Kvalitetsredovisning läsåret 2007/08 Merika Organisation och förutsättningar för verksamheten Merika är ett av 6 rektorsområden inom Fredrika Bremergymnasierna och består av följande program/enheter: (Varje rad utgör eget arbetslag som leds av en arbetslagschef) BF, SMBF ESBD ESMK, ESTA MP OP Idrottsrådet Skolrestaurangen med cafeteriaverksamhet Vaktmästeriet Vi är dessutom riksidrottsgymnasium (RIG) för Budo med inriktning karate. RIG-et lämnar egen kvalitetsredovisning. Merika ansvarar också för 5 idrottsakademier med inriktning på basket, boxning, fotboll, innebandy och orientering. Idrottsakademierna har ett eget idrottsråd/arbetslag som leds av en utvecklingsansvarig. Pedagogisk ledningsgrupp består av rektor, administrativ chef och arbetslagschefer för de fem programarbetslagen samt utvecklingsledare för idrottsrådet. Den administrativa delen består av rektor, administrativ chef, studievägledare, rektorsassistent samt receptionist. Rektor har regelbundna ledningsmöten med ansvariga för restaurang och vaktmästeri. Vi har under året prövat att ha arbetslagschefer istället för arbetslagsledare vilket innebär att de har större ansvar för utveckling och pedagogisk ledning av arbetslaget. Detta innebär också att de har individuella medarbetarsamtal med arbetslaget. Som tidigare har de även ekonomiskt ansvar med attesträtt. Merika har SYV 75%, kurator 50% samt skolsköterska 50%. Totalt har Merika ca 430 elever och ca 70 anställda. Kvalitetsarbete Lärare och elever utvärderar kontinuerligt måluppfyllelse, kurser och kursmoment, arbetssätt, redovisningsformer, elevinflytande och elevansvar. För detta ändamål har vi nu tagit fram en gemensam utvärderingsmall för delmoment alternativt hel kurs. Arbetslaget utvärderar frågeställningar inom prioriterade områden utifrån de övergripande programmålen, programarbetsplan, lokal arbetsplan och skolplan.
2 (6) Resultatet av förvaltningens personal- och elevenkät har använts för analys till förändringsarbetet. Resultaten från de olika utvärderingarna har legat till grund för justeringar av programmens arbetsplaner liksom Merikas lokala arbetsplan. Utvecklingssamtalen en gång per termin syftar till att medvetandegöra eleverna och ge dem verktyg att ta ansvar för sitt eget lärande. Rektor har dessutom medarbetarsamtal i grupp 1 gång/termin med varje arbetslag där fokus läggs på arbetslagets prioriterade delar av den lokala arbetsplanen. Vi fortsätter att utveckla Vklass som bidragit till att närvaron har förbättrats, kommunikationen mellan elev/lärare om kursinnehåll, studieresultat mm har utvecklats på ett positivt sätt. Detta arbete försvåras tyvärr ibland på grund av att synkroniseringen mellan Vklass och Extens inte alltid fungerar tillfredsställande. TimeEdit används som schemaläggningsprogram, ett program som bygger på kalenderfunktion och alltså är ytterst flexibelt. Vi startade förra året med TimeEdit på försök och fann det så bra att vi fortsätter att använda detta. Arbetslagen har själva möjlighet att förändra och anpassa schemat efter variationer i vardagen. Schemat synkroniseras i realtid med Vklass, vilket gör att aktuellt schema alltid finns tillgängligt för elever och personal. Schemat finns också på webben. Uppföljning av förra årets lokala arbetsplan Utvecklingsområde 1 - Utvecklingssamtal Vi har ett gemensamt underlag för utvecklingssamtal men den kanske måste justeras för att anpassa till den kommungemensamma. Utvecklingsområde 2 - Verkstadstidens fortsatta utveckling Utvärderingen av verkstadstiden är positiv och alla är överens om att vi ska fortsätta att utveckla den. På verkstadstiden får eleverna stöd i kärn- och karaktärsämnen. Språkstudion är alltid bemannad av engelsklärare och matematiklärarna har mattestuga. Tiden kan även användas till att ge elever extra fördjupningsuppgifter. Utvecklingsområde 3 - Vklass och TimeEdit (schemaläggningsprogram) Med tanke på elevernas vana att befinna sig i olika IT-miljöer är Vklass och TimeEdit helt i tiden och uppfyller de krav man kan ställa på ett väl fungerande administrationsverktyg för både elever och lärare. Däremot har det varit problem med det datatekniska gentemot IT-enheten. Utvecklingsområde 4 - Varierat pedagogiskt arbetssätt Föreläsning och workshop i lärstilar med Lena Boström har gett mycket inspiration och vi kommer att fortsätta även detta läsår. Utvecklingsområde 5 - Elevernas inflytande och delaktighet Som nämnts ovan har vi tagit fram en gemensam utvärderingsmall för delmoment alternativt hel kurs som syftar till att öka elevernas medvetenhet, delaktighet och ansvar i utbildningen för att nå ökad måluppfyllelse. Måluppfyllelse Av Merikas samtliga elever har andelen med reducerat program minskat till 6,7%. 5,6% har utökad kurs. 73% av avgångseleverna hade minst 90% godkända kurser. Motsvarande andel 06/07 var 67%. Resultat på Nationella provet i Ma A med betyget G eller högre: 04/05 44,1% 05/06 56,4% 06/07 75,7% 07/08 85,2%
3 (6) Andel elever på MP med betyg G-MVG i Ma A: 04/05 85,1% 05/06 83,0% 06/07 84,0% 07/08 88,2% Som exempel kan nämnas att eleverna på MP får ett mycket gott resultat när det gäller måluppfyllelse i resultat från nationella proven i Ma A och B samt i Eng B och Sv B. Eng B 100% G eller högre 29(29) deltog Sv B 100% G eller högre 13(13) deltog Ma A 85% G eller högre. En ökning med 10% enheter från förra läsåret 27(38) deltog Ma B 60% G eller högre. En ökning med 18 % från förra läsåret. När det gäller slutbetyg har följande resultat noterats. Ma A betyg G eller högre 88% jämfört med 84 % förra läsåret. Ma B betyg G eller högre 90% jämfört med 60% förra året. I karaktärsämnen på OP2 har 93% minst betyget G. I karaktärsämnen på OP3 har 97% minst betyget G. Analys av måluppfyllelse Generellt kan sägas att vi arbetar intensivt med målsättningen att alla ska nå målen och att vi bryr oss om varje elev. Vi har en positiv utveckling av resultaten i t.ex. Ma A beroende på en klar målsättning att eleverna ska nå minst G och därvid arbetat aktivt med olika undervisningsmodeller, mattestuga, muntliga tentamina, utnyttjande av Vklass med lektioner som eleverna kan arbeta med hemma, användande av matteverktygslåda mm. Resultaten i engelska och svenska är inte helt tillfredsställande. Vi behöver förbättra integration av kärnämnen, utöka användandet av språkstudion, förbättra undervisningsmetoderna genom utveckling av olika lärstilar. Resultaten i de olika karaktärsämnena är generellt sett goda. Arbetet med skolplanens och KF:s mål Förhållningssätt Vi arbetar mycket med vårt förhållningssätt och har höga förväntningar på eleverna. Målsättningen är att alla ska nå målen och att vi ska bry oss om varje elev. Vi ska uppfylla elevernas behov och överträffa deras förväntningar. Vi har haft en föreläsare om lärares förhållningssätt som följdes upp med diskussioner i arbetslagen. Ett av arbetslagen har arbetat extra med frågan med hjälp av Globenhälsan. Målstyrning Arbetslagens lokala arbetsplan syftar till att konkretisera målet med styrdokumenten och skolplan. Denna diskuteras och följs upp på arbetslagens medarbetarträffar med rektor minst 1 gång per termin samt kontinuerligt på arbetslagens APT.
4 (6) Enhetliga strukturer Vi har gemensam mall för utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. Likvärdig betygsättning diskuteras i gemensamma ämneskonferenser. Uppföljning av kunskapsutveckling Gymnasiet har Nationella prov för likvärdighet. Problem som vi upplever är i vissa fall bristfälliga överlämningar från grundskolan och att elever kommer till gymnasiet med snällbetyg som inte motsvarar kunskapskraven för betyget. Detta orsakar problem för eleven att kunna följa undervisningen på gymnasienivå. Anpassning av arbetssätt Vi har haft fortbildning i Lärstilar och arbetar vidare i arbetslagen för att utveckla dessa. Dessutom har vi haft flera föreläsare som talat om pedagogisk forskning, förhållningssätt och ungdomars medievärld. Förstärkt pedagogiskt ledarskap Arbetslagen har pedagogiska diskussioner i samband med medarbetarsamtalen i grupp. Det är en stående punkt på APT-träffar och är återkommande i våra ledningsgruppsmöten. Införandet av arbetslagschefer är också exempel på ett förstärkt pedagogiskt ledarskap. Barns och elevers inflytande Detta har varit ett prioriterat utvecklingsområde (se ovan). Kommande åtgärder/lokal arbetsplan Samsyn, förhållningssätt aktualiseras för att vidareutveckla det påbörjade arbetet med lärstilar. Arbetslagets pedagogiska grundsyn. Lena Boström tillbaka, jobba vidare med hennes material. Rektor, arbetslagschef Fler elever når målen samt att vi minskar avhoppen. Rektors medarbetarsamtal i grupp, APT löpande under året. för uppföljning Rektor, arbetslagschef
5 (6) Arbetet med åtgärdsprogram utvecklas och används som ett pedagogiskt instrument för att öka elevens delaktighet och eget ansvar. Reviderad blankett. Förbättrad medvetenhet i användandet av åtgärdsprogram. Rektor, arbetslagschef, mentor Fler elever når målen. Eleven ökar sin delaktighet och eget ansvar för sina studier. Vid utvecklingssamtal, EVK samt uppföljningsträffar löpande under året. för uppföljning Rektor, arbetslagschef, mentor Elevernas ansvarstagande, inflytande och delaktighet ska öka. Entreprenörskap Träff med Anette Onn för att aktualisera Rektor, arbetslagen entreprenörskap. Träff med företrädare för Blatteförmedlingen. Lärarna implementerar detta i sin undervisning. Genom att eleverna tar ett större ansvar får de därmed ökat inflytande och delaktighet som leder till förutsättningar för entreprenörskap. Kvalitetsredovisningen för uppföljning Rektor, arbetslagschefer
6 (6) Eleverna får kunskapsrelaterade betyg Föreläsning av Bo Sundblad, uppföljning av NP kontra betyg Rektor, administrativ chef, ämnesansvariga Eleverna får relevanta betyg grundade på kunskapsmålen. Uppföljningskonferenser 1gång /termin. Betygsstatistik, resultat på NP efter avslutad kurs. för uppföljning Rektor, administrativ chef, ämnesansvariga Förbättrad närvaro Närvaron förs via Vklass, föräldrar ska kunna få tillgång till detta i samma system Administrativ chef samt lärarna En förbättrad närvaro och därigenom förbättrade studieresultat. Uppföljning via utvecklingssamtalen samt betygsstatistik för uppföljning Mentor, arbetslagschef, administrativ chef Haninge 2008-09-11. Gunilla R Melin, rektor Merika