Laborationsinstruktioner (A11)

Relevanta dokument
Övningar till datorintroduktion

Tentamen i Fotonik , kl

Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

Introduktion. Torsionspendel

DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN

Titrera. Pär Leijonhufvud

Arbete A1 Atomens spektrum

EXPERIMENTELLT PROV

Tentamen i Fotonik , kl

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

1 Förberedelseuppgifter

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Lösningar 15 december 2004

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Fotoelektriska effekten

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Livsmedelsverkets författningssamling

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

ph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) web: tel: fax:

Att göra i ordning en byrett för titrering

Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp

BESTÄMNING AV C P /C V FÖR LUFT

TMA226 datorlaboration

Kvantmekanik - Gillis Carlsson

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

Thomas Önskog 28/

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

5. Bestämning av cesiumaktivitet

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

TNM059 Grafisk teknik Laboration 4 - Färg

Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot:

Blandade problem från elektro- och datateknik

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005

Uppgift 1. (SUBPLOT) (Läs gärna help, subplot innan du börjar med uppgiften.) 1 A) Testa och förklara hur nedanstående kommandon fungerar.

1. Övre lock 1 2. Display/Fönster 2 3. Nedre lock 3 4. Batterilock 4 5. Solenoid Dränering Ventilvred 9. 8.

När man vill definiera en matris i MATLAB kan man skriva på flera olika sätt.

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

TEM Projekt Transformmetoder

Övningsuppgifter till Originintroduktion

GAMMASPEKTRUM Inledning

Uppgift 1: När går en glödlampa sönder?

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

1. Sprängskiss. 2. Montering av automatventilen

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1. Mätning av gammaspektra

EXPERIMENTELLT PROV

Tentamen i Fotonik , kl

Astral Sel Basic Saltgenerator

Laboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning

REGLERTEKNIK Laboration 3

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

Öppning av stugan i Väjern

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Vågrörelselära och optik

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG FH Konjugerade molekyler

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete

Analys av tandmaterial

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Tentamen i Miljö och Matematisk Modellering för TM Åk 3, MVE345 MVE maj 2012,

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF

Fråga 1. Vuxen. Barn. Vilket telefonnummer ska du ringa om du behöver hjälp av brandkår, polis eller ambulans? Vad är det första du ska berätta när du

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

WALLENBERGS FYSIKPRIS

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

Envariabelanalys 5B Matlablaboration

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Transkript:

Laborationsinstruktioner (A11) Dan Fors, forsdan@chalmers.se Martin Wersäll, wersall@chalmers.se 2014-11- 18 Laborationsmoment 1. Kalibrering av utrustning med hjälp av Na. 2. Analys av kranvatten. 3. Analys av mineralvatten. 4. Analys av okänt prov X. 5. Analys av finstruktur uppsplittring av Li, Na, och K 6. Tidsmedelvärde av kvanttillstånd Kalibrering med hjälp av Na 1. Första steget i kalibreringen är att blanda till sina referenslösningar. Utgå från en 100 ppm (eller 500 ppm) Na- lösning och tillred tre stycken nya Na- lösningar med koncentrationerna 1, 2 och 4 ppm, där volymen för varje lösning ska vara ca 100 ml. Viktigt att tänka på: a) Att skölja samtliga bägare och mätglas med avjoniserat vatten innan ni blandar då dessa ofta kan innehålla rester från tidigare experiment. b) Att späda med avjoniserat vatten och ej kranvatten då detta innehåller Na. Ni kommer dessutom att behöva en bägare med endast avjoniserat vatten. Ställ de fyra olika bägarna så att ni vet i vilken ordning de står alternativt gör små lappar och lägg bredvid. Undvik att skriva på bägarna då de används i andra sammanhang. 2. Slå på strömmen till samtliga instrument (spektrometer, dator etc.) 1

Figure 1: A: Avjoniserat vatten, B: Kran för syrgas 3. Öppna kranen för syrgas. Öppna sedan ventil 1 vid acetylenkranen samt ventil 2 ovanför laborationsuppställningen vid utsugsfläkten, se Figur 2. Vrid acetylenkranen på väggen till dess att ni ser ett tryck på mätaren. Tänd eld på brännaren med hjälp av tändaren på bordet. Justera acetylenflödet så att lågan brinner med blå färg, se Figur 3. Placera sedan insugslangen i bägaren med det avjoniserade vattnet. Figur 2: A: Ventil 1, B: Acetylenkran, C: Tryckmätare 2

4. Justera positionen på den optiska fibern, relativt lågan, så att intensitetsutslaget blir optimalt. Notera att lågans avbildning innehåller en intensiv blå del som härrör från acetylengasen. Denna del av avbildningen ska inte hamna på fiberns öppning. Figur 3: Vänster: Brännare, Höger: Låga vid användning av avjoniserat vatten. 5. a) Byt ut bägaren med avjoniserat vatten mot bägaren med 1 ppm Na lösning. b) Använd nu spektrometern för att registrera ett spektrum med hjälp av programvaran Oceanview. Na har en karakteristisk dubbeltopp kring 589 nm. Var noga med att inte signalen satureras vid någon topp i det spektrala intervallet. Genom att justera integrationstiden i spektrometerns programvara kan man minska intensiteten (via Window à AcquisitionGroup à IntegrationTime). 6. När ni anser att ni har justerat integrationstiden till ett värde där ingen av topparna (1, 2, 4 ppm) satureras kan ni påbörja intensitetskalibreringen. Studera nu intensiteten hos dubbeltoppen kring 589 nm och var noga med att intensiteten för dubbeltoppen inte satureras för 4 ppm lösningen, men ej heller blir för svag för 1 ppm lösningen. 7. Studera hur intensiteten ändras mellan 1, 2 och 4 ppm Na lösningarna. Ser ni något samband i intensitetsökningen? Verkar det vara rimligt? Analys av kranvatten 1. Ni kommer nu att utnyttja den skala som ni nyss har uppmätt. Utgå från 10 ml kranvatten och späd till 100 ml med avjoniserat vatten. Bestäm sedan Na- halten med hjälp av laborationsuppställningen. 2. Svep genom våglängdsområdet zför det utspädda kranvattnet och undersök med hjälp av tabell vilka andra ämnen som är närvarande förutom Na. Hittar ni de ämnen som bör finnas i kranvatten? Hittar ni något som inte riktigt stämmer? Fundera i så fall vad orsaken till detta kan vara. 3

Analys av mineralvatten 1. Späd 10 ml mineralvatten till 100 ml med hjälp av avjoniserat vatten. Svep sedan över våglängdsområdet. Hur skiljer sig spektrumet från kranvatten? Finns det förhöjda halter av något ämne? Stämmer det med vad som finns beskrivet i innehållsförteckningen? Analys av okänt prov X 1. Bestäm innehållet av det okända provet. Bestäm sedan koncentrationen av minst ett ämne med hjälp av referenslösningarna som finns tillgängliga. Analys av finstrukturuppsplittring av Li, Na och K Genom att lokalisera en enskild spektrallinje ser man snabbt att det finns en så kallad linjebredd (pga Heisenbergs osäkerhetsprincip, Dopplereffekt osv). Intensitetsdistributionen för en sådan linje kan beskrivas med hjälp av en s.k. Lorentzian (γ/2)! f ω = A (ω ω! )! + (γ/2)! där ω är vinkelfrekvens, ω0 spektrallinjens frekvens, A en skalfaktor och γ en dämpnings konstant. Via en invers Fouriertransformation kan vi gå från frekvens- till tidsrummet. Således finner vi att f t = Aγ! 4 e!!! e!!!! f t ~ e!!!! vilket innebär att efter tiden T = 2/γ blir funktionen snart försumbart liten. Eftersom parametern γ beror på en mängd faktorer kan man inte enbart hävda att livstiden på det kvantmekaniska tillståndet hos atomerna är det man erhåller. Dock ger detta en inblick över hur man kan extrahera information om de kvantmekaniska tillstånden. 1. Med hjälp av den spektrala informationen kan man studera finstrukturuppsplittringen hos Li, Na och K. Storleken på denna energiuppsplittring beror bland annat på protonantalet Z i atomkärnan. Undersök vilket samband som existerar mellan energiuppsplittringen och protonantalet genom att studera dubbeltopparna hos Li, Na och K. Tips: Spara ner data från den erhållna spektrallinjen i exempelvis en ASCII- fil (Görs via: Save Graph to File). Skriv sedan ett kort program i Matlab som importerar dessa datavärden och plottar dem i en graf. Tänk på att ASCII filen innehåller värden, separerade av kommatecken, medan Matlab föredrar punkter. 4

Använd sedan Lorenzian funktionen för att uppskatta de nödvändiga parametrarna. Tänk på att Lorentzianen är en funktion av vinkelfrekvens (ω = 2πc/λ), medan de registrerade spektrumen i Ocenview ges av intensitetsutslag för olika våglängder. Tidsmedelvärde av kvanttillstånd 1. Spara ner data från den erhållna spektrallinjen i exempelvis en ASCII- fil. Skriv sedan ett kort program i Matlab som plottar dessa datavärden i en graf. Använd sedan Lorentzian funktionen för att uppskatta parametrarna A, ω0 och γ. Vad blir värdet på de extraherade parametrarna? Verkar de rimliga? Vad blir det motsvarande värdet på livstiden T? Städning 1. Stäng av acetylenkranen vid väggen först och låt lågan brinna ut. Stäng sedan ventil 1 och ventil 2. Stäng sedan av syrgasen. 2. Skölj av alla bägare och mätglas med avjoniserat vatten. 5