är det i Region där procent tror att förutsättningarna blir sämre. I Region är andelen som tror på sämre förutsättningar procent. Positivast är lantbrukarna i Region där procent tror på bättre eller oförändrade förutsättningar. Se DIAGRAM. KVALITETSSYSTEM Det vanligaste kvalitetssystemet är KRAV eller Demeterförbundet där procent av Sveriges lantbrukare uppger att de tillhör det systemet. Sett utifrån regionerna finns det dock skillnader. Svenskt Sigill eller IP-odling är störst i Regionerna och där procent uppger att de bedriver delar eller hela produktionen enligt de kvalitetssystemen. Se DIAGRAM. KRAV eller Demeterförbundet är störst i Region med 9 procent och SMAK är störst i Regionerna och med 9 procent. MJÖLKPRODUKTIONENS FÖRÄNDRING I Region planerar procent av mjölkproducenterna att öka sin mjölkproduktion. Det är högst i landet och kan jämföras med snittet procent och Region där inga mjölkproducenter ifrån undersökningen har några sådana planer. Den region där flest mjölkproducenter planerar för att avveckla och upphöra med produktionen är i Region där procent av lantbrukarna uppger detta. I Region finns flest mjölkproducenter, 8 procent som inte planerar någon förändring. DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft, regionvis DIAGRAM Fördelning av kvalitetssystem, regionvis DIAGRAM MYCKET GOD GANSKA GOD GANSKA DÅLIG MYCKET DÅLIG TVEKSAM, VET EJ Fördelning av hur lantbrukarna ser på förutsättningarna i ett femårs perspektiv, regionvis 8 INGET KVALITETSSYSTEM SVENSKT SIGILL, IP-ODLING KRAV ELLER DEMETERFÖRBUNDET SMAK EU EKOLOGISKT ANNAT ÄN OVANSTÅENDE KVALITETSSYSTEM TVEKSAM, VET EJ DIAGRAM Mjölkproduktionens förändring, regionvis 8 BÄTTRE OFÖRÄNDRADE SÄMRE TVEKSAM, VET EJ UPPHÖR MINSKAR OFÖRÄNDRAD ÖKAR LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
Regiontabell FRÅGOR TOTAL EF AB REGION REGION REGION REGION REGION REGION REGION Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag idag? Är den..? Räcker till löpande utgifter, lön och investeringar 9 9 8 8 9 9 Räcker till löpande utgifter och lön 8 9 9 9 8 9 Räcker till löpande utgifter 9 9 8 9 8 Räcker till löpande utgifter 9 8 9 Går oftast med förlust 8 8 9 8 8 8 9 Planerar du att, under de kommande månaderna, göra väsentliga investeringar i..? Byggnader exklusive djurstallar 8 9 8 8 8 Djurstallar 9 9 8 Maskiner 9 9 9 8 9 9 9 Bedömer du att lönsamheten idag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -9 - - Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar 8 8 8 9 9 8 8 Minskar 8 8 8 Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Ökar 9 9 9 Minskar 8 8 8 9 Kommer du att anställa ny personal inom två år? Ja 9 8 9 8 8 9 9 8 9 8 8 Nej 88 89 9 9 89 9 9 8 89 8 9 9 88 8 8 9 88 9 9 9 89 88 9 8 8 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA
SAMMANFATTNING AV LANTBRUKSBAROMETERN Tufft år väntar men lantbrukarna tror på lönsamhetsförbättring LÖNSAMHETEN Sju av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Det är en ökning med 9 procentenheter från föregående vår. Prognosen för visar att lantbrukarna är försiktigt positiva men de flesta tror ändå att lönsamheten kommer att vara dålig. Endast procent tror att lönsamheten kommer att bli god. Upplevd lönsamhet i förhållande till omsättning skiljer sig åt och det är företagarna med en omsättning mellan - miljoner som uppger att de har bäst lönsamhet. INVESTERINGARNA har varit ett försiktigt år gällande investeringar i både maskiner och byggnader. För det kommande året är planerade investeringar blygsamma, procent av lantbrukarna planerar för maskin- eller byggnadsinvesteringar det kommande året. Planerade maskininvesteringar ligger på en bottennivå med procent. Intresset för att investera i maskiner är störst bland de yngre. Grisköttsproducenterna är de lantbrukare som planerar för flest investeringar i djurstallar, procent jämfört med föregående års procent. UTLÅNINGEN OM STUDIEN Intervjuerna har skett mellan den 8 januari. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 98 och årets Lantbruksbarometer är den 8:e helårsupplagan. Två av Lantbruksbarometerns frågor till lantbrukarna gällande syn på lönsamheten ställs sedan även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Hösten. Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad lantbrukare, på hösten intervjuas lantbrukare. Arbetsgruppen för Lantbruksbarometern har bestått av Jimmy Larsson, Carl Dyrendahl och Helena Iacono från LRF Konsult samt Per Skargren och Stefan Johansson från Swedbank och Sparbankerna. Lantbrukarnas upplåning ökade med, miljarder kronor eller, procent under. Lantbruksnäringen har som helhet en hög soliditet, cirka procent. Spridningen i skuldsättning är stor och övervägande delen av de större intensiva producenterna har en lägre soliditet. procent av lantbrukarna har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsanstånd på grund av vikande lönsamhet. Det är en minskning med procentenheter. KONKURRENSKRAFT För första gången har lantbrukarna tillfrågats hur de bedömer företagets konkurrenskraft. procent har svarat att de anser att deras konkurrenskraft är god eller mycket god. Företag med högre omsättning upplever att de har större konkurrenskraft. Bland företag som omsätter - miljoner uppger 8 procent att deras konkurrenskraft är god. Yngre lantbrukare tycker att deras konkurrenskraft är bättre än sina äldre kollegor. REGIONERNA I samtliga regioner upplever de flesta lantbrukarna att lönsamheten är dålig och i sex av sju regioner uppger lantbrukarna att den blivit sämre jämfört med våren. Den största försämringen har skett i Region som gått från ett positivt lönsamhetsindex på till minus. Intresset för att terminsäkra är störst i regionerna och där respektive procent av lantbrukarna uppger detta som ett sätt att förbättra lönsamheten. Flest investeringar har gjorts i Region och för det kommande året är det samma region som har flest planer för nya investeringar. Besöksadress: Landsvägen Postadress: Sundbyberg Telefon: 8 8 9 www.swedbank.se Besöksadress: Franzénsgatan Postadress: Stockholm Telefon: www.lrfkonsult.se