Föredragningslista för styrelsemöte nr 8 2015/2016 vid Stockholms universitets studentkår 2015-09-28 klockan 18.00 i Rosa rummet, Studenthuset. 1. Mötesformalia 1.1. Mötets öppnande 1.2. Val av sekreterare 1.3. Val av justerare 1.4. Fråga om sammanträdets stadgeenliga utlysande 1.5. Justering av röstlängden 1.6. Fastställande av föredragningslista 1.7. Eventuella adjungeringar 2. Presidiebeslut Avhandlas vid ordinarie styrelsemöte 15-10-01. 3. Anmälningsärenden Avhandlas vid ordinarie styrelsemöte 15-10-01. 4. Diskussionsärenden Inga ärenden. 5. Beslutsärenden 5.1 Finansieringsavtal* (direktjusteras) 6. Rapporter 6.1 Presidierapport** 7. Övriga frågor 8. Mötet avslutas * Finns med som bilaga ** Föredras muntligt Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org. nr. 802003-6425 Universitetsvägen 2A 114 18 Stockholm www.sus.su.se
Beslutsärende 5.1 SUS finansieringsavtal Avsändare Presidiet Till styrelsemöte nr 8 2015-09-28 5.1 SUS finansieringsavtal Bakgrund Studentkårens finansieringsavtal med Stockholms universitet löper ut i juni 2016 och innan dess ska ett nytt treårsavtal tecknas. Styrelsen behöver därför ta ställning till vilka principer som ska råda i de föreliggande förhandlingarna om nytt avtal. Vår huvudinställning är att i mångt och mycket behålla verksamheten så som den ser ut idag men vissa förändringar föreslås, framför allt rörande studentkårens tidning Gaudeamus och finansiering till arbetet med studentmedverkan. Dessa gås igenom i det utkast till underlag som finns med i handlingarna, vilket efter styrelsens beslut ska skickas in till SU inför budgetdiskussionen vid Områdesövergripande rådets internat 30 september 1 oktober. I utkastet återfinns tre föreslagna scenarion för styrelsen att ta ställning till i fråga om Gaudeamus framtid. Alternativ 1 är framtaget utifrån det underlag som chefredaktören inkommit med. Relaterat till dessa scenarion kan det vara möjligt att göra omfördelningar till andra enheter inom vår kärnverksamhet. Bilaga 1 i utkastet redovisar en möjlig omfördelning av medel till kärnverksamhet utifrån frigjorda medel i Gaudeamus alternativ 3. Alternativ 1 skulle inte innebära någon möjlighet till omfördelning och vi skulle behöva skjuta till egna medel om SU inte skulle vilja finansiera de ökade kostnaderna. Det andra alternativet innebär en möjlighet till en mindre omfördelning, och det tredje en större omfördelning i stil med den som illustrerats av Bilaga 1 i underlaget. Då vi inte vet med någon säkerhet vilka förändringar universitetet väljer att stötta behöver vi på styrelsemötet diskutera en grundläggande förhandlingsstrategi där vi enas om vilka ändringar vi 1) anser vara viktiga att få igenom för verksamhetens skull 2) tror är strategiskt lätta att få igenom. Vi bör också göra en kortare konsekvensanalys av alternativ som vi lägger fram i äskandet. Beslutsförslag Presidiet föreslår styrelsen Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org. nr. 802003-6425 Frescativägen 14 A 114 18 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03 www.sus.su.se
att besluta om riktlinjer för avtalsförhandlingen att godkänna andemeningen i det finansieringsunderlag som bifogats handlingarna men ge presidiet i uppdrag att ytterligare förbättra det inför Områdesövergripande rådet 30 september-1 oktober utifrån styrelsens instruktioner. 2 (12)
Bilaga. Utkast till underlag Inledning Fem år har gått sedan kårobligatoriets avskaffande och Stockholms universitets studentkår är idag mer strukturerad och målinriktad än någonsin tidigare, detta som resultat av ett medvetet utvecklingsarbete för att anpassa verksamheten till studentkårens nya tillvaro utan kårobligatorium och ökande antal studenter. Kårobligatoriet avskaffades till höstterminen 2010. Konsekvenserna av avskaffandet fortsätter dock att gradvis framträda och ännu fem år senare är det tydligt att avskaffandet av kårobligatoriet är en ännu pågående process. Finansiellt stöd från Stockholms universitet har möjliggjort för oss att bibehålla och utveckla vår kärnverksamhet även efter det att avskaffandet har börjat ge kännbara effekter. Vi vill ges möjlighet att behålla vår nuvarande verksamhet och möjlighet till omfördelning av en del av medlen från en verksamhet till ett annat verksamhetsområde. Vi behöver också en tillfällig förstärkning som är på en tvåårsperiod. I det följande redogör vi för var Stockholms universitets studentkår befinner sig idag och hur vi ser på framtiden för kåren och för arbetet med att tillsammans med Stockholms universitet skapa fortsatt goda förutsättningar för studentmedverkan och högre utbildningskvalitet. En närmare redogörelse för verksamheten och dess kostnader finns i Bilaga 1. En ny arena och nya utmaningar Studentkåren anpassar sig fortfarande till de nya villkor som det frivilliga medlemskapet inneburit. Antalet studenter som vi representerar och arbetar för har också ökat markant sedan år 2010, från ca 50 000 till ca 70 000 individer per år. Vår bild är att vi klarat oss bra såhär långt men att vi behöver möjlighet att stärka kärnverksamheten för att möta framtidens behov för studentmedverkan vid Sveriges största lärosäte. Studentkåren ska ha en god representativitet och högt förtroende för sin verksamhet bland studenterna och det är något som vi arbetar med medvetet. Följderna av kårobligatoriets avskaffande har visat sig bli ett stort medlemstapp för de allra flesta av Sveriges studentkårer, även för SUS, med minskade intäkter som följd. Studentkåren har sedan hösten 2013 haft ett medlemsantal på i genomsnitt drygt 17200 vilket ger en anslutningsgrad på ca 49 %. Under föregående verksamhetsår, som i ett led i detta arbete, ingick vi ett samarbete med tre av fem föreningar med fakultetsföreningsstatus på campus, och ambitionen är att utveckla detta samarbete. Möjligheten underlättar för studenter att få helhetsgrepp om alla möjligheter till engagemang och ett bra studentliv som finns idag. På sikt ökar också kännedomen om oss bland studenter. Vi lägger stor vikt vid kommunikation. Medan det är svårt att med säkerhet peka på en enskild bidragande faktor till en lägre anslutningsgrad nu än vid tiden direkt efter kårobligatoriet så kan det konstateras att kåren numera är en bland flera aktörer på campus, och har ett större behov av att kommunicera sitt uppdrag som studentkår relativt andra aktörer. En betydande del av dagens studenter har heller inte bedrivit studier under kårobligatoriet. De har därmed inte samma relation till studentkåren som en självklar närvaro oavsett vad under deras studietid på samma sätt som tidigare studentgenerationer haft med anledning av obligatoriet. Detta innebär att studentkåren måste vara mycket mer uppsökande i sin verksamhet och spendera tid och resurser på att skapa plattformar för påverkan och att förmedla vetskap om vår verksamhet till dem som den finns till för. Studentkåren har som del av en medveten strategi intagit en mer professionell roll jämfört med fem år sedan, vilket inneburit ett mer renodlat fokus på vårt lagstadgade uppdrag studentmedverkan medan det studiesociala arbetet i mångt och mycket överlåtits åt fakultetsföreningarna och andra föreningar vid universitetet. 3 (12)
Vår verksamhet idag Studentkårens verksamhet är indelad i två verksamhetsområden: studentinflytande respektive student- och medlemsservice. Dessa utgör våra kärnverksamheter och bemannas av arvoderade förtroendevalda som väljs på årsbasis. Inom ramen för studentkårens arbete med studentinflytande ryms studiebevakning, central och lokal studentrepresentation, studiemiljö och jämlikhet, utbildningspolitik, utredningsverksamhet samt ombudsverksamhet för studenter och doktorander. Under verksamhetsområdet student- och medlemsservice sorterar vår traditionsbärande programverksamhet, kårföreningar, mottagningsverksamhet för internationella och svenska studenter samt kontaktskapande verksamhet. Studentkåren driver också studenttidningen Gaudeamus. En studentkår för framtiden I huvudsak ser studentkårens verksamhet ut som vid förra avtalsförhandlingen, men de yttre omständigheterna har gradvis förändrats, såsom nämns inledningsvis. Nedan presenterar vi de förändringar i finansiering som vi önskar för att stärka vår verksamhet i förhållande till dessa omständigheter och kunna fortsätta bidra till utbildning i världsklass. Studentinflytande Som universitetet identifierat i sina strategier för perioden 2015-2018 så är studentinflytandet vid universitetet någonting som vi behöver värna. Vi anser oss i dagsläget och med finansieringen på sin varande nivå kunna säkerställa en god kvalitet på studentinflytandet och på vår verksamhet inom de flesta områden, men givet de förutsättningar vi tidigare nämnt ser vi ett ökande behov av att förstärkning av vår kärnverksamhet som studentkår för att nå ut till fler studenter på fler campusområden och möta ett ökat antal studenter jämfört med tre år sedan. Genom en ökad finansiering kan vi utvidga repertoaren av utåtriktad, informerande och utbildande verksamhet och i högre grad ta studentinflytandet ut på campus och närmre studenterna. I konkreta termer innebär det utveckling av kommunikationen av vår verksamhet, att bedriva mer utåtriktad verksamhet i form av seminarier, utbildningar och workshops, större stöd till central representation, lättare tillgång till studentinflytandestrukturen på webben, också som knytpunkt för engagemang, att bedriva mer utbildningspolitik och proaktivt utredningsarbete. Vi får då en större möjlighet att såväl engagera fler studenter i den ideella studentinflytandestrukturen som att utveckla strukturen som sådan. Idag uppgår de totala utgifterna, inkl. indirekta kostnader, för arbetet inom studentinflytandeområdet till ca 10,3 mkr om året. Universitetet står idag för finansiering till verksamheten om 6,1 mkr varav 300 tkr är en tillfällig förstärkning med anledning av flytten till Studenthuset. I samband med den förändring som föreslås i Gaudeamus verksamhet i 4.1.6 nedan ser vi möjlighet till en välbehövlig omfördelning av resurser till studentkårens kärnverksamhet och lagstadgade uppdrag en del av de medlen som frigörs. Studentservice Internationella enheten utför ett uppskattat arbete i nära samarbete med universitetet. Medan denna verksamhet är uppskattad så innebär arbetsbelastningen för enheten att terminsstartens intensiva verksamhet påverkar reserande delar av året negativt genom att enhetens förtroendevalda måste kompa ut stora mängder under terminsstart ackumulerad övertid. Det resultat av verksamheten som i stor utsträckning eftersträvas av studentkåren som efterfrågas av studenterna är möjligheter till kontakt mellan svenska och inresande studenter, ett arbete som i dagsläget inte kan prioriteras tillräckligt för att uppnå önskad effekt. 4 (12)
Idag uppgår de totala utgifterna, inkl. indirekta kostnader, för arbetet inom studentinflytandeområdet till ca 3,5 mkr om året. Universitetet står idag för finansiering till verksamheten om 0,85 mkr. Resten finansieras av medlemsavgifter. Ökade kostnader kopplade till flytten Hösten 2013 flyttade studentkåren flyttade till sina nya lokaler i Studenthuset. Som framlagts i studentkårens äskande i samband med förhandling av varande finansieringsavtal innebar flytten ökade kostnader på fem år. De senaste tre åren har studentkåren därigenom erhållit tillfällig förstärkning om 300 tkr per år till studentmedverkan. Dessa kostnader kommer att fortsätta att belasta kåren i samma omfattning även de två första åren under nästkommande avtalsperiod. Vi vill kunna bedriva och utveckla vår kärnverksamhet i samma riktning som hittills och för det förutsätts stöd för de kostnader som vi har kopplade till vår kärnverksamhet. Således önskar vi fortsatt stöd om 308 175 kr per år för återstående två år, 2016-2017, i kommande avtalsperiod. Vi har tagit hänsyn till pris- och löneomräkningarna. Studenttidningen Gaudeamus Studentkårens tidning Gaudeamus har producerats sedan 1924 och skickas idag hem till till alla registrerade SU-studenter i Storstockholm och till samtliga institutioner och förvaltningsenheter vid universitetet. Tidningen har också en plattform på webben, gaudeamus.se. I dagsläget finansierar Stockholms universitet med 1,8 mkr, vilket tillåter Gaudeamus att utkomma med 6 tryckta nummer per år. Redaktionen består av en anställd chefredaktör och en förtroendevald reporter/redigerare, båda på heltid. En oberoende röst som för studenternas räkning granskar, guidar och informerar om universitetet, studentkåren och andra för studenter aktuella ämnen är av stor vikt. Sättet på vilket vi konsumerar media, och kanske i synnerhet unga vuxna, som utgör en betydande del av studentpopulationen vid SU, förändras dock snabbt och med en klar tendens till ökad aktivitet på webben. Vi vill göra ett proaktivt moderniseringsarbete där tidningen tar en större plats på webben och blir mer studentnära. Som del i detta arbete ser vi framför oss en övergång från nuvarande lösning till en webbfokuserad tidning. Nedan lägger vi fram tre alternativ för hur en övergång till en webblösning kan gå till och vi diskuterar gärna utifrån alternativens respektive förutsättningar. Den läsvärdesundersökning som studentkåren enligt varande finansieringsavtal ska utföra inom ramen för avtalsperioden öppnade i samband med att höstens första nummer av Gaudeamus kom ut. Vi vill betona att resultatet av läsvärdesundersökningen därmed blir klart först den 30 september, och att resultaten av denna i möjligaste mån bör vägas in. Vi hoppas på flexibilitet under förhandlingsprocessen. Vår målsättning är att vi kan presentera resultatet på budgetinternatet den 1 oktober. Förslag på förändringar av grundstöd till Gaudeamus 5 (12)
Idag ligger de totala utgifterna på 2,3 mkr och Stockholms universitet finansierar 1,8 mkr av dessa i enlighet med varande avtal. 300 tkr finansieras av annonsintäkter. Tidningen har tre typer av kostnader: tryck och distribution (735 tkr), kostnad för den redaktionella verksamheten (97 tkr) och personalkostnader (717 tkr). Resterande kostnader är overhead-kostnader. Gaudeamus 2015/2016 Tabell 1 Tryck och distribution Frilansarvoden, webb etc. Personalkostnader 735 000 kr 96 700 kr 717 033 kr Alternativ 1 För att övergången till webben och minskad distribution ska bli så smidig som möjligt behöver redaktionen utarbeta strategier för övergången till webben. Trafiken på webben behöver också öka och en utveckling av Gaudeamus webbplattform föreslås således som avskrivning på 3 år. Det är ett faktum att en hemsida inte når ut på samma sätt som en papperstidning direkt i brevlådan. Information och hänvisningar till hemsidan sker endast på Facebook i dagsläget. Varje termin kommer nya studenter och befintligheten av tidningen behöver kommuniceras ut till dessa då tidningen inte längre skickas hem till brevlådan, därav marknadsföringskostnader. Tidningen skickas hem till studenter inskrivna i Storstockholm med samma antal nummer under år 1 och distributionen begränsas till campus så att läsarbasen dirigeras om till webben under år 2 och 3. Antalet nummer skulle även fortsättningsvis vara 6 st/år, men med en upplaga på 10 000 exemplar. Vi för gärna diskussion om annonsutrymmet för universitetet under förhandlingsprocessen i relation till detta alternativ. Personalkostnaderna utgörs av en chefredaktör, en heltidsarvoderad förtroendevald reporter/redigerare och en halvtidsarvoderad förtroendevald webbredaktör. Detta innebär en årlig kostnadsökning jämfört med de totala utgifterna idag med 0,2 mkr under år 1 och en kostnadsminskning med 0,4 mkr under år 2 och 3. Med en finansiering på 2,5 mkr under år 1 och på 1,9 mkr under år 2 och 3 kan vi genomföra ovannämnda scenario. År 1 (Total kostnad 2,5 mkr inkl OH-kostnader) Tryck och distribution 735 000 kr Frilansarvoden, webb etc. 183 367 kr Personalkostnader 827 033 kr Äskande år 1: 2,5 mkr inklusive OH År 2 resp. 3 (Total kostnad: 1,9 mkr inkl OH-kostnader) Tryck och distribution Frilansarvoden, webb etc. Personalkostnader 150 000 kr 183 367 kr 827 033 kr 6 (12)
Äskande år 2 och 3: 1,9 mkr inklusive OH Alternativ 2 Vi föreslår att tidningen ska ges ut med samma antal nummer och att distributionen begränsas till campus så att läsarbasen dirigeras om till webben. Antalet nummer skulle även fortsättningsvis vara 6 st/år, men med en upplaga på 2 000 exemplar. Vi för även gärna diskussion om annonsutrymmet för universitetet under förhandlingsprocessen i relation till detta alternativ. Med en finansiering på 1,6 mkr inklusive OH per år kan Gaudeamus ha en heltidsanställd chefredaktör och en förtroendevald reporter på heltid som ansvarar för att samordna frilansskribenter och driva tidningen på webben. Detta innebär en årlig kostnadsminskning om 0,7 mkr jämfört med de totala utgifterna idag. Tabell 2 (Total kostnad: 1,6 mkr inkl OH) Tryck och distribution Frilansarvoden, webb etc. Personalkostnader 40 000 kr 96 700 kr 717 033 kr Äskande: 1,5 mkr inklusive OH Alternativ 3 Övergång till webb sker under första året och tidningen upphör att distribueras i tryckt format. Med en finansiering på 778 tkr per år kan Gaudeamus ha en förtroendevald på heltid som ansvarar för att samordna frilansskribenter och driva tidningen på webben. Detta innebär en kostnadsminskning om 1,6 mkr jämfört med de totala utgifterna idag. Tabellen visar hur och var ökningarna och minskningarna sker, jfr tabell 1. Tabell 3 (Total kostnad: 778 tkr inkl OH) Tryck och distribution Frilansarvoden, webb etc. Personalkostnader 150 000 kr 96 700 kr 187 000 kr Äskande: 778 tkr inklusive OH Stöd till rätt verksamhet Vi ser det som allra viktigast att universitetet stöttar vårt arbete med studentmedverkan eftersom detta arbete ska komma alla studenter, även icke-medlemmar, till del och därför inte bör finansieras med studentkårens medlemsavgifter. Denna prioritering syns redan tydligt i finansieringsavtalet, där universitetet redan idag ger medel i huvudsak till studentmedverkan. Det är dock en princip vi önskar understryka än tydligare. Därför föreslår vi omfördelning av en del av medlen som idag går till tidningen Gaudeamus till studentmedverkan. Vi vill att det ska vara tydligt att universitetets stöd går till vår kärnverksamhet och då främst till studentmedverkan där studentkåren och universitetet har ett gemensamt ansvar att uppfylla lagens krav och skapa en utbildning i världsklass. 7 (12)
Sammanfattning - vårt äskande Den fortsatta finansieringen bör ses i ljuset av den verklighet som studentkåren befinner sig i när konsekvenserna av kårobligatoriets avskaffande på riktigt börjar visa sig. Studentkåren behåller fortfarande en jämförelsevis hög anslutningsgrad men befinner sig i en situation där medlemstalet har sjunkit och antalet studenter vid universitetet ökat. Detta innebär att studentkåren finner sig i en försvårad ekonomisk sits i och med minskade medlemsintäkter medan antalet studenter för vilka studentkåren ska erbjuda verksamhet har ökat. Mot bakgrund av det ovan nämnda äskar studentkåren fortsatta medel om sammanlagt... mkr om året fördelat på...till studentmedverkan,... mkr till studiesocial verksamhet och till tidningen Gaudeamus. Vi äskar också 0,3 mkr som en tillfällig förstärkning med anledning av flytten på en tvåårsperiod, vilket innebär att vi äskar om sammanlagt under en tvåårsperiod. En närmare redogörelse för vad finansieringen innebär i termer av verksamhet återfinns i bilaga 1. Dessa summor har tagit hänsyn till pris- och löneomräkning men innebär i övrigt inga principiella förändringar i finansiering gentemot varande avtal utöver vad som framgår ovan (kapitel 4). Bilaga 1 - Förslaget om finansiering i sin helhet Stockholms universitets studentkår Områdesövergripande rådet 30 september 1 oktober 2015 8 (12)
Förtydligande I texterna anges den totala mängd verksamhet som studentkåren kan erbjuda vid beslut om finansiering enligt förslaget, inräknat intäkter från statsbidrag och medlemsavgifter. Utan finansiering från universitetet skulle studentkåren kunna genomföra knappt hälften av denna verksamhet. Vi har tagit hänsyn till pris-och löneomräkningen. Summorna är inklusive overheadkostnader. 1. Studentmedverkan 6,66 mkr Vi äskar en generell förstärkning om 50 tkr till respektive verksamhetsbudget för studiebevakning, jämlikhet och studiemiljö och central påverkan, i syfte att möta de nämnda nya förutsättningar som finns idag. Denna skulle tillåta ett utökat uppsökande och utåtriktat påverkansarbete som kommer fler av universitetets studenter till gagn. För området central påverkan äskar vi också förstärkning i form av utökade förtroendeuppdrag enligt nedan. 1.1 Studiebevakning 2,55 mkr Finansieringen ger möjlighet till tre studiebevakare på heltid vid naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet och två på halvtid för lärarutbildningarna respektive juridisk fakultet och ett antal av samhällsvetenskapliga fakultetens programutbildningar. Utöver detta även kostnader för utbildning av och stöd till studentråd och indirekta kostnader för enheterna. Med sex studiebevakare får huvuddelen av alla institutioner ett kvalitativt arbete med att samordna, organisera och upprätthålla det lokala studentinflytandet men vissa prioriteringar måste ske när det kommer till att engagera och starta upp nya studentråd. 1.2 Studentinflytande - Studentombuden - 1,56 mkr Studentkårens studentombud hjälper enskilda studenter som har problem eller har hamnat i konflikt med universitet och är mycket uppskattade. I enheten arbetar två och en halv heltidsanställd. Enhetens nuvarande dimensionering kan på ett tillfredsställande sätt tillmötesgå behovet från studenter som kontaktar studentombuden, men prioriteringar måste göras vad gäller proaktiva insatser och påverkansarbete. Äskad summa är oförändrad relativt tidigare finansiering, med undantag för pris- och löneomräkning. 1.3 Central påverkan 0,53 mkr Finansieringen ger möjlighet till ett uppdrag på halvtid som arbetar med att samordna studentmedverkansarbetet, samordna och stötta centralt studentinflytande och representera centralt samt indirekta kostnader för enheten. Äskad finansiering möjliggör också ett utökat mycket välbehövligt stöd till presidiet i det centrala påverkansarbetet och i utbildningspolitiska frågor, i form av ett förtroendeuppdrag på halvtid. Detta möjliggör också för större kontinuitet och högre kvalitet i studentkårens utredningsarbete i utbildningspolitiska frågor, vilket också kan komma fler studenter och universitetet tillhanda. Den faktiska sammantagna arbetsinsatsen för ovanstående beräknas vara mycket större än motsvarande ett heltidsuppdrag men övrigt arbete finansieras av studentkåren med egna medel i dagsläget. 1.4 Jämlikhet och Studiemiljö 1,3 mkr Finansieringen ger möjlighet till två samordnaruppdrag på heltid som arbetar med arbetsmiljö, tillgänglighet, studenthälsa och lika villkor samt indirekta kostnader för enheten. Med två samordnare får jämlikhets- och studerandeskyddsombud stöd och utbildning och studenterna representeras i de flesta relevanta centrala och förvaltningsanknutna organ. Viss möjlighet finns att tillsammans med universitetet arbeta strategiskt och framåtsyftande med studiemiljö-, hållbarhetsoch jämlikhetsfrågor. 9 (12)
1.5 Doktorandombud 0,72 mkr Finansieringen ger möjlighet för studentkåren att ha ett doktorandombud på heltid, kostnader för stöd till Centrala doktorandrådet samt indirekta kostnader för enheten. Denna finansiering möjliggör ett fortsatt stöd till universitetets doktorander för medverkan i utbildningen och startandet av doktorandråd. Äskad summa är oförändrad relativt tidigare finansiering, med undantag för pris- och löneomräkning. 2. Studiesocialt 1,07 mkr 2.1 Internationella enheten 506 tkr Finansieringen ger möjlighet till motsvarande två internationella samordnare på heltid och en internationell samordnare på deltid, samt kostnader för den internationella mottagningsverksamheten och indirekta kostnader för enheten. Internationella enheten är idag ett viktigt stöd för studenter som är nya i Sverige genom sina sociala aktiviteter, mentorskapsprogram samt genom rådgivning och hjälp till internationella studenter. Med äskad finansiering kan enheten arbeta mer fokuserat med kontaktskapande mellan svenska och inresande studenter. 2.2 Studentservice - 561 tkr Området samlar studentkårens arbete med program- och föreningsverksamhet samt arbetsmarknad och arbetslivskontakter. Finansieringen ger möjlighet till en övermarskalk på ca 10 %, en kårföreningssekreterare på halvtid, en eventansvarig på heltid samt indirekta kostnader för enheterna. Övermarskalken kan leda arbetet med studentkårens traditionsbärande verksamhet, kårföreningssekreteraren stödja det befintliga engagemanget på campus. Eventansvarig kan samordna arbetet med studentkårens utåtriktade aktiviteter och mottagningsverksamhet. Denna kan också samordna studentkårens arbete med arbetsmarknad och arbetslivskontakter, givet att universitetet och fakultetsföreningarna även fortsättningsvis tar ett betydande ansvar i anordnandet av aktiviteter kopplade till arbetsmarknadsfrågor. 3. Gaudeamus 2,5 och 1,9 mkr/1,5 mkr/0,778 mkr Gaudeamus är studentkårens tidning och ett välkänt och uppskattat varumärke för Stockholms universitet. Med denna finansiering kan Gaudeamus ha en heltidsarvoderad reporter. 4. Tillfällig förstärkning med anledning av flytten - 0,3 mkr Under år 1 och 2. 10 (12)
Bilaga 2 - Grund för uträkningar Bakgrund I denna bilaga redovisas studentkårens budgetmodell och grunden för våra uträkningar. Detta så att vi i huvudunderlaget kan koncentrera oss på verksamhet och prioriteringar och här separat, för den som är intresserad, visa mer detaljerat på hur vi kommit fram till alla siffror och vad som döljer sig bakom dem. Studentkårens kostnader Precis som för universitetet går merparten av studentkårens kostnader till personal och lokal. Personalen på studentkåren är uppdelad dels i fasta tjänstemän, dels i förtroendevalda. De fasta tjänstemännen arbetar huvudsakligen inom verksamhetsfunktionerna och de förtroendevalda, som i regel byts ut varje år, ute i verksamheten. Arvodet till de förtroendevalda är beräknat på 17 000 kr i månaden. Verksamhetsfunktionerna är uppdelade i fem enheter: drifts-, ekonomi-,kårexpeditions-,kommunikations- och personalenheten. Kostnaden för driftsenheten, inkl. lokalhyran, uppgår till 2229 tkr och är den tyngsta administrativa funktionen på studentkåren. Att mycket av vår direkta verksamhet genomförs gratis av ideella studentrepresentanter gör att de indirekta kostnaderna verkar större i förhållande till den verksamhet som utförs än vad som egentligen är fallet. Enligt studentkårens budgetmodell fördelas de indirekta kostnaderna för gemensamma funktioner ut på samtliga verksamhetsenheter med antalet helårsanställda som fördelningsnyckel. Detta för att ge en rättvisande bild av hur mycket vår verksamhet faktiskt kostar. Sedan 2010 har studentkåren lagt större eller mindre minusbudgetar, och vi fortsätter att vidta åtgärder för att nå en budget i balans. Vi har jobbat och jobbar även fortsättningsvis hårt med att minska våra kostnader för drift, vår stora administrativa kostnad. Genom att inleda samarbetet med flera av fakultetsföreningarna tror vi oss också ha skapat bra förutsättningar för positiv utveckling av medlemstal för alla ingående de föreningarna. Intäkter Studentkåren har idag främst två typer av indirekta intäkter som inte kan hänföras till en specifik verksamhet. Dessa är statsbidrag och medlemsavgifter. Vi har även direkta intäkter, från annonsförsäljning och deltagaravgifter, som redovisas i respektive enhets egen budget. Studentkåren har i detta underlag utgått från intäkterna från verksamhetsåret 2014/2015. Intäkt Summa Medlemsavgifter 3 056 tkr Statsbidrag 2 959 tkr 11 (12)
Summa 6 015 tkr För de indirekta intäkterna måste en fördelning ske ut på enheterna. Totala kostnader används som fördelningsnyckel för de indirekta intäkterna och vilka enheter som får vilken intäktstyp bestäms av vilken typ av verksamhet de genomför. Statsbidraget går huvudsakligen till verksamheten inom verksamhetsområdet studentinflytande medan medlemsavgifter går till medlemsservice samt till ledningen. Då medlemsintäkterna minskat 12 (12)