5. Bestämning av cesiumaktivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. Bestämning av cesiumaktivitet"

Transkript

1 5. Bestämning av cesiumaktivitet (Med hjälp av effektivitetskurva för NaI-detektor) 5.1 Laborationens syfte Att bestämma aktiviteten från Cs och 137 Cs i ett prov som tagits på livsmedel, växter eller liknande. I laborationen ingår en effektivitetskalibrering av detektorn. Alternativt kan man använda sig av en tidigare utförd effektivitetskalibrering. 5.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, kalibreringslösning ( 152 Eu), avkok från renlav eller renkött eller eget prov som insamlats utanför skolan. 5.3 Teori På grund av kärnvapenproven och olyckan i Tjernobyl kan man i vissa delar av Sverige hitta mätbara halter av 137 Cs och Cs. Figur 10 visar ett gammaspektrum från ett prov som innehåller dessa isotoper. Tillhörande sönderfallsscheman ges i figur 11. Antal gamma under 3 tim 45 min M 2000 Cs Gammaspektrum från renkött subtraherat med bakgrundsspektrum Cs 1000 N Cs 500 0,3 0,6 0,9 1,2 1,5 Figur 10. Energi 22

2 Tittar man närmare på spektret i figur 10 upptäcker man att NaI-detektorn inte förmår att lösa upp alla energier, dvs motsvarande fototoppar går in i varandra. De mindre vanliga (= svagare) övergångarna döljs dessutom av de vanligare (= starkare). Trots att inte alla övergångarna syns i spektret måste man ta hänsyn till att de finns. Se figur 11 som visar sönderfallsscheman för 137 Cs och Cs. T 1/2 = 30 y T 1/2 = 2,06y Cs 27% 2,5% 71% β - 1,37 (11) 0,80 (32) 0,57(57) 1,04 (42) 0,476 (58) 0,80 1,17 (19) 0,56 (81) 1,97 1,64 1,40 1, Cs 93,5% 0,662 0,662 0,60 0,60 6,5% 137 Ba(stabil) Ba(stabil) 0 Figur 11. De gammaenergier som är av intresse i 137 Cs- och Cs-sönderfallet ges i sammanställningen nedan. Procent-talen bakom energierna i sammanställningen anger hur många procent av sönderfallen som leder till respektive gammaövergångar. Cs 0,563 MeV 8,4 % (se figur 10 vid M-toppen) 0,569 MeV 15,9 % 0,600 MeV 97,5 % totalt 121,8 % Cs 0,796 MeV 85,7 % (se figur 10 N-toppen) 0,802 MeV 8,8 % totalt 94,5 % 137 Cs 0,660 MeV 84,1 % (se figur 10 M-toppen) 23

3 Med hjälp av sönderfallsscheman i figur 11 kan man kontrollera dessa procenttal. För 0,66 MeV-övergången i 137 Ba blir procenttalet lägre än det tal som ges i figur 11 för procenten betasönderfall som går till motsvarande nivå. Skillnaden (9,4% per sönderfall) avges som elektronstrålning (s k inre konversionselektroner). Med hjälp av fototopparna som hör till 0,796 och 0,802 MeV övergångarna i Ba kan man bestämma Cs-aktiviteten i provet. Förutsatt att man känner till detektorns effektivitet vid 0,8 MeV. Detektorn energi- och effektivitetskalibreras med hjälp av en 152 Eu-kalibreringslösning. Eftersom man inte kan lösa upp dubbeltoppen (märkt M i figur 10), som svarar mot övergångar i både Cs och 137 Cs, använder man sig av toppen märkt N för att bestämma hur stor andelen av Cs är i dubbeltoppen märkt M. Genom att subtrahera detta bidrag från Cs i dubbeltoppen fås intensiteten för 0,66 MeV övergången från 137 Cs-sönderfallet. Antag att antalet pulser i toppen märkt N är N, vilket svarar mot X sönderfall av Cs: X = N/(k 0,8 0,945) (1) Om M är lika med antalet pulser i toppen märkt M, som svarar mot övergångarna 0,56 + 0,57 + 0,60 + 0,66 MeV fås: Y = M - X 1,218 k 0,6 (2) där Y är antalet pulser i toppen märkt M som härrör från 137 Cs-sönderfall. 137 Cs-aktiviteten A i provet kan sedan beräknas enligt följande: A = Y/(0,841 t k 0,66 ) (3) Cs-aktiviteten B ges av: där t är mättiden för provet. B = X/t (4) 24

4 5.4 Utförande Energi- och effektivitetskalibrering Ta upp ett spektrum från 152 Eu-lösningen. Mättiden cirka 10 minuter. Längre mättid ger större noggrannhet på effektivitetskalibreringen. Ta sedan upp ett bakgrundsspektrum under lika lång tid. Subtrahera bakgrunden från kalibreringsspektret och energikalibrera spektret med 0,344 och 1,41 MeV topparna. Se figur 12. Figur 13 visar motsvarande sönderfallsschema. Antal gamma under 23 min , ,344 0,78 0,96 1,09 + 1,11 1, ,245 Delförstoring 0,4 0,8 1,2 Energi Figur Eu-spektrum. Elektroninfångning (73%) 1,41 1,11 (77) 0,87 (23) 1,09 (41) 0,96 (58) 0,244 0,122 T 1/2 = 13 y 152 Eu 25% 13% 17% 0,9% 22% 8% β (27%) 0,78 (94) 0,368 (6) 0,411 0, Sm 152 Gd Figur

5 För effektivitetskalibreringen använder man sig av gammaövergångarna i tabellen nedan. Tabellen ger motsvarande antal gammakvanta per 152 Eu-sönderfall. Kalibreringslinjer i 152 Eu Energi Antal gamma kvanta per sönderfall 0,122 0,307 0,245 0,079 0,344 0,272 0,78 0,133 0,96 0,145 1,41 0,214 Med hjälp av tabellen kan man räkna ut gammaaktiviterna för de olika övergångarna. Exempel: Kalibreringslösningen innehåller en 152 Eu-aktivitet på Bq. Antal gammakvanta med energin 0,344 MeV är då ,272 = 544 stycken per sekund. Det vill säga gammaaktiviteten för 0,344 MeV-övergången är 544 Bq. 152 Eu-aktiviteten i lösningen(bq):... Mättid(s):... Gammaaktiviteten för 0,122 MeV-övergången är :... Gammaaktiviteten för 0,245 MeV-övergången är :... Gammaaktiviteten för 0,344 MeV-övergången är :... Gammaaktiviteten för 0,78 MeV-övergången är :... Gammaaktiviteten för 0,96 MeV-övergången är :... Gammaaktiviteten för 1,41 MeV-övergången är :... 26

6 Bestäm arean för de olika kalibreringstopparna och för in dessa värden i tabellen nedan. Effektiviteten fås genom att dividera antalet pulser per sekund i en fototopp med motsvarande gammaaktivitet. Fullborda tabellen och rita med hjälp av tabellvärdena en kalibreringskurva med effektiviteten som funktion av gammaenergin. ENERGI GAMMAAKTIVITET (Bq) ANTAL PULSER I FOTOTOPPEN ANTAL PULSER PER SEK I FOTOTOPPEN EFFEKTIVITET (%) 0,122 0,244 0,344 0,78 0,96 1,41 Avläs ur diagrammet effektiviteten vid följande energier: Effektiviteten vid 0,6 MeV:... Effektiviteten vid 0,66 MeV:... Effektiviteten vid 0,8 MeV:... Mät därefter det okända provet så lång tid att topparna av intresse syns tydligt, dvs den statistiska variationen inte är störande. Mättiden beror alltså provets styrka. För lavavkoket är en lämplig mättid minuter, för köttavkoket minuter. Bakgrundsspektret tas sedan under lika lång tid. Subtrahera bakgrundsspektret och bestäm arean för topparna markerade med M och N i figur 10. Antalet pulser i toppen märkt M (= M):... Antalet pulser i toppen märkt N (= N):... Mättiden (= t):... Beräkna därefter Cs- och 137 Cs- aktiviteten i provet enligt teoriavsnittet. Uträkningarna redovisas tillsammans med resultatet. 27

3 NaI-detektorns effektivitet

3 NaI-detektorns effektivitet 3 NaI-detektorns effektivitet (Bestämning av aktiviteten i en K-lösning) 3.1 Laborationens syfte Att bestämma NaI-detektorns effektivitet vid olika gammaenergier. Att bestämma aktiviteten i en K-lösning.

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.

7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7 Comptonspridning 7.1 Laborationens syfte Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, spridare av aluminium, koppar eller stål, blybleck

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning 8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012 Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Utförd den 30 mars 2012 Rapporten färdigställd den 12 april 2012 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Utförande 3 2.1 Efterbehandling.......................... 3 2.1.1 Bestämning

Läs mer

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla

Läs mer

Lärarhandledning GDM 10 Version 1.0

Lärarhandledning GDM 10 Version 1.0 Lärarhandledning GDM 10 Version 1.0 P.O. Box 15120, SE-750 15 UPPSALA, SWEDEN Phone: +46 18 480 58 00, Fax: +46 18 555 888 E-mail: info@gammadata.se, Internet: www.gammadata.net Innehåll GDM 10 Lärarhandledning

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Laborationsrapport neutronaktivering

Laborationsrapport neutronaktivering Laborationsrapport neutronaktivering Av Daniel Tingdahl. Medlaborant: Lennart Olofsson Sammanfattning I denna laboration bestämdes dels halveringstiden för 116m In, dels reaktionstvärsnittet för termiska

Läs mer

Dataanalysrutiner för gammaspektroskopi

Dataanalysrutiner för gammaspektroskopi 137 Cs i Svamp Dataanalysrutiner för gammaspektroskopi Examensarbete C i fysik 15 hp, avdelningen för tillämpad kärnfysik David Nordman Handledare: Erik Andersson Sundén Ämnesgranskare: Cecilia Gustavsson

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 10 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 20 Problem 42.1 Vad är det orbitala rörelsemängdsmomentet, L, för en elektron i a) 3p-tillståndet b) 4f-tillståndet? Det orbitala rörelsemängdsmomentet

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar 1. Den ryska fysikern P.A. Čerenkov upptäckte att om en partikel rör sig snabbare än ljuset i ett medium, ger den ifrån sig ljus. Denna effekt

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Strålning Radioaktivitet och strålskydd

Strålning Radioaktivitet och strålskydd ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och projekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet

Läs mer

KF-II: Gammaspektroskopi

KF-II: Gammaspektroskopi Laboration i Kärnfysik 1. Inledning 1.1. Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1. Innehållsförteckning 1.2. Läsanvisningar 1.3. Labuppgifter 2. Teori 2.1. Emission av γ-kvanta och inre konversion 2.2. γ-strålnings

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Strålning. Laboration

Strålning. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och miniprojekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl Lösningar till tentaen i Kärnkei ak den januari 000 kl 0845-145 Del A 1 Sönderfall av 1Pb leder till sönderfallskedjor so slutar på 08Pb a) Vilka grundänen förekoer i dessa korta kedjor? (3p) Svar: Po,

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken

Läs mer

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd 2015 Laborationen Strålning av Nina Reistad är licensierad under

Läs mer

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13 Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 03 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R r 0 A 3 får vi R. 6 3 3. 0 fm, R. 0 /

Läs mer

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13 Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 0 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8 O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R = r 0 A 3 får vi R =. 6 3 = 3. 0 fm, R

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Matematik CD för TB = 5 +

Matematik CD för TB = 5 + Föreläsning 4 70 a) Vi delar figuren i två delar, en triangel (på toppen) och en rektangel. Summan av dessa två figurers area ger den eftersökta. Vi behöver följande formler: A R = b h A T = b h Svar:

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Frågor att diskutera och fundera över Kapitel 1, Basic concepts. Kapitel 3, Nuclear properties. Studiematerial till kärnfysik del I.

Frågor att diskutera och fundera över Kapitel 1, Basic concepts. Kapitel 3, Nuclear properties. Studiematerial till kärnfysik del I. Frågor att diskutera och fundera över Kapitel 1, Basic concepts 1. I atomfysik finns en heltäckande teori som kan sammanfatta alla fenomen kvantelektrodynamik, men vilken är den motsvarande fundamentala

Läs mer

Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning

Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning KWD Nuclear Instruments AB, 611 29 Nyköping Telefon 0155-28 03 70 Telefax 0155-26 31 10 e-post info@kwdni.se www.kwdni.se GM1, GM2, GM2P Manual 1 1. BESKRIVNING

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Skolornas fysiktävling 1998 Finalens experimentella del Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Materiel: Heliumfylld ballong, stoppur, snörstump, små brickor med kända massor, brickor

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014 Tentamen i fysik B för tekniskt basår/termin VT 04 04-0-4 En sinusformad växelspänning u har amplituden,5 V. Det tar 50 μs från det att u har värdet 0,0 V till dess att u har antagit värdet,5 V. Vilken

Läs mer

Fältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673

Fältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Daniel Svensson Granskad av: Joakim Alström RAPPORT Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1 Kund

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken. Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 5 september 00 Konstanter och definitioner som gäller hela tentan: ev.607733. 0 9. joule kev 000. ev MeV 000. kev Gy joule kg N.. A 6.0367 0 3 mole Bq sec kbq

Läs mer

Bestäm med hjälp av en lämplig och välmotiverad approximation P (X > 50). (10 p)

Bestäm med hjälp av en lämplig och välmotiverad approximation P (X > 50). (10 p) Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1901, SF1905, SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, MÅNDAGEN DEN 17:E AUGUSTI 2015 KL 8.00 13.00. Kursledare: Tatjana Pavlenko, 08-790 84 66 Tillåtna hjälpmedel: Formel-

Läs mer

Laborationsinstruktioner (A11)

Laborationsinstruktioner (A11) Laborationsinstruktioner (A11) Dan Fors, forsdan@chalmers.se Martin Wersäll, wersall@chalmers.se 2014-11- 18 Laborationsmoment 1. Kalibrering av utrustning med hjälp av Na. 2. Analys av kranvatten. 3.

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

Fältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Luspen 1:158, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673

Fältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Luspen 1:158, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 Detaljplan för Del av Luspen 1:158, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 201-04-11 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström RAPPORT Detaljplan för Del av Luspen 1:158 Kund Storumans

Läs mer

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ. Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man

Läs mer

Precalibrated Ion Beam Identification Detector

Precalibrated Ion Beam Identification Detector Precalibrated Ion Beam Identification Detector Philippe Klintefelt Collet Rikard Lundmark Chalmers University of Technology 15 juni 2012 Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 1 / 19 Introduktion

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST! TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

RADIOAKTIVITET OCH STRÅLNING

RADIOAKTIVITET OCH STRÅLNING RADIOAKTIVITET OCH STRÅLNING 1 Inledning 1.1 Radioaktivt sönderfall och strålning Atomens kärna består av positivt laddade positroner och neutrala neutroner. Ett grundämne har alltid ett konstant antal

Läs mer

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01 Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt

Läs mer

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk

Läs mer

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider Gudrun Alm Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty

Läs mer

Miljögifter i sediment

Miljögifter i sediment Appendix 2: Sedimentdatering Koncentrationsprofiler av 137Cs i sediment samt bedömningar av sedimentationsförhållanden och sedimenttillväxt vid fem provlokaler i östra Mälaren och i Stockholms inre skärgård

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Tomografisk bestämning av termisk effekt i kärnbränslestavar. Förstudie

Tomografisk bestämning av termisk effekt i kärnbränslestavar. Förstudie Uppsala universitet Inst för strålningsvetenskap Oktober 1996 Tomografisk bestämning av termisk effekt i kärnbränslestavar Förstudie Staffan Jacobsson Svärd Peter Jansson Ane Håkansson Anders Bäcklin Sammanfattning

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

Laborationer i Modern fysik

Laborationer i Modern fysik IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Laborationer i Modern fysik 93FY41, 93FY47 Senast reviderad 2017 av Ingemar Persson Innehållsförteckning 1a Fotoelektrisk effekt 3 1b Rydbergs konstant 8

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Planering för Matematik kurs E

Planering för Matematik kurs E Planering för Matematik kurs E Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs E Antal timmar: 60 (0 + 0) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att E-kursen studeras på 60 klocktimmar.

Läs mer

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter ANVÄNDARMANUAL SGR Scintillation Gamma Radiameter INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Inledning 3 1.1) Inställningar för blåbetong 3 2) Instrumentet 4 3) Kraftförsörjning 5 4) Mätning 5 5) Instrumentinställningar

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod TANA21+22/ 30 september 2016 LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER 1 Inledning Vi skall studera begynnelsevärdesproblem, både med avseende på stabilitet och noggrannhetens beroende av steglängden. Vi

Läs mer

Övningsuppgifter omkrets, area och volym

Övningsuppgifter omkrets, area och volym Stockholms Tekniska Gymnasium 01-0-0 Övningsuppgifter omkrets, area och volym Uppgift 1: Beräkna arean och omkretsen av nedanstående figur. 4 7 Uppgift : Beräkna arean och omkretsen av nedanstående figur.

Läs mer

Fredrik Jonasson Björn Sparresäter

Fredrik Jonasson Björn Sparresäter TVE-F 18 024 Examensarbete 15 hp September 2018 Monte Carlo-simuleringar av germaniumdetektor för gammaspetroskopi Fredrik Jonasson Björn Sparresäter Abstract Monte Carlo-simuleringar av germaniumdetektor

Läs mer

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm 11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10

Läs mer

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser

Läs mer

Laborationer i Modern fysik

Laborationer i Modern fysik Linköpings universitet IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Laborationer i Modern fysik 93FY41, 93FY47 Rev Okt. 13 2 Laborationer i Modern fysik 1a Fotoelektrisk effekt 1b Rydbergs konstant

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8 Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Utvärdering av OSL-system - nanodot 2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika

Läs mer

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och

Läs mer