FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005 Kina balansgången mellan god tillväxt och strukturella utmaningar fortsätter Sannolikheten stiger att Kinas ekonomi inte alls kommer att landa under 2005/2006 varken hårt eller speciellt mjukt. Med detta menar vi att Kina torde klara en BNP-tillväxt i storleksordningen 8 ½ 9 ½ % även under de kommande två åren. Det är något mer än vad som numera eftersträvas officiellt. Trots regelbundet återkommande konkreta (smärre) signaler närmar sig Kina totalt sett endast mycket långsamt ett mer genomgripande marknadsekonomiskt system. Detta sker dock mycket systematiskt. Tills vidare väntar Kina med en ny valutapolitik; en ny valutapolitik kommer troligen inte att innebära snabba avsteg från dagens. Med tanke på Kinas allt tyngre politiska och ekonomiska roll i världen blir det framöver allt viktigare att öka Kinakunskaperna även här hemma med objektiv fokusering på de positiva perspektiven och belastande framtida utmaningar. Kina har många framträdande positioner i världsekonomin vid tillämpning av absoluta siffror, bakom vilka man hittar inte mindre än 1,3 miljarder människor. Under 2004 blev det återigen anmärkningsvärda ekonomiska rankningar. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Med 60 miljarder USD kan Kina ha blivit världsetta vad gäller utländska direktinvesteringar på hemmaplan (dock kan USA under 2004 återigen ha gått förbi Mittens rike). Detta motsvarar en tiondel av världens alla direktinvesteringar över gränserna. Leijonparten av FDI brukar komma från de fem viktigaste ekonomierna i Asien. Räknat i köpkraftsparitet är Kina numera rätt ohotad tvåa i den globala BNP-rankningen. Tvåa är Kina också i den officiellt redovisade valutareserven, direkt efter Japan och exklusive dollarlandet USA. Som exportland har Kina högst sannolikt passerat Japan under fjolåret med numera endast USA och Tyskland framför sig. Avseende importen av olika råvaror är Kina upprepade gånger etta, två och trea. Å andra sidan vet vi också att Kina fortfarande intar svaga internationella positioner vad gäller BNP per capita och rankningar avseende korruption (nr 71 i världen år 2004 enligt Transparency International), transparens, corperate governance m m. Statistikens kvalitet är i många sammanhang rätt undermålig inkluderande BNP (även från användningssidan), statsfinanser och inflation (med hemliga konstruktioner av KPI). Den undermåliga lönestatistiken utgör också ett stort problem. Strängt taget har vi i en del olika sammanhang inte speciellt tillförlitliga sifferbaserade Kinakunskaper. Kina avancerar stadigt i olika makroekonomiska världsrankingar men är mindre framgångsrikt på den mikroekonomiska fronten Vi måste följaktligen gissa oss fram i vissa ekonomiska sammanhang eller hoppas att den använda statistiken ändå är någorlunda i sin ordning. Ibland ligger det kanske inte i Kinas intresse med god statistisk transparens; samtidigt som det säkerligen inte är speciellt lätt att räkna fram siffror för detta stora land. Även mindre länder kan ha sina svårigheter. Dessa exempel tillhör den stora skaran av institutionella brister liksom exempelvis de svaga bankerna. Utländska banker håller för närvarande cirka 1 ½ % av den kinesiska bankmarknaden; och även efter WTO-öppningen år 2007 kommer denna låga marknadsandel antagligen inte att förändras med någon större fart. Enligt vissa uppskattningar står privata företag för över en fjärdedel av Kinas produktion men får endast omkring 1 % av statsbankernas krediter. Detta är alltjämt en framstegshämmande obalans, som främjar den gråa kreditsektorn. Bankmarknaden fungerar alltjämt otillfredsställande Memorandum: Institutionernas otillfredsställande funktionssätt har vi påtalat i många tidigare Kina-analyser. Något att komma ihåg även framöver. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005
1. Inga stora politiska nyheter men Kina agerar alltmer globalt Vi skrev redan under 2004 att Kina höll på med en medveten utrikespolitisk offensiv. Den av f d presidenten Jiang Zemin påskyndade internationaliseringen fortsatte ambitiöst under fjolåret, delvis med den uppenbara målsättningen att förstärka den egna råvaruförsörjningen från utlandet. Kinas ledare gjorde på senare tid en hel del utlandsresor med uppenbara försörjningsstrategiska syften. Det råder ingen tvekan om att Kina kommer att fortsätta med sin internationaliseringsstrategi. Många länders export är redan idag starkt beroende av den kinesiska marknaden. För exempelvis Japan och Taiwan är Kina numera den viktigaste exportmarknaden. Världen blir alltmer beroende av Kina Kina eftersträvar allt fler bilaterala handelsavtal (vilket för övrigt också USA gör). På längre sikt kommer en sådan utveckling emellertid inte att leda till en optimering av världshandeln; egentligen är en starkare global roll för WTO att föredra, inkluderande ett bättre globalt patentskydd (som respekteras även av Kina). Samtidigt behöver Kina (nästan) all tänkbar import, även av kunskap. Kina håller i sin tur på att upptäcka sitt beroende av världen. Det sägs numera allmänt, att drygt hälften av Kinas export har sitt ursprung i utlandets direktinvesteringar i Kina. Utländska intressen måste i detta sammanhang hantera den kinesiska själen med erforderlig varsamhet, eftersom kinesen i botten mycket väl kan vara mottaglig för utlänningsskeptiska känslor. men samtidigt ökar Kinas globala beroende Som synes handlar kontakter med Kina mycket om psykologi. Det gäller både på den högsta politiska och den lilla företagsekonomiska nivån. Något som USA:s valutapolitiska påtryckare aldrig förstått (eller velat förstå). Även Kinas allt viktigare bidrag till finansieringen av USA:s bytesbalansunderskott har blivit en tung faktor i världsekonomin med ett växande ömsesidigt beroende mellan USA och Kina som följd. Allt som nämns i detta avsnitt förstärker Kinas snabba integration i det ekonomiska världssamfundet och behovet att följa upp Kinas geopolitiska utveckling. Även Kinas geopolitiska utveckling måste följas upp Inrikespolitiskt avgörande blir kanske framöver hur statsmakterna kan hantera omvandlingens förlorare på landsbygden, arbetslösa, socialt underförsörjda och i olika former missgynnade (även beträffande finansiell kompensation). I årets folkkongress ham- FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005 3
nar böndernas intressen åter relativt långt framme på åtgärdslistan. Kan Kina klara framtidens kunskapssamhälle utan öppen och transparent information? Marknadsekonomi, globalisering och censur kan långsiktigt svårligen förenas. Missnöje kan i Kina lätt föda en anhopning av ilskna eller besvikna människor. Det är just av denna anledning de kinesiska ledarna vill och kommer att göra allt för undvika att tänkbara fastighetsbubblor i storstäderna spricker. Det ter sig nog inte svårt att föreställa sig, hur drabbade människor exempelvis skulle ta ett större prisfall för sina dyra lägenheter. Kinesisk lojalitet gäller familjen och sedan kommer länge ingenting. Familjen går också före staten. Denna prioritering på mikronivå främjar intressant nog snarare enhetsstaten än tvärtom och hjälper till att effektivt hålla ihop det väldiga kinesiska riket. Likväl är det givetvis viktigt att Kinas ekonomi växer väl, och att även de mindre gynnade åtminstone tillåts uppleva kontinuerliga smärre framsteg. Nuvarande ledargeneration den fjärde sedan andra världskriget med president Hu Jintao i spetsen kommer troligen att sitta vid makten fram till år 2012. Kinas geopolitiska och globala ekonomiska frammarsch kommer givetvis att ges stor prioritet. I vad mån Kina kommer att kunna förena globaliseringens spelregler med inhemska kinesiska sociala och politiska intressen, återstår att se; likaså återstår att se hur Kina kommer att inverka på våra arbetstillfällen, våra priser och vår miljö. Dessa frågor sopas under mattan i hela västvärlden, även i Sverige. När kommer vi att begripa oss på Kinas framtida roll i världsekonomin? Eller med andra ord: När är vi i Europa och här hemma intellektuellt och praktiskt redo att reagera på den kinesiska utmaningen? När börjar vi förutsättningslöst agera för långsiktigt lovande svensk konkurrenskraft och tillväxt? Kina har sin framtidsvision men när skapar vi i Sverige en sådan? 2. Den ekonomiska politiken transparens och effektiva marknadsekonomiska verktyg saknas alltjämt I vår analys från den 7 december 2004 kom vi till slutsatsen att Kinas ekonomiska politik saknar effektiva styrmedel inte minst för en eftersträvad soft landing. Detta förhållande gäller givetvis alltjämt. Även det minimala räntehöjningssteget med 27 punkter förra hösten kom enligt hörsägen att bli en utdragen process; enligt en del observatörer för att det var den första höjningen på cirka nio år, vilket kanske skulle kunna göra ett dylikt steg något lättare nästa gång (något som dock kan ifrågasättas). 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005
Som ett klart bevis på bristande ekonomisk-politisk effektivitet fungerar BNP-ökningen under 2004. Enligt högsta ledningens första plan skulle denna begränsas till 7 %. Det gick emellertid inte alls. Istället blev 2004 års BNP-ökning 9,5 % det högsta talet sedan 1996 (2003: 9,1 %). Under årets folkkongress lanserades ånyo 8 % som trendmässig eftersträvansvärd tillväxt vilket dessutom är det kinesiska lyckotalet. Kinas makroekonomiska management måste med andra ord förbättras högst avsevärt. Det gäller också penningpolitiken, vilken snabbare måste kunna genomföra ränteförändringar och klara en smidigare och bättre sterilisering av oönskade penningmängdsökningar. Penningpolitiken är dessutom föga oberoende av statsmakten. De facto är det Kinas absoluta politiska topp som fattar de få räntepolitiska besluten. Klarar man denna gång den eftersträvade tillväxten? Kinas makroekonomiska management måste förbättras Avsaknaden av effektiva ekonomisk-politiska verktyg och konjunkturella finstyrningsmekanismer kan också innebära att Kina oförutsett kan hamna i en faktisk recession (vilken Kina skulle uppleva som en sådan redan vid en 4-5-procentig BNP-tillväxt). Ett sådant hot mot officiellt eftersträvad social harmony skönjes inte inom de närmaste kvartalen men kanske på längre sikt. Det kan troligen sägas att social harmony kommer att betyda mer för statsmakterna än eventuella demokratiseringstankar. Det torde också innebära att hög tillväxt överordnas ett eventuellt långsiktigt demokratiseringsmål. Samtidigt får vi en antydan om att den nästa den femte ledargenerationen fr o m 2012 kan komma att bli den helt avgörande för Kinas långsiktiga färdriktning. Den mer kort- eller medelfristiga recessionsrisken vilken ej bör negligeras gäller kanske speciellt vid en synlig dämpning av investeringarna, vilka alltjämt svarar för över 40 % av bruttonationalprodukten. En sådan hög kvot måste oundvikligen leda till en del mindre lyckade projekt och således till felallockeringar av kapital och överkapacitet. De kraftiga investeringsökningarna kan innebära en framtida konjunkturrisk Som en liten parentes: Intressant nog brukar 20 % av investeringarna redovisas varje år så sent som i december. Därför kan BNP-utvecklingen under loppet av året bli något missvisande. Kinaanalyser som bygger på officiell statistik är som sagt svåra på grund av den komplicerande intransparensen. Det utesluter naturligtvis inte vissa kvalitativa förbättringar under de kommande åren. FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005 5
3. Valutapolitiken egentligen ingen större gåta (conumdrum) I mer än ett år har det nu nästan dagligen spekulerats i en ny kinesisk valutapolitik eller revalvering/appreciering. Epitetet gåtfull valutapolitik tillhör de mer lindrigt formulerade. Mer aggressiva utländska kritiker använder sig till och med av ordet valutadumping. USD gentemot den kinesiska valutan renminbi, 1992-2005 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Source: EcoWin Man kan givetvis ha synpunkter på den aktuella näst intill fasta kinesiska valutakopplingen sedan 1994. För den sakens skull har dock Kina inga formella valutaåtaganden. Det har inte USA heller. Kina kommer att justera/reformera sin valutapolitik, när det passar Kina. Det är legitimt precis som Sverige kommer att gå med i EMU, när det passar oss (även om Maastrichtfördraget egentligen inte tillåter en sådan inställning). Kinas ledare har kungjort att en ny valutapolitik kommer någon gång framöver, inte minst när det finansiella systemet befinner sig i ett bättre tillstånd. Centralbanken PBoC kan möjligen yttra sig om valutapolitiken men utan att säga något användbart nytt eller med beslutskraft. Avgörandet ligger på högsta politiska ort politbyråns ständiga utskott under ledning av president Hu Jintao. Övriga medlemmar i detta organ är i rangordning: Wu Bangguo (Folkkongressens ordförande), Wen Jiabao (premiärminister), Jia Qinglin (ordförande i den s k konsultativ-konferensen med det kinesiska folket), Zeng Qinghong, Huang Ju (f d borgmästare i Shanghai), 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005
Wu Guanzheng, Li Changchun och Luo Gan (DDR-utbildad toppolitiker). Därmed är det enligt vår uppfattning den politiska nytto- eller cost/benefit -analysen som kommer att bestämma, när Kina till sist kommer att överge sin nuvarande 8,28-koppling till den amerikanska dollarn. Det kommer snarare att ske med inrikes- än med utrikespolitisk vägledning. Att den kinesiska ledningen inte säger så mycket i valutafrågan, ter sig inte så konstigt och utgör således ingen större gåta ( conundrum ). Valutapolitiska förändringar brukar inte aviseras i förhand i detaljerat skick. Det är en politisk cost/ benefit -analys som avgör tidpunkten för en ny kinesisk valutapolitik Vi skrev nyligen (se Föreningssparbanken Analys från den 14 februari i år) att sannolikheten för en kinesisk valutajustering bedöms ligga på 30-40 % senare under 2005 40-45 % under 2006. Denna prognos ligger fast. Troligen skulle dock inte heller Kinas högsta politiska beslutsfattare just nu kunna (vilja) lägga fram en säker tidpunkt för en ny valutapolitik. Av denna anledning bör alla prognoser med tidsangivelse tas med en rejäl nypa salt! Inte heller finns det en gemensam åsikt bland Kina-analytikerna om hur en ny kinesisk valutapolitik kommer att utformas. Följande alternativ står sannolikt till buds (med vissa variationsmöjligheter) Använd valutaprognoser med tidsangivelse speciellt försiktigt! 1. en förändring (uppskrivning) av den fasta kursen mot USD 2. en lätt och kanske successiv utvidgning av nuvarande 0,02-procentiga fluktuationsband 3. införande av en valutakorg, exempelvis med USD, EUR, JPY 4. en fritt flytande kurs Det sistnämnda alternativet förefaller minst sannolikt men kan inte heller uteslutas om det kombineras med en form av managed floating. Alternativ 3 verkar tekniskt inte särskilt svårt; avsteget från nuvarande system skulle dock vara (för) stort. Alternativ 1 däremot är lätt att hantera med en given fördel närmandet till HongKong-dollarn om denna samtidigt skulle ligga fast. Alternativ 2 innehållande en successiv och försiktig utvidgning av fluktuationsbandet är eventuellt den just nu av kineserna mest prioriterade varianten. FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005 7
Kinesernas återhållsamma attityd vad gäller förändrad penningpolitik och några helt nyligen aviserade ytterst begränsade avregleringar av gränsöverskridande kapitalrörelser ger av allt att döma en signifikant markering att framtida förändringar av Kinas kapitalbalans och valutapolitik kommer att ske mycket försiktigt. En sak verkar vara given en ny kinesisk valutapolitik hanteras försiktigt Kanske så pass försiktigt att den nya valutapolitiken kan dröja till bortom 2006, vilket vi själva ger en sannolikhet på något över 50 %. Denna bedömning ligger dock inte riktigt i linje med vad vår nya Kinapanel kommit fram till i början av mars 2005. Av närmare 50 internationella Kinaexperter antar i denna färska undersökning 62 % att år 2006 kommer att innehålla en kinesisk revalvering/appreciering (jämfört med endast 22 % som ser ett sådant kinesiskt steg redan under innevarande år). 4. Kina i företagsperspektivet Kinas export- och importtal för 2004 motsvarande 593 respektive 561 miljarder USD understryker väl att kinesiska företag numera deltar mycket synligt i den gränsöverskridande globala handeln. I dessa två aggregat ingår kinesisk export till Sverige med omräknat cirka 15,8 miljarder SEK och import från Sverige med 17,3 miljarder SEK (januari-november). Sett med svenska ögon är Kina numera en av de viktigaste utlandsmarknaderna, år 2004 troligen nummer 12 totalt och nummer 1 bland emerging markets (strax före Polen). Dessa siffror är väl uppmärksammade. Mindre känt är dock att kineserna själva har en stock på direktinvesteringar utomlands i storleksordningen 32 miljarder ett belopp som emellertid torde underskatta den aktuella positionen, inte minst p g a Kinas på sistone omfattande förvärv av utländska råvarutillgångar. Även ett engagemang i Saab lär ha diskuterats utan att det blivit något (denna gång). Troligen var kineserna ännu icke klara för ett sådant strategiskt steg inom verkstadsindustrin; en del mindre lyckade kinesiska förvärv lär finnas redan nu, vilket talar för att kineserna för närvarande flitigt utvärderar tidigare förvärvsaktiviteter för att så småningom accelerera och förbättra denna verksamhet. TV-tillverkaren Changhongs satsningar på den amerikanska marknaden måste så här långt uppenbarligen ses som ett exempel för ett misslyckande. För den sakens skull vore det emellertid direkt fel att tro vilket bör poängteras ännu en gång att kineserna framöver kommer att avstå från sin av många väntade utlandsoffensiv. Den kommer till sist med stor kraft. Även Kina har ett stort arbetslöshetsproblem, som under många år framöver kommer att involvera Kina i den globala kampen om jobben. En rad kinesiska utlandsinvesteringar har misslyckats men man kommer att dra lärdom av misstagen Kinas egen arbetslöshet kommer att göra Mittens rike till en allt mer offensiv aktör utanför dess gränser 8 FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005
Helt klart är redan att kineserna utomlands mestadels vill satsa på modern kvalitet och allmänt uppskattade varumärken och ej på omoderna produkter och modeller. Väldigt bråttom har man nog inte att genomföra denna strategi. Målmedvetenheten däremot finns redan idag. Exempelvis håller kineserna på att starta upp egna mässor i Tyskland och andra EU-länder. Det är säkerligen inte särskilt lätt att göra en långtidsbedömning för den potentiellt mycket stora kinesiska marknaden. En relativt säker bedömning är dock att konkurrensen både mellan enbart utländska, enbart kinesiska och mellan utländska företag och kinesiska företag kommer att öka både i Kina och på ännu längre sikt även på tredje marknader. En viss antydan om de tuffa villkoren på den kinesiska marknader kommer exempelvis från Japan med rapporter om ett stigande antal japanska företag som drar sig tillbaka från det stora grannlandet. Det finns också företag som drar sig tillbaka från Kina Slutsatsen är given: Vi måste gradvis öka våra Kinakunskaper på bred front. Det gäller företag, politiker, arbetsmarknadens parter, analytiker av olika slag, aktieplacerare med flera oavsett om vi idag anser att Kina framöver kommer att påverka oss eller ej. För många av oss kommer det att bli så, direkt eller indirekt. Kina kommer på sikt att kraftfullt förändra förutsättningarna för våra företag och en del kommuner; samtidigt som kineserna själva står inför ett stort antal olösta problem och utmaningar. Det vore bra om en sådan insikt kunde etableras på bred front här hemma. Kina kommer att förändra mycket även här hemma Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 9 10 mars 2005 9