LV1121. Litteraturvetenskap: Sagor och barnlitteratur, myter och medier, 15 hp Lärare: Kristina Hermansson(KH), Christian Lenemark (CL), Christian Mehrstam (CM) och Anna Nordenstam (AN) Kursansvarig: Anna Nordenstam KURSGUIDE Kursinfo: Kursen ger ett vidgat perspektiv på litteratur för ban i dagens mediesamhälle. Med Utgångspunkt i samtida barnlitteratur undersöks äldre tiders myter och sagor såväl som de nya mediernas och det digitaliserade samhällets populära berättelser. Det innebär också att film och dataspel upp vid sidan av muntligt och skriftligt berättande. Kursens fokus på berättandets och berättelsens historiska utveckling vidgar perspektiven och berikar förståelsen av den samtida barnlitteraturens olika genrer och mediala uttrycksformer. Kursen ger också övning i att analysera och ta ställning till olika typer av texter för barn utifrån skiftande föreställningar om läsningens funktion och barnens bästa. Berättelser om barnets existentiella och sociala villkor studeras ut ett kulturanalytiskt perspektiv och mångkulturellt perspektiv, varvid generations- och genusaspekter beaktas. Mötet mellan läsare och text belyses och metoder för bearbetning av barn och elevers litterära erfarenheter diskuteras, bland annat användningen av berättelser i undervisning i form av litteratursamtal och olika typer av estetiskt skapande. Kursen riktar sig till lärare från förskola till mellanåren och till alla som är intresserade av barnlitteraturen och berättelsernas omvandlingar i en digitaliserad tid. Kursen examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar. Kursen har tre obligatoriska seminarier, där aktivt deltagande krävs (se lektionsplanen nedan). Vid eventuell frånvaro från dessa seminarier skall studenten göra en kompletteringsuppgift i enlighet med lärarens anvisning. Därtill tenteras kursen genom en individuell hemtenta. Det är viktigt att kurslitteraturen läses i förväg eller om det är en film ses i förväg och texterna tas med till lektionen. Väl mött!
Lektionstid: måndagar kl. 18.15 20.45. 1. Måndag 23/1. Introduktion, myter och folksagor (AN) På kursintroduktionen tar vi upp kursens planering i sin helhet och hur den examineras. Därefter talar vi om de muntliga genrerna myter och folksagor. Annika Thor, Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter (2016) Valfri folksaga (läses och tas med till seminariet) Boglind och Nordenstam, Från Fabler till manga 1 (2015), kap 2. 2. Måndag 30/1. Synen på barn, barndom och barns läsning (AN) Vi diskuterar barn, barndom och synen på barns läsning förr och idag och vi funderar på vår egen läsning. Fundera på vilken läsning som betytt mycket för dig (hemma, dagis, skola, fritids) och vilken berättelse, dikt eller annan text som du minns från din barndom. Valfri berättelse, dikt eller annan text som du minns från din barndom Ur Hugh Cunningham The invention of childhood, (2006) PDF Boglind och Nordenstam, Från Fabler till manga 1 (2015), kap 1 och 3 3. Måndag 6/2. Konvergenskulturer (CM) Vi diskuterar barns kollektiva fiktionsvärldar där element från olika medier och sammanhang blandas. Boglind & Nordenstam. (2015) Från fabler till manga I. Malmö: Gleerups, s. 139 148. Christian Mehrstam & Olle Widhe. (2012) Att tämja monstret: Litteraturanalys i multimediamiljöer, i Soly Erlandsson & Lena Sjöberg (red.), Barn- och ungdomsforskning: Metoder och arbetssätt, Lund: Studentlitteratur, s. 99 116. PDF Goldstein, Jeffrey., Buckingham, David. & Brougère, Gilles. (2004). Introduction. In: Goldstein, J. H., Buckingham, D. & Brougère, G. (red.), Toys, Games, and Media, L. Erlbaum Associates, Mahwah, N.J., s. 1 9. PDF Tove Jansson, Det osynliga barnet PDF Valfri muminprodukt tecknad film, kramdjur, tecknad serie, porslin Två valfria pokémonprodukter digitalt spel, tecknad serie, tv-avsnitt, spelkort, kramdjur, kläder 4. Måndag 13/2 Läsning i skolan och på fritiden (CM)
Vi diskuterar en av de allra viktigaste frågorna för litteraturdidaktiken, nämligen förhållandet mellan barns läsning på fritiden och deras läsning i skolan. Jensen, Mikael (2011). Informellt lärande i fritidshemmet. I: Anna Klerfelt & Björn Haglund (red.), Fritidspedagogik: Fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber, s. 95 114. (PDF) Ur Karlsson & Ståhl (2015). Läsa mellan raderna. Lund: Studentlitteratur. (PDF) Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur, del I. Rowling, J.K., Harry Potter och de vises sten. 5. 20/2: Datorspel I (CL) Anna Gunder, Berättelser blir spel. Om ludoliseringen av J. K. Rowlings Harry Potter and The Philosopher s Stone, Datorspelandets dynamik. Lekar och roller i en digital kultur, red. Jonas Linderoth, Lund: Studentlitteratur 2007, s. 111 129 [PDF] Carl Heath, Spel och lärande, Interaktiva medier och lärandemiljöer, red. Elza Dunkels & Simon Lindgren, Malmö: Gleerups 2014, s. 75 87 [PDF] Jacquelyn Ford Morie & Celia Pearce, Uses of Digital Enchantment: Computer Games as the New Fairy Tales, http://ict.usc.edu/pubs/the_uses_of_digital_enchantment.pdf ur Kimberley Reynolds, Children's Literature: A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University Press 2011, s. 61 76. [PDF] 6. 27/2 Datorspel II (Obligatoriskt) (CL) Redovisning av individuell uppgift i grupp Ylva Ågren, ur Barns medierads världar. Syskonsamspel, lek och konsumtion, Stockholm: Stockholms universitet 2015, kap 5, https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:797123/fulltext01.pdf Småungar och medier 2015. Fakta om små barns användning av och upplevelser av medier, Statens medieråd, http://statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3a0e/1442841273052 /Sma-ungar-och-medier-2015.pdf 7. Måndag 6/3 Pekbok, bildberättelse och bilderbok (AN) Vi analyserar böcker för de minsta och lite större barnen utifrån form och innehåll. Vi talar om hur böckerna kan vända sig både till barn och vuxna på samma gång. Valfri pekbok (ta med till seminariet) Stina Wirsén Vem sover inte? (2009)
Pija Lindenbaum Pudlar och pommes (2016) Boglind och Nordenstam, Från Fabler till manga 1 (2015), kap 5 8. Måndag 13/3 Repertoar och tilltal (CM) Vi studerar en omtalad bilderbok utifrån två centrala litteraturanalytiska begrepp: Läsarens repertoar och berättelsens tilltal. Vi kommer också behandla frågorna om vem som kan, behöver eller får tillfälle att läsa boken. Appleyard, J.A. (1994). Becoming a reader: the experience of fiction from childhood to adulthood. Cambridge: Cambridge University Press. Boglind & Nordenstam. (2015) Från fabler till manga I. Malmö: Gleerups, kap. 1. Dahle, Gro, Den arge Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers textvärldar. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2007, s. 29 34. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6137/fulltext01.pdfkarlstad 9. Måndag 20/3 Disney och barns mediekonsumtion (KH) Frost (Film] HC Andersen, Sneedronningen Et Eventyr i syv Historier, 1845, http://wayback- 01.kb.dk/wayback/20101108104439/http://www2.kb.dk/elib/lit/dan/andersen/eve ntyr.dsl/hcaev027.htm Henry A. Giroux, Animating Youth. The Disnification of Children s culture, https://www.henryagiroux.com/online_articles/animating_youth.htm Robyn McCallum & John Stephens, Film and fairy-tales, The Oxford Companion to Fairy Tales, red. Jack Zips, Oxford: Oxford University Press 2000, s. 160 164 (TK) Ylva Ågren, ur Barns medierads världar. Syskonsamspel, lek och konsumtion, Stockholm: Stockholms universitet 2015, kap 8, https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:797123/fulltext01.pdf 10. Måndag 27/3 Romananalys (AN) Vi analyserar tillsammans Jostein Gaarders roman Spelkortsmysteriet och diskuterar vilka intertexter (dvs vilka andra berättelser och myter) som finns i romanen och vad dessa fyller för funktion. Jostein Gaarder Spelkortsmysteriet Boglind & Nordenstam. (2015) Från fabler till manga I. Malmö: Gleerups, kap 6 och 8 (om romananalys)
11. Måndag 3/4 Litterär adaption I (responsteori) (CM) Vi börjar diskutera hur en berättelse kan anpassas för olika målgrupper och ändamål. Fokus ligger under det här passet på så kallad responsteori, dvs. på hur texten kan begränsa och möjliggöra olika sorters läsningar. Alvstad, Cecilia. (2008) Ambiguity Translated for Children: Andersen's Den standhaftige Tinsoldat as a case in point, I: Target 20:2, s. 222 247. (Finns i fulltextdatabas.) Boglind & Nordenstam. (2015) Från fabler till manga I. Malmö: Gleerups, kap 2. Den standhaftige Tinsoldat. http://wayback- 01.kb.dk/wayback/20101108104437/http://www2.kb.dk/elib/lit/dan/andersen/eve ntyr.dsl/hcaev011.htm Den ståndaktige tennsoldaten i valfri barnversion Iser, Wolfgang, Textens apellstruktur i Jan Thavenius och Bengt Lewan (red): Läsningar. Om litteraturen och läsaren ( Lund 1985) s. 168-180. (PDF) Thorson, S. (2005). Några teoretiska startpunkter. I: Den dubbla receptionen: om litteratursamtal mellan elever och deras svensklärare. Göteborg: Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, s. 9 20. (PDF) Måndag 3 april Hemtentamen lämnas ut fredag 21 april Deadline kl. 23.55 12. Måndag 24/4 Litterär adaption II (lässammanhang) (CM) Vi fortsätter att diskutera hur berättelser anpassas och tar nya former, den här gången med fokus på remedieringars och adaptioners skilda kontexter. Bird, Brad. The Iron Giant (film). Boglind & Nordenstam. (2015) Från fabler till manga I. Malmö: Gleerups, s. 185 198. Hughes, Ted (1992). The Interpretation of Parables. Signal, (69), s. 147 152. (PDF) Hughes, Ted. The Iron Man (original eller översättning). Hansson, Jan (1994). Ted Hughes. I: Hughes, Järnmannen. Stockholm: En bok för alla. (PDF) Mehrstam, Christian. (2015). "Järnjätten är starkare än Järnmannen: Budskap, fritid och informellt lärande i litteraturdidaktik", i Maria Jönsson & Anders Öhman (red.), Litteratur och läsning: Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur,
s. 43 66. (PDF) 13. Måndag 8/5 Boksamtal om Maria Gripe Glasblåsarens barn (AN) Vi talar om boksamtal som metod och genomför ett boksamtal om Maria Gripes Glasblåsarens barn. Boglind och Nordenstam, Från Fabler till manga 1 (2015), kap 5 om Gripe Maria Gripe Glasblåsarens barn Aidan Chambers Böcker inom och omkring oss, andra delen om boksamtal (2014) 14. Måndag 15/5 Litteratururval (Obligatoriskt) (CM) Vi diskuterar litteraturval utifrån lärar- och föräldraperspektiv, med hjälp av de olika verktyg och perspektiv vi tidigare tagit upp på kursen. Redovisning av individuell analysuppgift i grupp. Sekundärlitteraturen till tidigare kurstillfällen Aktuella styrdokument (läroplan och kursplaner) för F-6. http://www.skolverket.se Valfri fiktionstext i vid mening (typografisk skönlitteratur, film, tecknad serie, spel, bildkonst ) som inte tagits upp på kursen. 15. Måndag 22/5 Absurdism för barn (och vuxna ) (AN) Vi talar om humor och absurdism i Barbro Lindgrens böcker om Loranga, Marasin och Dartanjang och funderar över såväl barnläsaren som vuxenläsaren. Boglind och Nordenstam, Från Fabler till manga 1 (2015), kap 5 (serier) och kap 6 (humor) Barbro Lindgren Loranga, del 1 och 2 (i samma bok eller två delar) Sara Olausson & Barbro Lindgren Loranga del 1. (seriealbum) 16. Måndag 29/5 Poesi, rim och ramsa (obligatoriskt) (AN) Vi diskuterar barnlyrik i smågrupper under första delen av seminariet. Under andra delen redovisar grupperna för varandra. Därefter avslutas kursen med en kursvärdering. Bengt af Klintberg Pelle plutt: rim och ramsor från gator och gårdar (2014) Texter med dikter av Hellsing (PDF) Boglind och Nordenstam, Från Fabler till manga 1 (2015), kap 7 (om barnlyrik) PDF=Fil återfinns på GUL med texten