Definitiv föredragningslista för sammanträde med Stockholms universitets studentkårs fullmäktige

Transkript

1 Definitiv föredragningslista för sammanträde med Stockholms universitets studentkårs fullmäktige , klockan 17:00 i De Geer-salen, Geovetenskapens hus, Frescati 1. Mötesformalia 1.1. Mötets öppnande 1.2. Justering av röstlängden 1.3. Val av justerare tillika rösträknare för sammanträdet 1.4. Fråga om sammanträdets stadgeenliga utlysande 1.5. Val av talman för verksamhetsåret 2012/ Val av vice talman för sammanträdet 1.7. Val av sekreterare för sammanträdet 1.8. Fastställande av föredragningslista 2. Eventuella enkla frågor 3. Eventuella interpellationer 4. Eventuella anmälningar av beslut 5. Godkännande av protokoll över valförrättningen 6. Propositioner 6.1. Medlemsavgifter för verksamhetsåret 2012/2013* 6.2. Preliminär organisationsplan för verksamhetsåret 2012/2013* 6.3. Preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/2013* 6.4. Preliminär budget för verksamhetsåret 2012/2013* 6.5. Revidering av Instruktioner för student- och doktorandråd* 7. Valärenden 7.1. Val av kårordförande för verksamhetsåret 2012/ Val av vice kårordförande för verksamhetsåret 2012/ Fastställande av kårstyrelsens storlek för verksamhetsåret 2012/2013 Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Frescativägen 14 A Stockholm Telefax +46 (0)

2 7.4. Val av kårstyrelseledamöter och suppleanter för verksamhetsåret 2012/ Val av tre kårrevisorer och personliga suppleanter för verksamhetsåret 2012/ Val av auktoriserad revisor och suppleant för verksamhetsåret 2012/ Val av fyra ledamöter till valnämnden för verksamhetsåret 2012/ Val av vice valnämndsordförande för verksamhetsåret 2012/ Val av tre ledamöter och två suppleanter till Stiftelsen Skeppsbroäng 8. Rapporter 8.1. Verksamhetsrapport * 8.2. Styrelsens rapport om lokalbehov för studentråd och kårföreningar* 9. Övriga frågor 10. Mötet avslutas *Finns som bilaga 2 (2)

3 Bilagor 5. Godkännande av protokoll över valförrättningen Protokoll över valförrättningen 6.1. Medlemsavgifter för verksamhetsåret 2012/ Proposition på medlemsavgifter för verksamhetsåret 2012/ Preliminär organisationsplan för verksamhetsåret 2012/ Proposition på preliminär organisationsplan för verksamhetsåret 2012/ Preliminär organisationsplan för verksamhetsåret 2012/ Preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/ Proposition på preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/ Preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/ Preliminär budget för verksamhetsåret 2012/ Preliminär budget för verksamhetsåret 2012/ Revidering av Instruktioner för student- och doktorandråd Proposition på revidering av Instruktioner för student- och doktorandråd Instruktioner för student- och doktorandråd med ändringsförslag 8.1. Verksamhetsrapport Översikt av verksamhetsrapport Verksamhetsrapport Styrelsens rapport om lokalbehov för studentråd och kårföreningar Lokalbehov rapport från kårstyrelsen Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Frescativägen 14 A Stockholm Telefax +46 (0)

4

5

6

7

8

9

10

11 Ärende Proposition om medlemsavgift verksamhetsåret 2012/2013 Avsändare Kårstyrelsen Till fullmäktigesammanträde Proposition om medlemsavgift för verksamhetsåret 2012/2013 Bakgrund Fullmäktige ska i enlighet med studentkårens stadga fastslå medlemsavgifter för kommande verksamhetsår. Tidigare fullmäktigemöte, har preliminärt fastställt avgiften för ordinarie medlemmar till 100 kr per termin och för stödmedlemmar till 100 kr per termin, och att avgift för Studentkortet fastställs till 50 kr. Styrelsen finner ingen anledning att ändra dessa beslut. Fler medlemmar eller ekonomiskt säkerställd verksamhet Studentkåren har i grunden två olika mål när det gäller fastställandet av en medlemsavgift, och de är delvis i konflikt med varandra. Å ena sidan vore det bra med en så låg avgift som möjligt då det skulle generera flest medlemmar. Studentkåren representerar alla studenter under sitt verksamhetsområde (ca 89% av universitetet) oavsett antalet medlemmar. Många medlemmar ger legitimitet i arbetet med att representera alla studenter. Antal medlemmar är även det enda kriterium som ska tillämpas när universitetsstyrelsen beslutar om fortsatt kårstatus i framtiden. Å andra sidan måste studentkåren få in intäkter för att kunna bedriva sin verksamhet, vilket idag är mycket svårt. Utan ekonomiska resurser blir det svårt för studentkåren att synas bland studenterna och man riskerar att hamna i en negativ medlemsspiral. Avvägningen mellan dessa två mål är inte enkel. Något som däremot är viktigt att komma ihåg är att anslutningsgrad påverkar legitimiteten på ett icke-linjärt sätt. Det är inte så att fler medlemmar alltid ger lika stor ökning av legitimitet, utan det finns tidpunkter då legitimiteten påverkas mer och mindre. I sådana här sammanhang av påverkas legitimiteten mest vid övergången till en majoritet (från 49% till 51%). Stockholms universitets studentkår har idag en anslutningsgrad på ca 67%. Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Frescativägen 14 A Stockholm Telefax +46 (0)

12 Nedan följer en illustration av den påverkan som anslutningsgraden har på legitimiteten. Beräkningsunderlag I medlemsundersökningarna som genomfördes vårterminen 2009, 2010 och 2012 fanns en fråga om betalningsvilja med. Det är dessa undersökningar fullmäktige och styrelsen har tagit hänsyn till vid beräkning av rimlig medlemsavgift. Det ska också poängteras att undersökningar om betalningsvilja är svåra att utgå från då människors bedömning i en hypotetisk situation kan skilja sig från en verklig situation och vi vet inte säkert ifall respondenterna är representativa för hela studentpopulationen. Undersökningen gick ut till alla studenter vid Stockholms universitet, inte bara medlemmar och vi har därför möjlighet att se hur medlemmar och icke-medlemmar svarat. Rimlig medlemsavgift Stockholms universitets studentkår har idag den näst lägsta terminsavgifterna i Sverige enligt Svensk fastighetsförmedlings studentbostadsindex som gjorde en undersökning under hösten Uppsala universitets studentkår har den lägsta med 45 kr per termin, Halmstad har den högsta på 300 kr. Medelterminsavgiften i Sverige ligger på ca 160 kr/termin. De första åren sattes en lägre medlemsavgift för att på så sätt skapa en kultur på universitet där studenter blir medlemmar i studentkåren och utrymme för höjning. Bakgrunden var att färst några år in på en verklighet utan obligatoriet skulle man höja den till vad som kan anses ekonomiskt försvarbart. 2 (4)

13 Kortfattat är resultatet av den senaste undersökningen att de 36 % tycker att en avgift om är mest rimlig. 14% på en något lägre avgift, och 15% på en något högre. 26% hade ingen åsikt. Det finns två principer som spelar in när man sätter ett pris, dels är det upplevelsen av att det nuvarande priset är rimligt och betalningsviljan kommer att hamna på ungefär den nivån. Dels är det insikten om att betalningsvilja inte är något statiskt utan ändras när upplevelsen av produkten ändras. Med bakgrund av det ovanstående bör fullmäktige påminnas om att medlemsvärvning inte bara genererar intäkter utan även kostnader. Det krävs insatser för att värva en medlem, och dessa insatser måste intensifieras ju mindre benägen en student är att bli medlem. Nedanstående graf visar punkten där det börjar kosta mer än det smakar ekonomiskt att värva fler medlemmar för 80 respektive 100 kronor. Varför en höjning är nödvändig Studentkåren har verksamhetsåret 2011/2012 budgeterat ett negativt resultat på 1,38 miljoner kronor. Den ekonomiska planen är densamma, nämligen att till 2013/2014 nå ett nollresultat vilket också är en bra ambition och även om vi har kommit en bra bit på vägen att uppnå den nivån är vi ännu inte där. Hästterminen 2011 hade studentkåren runt medlemmar. Enligt undersökningen 2010 skulle en höjning på till 100 kr alltså ge ett tapp på ca medlemmar men också innebära att studentkåren preliminärt skulle uppvisa ökad 3 (4)

14 medlemsavgiftsintäkt verksamhetsåret 2013/2014 kr vilket för oss mycket närmare målsättningen om ett negativt reslutat om 500 tkr för verksamhetsåret. De närmaste 3 åren kommer studentkåren få stora ökade kostnader i samband med flytten till Studenthuset, dessa beräknas uppgå till totalt ca 2,9 miljoner som med en periodisering innebär en kostnad om ca 500 tkr årligen. Det här är en visserligen en tidsbegränsad kostnad men en enorm utmaning oavsett. Kårobligatoriets konsekvenser har även påverkat Stockholmskårernas centralorganisation, vilket innebär att kårernas medlemsavgift till SSCO kommer att öka och ger en kostnad på uppskattningsvis 250 tkr (baserat på 13kr per kårmedlem som är medlemsavgiften till SSCO). Kårstyrelsen har nyligen skapat en arbetsgrupp som ska göra ge förslag på en ekonomisk strategiplan samt ge styrelsen underlag att till nästa verksamhetsår lägga en budget i balans. Beslutsförslag Som ett betydande led i säkerställa studentkårens verksamhet de närmaste åren är styrelsens förslag att fullmäktige sätter en medlemsavgift på 100 kr per termin. Styrelsen föreslår med anledning av ovanstående att medlemsavgiften fo r ordinarie medlemskap verksamhetsåret 2012/2013 faststa lls till 100 kr, att medlemsavgiften fo r sto dmedlemskap verksamhetsåret 2012/2013 faststa lls till 100 kr och att avgiften för beställning av Studentkortet för icke-medlemmar fastställs till 50 kr. 4 (4)

15 Ärende Preliminär organisationsplan för verksamhetsåret 2011/2012 Avsändare Styrelsen Till fullmäktigesammanträde Proposition om preliminär Organisationsplan Bakgrund Organisationsplanens syfte är att på ett övergripande plan organisera studentkårens arbete utifrån stadgan och studentkårens ändamål. På fullmäktigemötet den 7 juni ska fastställdas en preliminär organisationsplan som enligt stadgan sedan definitivt ska fastställas av fullmäktige senast den 30 september. Sammanfattning Organisationsplanen är det dokument som definierar den löpande verksamheten och speglar av sig i enhetsinstruktionerna, där enheternas verksamhet ytterligare definieras. Dokumentet är en viktig del i den demokratiska styrningsprocessen av studentkårens verksamhet då den tillhör ett av endast tre styrdokument som antas av fullmäktige. Föreslagna ändringar Den enda förändringen som har gjorts är att tidigare uppdelning mellan 2:e vice ordförande har förändrats och nu lyder: "Studentkårens andre vice ordföranden utgörs av andre vice ordförande med ansvar för verksamhetsgrenen Studentinflytande och andre vice ordförande med ansvar för Studentservice" Detta är en förändring som styrelsen uppfattar är en bättre fördelning av arbetsbörda inom den operativa ledningen. Styrelsen har i förslaget också tagit hänsyn till alla kårpartiers önskemål. Beslutsförslag Styrelsen föreslår med anledning av ovanstående: att anta definitiv organisationsplan för verksamhetsåret 2012/2013 enligt bilaga Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Frescativägen 14 A Stockholm Telefax +46 (0)

16 Preliminär organisationsplan För verksamhetsåret 2012/2013 Stockholms universitets studentkår Antagen av fullmäktige

17 [Försättsbladet] Stockholm University Student Union Visiting adress Box Phone +46 (0) Frescativägen 14 A SE Stockholm Telefax +46 (0)

18 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Organisationskarta... 5 Allmänt... 6 Organisationen och organisationsplanen... 6 Organisationens syfte... 6 Organisationsplanens syfte och sammanhang... 6 Verksamhetens styrning... 6 Strategisk plan... 6 Organisationsplanen... 7 Budgeten... 7 Organisationsstruktur... 7 Beslutande organ... 7 Operativ ledning... 8 Ledningsgrupp... 8 Verksamhetsgrenar... 8 Avdelningar... 8 Gemensamma funktioner... 8 Enheter... 8 Beslutande organ Fullmäktige Fullmäktiges roll Valnämnd Sakrevisorer Styrelsen Arbetsledning och ledarskap Beslutsbefogenhet Verksamhetsansvar Rapportering Ekonomiskt ansvar och rapportering Dokument Studentkårens befattningar (20)

19 Presidiet Arbetsledning och ledarskap Beslutsbefogenhet Verksamhetsansvar Rapportering Ekonomiskt ansvar och rapportering Dokument Andre vice ordförandena Arbetsledning och ledarskap Beslutsbefogenhet Verksamhetsansvar Rapportering Ekonomiskt ansvar och rapportering Verksamhetschef Arbetsledning och ledarskap Beslutsbefogenhet Verksamhetsansvar Rapportering Ekonomiskt ansvar och rapportering Dokument Enhetsansvarig förtroendevald Ekonomiskt ansvar och rapportering Enhetsansvarig tjänsteman Arbetsledning och ledarskap Beslutsbefogenhet Verksamhetsansvar Rapportering Ekonomiskt ansvar och rapportering Dokument Verksamhetsgren - Studentinflytande Påverkansavdelningen Centrala påverkansenheten Utbildningspolitiska enheten Påverkanssekreteriatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 (20)

20 Studiebevakningsavdelningen Ombudsenheten Doktorandenheten Studiebevakningsenheten Verksamhetsgren - Studentservice Avdelningen för extern service Bolagsstyrningsenheten Gaudeamus Avdelningen för direkt service Programenheten Internationella enheten Kårföreningsenheten Gemensamma funktioner Kommunikationsenheten Driftsenheten Ekonomienheten Personalenheten (20)

21 Organisationskarta 5 (20)

22 Allmänt Organisationen och organisationsplanen Organisationens syfte Ur det syfte som är antaget i studentkårens stadga följer att studentkårens uppgift är att främja medlemmarnas utbildning och sociala situation. Detta ska ske genom att bedriva utbildningsbevakning och påverkansarbete inom områden som påverkar medlemmarnas situation samt att erbjuda service av olika former. Organisationsplanens syfte och sammanhang Organisationsplanen är en av Stockholms universitets studentkårs (SUS) fullmäktiges instruktioner till styrelsen. Organisationsplanens syfte är att på ett övergripande plan organisera studentkårens arbete utifrån stadgan och studentkårens ändamål. Anledningen till detta är framförallt att fördela ansvarsområden och beslutsmakt utifrån fullmäktiges avvägningar och därmed möjliggöra ett ansvarsutkrävande inom organisationen, inför fullmäktige och inför medlemmarna. Verksamhetens styrning I en medlemsorganisation som SUS är det av yttersta vikt att medlemmarna har en reell möjlighet att styra verksamheten. För att denna möjlighet ska vara en realitet så måste de beslutande organen ha möjlighet att agera effektivt, ha tillgång till ett fullgott beslutsunderlag och en fungerande struktur för styrning av verksamheten. SUS verksamhet styrs utifrån ovanstående genom tre av fullmäktige fastställda dokument: strategisk plan, organisationsplan och budget. Den strategiska planen är det centrala dokumentet där inriktning och målsättningar för verksamheten fastslås i enlighet med av fullmäktige beslutad modell för verksamhetsplanering. Organisationsplanen är ett verktyg för att fördela ansvar och beslutandemakt till styrelse, valnämnden och presidiet. Budgeten ska utgå ifrån verksamhetsplanen genom att ge ekonomiska ramar till organisationen för att lösa de uppgifter som fullmäktige givit. För att dessa tre dokument ska fungera i en modern studentkår och för att ge fullmäktige möjlighet att styra verksamheten effektivt och få fullgoda rapporter regleras dessa dokuments utformning och syften inom ramen för organisationsplanen. Strategisk plan För att en organisation med stor omsättning på styrelse och funktionärer skall fungera på ett effektivt sätt och fullgöra sina uppgifter så krävs en långsiktig och strukturerad planering. SUS strategiska plan bygger därför på långsiktiga mål kopplade till organisationens syfte. De långsiktiga målen sträcker sig över flera år och stakar ut studentkårens riktning. Under verksamhetsplanering behandlas dessa långsiktiga mål och delmål definieras utifrån detta. Delmålen är fullmäktiges instruktioner till styrelsen för vad som ska prioriteras särskilt under året. 6 (20)

23 Styrelsen konkretiserar årligen i samråd med tjänstemän och förtroendevalda inom verksamhetsgrenarna delmålen och skapar åtaganden för verksamhetsåret. Ansvar för dessa åtaganden fördelas av ansvarig förtroendevald och tjänsteman inom verksamhetens enheter. Om möjlighet finns bör sådana ansvarsfördelningar också åtföljas av ett rapporteringskrav med fastställd intervall. Vid återrapportering till fullmäktige i form av löpande rapporter och i synnerhet verksamhetsberättelse skall konkretisering, åtaganden, nyckeltal rapporteras samt kommentarer vid kraftiga eller ovanliga avvikelser. Organisationsplanen Organisationsplanen har tre övergripande syften. Först och främst är den fullmäktiges delegationsordning vad gäller beslutsmakt och ansvarsfördelning. Detta för att det skall finnas en tydlighet i vilka organ eller personer som får fatta vilka beslut och för att minska fullmäktiges arbetsbelastning vad gäller rutinbeslut. Organisationsplanen är också en övergripande indelning av verksamheten i verksamhetsgrenar och enheter för att möjliggöra en tydlighet i verksamhetsplanering, uppföljning och ansvarsutkrävande. Indelningen i enheter är också en utgångspunkt för budget- och redovisningsarbetet. Budgeten Budgeten är fullmäktiges instruktion till styrelsen för hur resurser skall fördelas mellan studentkårens verksamhetsgrenar studentinflytande och studentservice. Budgeten utgår från organisationsplanen och dess struktur av verksamhetsgrenar och dess avdelningar och enheter. För enheter som delas av verksamhetsgrenarna visar budgeten den totala kostnaden. Styrelsen justerar de gemensamma kostnaderna så att de o Är anpassade för den verksamhet som bedrivs i verksamhetsgrenarna. o Är fördelade mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som återspeglar verksamhetsplanens behov. Organisationsstruktur Studentkåren är organiserad i sex nivåer. Högsta beslutande organ är fullmäktige därefter styrelsen och under denna den operativa ledningen. Studentkåren är vidare indelad i två verksamhetsgrenar, vilka utgör studentkårens kärnverksamheter: studentinflytande och studentservice. Verksamhetsgrenarna är uppdelade i avdelningar och avdelningarna i enheter. Nedan specificeras innebörden av respektive organisatorisk nivå. Beslutande organ De beslutande organen utgörs av studentkårens strategiska organ vars uppgift är att staka ut studentkårens övergripande inriktning, strategi och långsiktiga planering. Dessa organ behandlar större principiella frågor, styrdokument, policydokument och politiska ställningstaganden. 7 (20)

24 Operativ ledning Studentkårens operativa ledning utgörs av presidiet samt två andra vice ordföranden och ledningssekreterare. Den operativa ledningen är fullmäktiges och styrelsens förtroendevalda som är tillsatta för att representera medlemmarna inom verksamheten och styra densamma efter de instruktioner, policys och styrdokument som beslutsorganen givit. Den operativa ledningen kan fatta beslut i ekonomiska och personalärenden, såsom lönenivåer, semesterschema, ekonomiska rutiner etc. Ledningsgrupp Studentkårens ledningsgrupp består av den operativa ledningen, verksamhetschef,, kommunikationsansvarig och ekonomiansvarig. Ledningsgruppen arbetsleds i första hand av Ordförande. Ledningsgruppen arbetar för att samordna och utveckla verksamheten. I övrigt regleras ledningsgruppen av rutindokumentet ledningsgruppens arbetsordning. Denna arbetsordning fastställs av ledningsgruppen och anmäls till styrelsen. Verksamhetsgrenar Status som verksamhetsgren har studentkårens två kärnverksamheter: studentinflytande och studentservice. Verksamhetsgrenarna leds av presidiet. Avdelningar Status som avdelning har en organisatorisk enhet som innehåller flera enheter och vars verksamhet skiljer sig markant från andra enheter inom verksamhetsgrenarna, eller där särskilda skäl för uppdelning av ansvarsområden föreligger. Ledningen för respektive avdelning ansvarar för arbetsrutiner, åtaganden och verksamhetsrapportering inom avdelningen. Inom SUS förekommer avdelningarna påverkansavdelningen och studiebevakningsavdelningen inom verksamhetsgrenen studentinflytande samt avdelningen för extern service och avdelningen för direkt service inom verksamhetsgrenen service. Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner är en stabsavdelning som innefattar alla de funktioner inom studentkåren som ger förutsättningar till kärnverksamheten, exempelvis drift, kommunikation och ekonomihantering. Gemensamma funktioner drivs och organiseras utifrån enhetsinstruktioner, verksamhetsplanen och givna budgetförutsättningar. Inom de gemensamma funktionerna förekommer utom i undantagsfall endast tjänstemän. Enheter En enhet är den lägsta organisatoriska enheten i SUS organisation. Ledningen för respektive avdelning fördelar ansvaret för åtaganden mellan enheterna, samt ansvarar för rapporteringsrutiner för de enheter som förekommer inom verksamhetsgrenen. 8 (20)

25 För varje enhet finns en enhetsinstruktion som reglerar syfte, löpande verksamhet och ansvar. Varje enhet har dessutom genomförandeansvar för de aktiviteter som tas fram i samråd med ledningen för respektive avdelning. Varje enhet ansvarar för att rapportera om sin verksamhet till ledningen för respektive avdelning samt till styrelsen enligt enhetsinstruktion. 9 (20)

26 Beslutande organ Fullmäktige Fullmäktiges roll Fullmäktige är studentkårens högsta beslutande organ. Om fullmäktige finns stadgat under stadgans kapitel 6. Nedan finns även Valnämnden och Revisorerna beskrivna. Detta då dessa organ är direkt utsedda av fullmäktige och deras verksamhet inte faller inom ramen för studentkårens operativa verksamhet. Valnämnd Valnämnden är ett organ, särskilt utsett av fullmäktige för att genomföra studentkårens val till fullmäktige. Valnämndens arbete regleras vidare i stadgans kapitel 7 samt fastslagen valordning. Sakrevisorer Studentkårens sakrevisorer har i uppdrag av fullmäktige att granska verksamheten och att den återspeglar de beslut som fullmäktige fattat, i synnerhet strategisk plan, organisationsplan och budget. Denna uppföljning presenteras på s.k. dechargesammanträde nästkommande verksamhetsår. Styrelsen Arbetsledning och ledarskap Styrelsen har ansvar för arbetsledning av presidiet och ansvar för presidiets arbetssituation, arbetsmiljö och övriga villkor Beslutsbefogenhet Styrelsens arbete ska ske i enlighet med verksamhetsplanen, organisationsplan, budget och fullmäktiges övriga beslut. Styrelsen äger rätt att fatta alla beslut som den finner nödvändigt för verksamheten under förutsättning att dessa inte är i strid med studentkårens stadga eller av fullmäktige fastställda styrdokument. Styrelsen har skyldighet att fatta de beslut som den finner nödvändigt för att uppnå studentkårens målsättningar i enlighet med stadga och verksamhetsplan. Styrelsen har fullmäktiges befogenheter i ärenden som absolut inte tål uppskov. Styrelsen anställer och säger upp studentkårens tjänstemän samt anger genom fastställande av enhetsinstruktioner ramar för deras verksamhetsansvar. Styrelsen tillsätter studentkårens förtroendevalda (med undantag för presidiet). Verksamhetsansvar Styrelsen har till uppgift att leda och samordna studentkårens verksamhet under året och ansvara för denna inför fullmäktige. Tillträdande styrelse har i uppdrag att konkretisera verksamhetsplanen och fördela ansvarsområden mellan verksamhetsgrenar. Styrelsen fastställer enhetsinstruktioner till studentkårens enheter. Styrelsen fastställer vilka behov som finns inom organisationen för att ha möjlighet att genomföra verksamhetsplanen. 10 (20)

27 Styrelsen lämnar förslag på definitiv verksamhetsplan, 0rganisationsplan och budget utifrån verksamhetens förutsättningar. Styrelsen tillser att föregående styrelse upprättar verksamhetsberättelse, undertecknad av samtliga avgående styrelseledamöter. Styrelsen ansvarar för att studentkårens verksamhet utförs i enlighet med verksamhetsplan och att en betryggande uppföljning och rapportering kring detta finns. Styrelsen bereder de ärenden som ska behandlas av fullmäktige, såvida inte stadgan eller fullmäktiges beslut särskilt reglerar något annat. Styrelsen handhar i övrigt de uppgifter i fråga om studentkårens strategiska arbete som inte uttryckligen ålagts särskild befattningshavare. Vid slutet av verksamhetsåret ska styrelsen upprätta verksamhetsplan, organisationsplan och budget för efterföljande verksamhetsår. Styrelsen ansvarar för att fullgod delegationsordning avseende arbetsgivaransvar finns inom organisationen. Styrelsen ansvarar för överlämning till nästkommande styrelse. Styrelsen ansvarar för att överlämning för respektive funktionärsbefattning sker. Rapportering Styrelsen ansvarar för att en fungerande intern rapportering finns inom organisationen. Styrelsen ansvarar för att tillse en fullgod rapportering till fullmäktige. Ekonomiskt ansvar och rapportering Styrelsen ansvarar för att verksamhetens resultat inte avviker nämnvärt från budget. Styrelsen ansvarar för att uppmärksamma fullmäktige på väsentliga avvikelser från budget, samt förelägga dessa för beslut genom budgetrevision. Styrelsen ansvarar för att fullgoda rutiner för ekonomisk uppföljning och dokumentation finns och används inom organisationen. Styrelsen tillser i enlighet med stadgan att koncernredovisning med resultat och balansräkning upprättas avseende föregående verksamhetsår. Dokument Styrelsen fastställer övergripande strategiska dokument avseende studentkårens operativa verksamhet, bland annat enligt nedanstående: Arkivrutiner Kårföreningsreglemente Rutiner i Nobelhusen Gaudeamus instruktion Representationspolicy Likabehandlingsplan Arbetsfördelning och ansvarsområden för verksamhetsplan mellan verksamhetsgrenar Eventuella övriga policys och rutiner som behövs för att reglera verksamheten 11 (20)

28 Studentkårens befattningar Presidiet Presidiet består av Ordförande och Vice ordförande i förening Arbetsledning och ledarskap Presidiet är ytterst ansvarigt för allt operativt arbete inom studentkåren Presidiet leder styrelsens arbete Presidiet arbetsleder löpande den operativa ledningen i den dagliga verksamheten samt innehar arbetsgivaransvar för dessa Presidiet utser avdelningsansvariga förtroendevalda. Presidiet utser enhetsansvariga inom respektive enhet Beslutsbefogenhet Presidiet är i större ärenden som oundgängligen inte tål uppskov studentkårens beslutsfattande organ Presidiet fattar även beslut i operativa ärenden som inte är av principiell vikt Presidiet äger vidare att besluta om tillsättningar till organ inom universitetet som tillsätts enligt förordningen 1983:18, 16 I enlighet med stadgan har presidiet alltid kompetens att fatta beslut i alla brådskande ärenden Presidiet fastställer detaljbudgetar för enheterna Presidiets beslut ska dokumenteras och anmälas till styrelsen Verksamhetsansvar Presidiet är ytterst ansvarigt för allt operativt arbete inom studentkåren Presidiet ansvarar särskilt för att representera studentkåren externt och internt Rapportering Presidiet ansvarar för rapportering till styrelsen om verksamhetsplanens genomförande Presidiet ansvarar för löpande rapportering avseende sin representation av verksamheten samt utbildningspolitiska frågor Ekonomiskt ansvar och rapportering Presidiets ekonomiska ansvar regleras i av styrelsen utfärdad attest- och utanordningsreglemente. Presidiet ansvarar för att omgående meddela styrelsen om större ekonomiska avvikelser som kommer till dess kännedom. Dokument Presidiet ansvarar för att fastställa följande dokument: Arbetsordning för den operativa ledningen Eventuella övriga policys och arbetsrutiner som är av mindre principiell vikt 12 (20)

29 Andre vice ordförandena Studentkårens andre vice ordföranden utgörs av andre vice ordförande med ansvar för verksamhetsgrenen Studentinflytande och andre vice ordförande med ansvar för Studentservice. Arbetsledning och ledarskap Andre vice ordförandena är ansvariga för strategier inom avdelningarna. Andre vice ordförandena tillser, i samråd med presidiet, den dagliga arbetsledningen av förtroendevalda inom sin avdelning. Andre vice ordförandena har att möjliggöra och underlätta verksamhetsplaneringen genom att utbilda och föreslå åtgärder för förtroendevalda. Andre vice ordförandena ansvarar för att dagligen motivera och entusiasmera medarbetarna i studentkårens målsättningar och verksamhet, samt eventuellt hålla utvecklingssamtal med regelbundna intervaller. Andre vice ordförandena har att arbetsleda de förtroendevalda, samt tjänstemännen inom studentinflytandeavdelningen, för att dessa skall uppfylla de åtaganden som åligger verksamheten. Beslutsbefogenhet Andre vice ordförandena äger rätt att besluta om ansvarsfördelning av åtaganden inom sin avdelning samt konkretiseringar av de åtaganden som åläggs avdelningen av verksamhetsplan i samråd med avdelningsansvariga förtroendevalda. Andre vice ordförandena äger att fatta beslut om övriga ärenden utan större principiell vikt inom sin avdelning. Verksamhetsansvar Andre vice ordförandena ansvarar för verksamhetens styrning och att verksamheten genomförs i enlighet med verksamhetsplan, organisationsplan och styrelsens beslut i respektive verksamhetsgren. Andre vice ordförande ansvarar för all den verksamhet som ålagts avdelningen av fullmäktige eller styrelse. Andre vice ordförande ansvarar för att alla de åtaganden som ålagts avdelningen konkretiseras och fördelar mellan enheterna genomförandeansvar och återrapporteringsansvar. Andre vice ordföranden ansvarar för att föreslå enhetsinstruktioner för respektive enhet till styrelsen. Andre vice ordförande ansvarar, i samråd med presidiet, för att nominera enhetsansvariga förtroendevalda och tjänstemän för varje enhet till presidiet. Andre vice ordförandena har att tillse att samtliga förtroendevalda inom verksamhetsgrenen får fullgod utbildning i och förståelse för verksamhetsplan, arbetsrutiner, regler, lagar och förordningar, specialkunskaper som krävs inom ramen för respektive arbetsuppgifter och liknande. Andre vice ordförandena ansvarar för avdelningens efterlevnad av policys, arbetsrutiner, styrdokument och liknande som beslutats av styrelsen eller presidiet. Andre vice ordförandena ansvarar för att fullgoda arbetsrutiner, enhetsinstruktioner och liknande finns för de förtroendevalda. 13 (20)

30 Rapportering Andre vice ordförandena ansvarar för att fullgoda rapporteringsrutiner finns inom avdelningarna. Andre vice ordförandena ansvarar för att rapportera konkretiseringar av ålagda åtaganden utifrån verksamhetsplan. Andre vice ordförandena har att ta fram och upprätta rapporteringsrutiner inom sin avdelning. Andre vice ordföranden ansvarar för att med hjälp från presidiet rapportera till och ansvara inför styrelsen för avdelningens verksamhet. Andre vice ordföranden ansvarar för att med hjälp från presidiet rapportera till fullmäktige om avdelningens verksamhet. Ekonomiskt ansvar och rapportering Andre vice ordförandenas ekonomiska ansvar regleras i av styrelsen utfärdad attestoch utanordningsreglemente. Verksamhetschef Gemensamma funktioner och tjänstemän arbetsleds av en verksamhetschef. Verksamhetschefens uppgift är att stå för kontinuitet och långsiktighet i studentkåren. Verksamhetschefen agerar i samråd med presidiet. Verksamhetschefen fyller också en viktig rapporteringsfunktion och är huvudansvarig för rutiner kring verksamhetens rapportering. Arbetsledning och ledarskap Verksamhetschef tillser, i samråd med presidiet, den dagliga arbetsledningen av tjänstemän. Verksamhetschef har att möjliggöra och underlätta verksamhetsplaneringen genom att utbilda och föreslå åtgärder för den operativa ledningen. Verksamhetschef har att bistå vid upprättandet av enhetsinstruktioner och andra styrdokument inom verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att dagligen motivera och entusiasmera medarbetarna i studentkårens målsättningar och verksamhet, samt vid behov hålla utvecklingssamtal med regelbundna intervaller. Beslutsbefogenhet Verksamhetschef har rätt att fatta beslut av icke principiell natur. Verksamhetsansvar Verksamhetschef har att i samråd med presidiet konkretisera alla åtaganden som åläggs tjänstemän utifrån verksamhetsplan samt föreslå ansvarsfördelning för dessa. Verksamhetschef har att tillse att samtliga tjänstemän inom verksamheten får fullgod utbildning i och förståelse för verksamhetsplan, arbetsrutiner, regler, lagar och förordningar, specialkunskaper som krävs inom ramen för respektive arbetsuppgifter och liknande. 14 (20)

31 Verksamhetschef ansvarar för tjänstemäns efterlevnad av policys, arbetsrutiner, styrdokument och liknande som beslutats av styrelsen eller presidiet. Verksamhetschef ansvarar, i samråd med presidiet, för att fullgoda befattningsbeskrivningar, enhetsinstruktioner och liknande finns inom verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att fullgoda arbetsrutiner upprättas för tjänstemännen samt bistår andre vice ordförandena i upprättandet av arbetsrutiner för de förtroendevalda. Rapportering Verksamhetschef ansvarar för att fullgoda rapporteringsrutiner finns inom verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att rapportera konkretiseringar av ålagda åtaganden utifrån verksamhetsplan. Verksamhetschef har att ta fram och upprätta rapporteringsrutiner inom sitt ansvarsområde. Ekonomiskt ansvar och rapportering Ansvar för ekonomisk uppföljning, och rapportering och resultatrapportering innehas av verksamhetschef. Verksamhetschef ansvarar för fullgoda rutiner för ekonomisk rapportering inom verksamheten och att dessa kommer styrelsen tillhanda enligt separat instruktion från styrelsen. Dokument Verksamhetschef ansvarar för att följande dokument för tjänstemän finns upprättade inom verksamheten och ansvarar för att rapportera till styrelsen om dokumenten saknas. Arbetsordning som innehåller ansvarsfördelning och konkretiseringar av åtaganden verksamhetsplanen ålagt. Instruktioner för respektive tjänstemannaenhet Rutiner för ekonomisk uppföljning, rapportering och resultat. Enhetsansvarig förtroendevald Ekonomiskt ansvar och rapportering Enhetsansvarig förtroendevald ansvarar för rapportering till andre vice ordföranden för sin avdelning. Enhetsansvarig förtroendevald upprättar detaljbudget för sin enhet i samråd med andre vice ordföranden för sin avdelning. Enhetsansvarig tjänsteman Enhetsansvarig tjänsteman är den ytterst resultatansvariga för respektive enhet. Enhetsansvarig tjänsteman ansvarar för att enhetens arbetsuppgifter sköts enligt instruktionen för enheten samt att de aktiviteter som tagits fram i samråd med respektive avdelningsansvarig genomförs på ett tillfredställande sätt. Enhetsansvarig tjänsteman ansvarar också för rapportering till verksamhetschef. 15 (20)

32 Arbetsledning och ledarskap Enhetsansvarig tjänsteman arbetsleder genomförandet av instruktionen för enheten. Enhetsansvarig tjänsteman arbetsleder genomförandet av aktiviteter som åläggs enheten. Beslutsbefogenhet Enhetsansvarig tjänsteman äger att besluta om ärenden av löpande art som ingår i instruktionen för enheten eller en aktivitet som ålagts enheten. Verksamhetsansvar Enhetsansvarig tjänsteman ansvarar för genomförandet av de aktiviteter som åläggs enheten. Enhetsansvarig tjänsteman ansvarar för genomförandet av instruktionen för enheten. Rapportering Enhetsansvarig tjänsteman ansvarar för rapportering från enheten enligt fastställd rapporteringsrutin. Enhetsansvarig tjänsteman har ekonomiskt ansvar enligt av styrelsen fastslagen attestoch utanordningspolicy. Ekonomiskt ansvar och rapportering Enhetsansvarig tjänsteman upprättar detaljbudget för sin enhet. Dokument Enhetsansvarig tjänsteman ansvarar för dokument som eventuellt åläggs enheten inom ramen för instruktionen för enheten. 16 (20)

33 Verksamhetsgren - Studentinflytande Studentkåren skall tillvarata, främja och bevaka studenternas intressen, främst vad gäller utbildnings- och studiesociala frågor. Verksamhetsgrenen studentinflytande är en av studentkårens två kärnverksamheter. Denna verksamhetsgren syftar till att uppfylla ovanstående portalparagraf i studentkårens stadga. Inom kärnverksamheten finns det två övergripande avdelningar vars verksamhets art skiljer sig från varandra och som därför är organisatoriskt skilda. Påverkansavdelningen utgår ifrån ett kollektivt studentinflytande medan studiebevakningsavdelningen skall främja det individuella studentinflytandet. Nedan specificeras avdelningarna och deras syften. Under avdelningarna anges de enheter som finns under verksamhetsåret. Resursfördelning till enheterna styrs inom ramen för budgeten och verksamheten inom enheterna regleras i verksamhetsplanen. Påverkansavdelningen Påverkansavdelningen syftar till att tillvarata, främja och bevaka studenternas intressen vad gäller utbildnings- och studiesociala frågor. Påverkansavdelningens specifika ansvar med hänsyn till detta är det kollektiva studentinflytandet utifrån studentkårens mandat som medlemsorganisation och studentkår. Centrala påverkansenheten Den centrala påverkansenheten arbetar med att tillvarata, främja och bevaka studenternas intressen i förhållande till Stockholms Universitet på central nivå, samt inom prioriterade områden. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten ansvarar för att formulera budskap kring studentkårens politik samt föra fram dessa på olika sätt och nivåer, samt stödja övriga enheter med det politiska arbetet. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Påverkanssekreteriatet Påverkanssekreteriatet består av ett antal påverkanssekreterare som arbetar med påverkansfrågor mot universitetet. Enhetens uppgift och funktion regleras närmare i enhetsinstruktioner och verksamhetsplan. Verksamhetsplanen antas av fullmäktig inför varje verksamhetsår utifrån årets politiska prioriteringar. 17 (20)

34 Studiebevakningsavdelningen Studiebevakningsavdelningen syftar till att tillvarata, främja och bevaka studenternas intressen vad gäller utbildnings- och studiesociala frågor. Studiebevakningsavdelningens specifika ansvar med hänsyn till detta är det individuella studentinflytandet utifrån studenternas eget engagemang. Detta handlar dels om direkt engagemang genom studentråd och liknande, men även om att stärka studenterna som individer inom studentgruppen genom att tillhandahålla en facklig ombudsroll och därmed stärka studenterna. Ombudsenheten Ombudsenheten har ansvar för studentkårens studentombudsverksamhet, att stödja studenter och vara ombudsperson för studenter i förhållande till Stockholms universitet i en facklig roll. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Doktorandenheten Studiebevakningsenheten för doktorandfrågor har ansvar för strukturerna kring individuellt studentinflytande, såsom doktorandråd och liknande. Enheten skall även tillvarata, främja och bevaka doktorandernas intressen på fakultetsnivå inom samtliga fakulteter. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Studiebevakningsenheten Studiebevakningsenheten har ansvar för strukturerna kring individuellt studentinflytande, såsom studentråd, fakultetsråd och liknande inom universitetets fakulteter och lärarutbildningen. Enheten skall även tillvarata, främja och bevaka studenternas intressen på fakultetsnivå. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. 18 (20)

35 Verksamhetsgren - Studentservice Studentkåren skall tillhandahålla social service till sina medlemmar och verka för ett gott kamratskap mellan dessa. Verksamhetsgrenen service är en av studentkårens två kärnverksamheter. Denna verksamhetsgren syftar till att uppfylla ovanstående portalparagraf i studentkårens stadga. Inom kärnverksamheten finns det två övergripande avdelningar vars verksamhets art skiljer sig från varandra och som därför är organisatoriskt skilda. Avdelningen för extern service Avdelningen för extern service ansvarar för den service som studentkåren tillhandahåller genom dess bolag, samt studentkårens tidning Gaudeamus. Bolagen styrs genom bolagsstyrningsenheten. Bolagsstyrningsenheten Bolagsstyrningsenheten ansvarar för studentkårens arbete som ägare till fyra bolag. De fyra bolagen är Högskolerestauranger AB, Campusbutiken AB, AB Frescatihallen och Frescati Förvaltning AB. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Gaudeamus Gaudeamus är studentkårens tidning. Gaudeamus arbetsleds av verksamhetschef. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Avdelningen för direkt service Studentkåren bedriver även direkt service som organiseras inom moderorganisationen. Programenheten Inom programenheten förekommer bland annat luciabalen och andra festligheter. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Internationella enheten Internationella enheten är en enhet som till viss del externfinansieras av Stockholms Universitet. Internationella enheten tillhandahåller social verksamhet och rådgivning till internationella studenter inom vissa av Stockholms Universitet givna ramar. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Kårföreningsenheten Kårföreningsenheten sköter studentkårens stöd till och verksamhet kring kårföreningar. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. 19 (20)

36 Gemensamma funktioner Syftet med de gemensamma funktionerna är att möjliggöra SUS kärnverksamheter i form av de två verksamhetsgrenarna. De gemensamma funktionernas kostnader fördelas mellan verksamhetsgren efter användning. De gemensamma funktionerna inordnas organisatoriskt under verksamhetschefen som i samråd med presidiet arbetsleder och ansvarar för enheterna. Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten arbetar med studentkårens interna och externa kommunikationsarbete. Kommunikationsenhetens uppdrag är att möjliggöra och främja verksamhetsgrenarnas verksamheter och syfte genom att tillhandahålla service till dessa i form av kampanjer, hemsida, informationsmaterial etc. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Driftsenheten Driftsenheten ansvarar för att möjliggöra verksamhetsgrenarnas verksamheter genom att tillhandahålla lokaler, datasystem, städning, kontorsmateriel, kopieringstjänster, möblering, inköp, driftsstöd och liknande tjänster. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Ekonomienheten Ekonomienheten ansvarar för att möjliggöra verksamhetsgrenarnas verksamheter genom att tillhandahålla och säkerställa finansiering. Detta innebär bland annat medlemshantering, fakturering, bidragsansökningar, externa partnerskap, kapitalförvaltning och långsiktig finansieringsplanering. Ekonomienheten ansvarar för inkommande studentkårens löneutbetalningar, fakturor, löpande ekonomiredovisning, ekonomiska rutiner, attest- och utanordningsförfarandet, löpande avstämningar, upprättandet av bokslut, årsredovisning, koncernredovisning, upprättandet av resultat- och balansräkning, budgetuppföljning osv. Ekonomienheten bistår även vid upprättandet av budgetproposition. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. Personalenheten Personalenheten ansvarar för att möjliggöra verksamhetsgrenarnas verksamheter genom att ansvara för personalfrågor inom studentkåren. Personalenheten ansvarar för medarbetarsamtal, kompetensutveckling, rekrytering, företagshälsovård och övrig personaladministration som exempelvis ledighetsansökningar. Enhetens uppgifter och funktion regleras närmare i enhetsinstruktion och verksamhetsplan. 20 (20)

37 Ärende Preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/2013 Avsändare Styrelsen Till fullmäktigesammanträde Proposition på preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/2013 Bakgrund Fullmäktige ska på valfullmäktige anta en preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 12/13. Enligt organisationsplanen ska den operativa ledningen sedan konkretisera samtliga delmål i den strategiska planen till åtaganden. En definitiv strategisk plan ska enligt stadgan tas på ett fullmäktige senast den 30:e september innevarande verksamhetsår. Strategiska ändringar Den strategiska planen består bland annat av ett antal framgångsfaktorer och långsiktiga mål. Dessa faktorer och mål är av långsiktig karaktär för studentkårens verksamhetsfokus. Därför har förändringarna av den strategiska planen jämfört med föregående år därför främst varit på delmålsnivå, vilket är den tredje och sista nivån. Den största förändringen i den strategiska planen i år är de tre fokus som återfinns i inledningen av planen, efter visionen. Den strategiska planen består av ett stort antal delmål som alla berör områden som studentkåren bör arbeta med. Att ta bort för många delmål skulle därför riskera att viktiga områden föll mellan stolarna och inte arbetades med. Samtidigt behövs tydligare fokus på vilka områden och delmål som är mest prioriterade just nu. Förhoppningen är att de tre fokus som nu finns i planen tydligare ska rikta in verksamheten och fungera vägledande för studentkårens ledning och medarbetare i det dagliga arbetet med planering och prioriteringar. De tre fokus som valts är antingen utmaningar som studentkåren står inför eller områden där vi ser att initiativ måste tas för att säkerställa ett framgångsrikt studentinflytande på Stockholms universitet. Fokusen ska inte ses som enskilda delmål som lyfts ut ur planen utan snarare som målsättningar som ska genomsyra studentkårens arbete under året. De förändringar som gjorts på delmålsnivå har främst gjorts i de delmål som anknyter till de tre fokusen. Texter har skrivits om och konkretiserats för att göra målsättningarna tydligare. Några delmålsrubriker har ändrats med syftet att bättre Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Frescativägen 14 A Stockholm Telefax +46 (0)

38 spegla delmålstexten. Ett par delmål har tillkommit och ett har tagits bort under den sista framgångsfaktorn för att denna del tydligare ska anknyta till planens tredje fokus. Även en språklig översyn av hela planen har gjorts. Beslutsförslag Styrelsen föreslår med anledning av ovanstående att anta preliminär strategisk plan för verksamhetsåret 2012/2013 enligt bilaga 2 (2)

39 Preliminär strategisk plan För verksamhetsåret 2012/2013 Stockholms universitets studentkår Antagen av fullmäktige

40 Strategisk plan 2012 Maj Nobelhuset Preliminär Strategisk plan 2012/2013 (Stockholms universitets studentkår) Vision Vi anser att studenters inflytande och medverkande under sin tid på universitetet skapar ett utbildningsväsen av världsklass. Stockholms universitets studentkår ska bli bäst i värden på att möjliggöra studenters inflytande och medverkan i sin över sin utbildning Fokus Strategiskt samarbete mellan de studentaktivas olika former för engagemang Det finns flera olika former för engagemang vid universitetet och i studentkåren, och många studenter kommer främst i kontakt med studentråd, kårpartier, kårföreningar och fakultetsföreningar snarare än den centrala kårorganisationen. Att utveckla samarbetet med dessa är nödvändigt för att öka kunskapen om kårens funktioner. Kåren ska under året skapa former för samordning, ansvarsfördelning och kommunikation mellan organisationsformerna för att på så sätt garantera ett starkt och kontinuerligt studentinflytande och studentliv för alla universitetets studenter. Lika rättigheter och möjligheter Idag har inte alla samma förutsättningar att bedriva högskolestudier utan vissa grupper är underrepresenterade. För att motverka detta är det viktigt att universitetet arbetar med breddad rekrytering. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte slutar vid antagningen utan att alla även ges reell möjlighet att fortsätta med och slutföra sina studier. Universitetet måste därför i högre grad aktivt arbeta med breddat deltagande. För att universitetet ska uppnå sin ambition om att alla studenter ska ges lika förutsättningar under och efter studietiden krävs även att universitetets jämlikhetsarbete uppvärderas. Detta gäller både resurstilldelning och tydlighet i ansvarsfördelning. Framför allt måste möjlighet ges till förebyggande arbete. Studentkåren ska under året lyfta behovet av ett helhetsperspektiv på vilka åtgärder som krävs för att skapa ett universitet där alla studenter kan och vill slutföra sin utbildning. En god förvaltning En god förvaltning innebär ett grundläggande arbete på alla plan för att garantera en transparent, effektiv och långsiktig organisation för medarbetare och studenter. Arbetet för att säkerställa en god ekonomi innebär fortsatta insatser för att hitta externa finansieringsmöjligheter. Det innebär också till stor del att kåren måste hitta synergieffekter i sin verksamhet för att få större effekt i sitt arbete trots minskade medel. Detta för att studentkårens medel ska nyttjas på ett ansvarsfullt sätt så att största möjliga andel kommer kärnverksamheten och studenterna till del. Framgångsfaktorer Långsiktiga mål Delmål Studenterna vid Stockholms universitet utformar utbildningen och har inflytande över alla beslut rörandes deras vardag Alla beslutsfattare och samhällsaktörer, regionalt och nationellt, kan och vill tillvarata studenternas perspektiv och kompetenser Alla studenters önskemål, [Ange företagsadress] perspektiv och behov ska Kvalitet i utbildningen För en god utbildningskvalitet är ett välfungerande studentinflytande en grundförutsättning. Studenterna skapar med aktivt deltagande i undervisningen och i ständig dialog med lärosätet förutsättningar för en högkvalitativakademi. Det kräver ökade anslag till grundutbildningen, i synnerhet inom samhälle, juridik och humaniora, men också en modern syn på hur utbildningen läggs upp för att ge studenter tid och möjlighet att ta till sig sin utbildning. Förbättrad ekonomisk situation för studenterna Alla ska ha rätt och lika möjligheter att bedriva högskolestudier, något som idag inte är en realitet på grund av den utsatta ekonomiska situation som studier innebär. På grund av detta tvingas ofta studenter till okvalificerat extraarbete och sommarjobb för att finansiera sina studier. Studentkåren ska arbeta för att studiemedlen höjs, att fribeloppet endast omfattar period för registrerade studier samt att utbudet av programkurser förbättras under sommaren. En brygga från akademi till arbetsliv Studenter upplever ofta att den akademiska