STORSTADSPOLITIK 8:2003 Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet En del i Regionplane- och trafikkontorets serie om storstadspolitik www.rtk.sll.se
Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet
Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Tel: 08-737 44 23 ax 08-737 25 66 E-post: rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.se Storstadspolitik Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Mediablocket Tryck: Katarina Tryck, Stockholm 2003 RTN 200111-0277 ISSN 1651-5498
örord Stockholmsregionen har länge varit centrum för tillväxten i Sverige. Här, liksom i andra stora urbana regioner, finns god tillgång på högutbildad arbetskraft, FoU, kvalificerade tjänsteföretag och kunder med stor köpkraft. Med dessa förutsättningar är det ganska naturligt att ny verksamhet ofta initieras i, lokaliseras till och växer i storstadsregioner; innovativ verksamhet är ju beroende av en starkt diversifierad ekonomisk miljö med möjlighet till täta kontakter mellan forskare, konsulter, specialiserade underleverantörer, kunder m.fl. Den funktionella Stockholmsregionen är med sina drygt 2 miljoner invånare i särklass störst i Sverige. Tack vare denna storlek möter många produkter och tjänster här en efterfrågan som saknar motsvarighet i andra regioner i landet. Sannolikheten att finna kunder som vill betala för nya produkter och tjänster är generellt större i stora, täta regioner än i små och medelstora regioner. Företagen i Stockholmsregionen får därmed marknadsmässiga förutsättningar att hela tiden introducera nya varor och tjänster, liksom andra slag av ekonomiska nyheter. Detta gör att Stockholm med omnejd ständigt har många verksamheter som saknas i andra regioner. Detta visades tydligt i Regioner, handel och tillväxt (Regionplane- och trafikkontoret 1998:6). Vad som däremot inte tidigare varit belagt är att näringslivsförnyelsen i Stockholmsregionen påverkar förnyelsen av näringslivet i hela landet. Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen har en stark tendens att senare växa även i övriga landet. Detta innebär att tillväxten i resten av Sverige stimuleras av utvecklingen i Stockholmsregionen. Hur mycket och vad som växer i andra regioner beror på deras klimat för innovationer och entreprenörskap och på hur näringslivet där förmår att anpassa sig. Hur näringarna sprids och vart de sprids är huvudtemat i denna rapport. Tillsammans med huvudrapporten finns en fördjupning som handlar om spridningen av IKT-näringar (näringar inom informations- och kommunikationsteknik). Rapporterna har utarbetats av en projektgrupp vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping med professor Charlie Karlsson som projektledare. Anneli Kamlin, Kamlin Kommunikation AB har stått för den redaktionella bearbetningen av materialet. Projektledare på Regionplane- och trafikkontoret har varit Ann-Christin Rudström och Susanna Lindvall. Kontaktperson på Regionplane- och trafikkontoret är Roland Engkvist, telefon 08-737 44 06. Stockholm i november 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3
Innehåll Förord 3 Del 1 Stockholmsregionens expansiva branscher 7 Sammanfattning 8 1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion 10 Verkligheten under 1990-talet... 10 Aspekter på spridningen... 11 2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens analyser 14 Den stora urbana regionen som innovativt centrum... 14 Spridningens drivkrafter... 17 Spridningens geografiska mönster... 19 Spridningens mekanismer... 22 Vilka branscher som sprids... 24 Stockholms samspel med övriga landet regionernas förutsättningar... 25 Betydelsen av specialisering... 26 Så fungerar specialiseringen... 26 Regionbegreppet... 28 3. Stockholmsbranscherna och deras spridning till övriga landet 29 Specialiseringen i Stockholm... 29 Specialiseringen och spridningen... 30 Långsam förändring av specialiseringsmönstret... 36 Stockholmsföretagen växte snabbast bilden förstärks... 39 Regioner där tillväxten skedde de små hängde med... 42 Regionstorlekens betydelse en fördjupning... 45 Stockholmsbranscher växer snabbare än andra... 46 Branscher som sprids... 48 Tillväxtsamband mellan Stockholm och övriga Sverige... 55 Slutsatser om spridningen av alla Stockholmsbranscher... 63 4. Så skapas snabbväxarna 66 En grundläggande analysmodell... 66 En översikt av förändringar utanför Stockholm 1990 1999... 70 Snabbväxarna i slutet av 1990-talet slutresultatet... 75 Snabbväxarnas spridning under 1990-talet... 84 Tillverkning eller tjänster... 91 Spridningsmönstret för tillverkning och tjänster... 99 Slutsatser om de expansiva branscherna... 110 4
5. Så kan regioner locka nya verksamheter 111 Regional mottagningskapacitet i teorin... 111 Slutsatser för framtiden... 113 Referenser 118 Bilaga 1 Övergångar mellan specialiseringsklasser mätt i sysselsättning... 120 Bilaga 2 Procentuell tillväxt i landets LA-regioner, klass 1 3, 1990 1993, 1993 1996, 1996 999... 123 Bilaga 3 Absolut tillväxt i landets LA-regioner, klass 1 3, 1990 1999... 132 Bilaga 4 Relativ tillväxt i de tre specialiseringsklasserna... 135 Bilaga 5 Näringar i den högspecialiserade och snabbväxande branschgruppen... 147 Bilaga 6 Regressionsanalyser... 149 Bilaga 7 Tabeller och diagram till kapitel 3 och 4... 164 Preface 175 Sweden Grows alongside the Stockholm Region 176 Summary... 176 Vorwort 179 Ganz Schweden wächst mit der Region Stockholm 180 Zusammenfassung... 180 Del 2 Lokalisering och spridning av IKT-företag 183 Lokalisering och spridning av IKT-företag 184 Sammanfattning 184 Spridning av IKT-sektorn i Sverige 185 Vad är speciellt med IKT-sektorn? 187 Starka klustertendenser... 188 Hög specialisering i Stockholm... 190 Explosion för mjukvarutjänster... 190 Variationer i produktionsskala... 191 Snabb tillväxt... 193 Hög utbildningsintensitet... 194 Högt nyföretagande... 195 5
Samlokalisering och klusterbildning 198 Olika klusterbegrepp... 199 IKT-sektorn och den rumsliga strukturen... 201 Beroendet av urbaniseringsfördelar... 202 Beroendet av samlokaliseringsfördelar... 204 IKT-branscher med stark rumslig koncentration... 205 IKT-sektorns spridning utlokalisering eller imitation? 208 Jämförelse mellan Stockholm och Jönköping... 209 Skillnader mellan företagen i regionerna... 211 Lokalisering och spridning... 215 örslag till fortsatt forskning 221 Litteraturförteckning 222 Appendix 1Definition av IKT-sektorn... 223 Appendix 2 Appendix 3 Appendix 4 Storleksstrukturen hos IKT-sektorns arbetsställen i Sverige år 1990 och år 2000 (procent)... 225 Storleksstrukturen hos IKT-sektorns arbetsställen i Stockholms LA-region år 1990 och år 2000 (procent)... 226 Storleken på sysselsättningen i enskilda IKT-branscher i olika LA-regioner som en funktion av den totala sysselsättningen i respektive LA-region 1999... 227 Appendix 5 Storleken på sysselsättningen i enskilda IKT-branscher i olika LA-regioner som en funktion av den totala sysselsättningen i IKT-sektorn i respektive LA-region 1999... 228 Localisation and spread of ICT companies 229 Summary... 229 Lokalisierung und Verbreitung von IKT-Unternehmen 230 Zusammenfassung... 230 6
Del 1 Stockholmsregionens expansiva branscher 7
Sammanfattning Slutsatsen av denna rapport är klar: Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen har en stark tendens att senare växa även i övriga landet. Det är alltså inte frågan om att den ekonomiska utvecklingen sker antingen i Stockholm eller i övriga landet, utan både och. Tillväxten i landets regioner under perioden 1990 99 stimuleras på ett systematiskt sätt av utvecklingen i Stockholmsregionen. I uppgång växer de typiska Stockholmsbranscherna mycket snabbare än andra branscher i övriga landet. I nedgång krymper de i allmänhet mindre. Denna empiriska studie, som bygger på befintligt statistiskt material, visar i detalj hur nyheter och expansiva verksamheter i Stockholmsregionen sprids till andra regioner i landet i takt med att efterfrågan på produkterna tar fart och kravet på en stor geografisk närmarknad minskar. Rapporten bygger vidare på RTKs tidigare rapport Regioner, handel och tillväxt, där utvecklingen under 1980-talet och det tidiga 1990-talet studerades. I detta material fortsätter och fördjupas analysen för 1990-talet. Sammantaget baseras alltså detta material på studier av utvecklingen under 20 år. Slutsatserna är så tydliga att de även ger starka indikationer om framtida förhållanden. Alla regioner gynnas Stockholm med omnejd har ständigt många typer av företag som saknas i andra regioner. De här företagen introducerar hela tiden nya varor och tjänster, liksom andra slag av ekonomiska nyheter. Näringar som växer upp i Stockholmsregionen sprider sig till övriga landet genom att företag där utnyttjar kunskapen om produkt- och marknadsutvecklingen i Stockholmsregionen som grund för beslut som skapar fler arbetstillfällen. Bara till en liten del är spridningen resultatet av utlokaliseringsbeslut. Spridningen från Stockholm kommer även de små regionerna till del det är få regioner som inte tillgodogör sig spridningen alls. Stockholmsregionen har därmed en central funktion att fylla i den ekonomiska förnyelsen i andra delar av landet. Standarden på Stockholmsregionens infrastruktur och innovationssystem påverkar i sin tur regionens förmåga att agera som nationell mottagare av personer, kompetens, idéer, kapital och nya lösningar från utlandet. Om regionen framgångsrikt lyckas utnyttja sin potential och tillåts göra detta blir resultatet nya produkter, nya tekniska lösningar och nya branscher. Stockholmsregionens näringsstruktur förutsäger även nedgångar. Näringar med en låg aktivitet här tenderar att under kommande år minska sin sysselsättning i övriga landet. I det här fallet spelar inte Stockholmsregionen en direkt dynamisk roll i förloppen utan kan snarast betraktas som en källa till information och marknads- 8
kunskap. Signalerna om vikande marknader visar sig först i Stockholmsregionen, där det höga kostnadsläget gör att företag snabbt anpassar sig till en svagare efterfrågan. Anpassningen skapar sedan utrymme för nya verksamheter. I återhämtningen efter konjunkturnedgången i början av 1990-talet spelade spridningen av nya näringar från Stockholmsregionen en helt avgörande roll. Hela landet kom att tillgodogöra sig de inslag av nya idéer som då utvecklades i Stockholm. Regionstorlek och bransch påverkar Spridningen av näringar från Stockholm till andra regioner sker med eftersläpning. Takten i tillväxten är därvid högre i större regioner. Dessutom utvecklas fler branscher i stora och medelstora regioner än i små. Spridningsmönstret skiljer sig åt mellan olika branscher och spridningen domineras av tjänstesektorn. Medan tillverkningsbranscher sprids till få regioner och med ett stort inslag av slumpmässighet, sprids tjänstenäringar på ett mycket mer systematiskt sätt till successivt fler regioner, först till de större och kunskapsintensiva regionerna och sedan till övriga regioner. Spridningen av tjänster följer därmed i huvudsak ett hierarkiskt mönster, medan utbredningen av tillverkningsindustrin är beroende av skalfördelar och har karaktär av produktcykelspridning, vilket innebär att den följer ett mönster med en tillväxtfas, en mognadsfas och en nedgångsfas. Tjänstebranscherna skiljer ut sig genom att ha en väsentligt högre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än genomsnittet för det privata näringslivet. Detta inslag av kunskapsintensitet behålls också när de etableras utanför Stockholm. Mest tjänster bland snabbväxarna De branscher som vuxit till sig först i Stockholm och sedan spridits snabbast till övriga landet domineras av tjänster. Till deras utveckling i en region bidrar förekomsten av entreprenörskap och variation i näringslivet där. Regionens storlek har en positiv effekt på antalet branscher, takten i spridningen, antalet sysselsatta, kunskapsintensiteten och nyföretagandets tillväxt. Spridningsprocessen utmärks allmänt av ett mycket stort nyföretagande, vilket betyder att många av de nya företagen arbetar i liten skala. Regionförstoring drivkraft för förnyelse En viktig konsekvens av spridningen av näringar från Stockholm är att det skapar utrymme i Stockholmsregionen för ytterligare nyheter. Samtidigt gäller att ju större en region är, desto troligare är det att många nya idéer får fäste. Det gör att den pågående integrationen mellan Stockholmsregionen och omgivande regioner kan skapa bättre villkor för introduktionen av nya varor och tjänster. 9
Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher 1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion Att nya branscher ofta får sin tidiga tillväxt i Stockholmsregionen har konstaterats tidigare. Stockholmsregionen beskrivs också i närings- och tillväxtpolitiska sammanhang som den ledande regionen i Sverige. Frågan är hur de nya branscherna börjar växa på andra ställen, det vill säga sprids från Stockholm till resten av landet. Även om de generella spridningsförloppen från Stockholmsregionen finns belagda, saknas det empiriska studier av vilka mekanismer som i praktiken initierar och driver spridningen. Därför har den här rapporten kommit till. Hur de faktiska förhållandena ser ut går att utläsa med hjälp av analyser av offentlig statistik. Det ger inte en komplett bild, men i denna rapport drivs ändå analysen förhållandevis långt. Rapportens resultat ger dessutom uppslag till hur analyserna kan kompletteras med fortsatta studier, till exempel undersökningar som inbegriper intervjuer med företag inom de branscher där tydliga spridningsmönster har dokumenterats. Denna studie syftar alltså till att klargöra hur starka sambanden mellan näringars utveckling i Stockholmsregionen och resten av landet är, och hur sambanden ser ut. Dessutom diskuteras hur samspelet mellan Stockholmsregionen och övriga Sverige kan utvecklas. Hypotesen är att näringslivsförnyelsen i Stockholmsregionen påverkar förnyelsen av näringslivet i hela landet. Verkligheten under 1990-talet Rapportens analyser utgår från en kartläggning av vilka branscher som vid vissa angivna tidpunkter varit särskilt välrepresenterade i Stockholmsregionen, vilket annorlunda uttryckt innebär att de hade en hög specialiseringsgrad i Stockholm. Därefter analyseras på en rad sätt hur dessa typiska stockholmsbranscher utvecklades mellan 1990 och 1999, främst utanför Stockholmsområdet. Speciella fördjupningar görs i den branschgrupp som 1990 var allra mest stockholmsspecialiserad och dessutom under 1990-talet växte allra snabbast utanför Stockholm. Rapportens upplägg är följande: I kapitel 2 redogörs för hur spridningen av näringar går till, bland annat med utgångspunkt från tidigare forskning. I kapitel 3 börjar redovisningen av de empiriska resultaten. Analysen omfattar samtliga de branscher som är typiska stockholmsbranscher, det vill säga speciellt väl representerade just i Stockholm. I kapitel 4 fortsätter analysen, nu koncentrerad till de 10
1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion branscher som både har sitt ursprung i Stockholm och som vuxit snabbt i övriga regioner. Kapitel 5 ägnas åt ett resonemang kring olika regioners förmåga att locka till sig nya näringar. Analyserna i rapporten bygger främst på Statistiska Centralbyråns (SCB) ASTstatistik (där AST står för arbetsställen), med branschkoder (SNI) på femsiffernivå. Denna statistik innehåller information om antal arbetsställen och antal sysselsatta i varje bransch och varje kommun. En andra källa är SCBs Utbildningsstatistik. Där framgår antalet sysselsatta i olika utbildningskategorier för varje bransch och varje kommun. Den geografiska enhet som används i resultatredovisningen är dock inte kommuner utan LA-regioner, lokala arbetsmarknadsregioner, ett begrepp som definierats av NUTEK (rapport B1998:10). LA-regionerna är 81 stycken, inklusive Stockholm. Alltså finns det 80 regioner i övriga landet. Aspekter på spridningen Intressanta aspekter på spridningen av branscher från Stockholm till övriga landet är: Förutsättningarna för att en spridning ska ske Spridningens drivkrafter Spridningens mekanismer Vilka näringar som berörs Vilka geografiska mönster spridningsprocessen följer Hur olika regioner samspelar med Stockholmsregionen. I följande avsnitt förs ett inledande resonemang kring dessa teman. De utvidgas och fördjupas sedan i rapporten, dels i teoriavsnittet, dels i analysavsnittet. örutsättningarna för spridning Många produkter både varor och tjänster blir med tiden mer standardiserade. Då ökar möjligheterna att även standardisera produktionen. Eftersom även produkternas användbarhet tenderar att öka blir dessa också lättare att marknadsföra. De efterfrågas då mer och på fler ställen. Med fler kunder kan priset sänkas och vinsterna öka. På detta sätt blir det gradvis enklare att uppnå tillräcklig skala i produktionen. Med tiden blir därmed fler marknader tillräckligt stora för att företag ska kunna etablera en lönsam verksamhet där. Produktionen kan successivt lokaliseras till fler regioner. 11
Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher Ofta sprids verksamheterna från Stockholm först till de två andra storstadsregionerna, Göteborg och Malmö. Ibland upphör spridningen där, ibland fortsätter den till regionala centra och i vissa fall även till mindre regioner. Till mindre regioner sprids främst verksamheter med låga fasta kostnader. För dessa verksamheter finns inte så stora fördelar med att samla produktionen på ett fåtal ställen, just för att skalekonomin inte är så påtaglig. När efterfrågan stiger för företag i denna kategori kan spridningen därför komma att ske till i stort sett alla regioner i landet. Mindre regioner kan också ofta få del av spridningen genom att företagens produktion delas upp. Komponenter inom tillverkningsindustrin eller rutinaktiviteter inom tjänsteföretag kan till exempel utföras i specialiserade separata företag som ofta kan välja ganska fritt var de ska ligga, oberoende av de stora marknaderna. Denna uppdelning av produktionen brukar kallas outsourcing. Spridningens drivkrafter och mekanismer Innovationerna är i sig den grundläggande drivkraften för spridningen av nya affärsidéer. När nya lönsamma produkter skapas och utvecklas, samt importeras till, Stockholmsregionen leder detta till ökad efterfrågan på mark, lokaler och kvalificerad arbetskraft. Det gör att markpriser, hyror och löner stiger. Detta skapar efter hand stigande kostnader och sjunkande lönsamhet, vilket gör det intressant att undersöka om verksamheten helt eller delvis kan flyttas till andra regioner där kostnaderna är lägre. För att denna push -faktor ska fungera fullt ut är det viktigt att arbetsmarknaden samt marknaderna för mark och kommersiella lokaler fungerar väl i Stockholmsregionen. Växande marknader En klassisk spridningsmekanism är att ett företag i Stockholmsregionen helt enkelt flyttar hela sin verksamhet till någon annan plats i Sverige. Troligen är det dock vanligare att företag flyttar ut bara en del av sin verksamhet eller lägger ut verksamhet på underleverantörer. Det är också möjligt att företag i Stockholmsregionen köper upp företag i andra regioner för att kunna använda deras produktionskapacitet. Initiativet kan också tas utanför Stockholm, av företag eller individer som ser vilka verksamheter som växer i Stockholmsregionen och väljer att imitera dem, antingen genom att ställa om sin befintliga verksamhet eller genom att etablera en ny. Kunskaper om de faktiska spridningsmekanismerna och hur väl de fungerar är viktiga för att kunna dra slutsatser om behovet och möjligheterna att påverka processerna. Det är detta denna rapport handlar om. 12
1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion Vilka näringar sprids? Som nämnts tidigare börjar spridningen av en produktion i allmänhet när den har blivit tillräckligt standardiserad. Det stämmer dock inte alltid. Vissa produkter förnyas så snabbt att de aldrig når detta stadium, utan ersätts i stället hela tiden av nya. Andra branscher är specialiserade på att stödja innovationsaktiviteter hos företag i Stockholmsregionen. De sprids därför inte så mycket till resten av landet. Samma sak gäller branscher som även på längre sikt är beroende av de kvalificerade tjänster som erbjuds i Stockholmsregionen. Spridningens geografiska mönster Det geografiska spridningsmönstret avgör vilka regioner som är vinnare när stockholmsverksamheter börjar spridas. Det utgör också basen för diskussioner om vad som kan och bör göras för att höja mottagningskapaciteten i de regioner som tenderar att släpa efter. Men frågan är om spridningen följer ett närhetsmönster, det vill säga främst sker till grannregioner, eller om den följer ett hierarkiskt mönster, vilket innebär att den först märks i de större regionerna, därefter de medelstora etc? Andra mönster kan också finnas eller inget mönster alls. Andra regioners samspel med Stockholm Vissa regioner kan vara mer beroende av Stockholm, medan andra har ett näringsliv som växer snabbt oberoende av utvecklingen i Stockholm. Det är också möjligt att en del regioner skulle vinna på ett ökat samspel med Stockholmsregionen och/eller med andra ledande regioner i utlandet. Dessutom kan samspelet mellan Stockholm och övriga regioner påverkas av yttre krafter, till exempel globaliseringen och EUs utvidgning. 13
Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher 2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens analyser Hypotesen för den här rapporten är alltså att näringslivsförnyelsen i Stockholmsregionen påverkar förnyelsen av näringslivet i hela landet. Som utgångspunkt för analysen av de faktiska förhållandena under 1990 1999 som redovisas i kapitel 3 och 4 presenteras i detta kapitel teoretiska utgångspunkter om storstäder och geografiska spridningsförlopp. Den stora urbana regionen som innovativt centrum All diskussion och analys av spridning av nya näringar behöver ta sin utgångspunkt i frågan om var ny innovativ verksamhet initieras. Ett svar som ligger nära till hands med tanke på tidigare erfarenheter är att ny verksamhet i hög utsträckning initieras i, lokaliseras till och växer i stora urbana regioner med god tillgång på högutbildad arbetskraft, FoU, kvalificerade tjänsteföretag, kvalificerade kunder med hög köpkraft och andra gynnsamma förutsättningar som är kopplade till storstaden. Det svar som finns i den vetenskapliga litteraturen är att innovativ verksamhet är beroende av en starkt diversifierad ekonomisk miljö som erbjuder företagen goda möjligheter till täta kontakter öga mot öga med forskare, konsulter, specialiserade underleverantörer, kvalificerade tjänsteföretag, kvalificerade kunder etc. Ny innovativ verksamhet består ofta av tillämpad FoU-verksamhet och produktutveckling. Det ställer speciella krav på ett rikt utbud av kvalificerad arbetskraft med olika sorters kompetens och närhet till universitet som bedriver mycket forskning och utveckling. Även här ger alltså storstadsregioner bra grogrund för ny innovativ verksamhet. För stora urbana regioner talar i det här sammanhanget också tillgången till marknaden. Efterfrågan på nya produkter är ofta svag. Sannolikheten för att finna kunder som vill betala för de nya produkterna är helt naturligt större i stora, täta regioner med en hög inkomstnivå än i medelstora och små regioner. Kunderna deltar ju dessutom ofta i produktutvecklingen. Stockholm i särklass I Sverige är det främst Stockholmsregionen som har rollen av innovativt centrum. Det är belagt i en rad studier, bland annat Regioner, handel och tillväxt (RTK 1998). I Stockholm introduceras hela tiden innovationer, nya tekniker, produkter, 14
2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens anslyser och näringar som saknas i andra svenska regioner. Även när den egentliga innovationen äger rum i en annan region sker ofta marknadsintroduktionen i Stockholm. Stockholm går också före alla övriga regioner i Norden i utveckling av nya konsumtionsvaror/-mönster, förmedling av nya tekniska lösningar och utkristallisering av nya tillväxtbranscher. Regionen har också ett tidsförsprång när det gäller automatisering och rationalisering av etablerad verksamhet. Förklaringarna till Stockholms roll som innovativt centrum hänger ihop med kapitlets inledande resonemang. Stockholmsregionen har en större andel FoUresurser och ett större utbud av arbetskraft med högre utbildning än någon annan region i Sverige. Marknadspotentialen i Stockholm är också större än i någon annan region i landet. orskningsperspektivet Utländska forskare förstärker bilden av storstadsregionernas innovativa roll. I Nordamerika är det särskilt Jacobs (1969, 1984) som kommit att prägla föreställningarna om storstäder som ekonomiska centra för näringslivsförnyelse och innovationsspridning. Jacobs betonar också de stora urbana regionernas förmåga att omvandla import av produkter och idéer till egen produktion som ersätter och/ eller kompletterar de egna importinflödena. För dessa städer är resten av världen en inspirationskälla. Stadsregioner som inte kan bevara denna roll kan enligt Jacobs inte förbli stora på längre sikt. Andra bidrag till bilden av storstadens ekonomi kommer från Hover (1948), Henderson (1986, 2000), Hirsch (1967) och Artle (1972). Mycket av detta formulerades emellertid långt tidigare av Ohlin (1933), som införde och klargjorde betydelsen av agglomerations- och urbaniseringsfördelar. Stadens betydelse för kreativa kontakter framhålls också i Hägerstrands analyser, där även diffusions- eller spridningsförlopp dokumenteras empiriskt (Hägerstrand, 1953, 1970). Från de senaste 20 åren finns även flera svenska analyser av storstäder och Stockholmsregionens roll som plats för FoU och ekonomisk förnyelse. I ett urval från en lång lista märks Andersson, Snickars, Törnqvist och Öberg (1984), Andersson (1985), SOU (1990a, 1990b), samt Johansson, Strömquist och Åberg (1998). Storstadsegenskaper som betonas i dessa analyser är mångfald, informationstäthet, rika kontaktmöjligheter och resurser för kreativt utvecklingsarbete. I samtliga fall framhålls också storstadens funktion som källa för spridning av nyheter över hela Sverige. 15
Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher öretagarnas egen syn En enkätundersökning från slutet av 1990-talet visar vilka faktorer som små och medelstora företag, med färre än 1 000 anställda, tycker är viktigast för sin regions attraktivitet (RTK, 2000): 1. Högutbildad arbetskraft 2. Expertis inom IT 3. Framkomlighet i vägtransportsystemet 4. Elektronisk infrastruktur 5. Marknadspotential 6. Bostäder 7. Yrkesarbetare 8. Internationella flygförbindelser. Samma faktorer, men i något annan ordning, lyfts fram av de stora företagen. Listan stämmer ganska väl överens med de tidigare beskrivningarna av fördelarna med storstäderna. Värt att notera är dock att bara en liten del av företagen tar med kreativa miljöer och forskningsinstitutioner bland de fem viktigaste faktorerna. Det finns också två områden som företag i alla storlekar är missnöjda med i Stockholmsregionen, nämligen bostadssituationen och framkomligheten på vägar och gator. Den sammanlagda bilden De faktorer som påverkar den innovativa tillväxten i Stockholm och andra storstäder kan summeras i en bild (figur 2.1). Inflödet av personer, kompetens, idéer, kapital, import av nya produkter och nya lösningar påverkas på olika sätt av den regionala infrastrukturen och det regionala innovationssystemet. Resultatet är nya produkter, nya tekniska lösningar och nya branscher. 16
2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens anslyser Inflöde av personer, kompetens, idéer och kapital Inflöde (import) av nya produkter och tekniska lösningar REGIONAL INFRASTRUKTUR Bebyggelse och interaktionsmöjligheter Tillgänglighet till kunskap Socialt kapital, där gemensamma normer, sociala band och ömsesidig tillit präglar regionen REGIONALT INNOVATIONSSYSTEM Befintliga patent och innovationer i regionen FoU- och innovationsaktiviteter i regionen Nätverk och kluster för samspel mellan företag Nya produkter och nya tekniska lösningar i varu- och tjänsteproducerande näringar Nya näringar igur 2.1 aktorer som påverkar den innovativa tillväxten i Stockholm och andra storstäder. Spridningens drivkrafter Geografisk spridning av verksamheter påverkas både av förändringar inom företagen och av marknadsvillkoren. Det går också att göra en åtskillnad mellan de lokaliseringsmönster som uppkommer av produktionskostnadsskäl och de som uppkommer av avsättningsskäl. örändringar inom företagen De interna förändringarna handlar i hög grad om standardisering av produkterna och den automatisering av produktionsprocesserna som äger rum när produkterna gradvis mognar. 1 Med standardiseringen ökar möjligheterna att bedriva produktionen i andra regioner, som inte erbjuder samma avancerade ekonomiska miljö, men däremot lägre arbetskrafts-, lokal- och markkostnader. Alltså finns det starka ekonomiska motiv för att sprida verksamhet till en eller flera andra regioner. 1 Det är viktigt att understyrka att vissa typer av verksamheter producerar produkter som inte är föremål för standardisering. Följaktligen kommer inte heller dessa verksamheter att i någon väsentlig grad spridas från de stora urbana regionerna. 17
Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher Standardiseringen gör det också möjligt för nya aktörer att starta egna företag i andra regioner än ursprungsregionen. Ofta talar forskare i detta fall om spridning genom imitation. När produkter standardiseras blir de lättare att marknadsföra, eftersom de tenderar att bli mer användarvänliga och tillgängliga för en större krets människor. Jämför till exempel med introduktionen av datorer och annan elektronisk utrustning. Produkterna blir då mer kända och efterfrågan stiger i olika regioner. Samtidigt brukar priset falla, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Den ökade efterfrågan gör att marknadspotentialen blir tillräckligt stor i fler regioner. Det blir också möjligt att förlägga produktionen av den aktuella produkten till fler regioner. Med ökad standardisering följer också minskade behov av kontakter mellan leverantör och kund. Det gör att försäljnings- och transportkostnaderna faller över tiden. Eftersom det blir billigare att nå ut till marknaden utvidgas hemmamarknaden för enskilda regioner. Fler regioner blir på så vis attraktiva att etablera verksamhet i. Effekten blir ökad konkurrens mellan producenter i olika regioner, vilket kan vara starten till att produktionen börjar minska på den ursprungliga etableringsorten. För produkter som utvecklas efter detta mönster sker ofta en gradvis spridning till andra regioner från Stockholm. I allmänhet blir tillväxten först tydlig i de två andra storstadsregionerna, Göteborg och Malmö. För vissa produkter kan spridningen stanna där, men ofta sker efter hand även en spridning till medelstora regioner. Ibland sker spridningen till mer eller mindre alla regioner i landet oberoende av deras storlek. Lokalisering till mindre regioner sker ofta genom att produktionen delas upp i olika steg. Inom tillverkningsindustrin kan komponenttillverkning i separata, specialiserade företag ofta placeras nästan var som helst utanför de stora regionerna, även om kraven på just-in-time -leveranser kan sätta en gräns för hur långt bort produktionen kan lokaliseras. Inom tjänsteproduktionen gör informationsteknologin att det går att skilja ut rutinartad tjänsteproduktion och i princip lokalisera den i vilken region som helst, förutsatt att regionen erbjuder tillräckligt bra telekommunikationer. örändringar på marknaden Förändringarna av marknadsvillkor är av två slag. Den första är tillkomsten av nya konkurrenter som tävlar om kunderna med hjälp av priset. Detta är en stark drivkraft för företag att söka sig till lokaliseringar som erbjuder lägre kostnader. 2 2 För att detta ska vara möjligt måste givetvis produkt och produktionsprocess ha uppnått en viss grad av rutin och strömlinjeformning. En sådan standardisering av produktionen benämns ofta rutinisering. 18
2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens anslyser Den andra typen av förändrade marknadsvillkor handlar om växande efterfrågan på grund av ökad realinkomst, ändrade preferenser etc. För produkter som är förknippade med höga geografiska försäljnings- och transportkostnader är en etablering på nya geografiska marknader en förutsättning för att den ökade efterfrågan ska kunna tillgodoses det får inte vara för långt till kunderna. Avståndets betydelse tillverkning och tjänster Många produkter är i sitt introduktionsskede distanskänsliga, vilket gör det viktigt för företaget att vara nära sina kunder. Inom tillverkningsindustrin uppnås framgång för det mesta genom att avståndskänsligheten minskas och produkterna kan säljas på större geografiska marknader, där efterfrågan från andra regioner successivt får en allt större betydelse. Sådan verksamhet kommer visserligen att förändra sitt lokaliseringsmönster över tiden, men den kommer inte att spridas över många regioner. Här styrs lokaliseringen alltså av produktionskostnadsvillkor. Produktionen hamnar på många platser bara om den delas upp i flera delar och förläggs till skilda enheter. För produkter som även på sikt kräver närhet till kunderna, vilket ofta gäller tjänster, är lokaliseringsvillkoren annorlunda. Då är det försäljnings- och transportkostnaden, inte produktionskostnaderna, som betyder mest för valet av etableringsort. Här styr alltså avsättningsskälen lokaliseringen. Dessa företag söker sig till regioner som har tillräckligt stor efterfrågan för att täcka fasta och rörliga kostnader. Stockholmsregionen är här ofta den enda plats där den samlade efterfrågan är tillräckligt stor. När den nya produkten etablerat sig på marknaden lär sig kunderna dock successivt vad den kan användas till och hur den fungerar. Produkten kan också förbättras och standardiseras över tiden. Därmed växer antalet potentiella kunder i en region. Följden blir att allt mindre regioner kan erbjuda tillräckligt stor efterfrågan för att företag ska finna att regionen är en lönsam lokaliseringsort. Spridningens geografiska mönster Spridnings- eller diffusionsförlopp har studerats under lång tid, särskilt inom ämnet ekonomisk geografi. Ett klassiskt bidrag är Hägerstrand (1953), ett annat är Törnqvist (1967). Inom teknologiforskningen analyseras spridningen av ny teknik och nya produkter ofta som ett substitutionsförlopp, i vilket ny teknologi sprids genom att samtidigt tränga undan redan etablerad och mogen teknologi. Här är Fisher och Pry (1971) ett ofta refererat bidrag. Spridning kan också vara ett led i rumsliga produktcykler, där marknadstillväxt och fortgående teknikförändring driver fram nya lokaliseringsmönster. Detta har beskrivits av till exempel Norton och Rees (1979) och i Sverige av bland annat Karlsson (1988) samt Johansson och Karlsson (1991). 19