Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars
2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851 66 316 385 777 304 762 403 096 Kostnader -536 944-353 482-2 135 905-2 060 545-2 119 015 Avskrivningar -18 173-12 133-75 768-77 008-68 475 Nettokostnader -453 266-299 298-1 825 896-1 832 791-1 784 394 Skatteintäkter 386 786 257 857 1 547 142 1 539 316 1 545 340 Utjämnings-/statsbidrag 72 874 48 583 291 642 293 185 247 824 Finansiella intäkter 2 222 1 200 12 521 25 804 20 374 Finansiella kostnader -492-328 -1 966-1 906-5 679 Periodens resultat 8 124 8 014 23 443 23 608 23 465 Resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag (mål 2-3 %) 1,8 % 2,6 % 1,3 % 1,3 % 1,3 % Kommunens månadsresultat
3 Resultat nämnder/styrelse jan-mar jan-feb Prognos helår jan-dec 2009 (TKR) Kommunfullmäktige 41 67 66-104 Kommunstyrelsen 4 571 2 963 15 410 2 897 - KS gemensam 3 132 2 090 12 529 4 007 - Kommunledningskontoret 1 439 873 2 881-1 110 Barn- o utbildningsnämnden -55-317 -3 000 1 723 Kultur- o fritidsnämnden 148 130 432 2 775 Miljö- o byggnämnden 18 279 0 2 771 Nämnden för arbetsmarknad o vuxenutbildning (NAV) 1 818 1 267 0 946 Räddnings- o beredskapsnämnden -74-96 -13 467 Socialnämnden 3 190 2 979 171-4 561 Teknik- o servicenämnden -169-0 -1 700 961 - Fastighets- o servicekontoret 157 0 0-1 981 - Teknik- o gatukontoret -326 0-1 700 2 942 Överförmyndarnämnden 25 30 50-83 Summa nämnder/styrelse 9 513 7 302 11 416 7 792 Nämnder/styrelse månadsresultat
4 Kommentarer till ekonomiskt utfall Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari - mars på +8,1 mkr, med en helårsprognos om +23,4 mkr, vilket är lika med budget. I resultatet har skatteintäkterna beräknas utifrån utbetalt belopp för perioden. I årsbudgeten beräknades skatteintäkterna efter SKL:s prognos som är 7,6 mkr lägre. Till delårsrapporten januari april kommer en ny prognos av skatteintäkterna upprättas. Nämnderna redovisar totalt ett överskott på +9,5 mkr för perioden och +11,4 mkr för helåret. Teknikoch servicenämnden, barn- och utbildningsnämnden samt räddnings- och beredskapsnämnden redovisar negativt resultat, övriga positivt resultat. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett mindre underskott för perioden och en prognos på -3 mkr. En helårsprognos i mars är alltid vansklig beroende på bl.a. att barnplaceringarna för hösten ännu inte är klara. De prognoser som är gjorda för mars för arbetsledarna på grundskola/förskola visar på ett sämre resultat än det har gjort på många år. Arbetet med att försöka rätta till de prognostiserade underskotten för arbetsledarna har påbörjats. Teknik- och servicenämnden redovisar ett mindre underskott för perioden och en prognos på -1,7 mkr. Teknik- och gatukontoret - Offentlig belysning och inbetalning av parkeringsavgifter bedöms ge underskott mot budget. Vinterväghållningen har varit omfattande hittills under året, prognosen pekar på ett underskott på -4 mkr. För att klara kostnadsökningar inom vinterväghållning och offentligbelysning planeras indragningar av barmarksunderhållet och återhållsamhet inom all verksamhet. Underskottet beräknas då stanna vid 1,7 Mkr. Ska hela underskottet klaras inom ram krävs synbara neddragningar som gör det svårt att klara lagstadgade krav. Fastighets- och servicekontoret redovisar totalt ett överskott för perioden som beror på kapitaltjänsten med 157 tkr, för helåret prognostiseras ett noll resultat. Mark och skog och städenheten prognostiserar ett överskott, medan produktion prognostiserar ett underskott och måltidsservice ett noll resultat. Lokaler och bostäder håller inne underhåll för att täcka oförutsedda kostnader så som minskade hyresintäkter från bostäder och ökade kostnader för snöröjning. Återhållsamhet gäller för alla verksamheter. Räddnings- och beredskapsnämnden resultat för perioden visar på ett litet underskott. För helåret pekar resultatet på ett mindre underskott. Verksamheten följer i stort uppsatta mål och handlingsprogram. Socialnämnden redovisar ett överskott för perioden på +3,2 mkr och ett mindre överskott i helårsprognosen. Försörjningsstödet går med ett överskott på 0,9 mkr under årets tre första månader. Under den senaste månaden har försörjningsstödet ökat kraftigt, från 1,6 mkr i februari till 2,6 mkr i mars, vilket är den största utbetalningen hittills under en enskild månad. Orsaker till detta är vinterns höga elkostnader samt att flera ungdomar kommit in i systemet. I årsprognosen är det beräknat ett överskott på 3 mkr, vilket är mycket osäkert. Vård och behandling av unga har försämrat resultatet under mars månad, detta på grund av ett ökat antal nya placeringar samt att de befintliga placeringarna har blivit dyrare än beräknat. Vård och behandling av vuxna har också ett försämrat resultat jämfört mot föregående månad. Det är främst institutionsvården som drar ner resultatet. Personlig assistans har fått ett ökat antal timmar, dessutom nya ärenden vilket försämrar resultatet för helåret Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning redovisar ett överskott på +1,8 mkr för perioden. Överskottet beror på att subventionerade anställningar inte nyttjas till fullo. Deltagare anvisas inte i beräknad utsträckning av Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Dessutom föreligger platsbrits på arbetsplatser av social karaktär på grund av rationaliseringar och omorganisationer inom kommunens förvaltningar. Bedömningen görs att dessa problem kommer att lösas under året och att medlen kommer att förbrukas. Förvaltningen lämnar en nollprognos för året.
5 Öppet arbetslösa i Piteå Ett av kommunens nyckeltal på övergripande nivå är att andel öppet arbetslösa ska vara högst 4 %. I mars var den öppna arbetslösheten 4,5 %, vilket är desamma som mars månad 2009. Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick i februari till 5,0 %, vilket är 3,3 procentenheter lägre än samma månad 2009. Ungdomsarbetslösheten Kommunen har även som mål att ungdomsarbetslösheten (obalansen) i kommunen ska minska. I mars var den öppna arbetslösheten för ungdomar 5,0 % och det var 12,8 % sökande i program med aktivitetsstöd, dvs. den totala obalansen var 17,8 %. I länet var den öppna arbetslösheten 5,1 % och sökande i program med aktivitetsstöd 12,3 %, dvs. den totala obalansen var 17,4%. Obalansen är alltså högre i Piteå än i länet.
6 Piteå kommuns befolkning 41 000 2008 2009 40 950 40 900 40 850 40 800 40 750 40 700 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Ett av kommunens övergripande strategiska mål är att Piteå år 2020 ska ha 45 000 invånare. I februari är befolkningen 40 839, vilket är en minskning med 21 personer sedan årsskiftet. Antal timmar arbetade av timanställda Antal timmar som utförs av timanställda är ett nyckeltal på övergripande nivå, där målsättning är att antal timmar ska minska. För perioden januari-februari uppgår antal timmar till 59 451, vilket är 7,2 % lägre än samma period 2009 I februari utfördes 85 % av antalet timmar av kvinnor och 15 % utfördes av män.
7 Sjukfrånvaro* i procent * Kommentar: Sjukfrånvaro i procent beräknas utifrån totala antalet sjukfrånvarotimmar i procent av totala antalet arbetstimmar. Sjukfrånvaro innefattar all sjukfrånvaro inklusive tidsbegränsad sjukersättning (sjukbidrag). Arbetstid innebär den ordinarie arbetstiden enligt avtal med hänsyn tagen till frånvaro utan lön t.ex. tjänstledighet, vård av barn eller annan frånvaro utan lön. Kommunen har som övergripande nyckeltal att sjukfrånvaron i procent år 2011 ska understiga 6,5 %. I februari uppgick sjukfrånvaron till 5,5 %, vilket är 2 procentenheter lägre än samma period föregående år. Frisknärvaro** ** Kommentar: Frisknärvaro beräknas utifrån procentuellt antal personer utan någon sjukdag på 12 månader. Ett annat av kommunens övergripande nyckeltal är att frisknärvaron ska uppgå till minst 41 %. Antal månadsanställda utan någon sjukfrånvarodag under perioden mars 2009 februari var 43 %, vilket är 3 procentenhet högre än samma period föregående år.
8 Andel heltidsanställningar Ett av kommunens övergripande mål är Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov och målsättning är att andel heltidstjänster ska öka varje år. I februari uppgick andel heltidstjänster totalt till 81,2 %, vilket är något lägre än samma period 2009. Andel heltidsanställningar män respektive kvinnor Kvinnor Män Deltid Deltid 21% 21% Deltid 10% Heltid 79% Heltid Heltid 90% 79% Av kvinnorna är det 79 % som har en heltidstjänst. Bland männen är det 90 % som har en heltidstjänst.