Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2012-2015 Beslutat i Förbundsfullmäktige den 7 juni 2012
Inledning Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft och då inrättades även nya kollektivtrafikmyndigheter i varje län runt om i landet. De nya myndigheterna har ansvar för kollektivtrafiken i länen och har till uppgift att ta fram regionala trafikförsörjningsprogram där vision, mål och åtgärder för länets kollektivtrafik beskrivs. I Västerbotten har den nya myndigheten organiserats inom Regionförbundet för Västerbottens län (kallat Region Västerbotten). Region Västerbotten får med den nya myndigheten det ekonomiska och juridiska ansvaret för kollektivtrafiken. Ansvarsfördelningen mellan olika parter beskrivs i kapitel 6.2. Kollektivtrafiken utgör ett viktigt medel för att uppnå de transportpolitiska målen som lagts fast av regeringen. Fördubblingsmålet för kollektivtrafiken, som branschen själv med ledning av branschorganisationen Svensk kollektivtrafik arbetat fram, är en inspiration i arbetet med Västerbottens läns trafikförsörjningsprogram. Med detta som utgångspunkt beskriver programmet den regionala kollektivtrafikens nuläge samt vision, mål och åtgärder för arbetet med länets kollektivtrafik. Det Regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västerbottens län har tagits fram i samverkan mellan följande aktörer: Länstrafiken i Västerbotten AB, Region Västerbotten, Trafikverket och den tidigare sakkunniggrupp i trafikfrågor (SAK) som verkat som arbetsgrupp för framtagandet. SAK har bestått av representanter från mmeå kommunföretag, Skellefteå kommun, Sorsele kommun, Vilhelmina kommun och Västerbottens läns landsting. mnder arbetets gång har även samråd skett med berörda aktörer inom regionen/länet bl.a. genom workshops och möten, s.k. branschrådsmöten. I ett skede av arbetet med det Regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västerbottens län för utformning av remissupplagan upphandlades av Länstrafiken i Västerbotten AB ett samarbete med Transportforskningsgruppen i Borlänge AB. Detta första trafikförsörjningsprogram som antagits den 7 juni i Förbundsfullmäktige är en första ansats och en revidering kommer att påbörjas omgående.
Innehållsförteckning Inledning... 1 Innehållsförteckning... 2 Begreppsförklaringar... 5 1. Nulägesbeskrivning av Västerbottens förutsättningar för kollektivtrafik... 6 1.1. Ett vidsträckt län med kontraster... 6 1.2. Befolkningen vardagsresenärerna... 6 1.3. Behov av resande och gods på buss... 9 1.3.1. Arbetsplatser... 9 1.3.2. Besöksnäring och fritid... 10 1.3.3. Utbildning... 11 1.3.4. Gods på buss... 11 1.4. Infrastruktur i nuläget... 12 1.4.1. Väg och mötesplatser... 12 1.4.2. Järnväg och stationer... 13 1.4.3. Flygplatser... 13 1.4.4. Hamnar... 13 1.5. Resandet och gods på buss i nuläget... 14 1.5.1. Pendling... 14 1.5.2. Bilägande och -användning... 16 1.5.3. Kollektivtrafik trafikutbud... 17 1.5.3.1. De tyngsta stråken... 17 1.5.3.2. Busstrafik... 17 1.5.3.3. Läget kommunvis... 20 1.5.3.4. Tågtrafik... 34 1.5.3.5. Tillgänglighet för personer med funktionshinder... 36 1.5.4. Fordonens miljöstatus... 38 1.5.5. Gods på buss utbud... 38 1.5.6. Taxi... 38 1.5.7. Kollektivtrafik efterfrågan... 39 1.5.7.1. Marknadsandel... 39 1.5.7.2. Statistik... 39 1.5.8. Hur nöjda är resenärerna med kollektivtrafiken?... 42 1.5.9. Gods på buss efterfrågan... 43 1.5.10. Intäkter och kostnader... 43 2. En gemensam vision... 45 3. Avgränsningar och strategiska val... 47 3.1. Strategiska val... 47 3.2. Avgränsningar... 48 4. Realistiska och mätbara mål... 49 4.1. Vad är ett mål?... 49 4.2. Mål att utgå ifrån... 49 4.3. Mål för kollektivtrafik i länet... 50 4.3.1. Resandeutveckling... 50 4.3.2. Kundnöjdhet... 50 4.3.3. Effektivitet... 51 4.3.4. Ekonomi... 51
4.3.5. Miljö... 51 4.3.6. Grundläggande tillgänglighet för alla... 52 4.3.7. Jämställd kollektivtrafik i Västerbotten... 53 5. Åtgärder för att nå målen... 55 5.1. För att öka marknadsandelen och resandet... 55 5.2. För stärkt resenärsinflytande... 56 5.3. För gemensamma system för trafikinformation, bokning och betalning 57 5.4. För effektivisering av trafiken... 57 5.5. För att skydda miljön... 58 5.6. För ökad tillgänglighet för alla... 58 5.7. Behov av infrastruktursatsningar... 59 5.7.1. Investeringar... 59 5.7.2. Drift och underhåll... 59 5.7.3. Tillgänglighet... 59 5.8. Beslut om allmän trafikplikt... 59 5.8.1. Omfattning av allmän trafikplikt... 59 5.8.2. Krav på upphandlad trafik på sträckor med allmän trafikplikt. 59 5.8.3. Beslut om allmän trafikplikt samt upphandling... 60 6. Organisation och genomförande... 61 6.1. Myndigheten har det totala ansvaret... 61 6.2. Ansvarsfördelning mellan parter... 61 7. Ekonomiska konsekvenser, samhällsnytta och finansiering... 64 7.1. Samhällsekonomi... 64 7.2. Finansiering... 65 8. Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet... 66 8.1. Uppföljning av mål... 66 8.2. Beslut i samverkan med angränsande myndigheter... 66 8.3. Programmet uppdateras... 66 8.4. Samlad rapport om fattade beslut... 66 Bilaga 1 Linjeförteckning... 67 Tåg... 67 Stomlinjer linjer mellan kommuner... 67 Linjer inom en kommun... 68 Bjurholm... 68 Dorotea... 68 Lycksele... 68 Malå... 68 Nordmaling... 68 Norsjö... 69 Robertsfors... 69 Skellefteå... 69 Skellefteå lokaltrafik... 70 Sorsele... 70 Storuman... 70 Umeå... 70 Umeå lokaltrafik... 71 Vilhelmina... 71 Vindeln... 72 Vännäs... 72 Åsele... 72
Bilaga 2 Ringbilstrafik/anropsstyrd trafik i länet... 73 Bilaga 3 Linjer i Norrtågs-konceptet... 79 Bilaga 4 Driftsbidrag... 82
Begreppsförklaringar Anropstyrd trafik Anropsstyrd trafik innebär att man måste ringa ett samtal och meddela att man vill åka med en viss tur. Bussarna trafikerar ordinarie hållplatser. Betalsystem System för att sälja biljetter och ta betalt av resenärerna. Busskur är en mindre byggnad vid en hållplats vars syfte är att skydda väntande resenärer från vind och nederbörd. Även kallat väderskydd. Bytespunkt En knutpunkt (hållplatsområde) där det finns goda förutsättningar för byten mellan samma eller olika trafikslag. Framkomlighet Beskriver hur snabbt det går att ta sig fram i ett gatunät. Färdtjänst Färdtjänst kräver särskilt tillstånd och är till för de resenärer som på grund av funktionsnedsättning (ej tillfälliga) har svårt att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel. I Västerbotten ligger ansvaret för färdtjänst på kommunerna. Hållplats Anläggning eller plats som är utmärkt med skylt eller symbol att fordon i linjetrafik stannar. Vissa hållplatser har busskur/väderskydd. Kapacitet Hur mycket trafik som ett system klarar av under en viss tid och i ett visst snitt Kollektivtrafik Persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering enligt Artikel 2, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg. Kollektivtrafikföretag Ett företag som kör trafik, antingen upphandlad eller kommersiell. Kollektivtrafikens marknadsandel Andelen kollektivtrafikresor av det totala motoriserade resandet / resandet med motorfordon. Gång och cykelresor räkas inte in när marknadsandel räknas. Kollektivtrafikbarometer En branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Kommersiell trafik Kollektivtrafik som bedrivs på marknadsmässiga villkor och som inte upphandlas/avtalas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Linje Bestämd sträcka trafikerad av kollektivtrafik som stannar vid hållplatser/stationer längs sträckan. Realtidsinformation Ibland går trafiken inte som i den planerade tidtabellen. Realtidsinformation betyder information om när bussarna går just nu. Med hjälp av ett realtidsinformationssystem kan man på Internet och i mobilen visa var bussen är. Regional kollektivtrafik Den trafik som lagen (2010:1065) om kollektivtrafik omfattar. Innebär kollektivtrafik inom ett län samt kollektivtrafik över länsgräns som i huvudsak består av arbetspendling och andra vardagsresor. Särskild kollektivtrafik färdtjänst och sjukresor. Taxa, taxor Avgiften för kollektivtrafikresor. Terminal En bussterminal är en anläggning som utgör ändpunkt för en eller flera busslinjer. Terminalen betjänar busstrafik av sådan omfattning att den kräver särskilt område avskilt från väg eller gata och där allmän fordonstrafik normalt inte tillåts. En terminal kan även trafikeras av genomgående linjer och medger byte mellan linjer. Tillgänglighet Två betydelser av tillgänglighet används: Tillgänglighet i form av möjligheten för personer med funktionsnedsättning att resa med kollektivtrafiken samt tillgänglighet som avser geografisk rörlighet, d.v.s. möjligheten att nå en punkt i regionen. Trafikentreprenör Ett företag som kör trafik, antingen upphandlad eller kommersiell. Trafikinformation Den information som är nödvändig för att resan ska fungera väl. Trafikutbud Med trafikutbud avses linjesträckning och turtäthet
1. Nulägesbeskrivning av Västerbottens förutsättningar för kollektivtrafik 1.1. Ett vidsträckt län med kontraster Västerbotten omfattar något mer än en åttondel av Sveriges totala landareal, men endast en trettiosjättedel av Sveriges befolkning. Totalt är länet ca. 40 mil från kust till fjäll. Det är alltså relativt långa avstånd att överbrygga, för all trafik. Länet består till stor del av skogsmark, berg och fjäll. Länet präglas av mångfald och kontraster med expansiva tätorter som mmeå i söder, Skellefteå med starka industritraditioner i norr, Lycksele, en centralort i mitten av länet samt tolv andra kommuner med sina särdrag. Figur 1. Västerbottens län. Källa: Fakta om Västerbottens län 2011 1.2. Befolkningen vardagsresenärerna Västerbotten har en folkmängd på ca 260 000 invånare och drygt 85 procent av befolkningen i länet bor inom 75 kilometer från kusten. Befolkningen är koncentrerad till älvmynningarna och till älvstråken i inlandet. Tillsammans står mmeå kommun med ca 115 500 invånare och Skellefteå kommun med ca 72 000 invånare för ca 70 procent av befolkningen. Trots koncentrationen till kusten finns det betydande befolkningskoncentrationer även i inlandet, där Lycksele med 12 400 invånare är en viktig stödjepunkt.
För kollektivtrafiken innebär långa avstånd mellan målpunkter att befolkningen även på vardagsbasis reser över långa avstånd. Viss långväga trafik som i andra delar av Sverige skulle klassas som mellanregional kollektivtrafik enligt den nya kollektivtrafiklagstiftningen, bör i Västerbotten klassas som regional kollektivtrafik. Figur 2. Befolkningens lokalisering. Källa: Länstransportplanen Den samlade nettoinflyttningen för länet har under de senaste 15 åren varit negativ och det är gruppen kvinnor som står för den största nettoutflyttningen. Den största befolkningstillväxten sker i mmeå. I takt med att vissa kommuners befolkning minskar så får kommunerna med växande och stabil befolkning en allt större betydelse för att nå fördubblingsmålet i kollektivtrafiken. Det beror på att en ökning av kollektivtrafikens marknadsandel i befolkningsmässigt stora kommuner har stor betydelse för genomsnittlig marknadsandel i länet.
Figur 3. Västerbottens läns befolkningsutveckling perioden 1999 2009. Källa: Länstransportplanen Tabell 1. Västerbottens läns befolkningsutveckling perioden 1985 2010. Västerbottens län har en högre befolkningsandel i åldern 15 29 år jämfört med riket (21,4 %, jämfört med 19,5 %). Andelen invånare i länet i åldern 65 år och äldre är 23 procent (riket 18,5 %) och andelen barn i åldersgruppen 0 14 år är 15,7 procent (riket 16,6 procent). Det finns stora skillnader mellan länets kommuner. Siffrorna avser år 2010.
1.3. Behov av resande och gods på buss 1.3.1. Arbetsplatser Merparten av länets arbetsplatser finns i de större kustorterna och inlandets kommunhuvudorter. Nästan 90 procent av arbetsplatserna finns inom en timmes restid från de större kustorterna. Figur 4. Arbetsplatserna (som indikeras av dagbefolkning) är koncentrerade till tätorterna. Källa: Länstransportplanen. Västerbotten har en intressant blandning av tjänste-, tillverknings- och basindustriföretag. Tjänstesektor stod år 2007 för nästan 80 procent av länets totala näringsliv räknat i antal sysselsatta. De privata och offentliga tjänstesektorerna är idag ungefär lika stora i länet, men den privata tjänstesektorn växer. Med basnäringen som grund har många företag utvecklats och etablerat sig på den nationella och internationella arenan. I mmeå lokala arbetsmarknadsregion (LA-området) är mmeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Norrlands universitetssjukhus samt ett flertal internationellt konkurrenskraftiga industriföretag de mest tongivande aktörerna. mniversiteten har skapat en grogrund för utveckling och etablering av kunskapsintensiva företag. I Skellefteå LAområde väger den exportinriktade verkstadsindustrin i kombination med en stark basnäring tungt. I likhet med mmeå LA-område utgör tjänstenäringarna en betydelsefull del av Skellefteå-områdets näringslivsstruktur. I övriga LA-områden i länet är näringslivsstrukturen starkt kopplad mot den kraftigt växande råvaruindustrin. Ett flertal industriföretag finns därutöver etablerade, vilka producerar mot en internationell marknad. I dessa LA-områden, liksom i övriga delar av länet växer besöksnäringens andel av näringslivsstrukturen.
Arbetsplatsernas och arbetsgivarnas karaktär har betydelse för behovet av regional kollektivtrafik. Branscher med brist på arbetskraft har stor nytta av kommunikationer och regionförstoring. Samma gäller väldigt specialiserade företag där det är svårt att få tag på rätt typ av kompetens. Resenärernas behov och preferenser är skiftande överlag, men representanter för olika yrken torde i genomsnitt ha olika behov när de reser. I vissa yrken är det möjligt att arbeta under resans gång, i andra inte. För den som kan räkna restiden som arbetstid torde restiden ha mindre betydelse än för den, som använder fritiden till att resa. 1.3.2. Besöksnäring och fritid För länets besöksnäring är det centralt att det är lätt att ta sig till och från länet med tåg, flyg, buss etc. Detta resande är mellanregionalt och ingår inte i kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. På en regional nivå sammanfaller resebehoven inom besöksnäring och hos regionens egna invånare, i stor utsträckning. För att underlätta för turister att resa till olika delar av länet under sitt besök och för att styra över resandet från egen bil och hyrbil till kollektivtrafik, behövs det fungerande regional kollektivtrafik från de platser där turisterna anländer till olika besöksmål. Regional kollektivtrafik till besöksmål främjar självklart också länsinvånarnas kollektiva resande på fritiden, t.ex. helgresor till närliggande kommun eller olika besöksmål. I hela länet växer besöksnäringens andel av näringslivet. År 2009 omsatte näringen totalt 252 miljarder kronor i Sverige (Källa: Nationell strategi för Svensk besöksnäring). I Västerbotten är skattningen ca 7,1 miljarder kronor för år 2010 (Källa: VästerbottensTurism). Västerbottens län hade den största ökningen av gästnätterna i Sverige 2011. Det finns en tydlig skillnad inom länet där vinterturismen dominerar i väster medan den östra kustdelen har en större andel sommarturism. Besöksnäringen inom fjällturismen har under de senaste åren haft en stark utveckling. Kollektivtrafiken kan stödja besökarutvecklingen (inbegripet både turister och andra fritidsresenärer) i olika besöksmål samt dämpa bilresandet till dessa. Exempelvis i och med tågtrafiken till Lycksele är det lättare att åka kollektivt från mmeå till besöksmålen i Lycksele, och resan kan användas till avkoppling. De besöksmål som år 2011 hade 20 000 besökare eller mer (exklusive evenemang) visas i Tabell 1. Hotell Lappland SPA. Foto: Marit Åsén.
Tabell 2. Antal besökare i besöksmål med minst 20 000 besökare år 2011. Kommun Besöksmål Besökare 2011 Kommun Besöksmål Besökare 2011 Bjurholm Älgens Hus 25000 Sorsele Nalovardo 21 000 Bjurholm Agnäsbacken 24000 Storuman Tärnaby/Hemavan 163 000 Lycksele Djurparken 84 000 Umeå Västebottens museum 260 000 Lycksele Gammplatsen 28 000 Umeå Norrlandsoperan 72 555 Lycksele Ansia Badpark 20 700 Umeå Bildmuseét 35 000 Malå Tjamstanberget 23 000 Umeå Teaterföreningen 32 678 Nordmaling Olofsfors bruk 29 000 Umeå Umeå Travbana 31 000 Robertsfors Bygdsiljum skidanläggning 40 000 Umeå Umeå Lagun 27 500 Robertsfors Stenfors Gård 35000 Umeå Umeå Energicentrum 20 000 Skellefteå Skellefteå museum 167 111 Vilhelmina Kittelfjäll 48 000 Skellefteå Bygdsiljum skidanläggning 41 000 Vännäs Slöjdarnas Hus 25 000 Skellefteå Ostens hus 33600 Vännäs Vännesbadet 22000 Skellefteå Skelleftetravet 26300 Skellefteå Vitbergsbadet 25000 Skellefteå Boda Borg 22 000 Skellefteå Fyren Bjuröklubb 21000 Skellefteå Konsthallen 20009 1.3.3. Utbildning Kollektivtrafiken har stor betydelse för skolelever och studenter både på inomkommunal, mellankommunal och regional nivå. Barn och unga utan körkort är relativt beroende av kollektivtrafik alternativt skjutsning. Kollektivtrafiken möjliggör miljövänliga skolresor och det är i allmänhet billigare för kommunen om barn och unga kan åka kollektivt istället för att få enskild skolskjuts. I många kommuner i Västerbotten är kollektivtrafiken anpassad för grundskole-elever. Länets grundskolor och gymnasier beskrivs kommunvis under rubriken 1.5.3.3 Läget kommunvis. Det är möjligt att använda restid till att studera, varvid en relativt lång pendlingstid inte går till spillo. I Västerbotten finns mmeå universitet, SLm samt flera specialhögskolor (design, polis, tandläkare etc.). Det finns även utbildningsenheter på universitets- och högskolenivå i Skellefteå och Lycksele. Kommunerna Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele samt kommuner i närliggande län har gått samman i ett kommunalförbund i syfte att initiera, samordna och genomföra högre utbildning som skall tillfredsställa behov av både grundläggande service och innovativ tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum kopplat till Akademi Norr. mtlokaliserade utbildningar och förbättrade möjligheter att resa med kollektivtrafiken förbättrar kompetensförsörjningen i länet. 1.3.4. Gods på buss Godstransport i Länstrafikens regi sker under samlingsbegreppet Bussgods Västerbotten. Godstrafiken ses som en viktig förutsättning för att kunna bedriva busstrafik i glesbygd. Bussgods har snabba leveranser till många områden som andra speditörer inte täcker in, eller
täcker in med lägre frekvens. Bussgods har också stor betydelse för tillväxten i Sverige. Samtidigt kan hanteringen av godset öka restiderna för passagerarna. 1.4. Infrastruktur i nuläget Vägar och järnvägar delar kollektivtrafiken med privatbiltrafik och med godstrafik. Vid kapacitetsbrist och vid störning behöver ibland prioriteringar göras mellan gods- och persontrafik, där trafiken på Stambanan är ett exempel. Kollektivtrafiken har alltså en koppling till godstrafik dels genom gods på buss, dels genom fördelning av kapacitet. Kollektivtrafiken och bussgods har även egen infrastruktur i form av hållplatser och terminaler. Figur 5. Länets infrastruktur. Källa: Fakta om Västerbottens län 2011 1.4.1. Väg och mötesplatser I Västerbottens län ingår väg E4, E12 och E45 i det nationella vägnätet. E4 är länets viktigaste vägstråk för nordsydliga transporter. E12 har en viktig funktion för de öst/västliga kopplingarna i stråket Mo i Rana Lycksele mmeå Vasa och ingår som en del i Tvärstråket. E45 är en viktig länk nord-syd för inlandskommunerna (jfr E4). Även koppling till nattåg i Östersund sker via E45. Andra vägar som har stor betydelse för länet är väg 90, väg 92 och väg 95. Väg 90 är en viktig turistväg, Sagavägen, för besöksnäringen i Vilhelminafjällen och tillhör turismnäringens prioriterade vägar. Väg 92 är en viktig samverkansväg för persontransporter/gods i öst/västlig
riktning för Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Bjurholm till/från Vännäs och mmeå. Väg 95 har avgörande betydelse för gruvindustrin och dess transporter till Rönnskärsverken och hamnen i Skellefteå. Länsväg 363 sträcker sig från mmeå till Ammarnäs och är ett viktigt pendlingsstråk t.ex. mellan Vindeln och mmeå. Länsväg 370 är en väg mellan Boliden och Holmfors, via Renström, Bjurträsket, Lillholmträsk och Malå. Terminaler för persontrafik och gods finns i varje kommuncentrum. Länstrafikens hållplatser är till största delen dokumenterade kommunvis med GPS-positionering, bilder samt utförliga läges- och standardbeskrivningar. Materialet nyttjas för det löpande arbetet med att förbättra kvalitén, trafikinformationen och tryggheten för resenärerna. Tillsammans med Trafikverket drivs ett fortlöpande samarbete med att handikappanpassa de hållplatser som finns utmed länets riksvägar. Kommunerna ansvarar för nyanläggning och underhåll av hållplatser som ligger inom kommunens gränser, men Landstinget ansvarar för kostnader som tillfaller stomlinjetrafiken. Vad gäller nya busskurar ska Länstrafiken ha ett ramavtal som kommunerna kan avropa busskurer ifrån. 1.4.2. Järnväg och stationer I augusti år 2010 invigdes Botniabanan mellan Nyland och mmeå och samtidigt startades persontrafik i mindre skala mellan mmeå och Örnsköldsvik. Den 19 mil långa nya järnvägen är en av de allra största infrastruktursatsningarna i Sverige i modern tid. Förutsättningarna för transporter av gods och persontrafik förändrades dramatiskt och längs norrlandskusten upp till mmeå skapas helt nya förutsättningar för samverkan mellan kuststäderna. Tvärbanorna i Västerbottens län trafikeras i huvudsak med godstrafik och är start/målpunkter för tunga och frekventa systemtransporter av både råvaror och färdigprodukter. Hösten 2011 påbörjades även persontrafik mellan Lycksele och mmeå via Vindeln samt s.k. pendeltrafik på delsträckan Vännäs mmeå. I och med att persontrafiken på spåren har utökats har även kapacitetsproblem uppstått. På Tvärbanan har kapacitetsproblem uppstått på sträckorna Vännäs mmeå, mmeå C mmeå Östra, och Hällnäs Lycksele och på Stambanan genom övre Norrland på sträckan Vännäs Hällnäs. Trafikverket utreder behovet av ökad kapacitet i hela transportsystemet och lägger en slutrapport under april 2012. Förutom utredning av järnvägen har det statliga vägnätet, sjöfarten och luftfarten utretts. Stor vikt läggs vid frågan om effektiva övergångar mellan olika trafikslag. 1.4.3. Flygplatser Flygtrafiken behandlas inte under kapitel 1.5 om resandet i nuläget, eftersom flygtrafiken inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. De största flygplatserna finns i mmeå och Skellefteå. Andra för regionen viktiga flygplatser finns i Lycksele, Vilhelmina och Hemavan/Tärnaby. Flygplatserna i mmeå och Skellefteå har både utrikes reguljärtrafik och utrikes chartertrafik. Flyglinjenätet i norra Sverige är i första hand kopplad till Stockholm. Det finns också upphandlade linjer Luleå mmeå och Östersund mmeå. Sedan 2011 har det funnits ett antal turer per vecka mellan Helsingfors och Skellefteå med mellanlandning i Karleby. En kort period trafikerades Helsingfors mmeå, utan mellanlandning. Företaget Flybe som startat upp linjerna kan idag (april 2012) inte ge klara besked ifall och i så fall när Helsingfors mmeå skulle trafikeras igen. 1.4.4. Hamnar Färjetrafiken behandlas inte under kapitel 1.5 om resandet i nuläget, eftersom den inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. Färjeförbindelsen mellan mmeå och Vasa,
Kvarkentrafiken, är en viktig åretruntförbindelse med Finland både för gods- och passagerartrafik. Persontrafiken uppgår idag till ca 60 000 70 000 passagerare per år och har stor betydelse för näringslivssamverkan, turism och sjukvård. 1.5. Resandet och gods på buss i nuläget 1.5.1. Pendling Den största mellankommunala arbetspendlingen inom länet, vilket innefattar all typ av resande, sker mellan mmeå, Skellefteå och Lycksele samt mellan mmeå och dess kranskommuner. Pendlingen Örnsköldsvik mmeå är också betydande. Pendlingsmöjligheterna med kollektiva färdmedel har ökat för Nordmalings del i och med Botniabanan. Att Lycksele är centrum för Västerbottens inland innebär viss in- och utpendling till/från omkringliggande kommuner. Tågtrafiken mellan mmeå och Lycksele samt mmeå och Vännäs skapar kortare och attraktivare restider och Botniabanan har ökat pendlingsmöjligheterna till och från Nordmaling. Foto: Länstrafiken Skillnaderna mellan mäns och kvinnors pendlingsvanor har under de senaste åren minskat, men män pendlar fortfarande betydligt mer än kvinnor. Idag är en majoritet av de resenärer som arbetspendlar med kollektivtrafik kvinnor, medan män till en större del pendlar med bil. Detta samband syns även då man jämför kvinnor och mäns pendlingsmönster med avseende på reslängd, där män i genomsnitt gör längre resor. Satsningar på ett effektivt kollektivtrafiksystem förbättrar möjligheten för kvinnor att arbetspendla genom att öka möjligheten för kvinnor att pendla längre sträckor på kortare tid. I takt med att kollektivtrafiken byggts ut har skillnaderna mellan män och kvinnors pendling minskat. Därför bedöms att fortsatta satsningar på exempelvis pendlingsparkeringar och övriga åtgärder som leder till en övergång från bil till buss/tåg kan leda till att skillnaderna mellan män och kvinnors pendlingsmönster fortsatt minskar.
Figur 6. Arbetspendling samt förvarvsfrekvens år 2006, män respektive kvinnor. Källa: Länstransportplanen.
1.5.2. Bilägande och -användning Bilägandet säger en hel del om bilresandets popularitet, för de som äger en bil tenderar att använda den. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns det 475 fordon per 1 000 invånare i trafik i länet. Riksgenomsnittet låg på 461 fordon. Å andra sidan kan privatbil- och kollektivtrafiken ofta kombineras både vid enskilda resor och så att bilägare väljer lämna bilen hemma så ofta som möjligt. Biltrafikens respektive kollektivtrafikens marknadsandelar ger därför en bättre bild av kollektivtrafikens popularitet än bilägandet. Kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet var 11,1 procent år 2011 i Västerbotten, medan resten av det motoriserade resandet, 88,9 procent, bestod av bil samt moped/mc, varav biltrafiken är överlägsen. Marknadsandelen 2011 var en minskning från år 2010 då den var 11,9 procent. I ett vidsträckt län som Västerbotten kommer privatbilen fortsatt ha stor betydelse för det vardagliga resandet och för ekonomisk tillväxt. För en fördubbling krävs att privatbilens roll renodlas så, att biltrafiken har sin givna plats för vissa typer av resor (t.ex. resor med mycket bagage som inte kan bäras) och i de mest glesbyggda områdena, medan kollektivtrafiken erövrar sin potential i bl.a. pendlingsstråk och tätorter. Trafikflöden på väg (se Figur 7) ger en bra bild av privatbilstrafiken eftersom en övervägande del av det räknade antalet fordon är personbilar, inte bussar eller långtradare. Där det finns stor personbilstrafik kan den outnyttjade kollektivtrafikpotentialen vara stor. Kartan visar att de största flödena finns i alla vädersträck kring Skellefteå och mmeå samt kring Lycksele på E12 och väg 365 norrut. Figur 7. Trafikflödeskarta. Källa: Fakta om Västerbottens län 2011
1.5.3. Kollektivtrafik trafikutbud 1.5.3.1. De tyngsta stråken Trafikslagsövergripande kan kollektivtrafikstråken i länet samt över länsgräns delas in i ett antal tyngre stråk med buss- och tågtrafik som har till syfte att möta behov av daglig arbetspendling. Luleå Piteå Skellefteå Robertsfors mmeå (buss) Vindeln mmeå (buss och tåg) Örnsköldsvik Nordmaling mmeå (buss och tåg) Bjurholm Vännäs mmeå (buss och tåg) Lycksele mmeå (buss och tåg) Norsjö Skellefteå (buss) mtöver stråk som tillgodoser behov av trafik med karaktär av daglig arbetspendling finns trafik som direkt eller indirekt binder samman länets 15 kommuncentrum samt i vissa fall kommuncentrum i grannlän utifrån behov av grundskole- och gymnasiependling, tjänsteresor, samt service- och fritidsresor. Gällivare Arvidsjaur Sorsele Storuman Vilhelmina Dorotea Östersund Dorotea Åsele Bjurholm Vännäs mmeå Vilhelmina Åsele Bjurholm Vännäs mmeå Hemavan Tärnaby Storuman Lycksele Vindeln mmeå Sorsele Malå Norsjö Skellefteå Sorsele Lycksele Malå Lycksele Malå Arvidsjaur Skellefteå Norsjö Lycksele Åsele Lycksele Bjurholm Lycksele Vilhelmina Lycksele Vindeln Vännäs Nordmaling Vännäs Haparanda Luleå Piteå Skellefteå Robertsfors mmeå mmeå Nordmaling Örnsköldsvik mmeå Skellefteå Burträsk mmeå (Bodö) Arjeplog Arvidsjaur Skellefteå 1.5.3.2. Busstrafik Länstrafiken tillhandahåller varje dag upp till 200 busslinjer för person- och godstrafik. Dagligen sker ca 25 000 resor med buss i länet, och lika många i tätortstrafiken. Dessutom finns en del kommersiell busstrafik.
Figur 8. Västerbottens läns linjenät exklusive tätortstrafik Nedan behandlas trafikutbud i större detalj. Här används en traditionell klassificering av trafiken, där regional kollektivtrafik (med innebörd som avviker från det som avses med regional kollektivtrafik i den nya kollektivtrafiklagstiftningens) delas in i stomlinjetrafik, inomkommunal trafik, länsöverskridande trafik, anropstyrd trafik och tätortstrafik. Av dessa kan stomlinjetrafiken, inomkommunala trafiken, anropsstyrda trafiken och tätortstrafiken anses som regional kollektivtrafik såsom avses i den nya lagstiftningen. Länsöverskridande trafik kan vara regional kollektivtrafik i vissa fall. Stomlinjetrafik går mellan kommunerna i länet samt till angränsande län. Syftet med trafiken är att möjliggöra regionalt resande. Prioritet ges till kollektivtrafik som knyter samman två eller fler kommuncentrum eller centra för besöksnäring. De mest betydande stråken i länet är E4:an med koppling till Norrbotten och Västernorrland, E45 med koppling till Norrbotten och Jämtland, E12:an samt linje 63 som ansluter till E45 i Dorotea. Syftet med stomlinjetrafiken är att utifrån en helhetsbild möjliggöra regionalt resande (interregional och regional trafik) med hög tillgänglighet, inom de ekonomiska ramar som ges. Den länsgränsöverskridande trafiken med buss och/eller tåg får allt större betydelse för vardagsresandet, men en del av denna trafik tillgodoser inte i första hand behovet av vardagsresande. För att möjliggöra länsgränsöverskridande biljettering finns en taxepunktstruktur, Norrlandsresan, som är gemensamt beslutad av de fyra nordligaste länen. Den länsgränsöverskridande trafiken omfattar: stråket E4 från Sundsvall till Haparanda med buss och/eller tåg stråket E45 från Östersund till Gällivare med buss
stråket längs väg 92 från mmeå till Östersund med buss stråket längs väg 95 från Skellefteå till Bodö med buss och möjlighet till tågkoppling i Jörn relationen Malå Arvidsjaur tågtrafiken mmeå Luleå även med koppling mot buss. Ybuss bedriver kommersiell trafik av expressbusskaraktär på sträckan mmeå Sundsvall. Trafiken kopplar till och från SJ:s tågavgångar i Sundsvall. Biljettsamarbetet mellan länstrafikbolaget i Västerbotten och Ybuss innebär att den som har länstrafikens periodkort, årskort eller skolkort kan välja att resa med Ybuss. Abrahamssons buss trafikerar sträckan Örnsköldsvik mmeå Skellefteå City Airport och Luleå Piteå Skellefteå Skellefteå City Airport. Trafiken är planerad enligt Ryanairs flygningar till Barcelona och biljetter kan köpas ombord på bussen eller på Abrahamssons Buss hemsida. Busstrafiken mellan Skellefteå och Bodö bedrivs i samarbete mellan Skelleftebuss AB och Nordlandsbuss AS. Linjen har bedrivits med nuvarande uppläggning sedan 1997. Linjen bedrivs med ett internationellt trafiktillstånd utfärdat av de norska myndigheterna. Linjen bedrivs på kommersiell grund med både person- och godsbefordran och har bl. a. en viktig koppling till nattågen på norra stambanan med på- och avstigning i Jörn. Länstrafiken i Västerbotten och Norrbotten har köpt in sig i trafiken avseende godsbefordran. I övrigt tillfaller godsintäkterna de båda operatörerna. Intäkterna från persontrafiken tillfaller operatörerna i de fall resandet sker över nationsgränsen. I annat fall, d.v.s. inom respektive Norge och Sverige, går persontrafikintäkterna till respektive ansvarig part. Avtalet avseende fördelning av person- och godsintäkter sträcker sig till 2014-06-30 om optionerna nyttjas. Nordlandsbuss AS har ett längre avtal med de norska myndigheterna. Lapplandspilen trafikerar sträckan Hemavan Stockholm. Matartrafik utgörs av inomkommunal trafik som med undantag av ett antal tätortsnära linjer (exempelvis Holmsund mmeå, Sävar mmeå och Skelleftehamn Skellefteå) har en stark koppling till skolorna i länet. Sträckan Skellefteå Skellefteå City Airport trafikeras kommersiellt av Skelleftebuss. Trafiken ansluter till samtliga avgående och ankommande reguljära flygförbindelser till Stockholm och Helsingfors. Skelleftebuss planerar att under 2013 börja trafikera Skellefteå Skelleftehamn kommersiellt. I nuläget är trafiken upphandlad av Länstrafiken. Ringbilar, d.v.s. anropsstyrd trafik har ofta med koppling till den övriga regionala kollektivtrafiken, finns som alternativ i de mest glesbefolkade delarna av länet. Se bilaga 2 med länets ringbilstrafik/anropsstyrd trafik. Det finns även en länsgränsöverskridande ringbilstrafik på sträckan Åsele Örnsköldsvik. Inom mmeå kommun är det en timmes förbeställningstid, medan det i övriga länet är senast dagen före som gäller. Ringbilar beställs via Landstingets beställningscentral Reseservice. Inga kommuner har överlåtit myndighetsutövningen för färdtjänst och riksfärdtjänst till kollektivtrafikmyndigheten. I dagsläget har hälften av kommunerna valt att samordna beställning av transporter för färdtjänst och riksfärdtjänst via landstingets Reseservice. Inom länet bedrivs tätortstrafik på tre orter: mmeå, Skellefteå och Lycksele. Tätortstrafiken i Skellefteå centralort drivs av kommunägda Skellefteåbuss AB utan kommunalt bidrag. Trafiken är uppbyggd kring elev- och arbetspendling samt service- och fritidsresor. Bussarna
har hållplatsutrop och visuell visning av hållplatserna. I och med övergången till biogasdrivna tätortsbussar är samtliga fordon av lågentré/låggolvstyp. Trafiken till/från handelsområdet på Solbacken har utökats med sommartrafik för att ge bättre service till ett stigande antal resenärer. Trafikering sker veckans alla dagar, dock med varierande geografisk täckning. mnder sommaren görs kraftiga neddragningar av tätortstrafiken. Skellefteå tätort trafikeras med biogasdrivna bussar och matarlinjer i Skellefteå kommer även delvis att framföras med biogasdrivna bussar (Bureå, Boliden, Byske m.fl.). Skelleftebuss bedriver från mars månad 2012 tätortstrafiken med stöd av en anmälan om kommersiell trafik till kollektivtrafikmyndigheten. Skelleftebuss har sedan några år bedrivit linjetrafik till Skellefteå AIK:s hemmamatcher i fem linjevarianter. Tätortstrafiken i Umeå marknadsförs under varumärket mltra. Det har sedan 2005 skett stora resandeökningar. Man har prioriterat hög turtäthet framför korta gångavstånd, förstärkt stomlinjestråken och försökt möta behoven framför allt i mmeås östra stadsdelar. Trafiken omfattar nio huvudlinjer, en lågtrafiklinje och sju direktbusslinjer. Till detta tillkommer flygbusstrafik till och från flygplatsen. Nu planeras införande av snabbladdade hybridbussar. Från och med trafikåret 2006/2007 har länstrafiken ansvar för tätortstrafiken i Lycksele. mnder perioden september maj (högtrafikperioden) bedrivs lokal linjetrafik och en del av trafiken, som benämns servicelinjer, trafikerar året runt, även på lågtrafikperioden. Trafiken går måndag fredag. Tätortstrafiken i Lycksele kommun är under högtrafikperioden uppbyggd kring elev- och arbetspendling och under lågtrafikperiod kring serviceresor. Trafiken förbinder bostadsområdena med centrum samt de större arbetsplatsområden som finns på Sågvägen, Lycksele lasarett och Lilltjärns industriområde. Trafik mellan bostadsområden sker företrädesvis genom byten i centrum. Trafiken fungerar även som en koppling mellan stomlinjetrafik och Lycksele lasarett. 1.5.3.3. Läget kommunvis Nedan beskrivs behovet av kollektivtrafik och den befintliga trafiken i kommunerna. Den trafik som visas på kartorna är den tidtabellagda trafiken, ringbilar är inte märkta på kartan. Landstinget Landstinget har ansvar för linjetrafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra, trafik till vissa viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor. Landstinget utformar s.k. planeringsförutsättningar som är det politiska direktivet om prioriteringar och inriktning och ligger till grund för trafikbeställning som fastställs av landstingsstyrelsen och lämnas till kollektivtrafikmyndigheten. Landstingets kollektivtrafikuppdrag syftar till att utifrån en helhetsbild möjliggöra regionalt resande grundat på hög tillgänglighet inom de ekonomiska ramar som ges. Landstingets engagemang i kollektivtrafiken ska ske med utgångspunkt i landstingets övergripande prioriteringar och dess program och policys, t.ex. landstingets handikappolitiska program och miljö- och trafiksäkerhetsprogram. Prioritet ska ges åt kollektivtrafik som knyter samman två eller helst fler kommuncentra eller centra för besöksnäringen i syfte att skapa god tillgänglighet. Detta gäller i första hand landstingets egna verksamheter som sjukresor, tjänsteresor, arbetspendling, men även resor för att stimulera övrig arbetspendling samt besöksnäringen. Den trafik som landstinget beställer ska präglas av trygghet och tillgänglighet för de målgrupper landstinget prioriterar och övriga resenärer. Den tillgänglighetspolicy som lämnats från ägarsamrådet till Länstrafikens styrelse februari 2010 speglar ägarnas samlade syn på tillgänglighetsfrågorna.
Landstingen inom norra regionen har genom sitt Regionförbund en prioritet att stimulera utvecklingen av den norrländska universitetssjukvården. Detta innebär att resmöjligheter med kollektivtrafik mellan sjukhusen inom regionen måste säkerställas. Bjurholms kommun Bjurholms kommun har som målsättning att för kommunens invånare tillhandahålla minst 2 serviceresor per vecka till kommunens centralort. Kommunen har som ambition att verka för en samordning mellan olika trafikbehov samt anser det vara av stor vikt att Bjurholms kommun tillsammans med kringliggande kommuner och landstinget även verkar för anslutningstrafik till Nordmaling och Botniabanan. Kommunens struktur för kollektivtrafiken till centralorten är uppbyggd primärt för att tillgodose behovet av resor för elever i grundskola. En grundskola finns i kommunen, belägen i Bjurholm. De koncentrationer av boende där behov av att nå centralorten för grundskolestudier och där ett kollektivtrafikunderlag finns är Örträsk, Stennäs/Bredträsk, Agnäs, Bastuträsk, samt Brännland och stråk från dessa byar in mot Bjurholm. Dorotea kommun Dorotea kommun har som målsättning att kommunens invånare ska ha möjlighet att resa till centralorten och/eller närmaste serviceort. Detta kan ske genom antingen linjelagd eller anropsstyrd kollektivtrafik. Kommunen har ett uttalat mål att kollektivtrafik för olika behov inom kommunen i möjligaste mån ska samordnas. Dorotea kommun har även uttalat en målsättning att turistbefrämjande trafik ska finnas till Borgafjällområdet. Kommunens struktur för kollektivtrafiken är primärt uppbyggd för att tillgodose behovet av resor för grundskoleelever till skolan i Dorotea. Genom en gemensam planering av resor för grundskolan i Dorotea och gymnasieskolan i Vilhelmina tillgodoser den inomkommunala trafiken även resebehov till gymnasiet i Vilhelmina. Eftermiddagens resebehov från gymnasieskolan i Vilhelmina kan i dagsläget inte tillgodoses eftersom det skulle innebära allt för långa väntetider för grundskoleeleverna i Dorotea.
De koncentrationer av boende där ett kollektivtrafikunderlag finns är Borgafjäll, Högland, Ormsjö, Avaträsk, Rajastrand/Harrsjö, Häggås, Svanabyn och Lavsjö och stråk från dessa byar och in mot Dorotea. mnder icke skoltid har underlaget för linjelagd kollektivtrafik endast bedömts finnas från Svanabyn och stråket mot Dorotea samt från Borgafjäll och stråket mot Dorotea. Lycksele kommun Lycksele kommun har som övergripande målsättning att inom ramen för den kommunala ekonomin, trygga de fast boende kommuninvånarnas och näringslivets behov av kollektivtrafik. Målsättningen är att så långt det är möjligt samordna olika trafikslag. Kommunens målsättning är att det ska vara möjligt att besöka centralorten minst tre gånger per vecka. Linjetrafik ska upprätthållas där ekonomiska och behovsmässiga skäl motiverar detta och anropsstyrd trafik där detta är motiverat. Kommunens kollektivtrafik är i huvudsak uppbyggd kring grundskole- och gymnasieelevers resebehov. mtanför tätorten finns grundskolor i Rusksele, mmgransele, Knaften, Kristineberg och Hedlunda. I tätorten finns fyra grundskolor upp till och med årskurs 6, en högstadieskola (from hösten 2013) och en gymnasieskola. Viss grundskolependling sker även till Malå då det utifrån ett restidsperspektiv är gynnsamt för elever bosatta i Vindelgransele, Björksele och Kristineberg. De koncentrationer av boende där underlag för kollektivtrafik finns är Örträsk och stråket mot Hedlunda och Lycksele dels via Knaften och dels via Gäddträsk, Tväråträsk och stråket mot mmgransele och mot Lycksele, Siksele och stråket mot Lycksele, Hornmyr och stråket mot Knaften och Lycksele, samt Ekorrträsk och stråket mot Lycksele. Lycksele kommun täcker även ett behov av att nå Lycksele för arbets- och gymnasiependlare genom linjetrafik tillsammans med Vindelns kommun från Vindeln via Ekorrsele till Lycksele. mtöver detta tillgodoser Lycksele kommun även behov av att nå Lycksele för gymnasiestudier från Bjurholm via Örträsk och Knaften.
Tätortstrafiken i Lycksele kommun är under högtrafikperioden uppbyggd kring elev- och arbetspendling och under lågtrafikperiod av serviceresor. mnder skolornas sommarlov är det endast den servicebetonade trafiken som körs. Trafiken förbinder bostadsområdena med centrum samt de större arbetsplatsområden som finns på Sågvägen, Lycksele lasarett och Lilltjärns industriområde. Trafik mellan bostadsområden sker företrädesvis genom byten i centrum. Trafiken fungerar även som en koppling mellan stomlinjetrafik och Lycksele lasarett. Kommande trafikår 2013 ska en översyn av linjesträckning och trafikomfattning göras för att se om det finns möjlighet att anpassa trafiken bättre till de behov som finns av tätortstrafik i Lycksele. Malå kommun Malå kommun har som målsättning att ge alla invånare möjlighet att resa till närmaste serviceort tre dagar per vecka. Detta ska åstadkommas genom en ändamålsenlig samordning av olika trafikuppgifter, genom linjetrafik eller genom avropsstyrd trafik. Den linjetrafik som även har viss godsbefordran anses särskilt viktigt att behålla. Kollektivtrafiken inom kommunen är huvudsakligen uppbyggd kring grundskolelevernas behov av att nå skolan i Malå. De stråk med kringliggande bebyggelse där det finns ett underlag för kollektivtrafik är Kristineberg via Släppträsk respektive Rökå, Rentjärn, Storsele, Malåvännäs, Östanbäck och Adak via Kokträsk respektive Avaås och stråk in mot Malå. Viss grundskolependling sker även från Lycksele kommunen mot Malå, då det utifrån ett restidsperspektiv är gynnsamt för elever bosatta i Björksele att pendla mot Malå. Malå och Norsjö kommun täcker tillsammans behovet av att under skoltid nå Norsjö för gymnasiestudier. Genom samplanering av inomkommunal trafik i respektive kommun i kombination med stomlinjetrafik möjliggör man även arbetspendling till Norsjö under hela året. mnderlaget för arbetspendling är svagt, men från Malå mot Kristineberg kan ett sådant behov i viss utsträckning mötas med samma resurser som tillgodoser behovet av trafik för grundskoleelever, samt behov av godsbefordran. De orter inom kommunen som i dagsläget innehar inomkommunal linjetrafik året runt är Adak, Kristineberg och Rökå. Övriga orter som inte ligger utmed detta stråk trafikförsörjs med anropsstyrd trafik utöver det resebehov som är relaterad till skoltrafik.
Nordmalings kommun Trafikeringsbehovet i Nordmalings kommun tillgodoses av en kombination av linjetrafik och anropsstyrd trafik. Kommunen verkar för att invånarna ska ha möjlighet att göra serviceresor till Nordmalings centralort. Man arbetar även för en samordning av olika trafikbehov där det är möjligt. mnderlaget för trafikering utgörs i hög grad av grundskoleelevers behov av att nå skolan i Rundvik, Lögdeå, Håknäs, Gräsmyr och Nordmaling. Kollektivtrafiken är i huvudsak uppbyggd kring grundskoleelevers behov av att nå skolorna i kommunen och i centralorten. De orter med kringliggande bebyggelse som har ett befolkningsunderlag som motiverar linjelagd kollektivtrafik är Norrfors, Nyåker, Gräsmyr, Rönnholm, Rundvik, Lögdeå, Kråken, Järnäsklubb och stråk in mot Nordmaling, samt i vissa fall även mot skolor som ligger efter dessa stråk. Endast sträckan Rundvik Nordmaling trafikeras utifrån arbets- och gymnasiependlingsbehov. Denna trafik är även kopplad till Botniabanan. Stråket från Nyåker och Gräsmyr mot mmeå trafikeras även utifrån ett gymnasie- och arbetspendlingsbehov. Trafiken från Gräsmyr mot mmeå medger arbetspendling, service- och fritidsresor under hela året och har även viss begränsad trafik under helgen. Norsjö kommun Norsjö kommun har som övergripande mål att trygga kommuninvånarnas trafikservice och målsättningen är att samtliga medborgare skall ha tillgång till minst tre resemöjligheter per vecka till närmaste serviceort. De områden som saknar linjetrafik trafikeras med anropsstyrd trafik. Resandeunderlaget utgörs i hög grad av skolelevernas behov av att nå grund- och gymnasieskola. I Bastuträsk finns en grundskola och i Norsjö finns en grundskola (inklusive högstadium) samt ett gymnasium. De orter med kringliggande bebyggelse som har ett befolkningsunderlag som motiverar kollektivtrafik är Kvarnåsen, Åmliden, Norsjövallen, Svansele, Kusfors, Bjurfors, Bjurträsk, Risliden, och Bastuträsk i stråk mot Norsjö för
grundskole- och gymnasiestudier. I området runt Långträsk/Risberg och Bastuträsk by finns resandeunderlag i stråk mot Bastuträsk. Norsjö och Malå kommun täcker tillsammans ett behov av att under skoltid nå Norsjö för gymnasiestudier. Genom samplanering av inomkommunal trafik i respektive kommun i kombination med stomlinjetrafik möjliggörs även arbetspendling till Norsjö året runt. Kommunens ambition är att Bastuträsk även fortsättningsvis ska vara en viktig knutpunkt för tågtrafiken i regionen, varför det är viktigt med anpassad anslutningstrafik. mtifrån detta finns även viss kollektivtrafik som både erbjuder möjlighet att koppla till/från tåg men även att arbetspendla från Bastuträsk till Norsjö utifrån en kombination av inomkommunaltrafik och stomlinjetrafik. Även Kvarnåsen har viss trafik som möjliggör arbetspendling i kombination med stomlinjetrafik. Robertsfors kommun Robertsfors kommun har som målsättning att erbjuda kommuninvånarna goda kommunikationsmöjligheter för studie- och arbetspendling. Invånarna och näringslivet ska erbjudas en tillfredställande, säker och miljövänlig transportförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Målsättningen är att i så stor utsträckning som möjligt samordna skolskjutsar, färdtjänst, samt postoch godstransporter med linjetrafiken. Resandeunderlaget utgörs i huvudsak av grundskoleelevers behov av att nå grundskolorna i Åkullsjön, Ånäset, Bygdeå, Djäkneboda och Robertsfors. I Robertsfors finns även en gymnasieskola. De orter där det finns ett resandeunderlag är Norum, Djäkneboda, Bygdeå, Sikeå, Fällfors, Åkullsjön, Överklinten, Flarken, Kålaboda, Mårtsmarken och Ånäset i stråk mot Robertsfors och övriga grundskolor utifrån upptagningsområde. mnderlag för gymnasiependling utanför kommunen och där koppling sker mot stomlinjetrafiken finns från Åkullsjön, Kålaboda och Sikeå. Från Åkullsjön och Sikeå tillgodoses även behovet av arbetspendling till Robertsfors. Det är endast i stråk från dessa orter mot Robertsfors som inomkommunal trafik finns året runt. I de fall det inte finns linjelagd kollektivtrafik kan kommunen inrätta anropsstyrd kollektivtrafik. Det kan finnas behov av detta under delar av året då linjetrafiken inte går, eller som komplement till eller som ersättning för linjelagd kollektivtrafik.
Skellefteå kommun Skellefteå kommun har som målsättning att skapa en attraktiv kollektivtrafik som ökar andelen som reser kollektivt. Kommunen har även som mål att trygga trafikservicen för de fast boende invånarna i kommunen. Målsättningen är att invånarna ska ha tillgång till minst två resemöjligheter per vecka till närmaste serviceort. I de områden där det inte finns underlag för linjetrafik kan trafikservice utföras med anropsstyrd trafik. Kommunens åtaganden inriktas i första hand på persontransporter, medan andra uppgifter som post- och godstransporter eftersträvas att trafikmässigt samordnas med persontransporterna. Kommunens kollektivtrafik är uppbyggd kring grundskole- och gymnasieelevers resebehov, arbetspendling, samt fritids- och serviceresor. Skellefteå kommun är till ytan stor och har ett antal servicecentra vilket innebär att trafikflödet förutom in mot centralorten Skellefteå även går mot ett antal orter med mellan 4 000 och 400 invånare. De orter som till sin karaktär kan ses som servicecentra är Jörn, Boliden, Bygdsiljum, Burträsk, Lövånger, Bureå, Byske, Kusmark, Ersmark, Kåge, Örviken, Skelleftehamn och mrsviken. Resebehovet för grundskole- och gymnasieelever utgör basen i kommunens kollektivtrafikutbud. Skellefteå har ett stort antal grundskolor (rektorsområdet markerat i fetstil) Boliden, Bureå, Hjoggböle, Burträsk, Bygdsiljum, Skråmträsk, Byske, Drängsmark, Ostvik, Jörn, Kåge, Ersmark, Kusmark, Lövånger, Skelleftehamn, Ursviken, Skellefteå. I Skellefteå tätort finns tre gymnasieskolor och i Burträsk finns ett naturbruksgymnasium. Det finns även möjlighet till universitetsstudier i Skellefteå genom samarbete med Luleå och mmeå universitet. mtöver detta finns även ett behov av arbetspendling. Det finns ett antal orter med stråk mot Skellefteå som motiverar ett stabilt flöde av kollektivtrafik, Renholmen Byske, Drängsmark Kåge, Hebbersliden Kusmark Ersmark, Jörn Boliden, Medle Myckle, Bygdsiljum Burträsk, Hjoggböle, Skråmträsk Klutmark, Lövånger Bureå, Örviken och Skelleftehamn. Det finns även behov av ett nät in mot grundskolorna från kringliggande orter med ett stabilt boende.
Tätortstrafiken i Skellefteåcentralort utförs av et koounnä a ellleftebuss utan kooounalt bidrag. Centralorten trafikeras med hjälp av et linjennt roo tin er raooan bosta rområdena med elleeeå centruo roo utäfr en rtfrrsta målpunkten i centralorten med tanke på den koncentraton aa artetrplatrerr r olorr, anrer och reraiceinrntninäar roo finns i centrum. Uppgieerna fr tntortrtrafi en nr tra itonella oe inrlaä aa artetrrerorr skolresor och serviceresor av olika slag. Under skolåret utförs en rtfrrta elen aa trafi en med tonvikt på trafikering måndag fredag men även med trafikering lördagar och söndagar. Under sommarlovet är trafikeringen reducerad. Centrum utäfr bytespunkt för resor mellan olika tätortslinjer då linjerna inte är av genooäående karaktär. Centrum är även en naturlig bytespunkt för övriga typer av burrtrafik; byten til fariäa inoo oommunal linjer och till stomlinjerna. Tätortstrafiken är koncentrerad Tillänngligheten til tntortrtrafi en har förbätratr äenoo hållplatrutrop och airuell airninä aav hålplatr. raotan oe faeräånä tll biogasdrivna tätortrturrar är samtliga burrar av lågentrétyp. Kollektatrafi en i koounen utreds fr närvarande bl.a. med konsulthjälp som yterrt ryear tll at äfra olle tatrafi en mer atra ta. näa terlut har hihllr atatr oe anle ninä aa enna utre ninä. Sorsele kommun Sorsele kommuns trafikpolitr a målrntninä nr at alla invånare r a ha ofjlighet at rera tll närmaste serviceort. Grundnivån fr antalet bussturer utäfrs av en dutteltur per dag fem dagar i veckan. De områden som inte kan förrfrjas av linjetrafik ska trafikeras med anropsstyrd trafik. människor som bor i glertyä. En samordning av skolskjutsar och annan anropsstyrd trafik med linjetrafiken ska ske i så stor utsträckning som ofjligt. Det finns naen en målsätninä at titehålll linjer där det finns gods- och postbefordran, eeerrsom e uppräthåller en til re rtnllan e tarreraice tll Resandeunderlaget utäfrs huvudsakligen av grundskoleelevers behov av at nå ärun r olan i Ammarnnrr Blatnic rele och orrele. De orter oe rinäliääan e tetyääelre nr dt finns ett resandeunderlag är Tväråtrnr r Gargnnrr Blatnic reler shar tenrun r are Saxnrr Flakau en, Bocktrnr r Klippen och sooarnäs med stråk mot Sorsele, Blatnic rele och Ammarnnr fr de elever som finns inom dessa skolors upptagninärområde. sooarnnr är den ort som i daärlnäet har inomkommunal linjetrafik året runt. Trafiken tiläo orer tehoa aa reraice- och berf rtrafik samt go rtransporter, vilket under skolt samordnas med trafik fr skolelever. sooarnnr trafikeras naen til airr el un er helgen och har en koppling mot stomlinjetrafik vilket ofjliääfr veckopendling. I de delar av kommunen
där det inte finns ett underlag för linjetrafik kan anropsstyrd trafik sättas in, främst under icke skoltid men även som komplement till linjetrafik under skoltid. Storumans kommun Storumans kommun har som målsättning att kommunikationerna ska hålla god kvalitet och vara kostnadseffektiva. Man jobbar även för att behålla och förbättra befintliga kommunikationer. Resandeunderlag för kollektivtrafik utgörs till stor del av grundskole- och gymnasieelevers behov. Inom kommunen finns grundskolor i Tärnaby, Slussfors, Gunnarn, Stensele och Storuman, där även gymnasiet är lokaliserat. I dagsläget finns ett underlag för linjetrafik på följande orter med kringliggande bebyggelse: Hemavan, Rönäs, Laisholm, Joesjö, Slussfors, Boksjö, Forsmark, Virisen i stråk mot skolan i Tärnaby. Vidare finns underlag i Gardsjönäs, mmnäs, Strömsund, Ankarsund i stråk mot skolan i Slussfors men även mot skolan i Storuman och Tärnaby. Därutöver finns underlag i Pauträsk, Barsele, Grundfors, Kaskeloukt och Långsjöby i stråk mot skolan i Gunnarn, Stensele och mot skolan i Storuman. Trafikering i stråk mot Storuman innebär resmöjligheter för gymnasiesåväl som grundskoleelever då samordning sker mellan skolornas start- och sluttider. Tillsammans med Åsele, Dorotea och Vilhelmina har Storumans kommun genomfört det så kallade restidsprojektet för att samordna resorna mellan kommuncentrum för gymnasieelever till Vilhelmina och Storuman. Storumans kommun täcker även behovet av att nå Storuman för arbets- och gymnasiependlare genom linjetrafik till och från Sorsele. Resandeunderlaget för den inomkommunala arbetspendlingen är svagt, men mellan Tärnaby och Joesjö och till viss del mellan Hemavan och Tärnaby kan ett sådant behov tillgodoses med samma linje som tillgodoser behovet av trafik för grundskoleelever, samt behov av godsbefordran. De orter som i dagsläget innehar inomkommunallinjetrafik året runt är Joesjö och Pauträsk.
I de fall det inte finns linjelagd kollektivtrafik kan kommunen upprätta anropsstyrd kollektivtrafik. Det kan finnas behov av anropsstyrd kollektivtrafik under delar av året då linjetrafiken inte går, eller som komplement till eller som ersättning för linjelagd kollektivtrafik. Kommunens ambitionsnivå är att inte begränsa behovet av nödvändiga serviceresande på vardagar. Trafiken ska kunna genomföras med en dubbeltur/dag inom ramen för den kommunala ekonomin. Storumans kommun har en avropsstyrd tätorts ringbil som trafikerar Stensele och centralorten Storuman med 6 dubbelturer dagligen på vardagar. Ringbilen 785 har 4536 resenärer 2011. Umeå kommun mmeå kommuns målsättning för landsbygdstrafiken är att turutbudet ska styras av invånarantalet inom det område som betjänas av respektive linje. Målsättningen kan inte tillämpas full ut eftersom trafikbehovet påverkas av tillgången till arbetsplatser, skolor och övrig service. Kommunens kollektivtrafik är uppbyggd kring arbetspendling, grundskole- och gymnasieelevers resebehov, samt fritids- och serviceresor. mmeå kommun har ett antal tätorter med utbyggd service vilket innebär att linjetrafiken, förutom in mot centralorten mmeå, även går mot dessa. De orter som till sin karaktär kan ses som servicecentra är framför allt Obbola, Holmsund, Sävar, Tavelsjö och Hörnefors. Resebehovet för grundskole- och gymnasieelever påverkar linjestrukturen. mmeå har ett stort antal grundskolor (rektorsområdet markerat i fetstil) Sävar, Täfteå, Bullmark, Botsmark, Bodbyn, Holmsund, Obbola, Hörnefors, Sörmjöle, Umeå, Rödåsel, Tavelsjö, Flurkmark Hissjö,
Sörfors, Överboda, Brännland, Kasamark, Yttersjö, Stöcke och Stöcksjö. I mmeå tätort finns fyra kommunala gymnasieskolor och ett antal friskolor. Vidare finns möjlighet till universitetsstudier vid mmeå mniversitet och SLm. Arbetspendlingen sker primärt i stråk mot mmeå vilket motiverar ett stabilt flöde av kollektivtrafik. De viktigaste stråken är Tavelsjö Hissjö, Sävar Täfteå, Obbola Holmsund, Hörnefors Sörmjöle Norrmjöle, och (Gräsmyr) Hössjö Skravelsjö. Lokaltrafiken i mmeå, mltra, motsvarar drygt 50 procent av alla kollektivtrafikresor i länet. Sedan 2005 har resandet ökat med ca 1 750 000 resor/år. Den positiva resandetrenden har bland annat möjliggjorts genom ett utökat utbud, prioritering av starka busstråk, förbättrad trafikinformation och samverkan. Långsiktigt finns ett stort behov av att fortsätta satsningen på de miljövänliga transportmedlen. Inte minst för att klara mmeås fortsatta tillväxt samt behovet av att åtgärda de överskridanden som finns av miljökvalitetsnormen. Vilhelmina kommun Vilhelmina kommun har som målsättning att den inomkommunala trafiken i huvudsak ska vara inriktad mot skolverksamheten. Kommunen försöker i så hög grad som möjligt samordna den allmänna kollektivtrafiken med separata skolskjutsar. Där restiden är över en timme eller där linjen är över 5 mil lång prioriteras en högre fordonsstandard. Kommunen försöker hålla trafikkostnaderna nere, vilket kan innebära väntetider för elever. Där det inte finns linjetrafik kan anropsstyrd kompletteringstrafik inrättas antingen som komplement till linje trafik eller istället för linjetrafik. Kommunens struktur för kollektivtrafiken är starkt uppbyggd kring grundskole- och gymnasieelevers resebehov. Grundskolor finns i Dikanäs, Nästansjö, Saxnäs, Malgovik, Latikberg och Vilhelmina. I Vilhelmina finns även kommunens högstadium och gymnasium. Trafiken är uppbyggd kring det upptagningsområde som respektive grundskola ligger i, men har även en koppling mot högstadiet och gymnasiet i Vilhelmina.
De koncentrationer av boende med kringliggande byar som motiverar kollektivtrafik är Skalmodal, Kittelfjäll, Matsdal, Dikanäs med trafik mot Dikanäs och mot Vilhelmina. Nordansjö, Siksjönäs, Västanbäck med trafik mot Nästansjö och mot Vilhelmina. Blaikliden, Stalon, Klimpfjäll och Saxnäs med trafik mot Saxnäs och mot Vilhelmina. Skansholm, Malgonäs, Kullen och Malgovik med trafik mot Malgovik och mot Vilhelmina. Bäsksjö, Latikberg, Bäsksele med trafik mot Latikberg och mot Vilhelmina. Meselefors, Siksjö, Dalasjö med trafik mot Vilhelmina. Förutom trafik anpassad för skolans behov fokuserar kommunen även på trafik som är turistbefrämjande. Trafiken mot Kittelfjäll och Klimpfjäll trafikeras under hela året och har även ett bredare utbud inom ramen för att trafiken primärt ska tillgodose behovet av skolelevers resor. Trafiken mot Klimpfjäll kopplar mot stomlinjetrafik som angör Vilhelmina,
vilket medger veckopendling till ndr del r v llnett. id re lr tr aken mot limpflll occh Kitelflll l orm d ad t den inn innebärligcet t tr naporter godat Vindelns kommun Vindelns kommun har som övergripande vision at det ak ll annna märligcet är kommuninvånarna at komiiner et ioende i Vindeln med studier och arbete i kringliggande kommuner. Förutom det ak kollektvtr aken erirlda resmärligheter til aervicee klltlr- och fritda ktvitetert.n a mordning v akolakrltae gods och personbefordran ska eftersträvas är t skapa kostnadseffektvitett. eaenlrern skall upp t kollektvtr aken aom en viktg del i arbetet för en hålli r utveckling. Grundskoleelevers resebehov är en viktg del v kollektvtr aken inom kommlnent nom kommunen finns grundskolor i Tvärålund, Hällnla och i centralorten Vindeln, där cägstadiet för kommunen även finnat De orter som motver r kollektvtr ak lr maelee.kkkoraelee, lipatenaräne Skivsjö, Granö, msele, Tvärålund, Vindelånäset och Häggnlat Tr ak finns från dessa orter samt kringliggande bebyggelse i stråk in mot skolorna i Hällnäs och Tvärålund, men även vidare in mot Vindeln. Inom kommunen finns även et lnderl g är arbetspendling mot Vindeln från Granö. Denna tr ak inneilr även en viss koppling mot tågtr aken på Tvärbanan från Vindeln mot Umeå på morgonen, med märlighet til dterrea med ilaa i atomlinretr ak pd kvlllent ävrigt aker även en behovsprövad tr akmatning från Granö längs Blå Vägen mot lnnla för gymn aieoch arbetspendlare til Umedt indelna kommln tllgodoaer lven genom linretr ak tila mm na med Lyckselse kommun behovet av at nd Lyckaele är rieta- och gymn aiependlare från Vindeln via Ekorrsele til Lyckaelet Huvudsakligen finns linjetr ak under skoltd occh nropaatyrd tr ak lnder icke akoltdt Gr nä och Åmsele är områden som c r linjetr ak även under lov eferaom det annns rietapendlingae alternatvt goda ie ordringaiecov aom motver r tr akering lnder yterlig re del r v av år
Vännäs kommun Vännäs kommun har som målsättning för den inomkommunala trafiken att boende inom kommunen ska ges möjlighet till serviceresor till Vännäs. Därutöver ska kommunen verka för samordning av olika trafikbehov. Kommunens kollektivtrafik är uppbyggd kring behovet för grundskole- och gymnasieelever att nå Vännäs för studier. I Vännäs kommun finns grundskolor i Pengsjö, Brån, Vännäsby, Tväråbäck och Vännäs. Högstadium och gymnasium finns i Vännäs. De orter med kringliggande bebyggelse där det i dagsläget finns ett resandeunderlag som motiverar kollektivtrafik är Pengsjö, Pengfors, Harrselefors, Tväråbäck, Hjoggsjö, Fagerlund, Stärkesmark, Västra och Östra Selet, Västra och Östra Vännfors, Strand, Brån och Vännäsby. Trafiken går in mot den grundskola inom vilket upptagningsområde stråket ligger samt in mot Vännäs för samtliga stråk. mtöver detta tillgodoser Vännäs kommun även de behov som finns från Vindeln och Nordmaling av att nå Vännäs för gymnasiestudier. Linjetrafik finns under skoltid och anropsstyrd trafik under icke skoltid. Viss anropsstyrd trafik kan även finnas under skolåret för att möjliggöra serviceresor.
Åsele kommun Åsele kommun har som målsättningen att trygga de fast boendes trafikservice. Varje medborgare ska ha tillgång till minst en resmöjlighet per vecka till närmaste serviceort. Trafiken utförs med linjelagd trafik där underlaget så motiverar och därutöver genom anropsstyrd kompletteringstrafik. Kommunens uppgifter inriktar sig i första hand på persontransporter. I den mån post- och godsuppdrag finns, samordnas dessa med persontransporterna. Den linjelagda kollektivtrafiken är uppbyggd kring skolelevers behov av att nå grundskolan i Åsele och Fredrika. Ett resandeunderlag för kollektivtrafik finns i Hälla, Gafsele, Lomsjö, Älgsjö, Långbäcken och Fredrika. I dagsläget trafikeras stråket från Långbäcken och mot Fredrika, medan övriga orter har trafik i stråk mot Åsele. Gemensam planering av starttiderna för grundskolan i Åsele och gymnasieskolan i Vilhelmina innebär att det finns resmöjligheter till gymnasiet i Vilhelmina, medan eftermiddagens resebehov i dagsläget inte tillgodoses eftersom det skulle innebära allt för långa väntetider för grundskoleeleverna i Åsele. 1.5.3.4. Tågtrafik Tidigare har, förutom nattågstrafik och en dagtågstur Luleå Kiruna, ingen persontrafik bedrivits norr om Härnösand. Men redan före Norrtågstrafiken, i augusti 2009, fick Västerbotten regional dagtågtrafik då SJ började trafikera Luleå-mmeå med en dubbeltur per dag. Tidtabellen passar bäst för resenärer norrifrån mot mmeå. Norrtågsförsöket är ett för staten och regionen gemensamt utvecklingsprojekt som syftar till att successivt etablera ett system med snabba tåg i norra Sverige och därigenom utveckla det svenska systemet för persontrafik med tåg till att omfatta hela Sverige. Detta ska framförallt ses mot bakgrund av den strategiska investeringen i Botniabanan och Haparandabanan som kommer att slutföras 2013. Länstrafikbolagen i de fyra nordliga länen och Landstingen har bildat ett gemensamt bolag, Norrtåg AB. Ambitionen är att i takt med utbyggd infrastruktur och de marknadsmässiga förutsättningarna bygga ut trafiken i hela området. Figur 9 visar hur
snabbtågssystemet ska se ut. Det nya tågtrafiksystemet består av trafik på de nya sträckorna Sundsvall mmeå (Botniabanan), mmeå Lycksele, mmeå Luleå, utvecklad trafik längs Sundsvall Östersund Storlien samt Luleå Kiruna. Botniabanan i sig kommer att få ett stort resande och på sträckan Stockholm Sundsvall beräknas resandet öka avsevärt. Se bilaga 3 för linjekartor i mer detalj. Figur 9. Snabbtågssystemet Norrtåg I augusti 2010 tjuvstartade tågtrafiken på Botniabanan, med anslutande tåg mmeå Luleå. Trafiken utökades hösten 2011. Tågtrafik på Tvärbanan Lycksele mmeå och mmeå Vännäs startade också under 2011. mnder 2012 kommer Norrtåg även börja trafikera mmeå Luleå samt förlänga trafiken på Botniabanan till Sundsvall. Det avtal som reglerar trafiken på sträckan mmeå Sundsvall innebär att staten tillsammans med regionen ska se till att banan trafikeras med 12 dubbelturer. Regionen har förbundit sig att finansiera trafik för motsvarande 32,4 mkr och f.d. Rikstrafiken (numera Trafikverket) ska finansiera den statliga trafiken på högst sex dubbelturer. Fördelar och möjligheter som lyfts fram med den befintliga och planerade Norrtågstrafiken är bland annat: Attraktivt resande: mnika tåg, flera avgångar per dag, lockande avgångstider, konkurrenskraftiga priser, trådlös internetuppkoppling, ström vid varje säte samt möjlighet att välja express- eller flerstoppsturer. Större utbud/bättre förbindelser: Tidsavstånden i regionen minskar, dagtågtrafiken öppnar upp Norrland för både boende i regionen och besökare. Pendling: För att tillgodose pendlarnas, den primära målgruppens behov och önskemål ligger merparten av turerna i anslutning till dagens början och slut. Priserna är även förmånliga för pendlare. Tidseffektivitet: På många sträckor kan man spara tid och restiden kan utnyttjas till att jobba, studera eller vila.
Miljön: Norrtågs tåg drivs av förnyelsebar el, från vind- och vattenkraft. De nya moderna tågen är mer energieffektiva än de äldre, och att resa med tåg är energieffektivt i allmänhet Tillgänglighet: Tågen är anpassade för alla resenärer. På varje tåg finns möjlighet att ta med sina egna skidor eller cykel på resan. Dagens långväga tågtrafik på Stambanan genom Övre Norrland omfattar två dubbelturer med nattåg per dygn. Denna trafik är mellanregional, d.v.s. tillhör inte kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde. Tågen stannar inom länet i mmeå, Bastuträsk och Jörn, vilket ger behov av anslutande busstrafik. Anslutningstrafik till och från Bastuträsk finns från kommunerna Skellefteå, Norsjö och Malå samt till och från Jörn framförallt från Arjeplog och Arvidsjaur. Sommartid drivs även viss turismtrafik på Inlandsbanan sträckan Östersund Storuman Gällivare. 1.5.3.5. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Det har sedan tidigare beslutats att kollektivtrafiken, liksom andra offentliga miljöer, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning till år 2010. Trafikverken och Länstrafiken har tillsammans tagit fram ett prioriterat kollektivtrafiknät där åtgärder ska göra att kollektivtrafiken blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Figur 10. Trafikverket prioriterade kollektivtrafiknät för funktionshindrade. Källa: Länstransportplanen. Stomlinjenätet och den tätortsnära trafiken i Skellefteå och mmeå överensstämmer ur tillgänglighetssynpunkt med det prioriterade nätet som Trafikverket utarbetat. Länstrafikens ägare har fastställt en tillgänglighetspolicy. Arbetet med att omsätta den antagna tillgänglighetspolicyn i en tillgänglighetsplan har påbörjats men stannat av. Ansvaret ligger nu på den nya kollektivtrafikmyndigheten. Ett kontinuerligt arbete bedrivs med att anpassa hållplatser efter länets vägar. Trafikverket tillsammans med Länstrafiken tar årligen fram en prioriteringslista över hållplatser att anlägga eller anpassa.
Länstrafiken märker i tidtabeller ut de turer som utförs med fordon anpassade för personer med funktionsnedsättningar. En successiv anpassning av fordonsparken sker så att fler människor ska få möjlighet att åka kollektivt. Konkret innebär detta allt fler lågentréfordon utrustade med ramp för att ta ombord rullstol, anordning för att angöra rullstol i låggolvsutrymmet, samt på långväga linjer även handikappanpassad toalett. Dessa satsningar görs framför allt i det prioriterade kollektivtrafiknätet. Vid upphandling av kollektivtrafik hänvisas anbudsgivarna till dokumentet Buss2010 (Branschgemensamma funktionskrav på bussar), med krav bl.a. om tillgänglighet, som den upphandlade trafiken behöver uppfylla. Beställaren (den som upphandlar) kan här välja att följa de branschgemensamma rekommendationerna eller att avvika från dem. Länstrafiken i Västerbotten följer de branschgemensamma rekommendationerna i sina upphandlingar. Vägar av dålig kvalitet begränsar möjligheten att använda låggolvsbuss i en stor del av länet, eftersom låggolvsbussar inte klarar ojämn vägyta. Dessutom behöver fordonsparken till en stor del vara enhetlig så att samma fordon kan köras både på vägar av bra kvalitet och av sämre kvalitet. Låggolvsbuss är i nuläget lämpligt i stadsregionerna samt på vissa andra tunga stråk. Lift och ramp blir allt vanligare i icke-låggolvstrafiken i takt med att ny trafik upphandlas. Den trafik som fortfarande sker med fordon utan ramp, lift eller låggolv utgörs av gamla avtal eller nya avtal, där beställaren har valt att anta ett alternativt anbud, och anbudsgivaren lämnar en s.k. funktionsgaranti. Funktionsgarantin innebär att företaget garanterar transport till målpunkten för rullstolsanvändare trots att fordonet inte är tillgänglighetsanpassat. I tätortstrafiken i mmeå har alla fordon låggolv, rullstolsplats, ramp och automatiskt hållplatsutrop, dock ej inre skyltning. Tätortstrafiken i Lycksele utförs av fordon som är tillgänglighetsanpassade, dock utan automatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. I tätortstrafiken i Skellefteå har samtliga fordon lågentré, ramp, och automatiskt hållplatsutrop samt inre skyltning. Av regionbussarna är ca 30 procent tillgänglighetsanpassade, dock utan automatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. Alla regionaltåg har lågt insteg, rullstolsplatser, handikappanpassade toaletter, samt automatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. I mmeå tätort är 25 procent av hållplatserna tillgänglighetsanpassade, i Skellefteå ca 5 procent och i Lycksele endast ca 2 procent. mtanför tätorterna är ca 5 procent av hållplatserna anpassade. Huvuddelen av dessa hållplatser ligger efter det prioriterade kollektivtrafiknätet. Stationer/resecentrum tillgänglighetsanpassas i samband med om- och nybyggnad. Stationerna efter Botniabanan är anpassade. Stationerna i Vindeln och Lycksele, efter Tvärbanan, behöver åtgärder för att bli tillgängliga. mtbildning av förare och övrig personal i bemötande av funktionshindrade behöver genomföras. För att på ett bättre sätt kunna erbjuda trafikinformation behöver Länstrafikens hemsida tillgänglighetsanpassas. Ledsagare erbjuds inte i busstrafiken eller i den regionala tågstrafiken.
1.5.4. Fordonens miljöstatus I nuläget drivs endast en bråkdel av bussarna i kollektivtrafiken i Västerbotten med annat än diesel. Skelleftebuss har ett antal biogasbussar i tätortstrafiken i Skellefteå och i mmeå tätortstrafik testas snabbladdningsbara hybridbussar för att införa flera i trafiken till år 2014. I en stor del av länet är möjligheterna att tanka annat än diesel små i nuläget. Möjligheten att övergå till fordon som använder fossilfritt bränsle beror på längre sikt på utspridning av tankstationer för fossilfritt bränsle. Dessutom behöver fordonsparken till en stor del vara enhetlig så att samma fordon kan köras även i de delar av länet där fossilfritt bränsle inte är lättillgängligt. Med andra ord behöver fordonen vara utbytbara. Fordon som går på fossilfritt bränsle är i nuläget lämpliga i stadsregionerna samt på vissa andra tunga stråk. Vad gäller dieselfordon så förbättras fordonsparkens miljöklassning successivt i takt med nya upphandlingar. Vid upphandlingar hänvisas anbudsgivarna i nuläget till det branschgemensamma dokumentet Miljökrav vid trafikupphandling 2011. Till och med år 2016 får fordon på över 3500 kg som används i upphandlad trafik ha utsläpp på högst 3,5 g/kwh kväveoxider och 0,02 g/kwh partiklar. Från och med 2017 ska de fordon som används i upphandlad trafik ha utsläpp på högst 2,0 g/kwh kväveoxider och 0,02 g/kwh partiklar. De flesta fordon i trafiken uppfyller redan kraven som gäller från 2017. Det finns också ett styrdokument för miljöarbetet i form av en miljöplan som tagits fram av Länstrafiken. Sedan några år tillbaka är Länstrafiken anslutna till FRIDA som är en miljö- och fordonsdatabas. Nästintill alla fordons som används i Länstrafikens regi finns numera inlagda i FRIDA. FRIDA används med fördel i miljöarbetet för att säkerställa att avtal och satta mål uppfylls. Målsättningen är att på årsbasis kunna redovisa tillförlitliga fakta avseende fordonsparkens status och miljöpåverkan med hjälp av FRIDA. mmeå kommun har långt gångna planer på att införa en Miljözon i centrala mmeå som en dellösning för att komma till rätta med den dåliga luftkvaliten i centrala mmeå. Planerat miljözonsområde omfattar större delen av centrala mmeå, inom vilket mmeå busstation ligger. Det skulle innebära stora konsekvenser för Länstrafikens verksamhet eftersom de flesta stomlinjer har mmeå busstation som sin målpunkt. Införelsedatum är av stor vikt, så att Länstrafiken hinner fasa ut ingångna avtal som innehåller en äldre fordonspark. 1.5.5. Gods på buss utbud Bussgods sköts från 15 busstationer, en i varje kommuncentrum, och via 49 godsombud på mindre orter. Omsättningsmässigt är mmeå busstation den dominerande bussgodsförmedlaren, följd av busstationerna i Skellefteå och Lycksele. För övriga tolv stationer upphandlas entreprenaden kontinuerligt. 1.5.6. Taxi Nuvarande lagstiftning innebär att den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet. Det finns områden i Västerbottens inland där förbeställning av taxi krävs flera timmar på förhand. En del av taxitrafiken har ett kollektivtrafikmässigt upplägg, t.ex. flygtaxi med delat fordon, som står för en stor del av transporterna till och från flygplatserna. Färdtjänst och enskilt upphandlad skolskjuts, där taxibilar används, tillhör inte kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområde.
1.5.7. Kollektivtrafik efterfrågan 1.5.7.1. Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel på riksnivå beräknades år 2006 till 18 procent och den senaste uppgiften på årsbasis år 2011 är enligt Kollektivtrafikbarometern ca 25 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel i Västerbottens län uppgick år 2010 till knappa 12 procent, år 2011 till dryga 11 procent. Andelen redovisas inte per kommun. Marknadsandelen för Västerbotten mättes inte år 2006 i Kollektivtrafikbarometern. Figur 11. Kollektivtrafikens marknadsandel per län. 1.5.7.2. Statistik I Västerbotten är, liksom i andra regioner, samspelet mellan kommuncentrum de viktigaste reserelationerna. E4 och E12-stråken är länets tyngsta regionala/interregionala busstrafikstråk, följt av E45, mmeå Dorotea (väg 92) samt Skellefteå Norsjö Malå Sorsele (väg 370+väg 363). Resandet till Skellefteå och mmeå från omkringliggande kommuner är omfattande. Resandet mellan inlandskommunerna sker ofta till och från Lycksele och därefter ofta med förbindelse till och från Skellefteå och mmeå. Turismsresande från andra län och från kusten till inlandet sker till målpunkter som Borgafjäll, Klimpfjäll, Kittelfjäll, Hemavan, Tärnaby och Ammarnäs. Figur 12 ger en riktgivande bild av bussresandet. Bussresande och kollektivtrafikresande i sig har rimligen påverkats mycket av Norrtågstrafiken på stråken mmeå Örnsköldsvik, mmeå Vännäs och mmeå Lycksele.
Figur 12. Resande per år med buss och färja år 2006. Bilden är riktgivande på grund av föråldrat data och att regional tågtrafik tillkommit. Källa: Länstransportplanen. Den resandestatistik som presenteras nedan är ett urval av de större stråken genom länet och syftar till att ge en övergripande bild över resandet 2011 och 2010. Kollektivtrafiken i Västerbotten har under denna period genomgått stora förändringar, då tågtrafiken tillkommit successivt på olika sträckor. Detta har i sin tur medfört att busstrafiken förändrats och det försvårar jämförelser mellan åren. De stråk som presenteras är E12, E4, Inlandsvägen (E45) samt väg 92 och 95 samt för den regionala tågtrafiken utefter dessa. Statistiken redovisas på en övergripande nivå utifrån de valda stråken. Resandesiffror presenteras även för ett antal större pendlingsrelationer; Holmsund mmeå, Sävar mmeå samt Skelleftehamn Skellefteå. På de linjer där tåg finns redovisas enbart de resenärer som åkt med Länstrafikens periodkort på tåget. De som köpt enkelbiljett på tåget eller hos SJ redovisas bara i en totalsumma i Tabell 3. Tabell 3. Resandestatistik för Västerbottens län, totalt Antal genomförda resor 2010 2011 Regiontrafik 4 424 345 4 276 381 Tåg-egna biljetter 18 746 80 000 Stadstrafik Lycksele 32 106 30 247 Stadstrafik Skellefteå 705 570 728 905 Stadstrafik Umeå 5 578 279 5 950 570 10 759 046 11 066 103