Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten?

Relevanta dokument
Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad socialtjänst

Kunskapsstyrning i äldreomsorg. Implementering av och samarbete kring evidensbaserad praktik. Carina Abrahamson Löfström

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Beslut på bättre grund.

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Förändring, evidens och lärande

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR?

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Kunskapsstödsutredningen

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Individbaserad systematisk uppföljning

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Svensk sjuksköterskeförening om

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Individbaserad systematisk uppföljning

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR?

Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst

FoU:s roll för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen

Agneta Lantz

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Evidensbaserad praktik


Statlig styrning med kunskap

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

ANDT området - vad gör GR?

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

dd nr. Socialdepartementet. Sammanfattning. Bilaga till protokoll vid regeringssammantr äde. Koncept

att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Remissvar departementspromemorian En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Evidensbaserad praktik

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

- stöd för analys och förbättring

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

På gång inom äldreområdet!

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Evidensbaserad praktik i praktiken

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Transkript:

Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten? Carina Abrahamson Löfström 2016-04-26

Evidensbaserad medicin undervisning omvårdnad management design HR praktik osv

Vad är evidensbaserad praktik? I grund och botten kan man betrakta evidensrörelsens budskap som ett program för att skapa en vetenskaplig säkring av det professionella arbetet (Bergmark, m fl, 2011, s.11)

Evidens och vetenskap Evidens Tydlighet, visshet, obestridlighet, bevis (Nordstedts ordbok) - Inget nytt. Själva grunden i vetenskap. Vetenskap Organiserad kunskap; ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område genom att - samla in och klassificera data, - gör observationer och experiment eller - tolka och analysera material för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. Huvuduppgifter att - förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser - förstå mänskligt handlande och beteende för att klarlägga mönster i samhällen och hos individer (NE)

Från läkarutbildning i USA Början av 1990-talet. Läkaren David Sackett med kollegor på MacMaster University ändrade läkarutbildningen. Studenterna skulle utveckla förmåga att leta fram och kritiskt granska forskningsresultat utifrån relevans för klinisk praktik = critical appraisal (kritisk bedömning/värdering). Experimentella studier (= RCT randomized controlled trials) och sammanställningar av sådana i systematiska översikter. Högst värde i evidenshierarkin.

EBM i fem steg (Sacket m fl, 2000) 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller relevanta faktorer.

EBM i fem steg (Sacket m fl, 2000) 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller relevanta faktorer. 2. Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) med relevans för frågorna.

EBM i fem steg (Sacket m fl, 2000) 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller relevanta faktorer. 2. Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) med relevans för frågorna. 3. Kritiskt granska kunskapsunderlaget (evidensen) med avseende på validitet, betydelse (i form av evidensens styrka) och användbarhet i praktiken.

EBM i fem steg (Sacket m fl, 2000) 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller relevanta faktorer. 2. Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) med relevans för frågorna. 3. Kritiskt granska kunskapsunderlaget (evidensen) med avseende på validitet, betydelse (i form av evidensens styrka) och användbarhet i praktiken. 4. Tillämpa den evidensbaserade kunskapen i praktiken, med hänsynstagande till klientens individuella egenskaper och preferenser.

EBM i fem steg (Sacket m fl, 2000) 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller relevanta faktorer. 2. Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) med relevans för frågorna. 3. Kritiskt granska kunskapsunderlaget (evidensen) med avseende på validitet, betydelse (i form av evidensens styrka) och användbarhet i praktiken. 4. Tillämpa den evidensbaserade kunskapen i praktiken, med hänsynstagande till klientens individuella egenskaper och preferenser. 5. Utvärdera effekterna av interventionen och värdera hur man kan förbättra tillämpningen enligt steg 1 till 4 i framtiden (Bergmark, m fl, 2011, s.13-14)

Evidensbaserad praktik (Baserad på Haynes et al, 2002) Personens situation samt kontextuella faktorer Professionell expertis Personens erfarenhet och önskemål Bästa tillgängliga kunskap

till socialtjänsten i Sverige Mitten 2000-talet. Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst utkom med betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Därefter årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL med syfte att hela socialtjänsten efterhand skulle arbeta evidensbaserat. - Satsningar som Kunskap till praktik inom missbruks- och beroendevården och Program för god äldreomsorg - Regionala stödstrukturer skulle förse länen med verksamhetsstöd och vara arenor för utveckling av regionala strategier inom området, med särskilda plattforms-/ utvecklingsledare - Äldresatsningen för de mest sjuka äldre, kvalitetsregistren Senior alert, SweDem, BPSD, palliativregistret, nationella läkemedelsregistret - Sammanhållen vård och omsorg - Kunskapsguiden.se

Varför? Evidensbaserad medicin Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap användes inte av läkarna. Evidensbaserad praktik Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap användes inte av socialarbetarna. Bild: Shutterstock

Undringar Vilken sorts lärande avses? Individuellt lärande Kollektivt lärande Systematiserat lärande Vem är motsvarigheten till läkaren i era verksamheter? Kan samma idé passa inom? Individ- och familjeomsorg Funktionshinderverksamheter Äldreomsorg

Professionell expertis iakttagelser och erfarenheter från det praktiska arbetet som systematiseras och dokumenteras samt kommuniceras för att i sin tur kunna diskuteras, kritiseras och jämföras som ett led i en kumulativ kunskapsutveckling. I professionell expertis ingår också förmågan att kunna använda och utveckla forskningsresultat. (s. 25)

Eftersom beprövad erfarenhet är den dominerande kunskapskällan i socialtjänstens praktik behöver också innehållet i och värdet av denna klargöras samt hur den på ett systematiskt sätt kan utvecklas. (s. 7)

Vilka managementidéer passar inom hälso- och sjukvården? 360-degree feedback Accreditation Balanced scorecard Business process reengineering Concensus Corporate social responsibility Decentralization Empowerment Kaizen Knowledge managment Lean Learning organization Management by objectives New public management Servant leadership Shared leadership Six sigma Sustainability Teamwork Total quality management Transformational leadership Value-based healthcare

Hälso- och sjukvård Skillnader mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (baserad på Socialstyrelsen & SKL, 2011, s. 11 & 66-67). Socialtjänst Stora satsningar på verksamhetsnära forskning Inga stora satsningar på verksamhetsnära forskning Tillgång till relevanta och välgjorda studier Liten tillgång till relevanta och välgjorda studier Starka akademier som forskar kring nya metoder och effekter av olika insatser/behandlingar Kombinationstjänster där forskaren är anställd både av huvudmannen och av ett universitet, vilket bäddar för en interaktiv och klinisk relevant forskning. Infrastruktur för systematisk effektuppföljning bl a genom kvalitetsregister Inga starka akademier som forskar kring nya metoder och effekter av olika insatser/behandlingar Inga kombinationstjänster där forskaren är anställd både av huvudmannen och universitetet, vilket kan underlätta en interaktiv och relevant forskning. Saknas infrastruktur för systematisk uppföljning, t ex genom kvalitetsregister Specialistföreningar och medicinska råd som tar ett stort ansvar för riktlinjer, lokala vårdprogram, verksamhetsutveckling etc. Saknas specialistföreningar och specialistråd som tar ett stort ansvar för riktlinjer, vårdprogram, verksamhetsutveckling etc.

Hälso- och sjukvård Skillnader mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (baserad på Socialstyrelsen & SKL, 2011, s. 11 & 66-67). Socialtjänst Legitimerade yrkesgrupper med yrkesansvar Saknas ofta legitimerade yrkesgrupper med yrkesansvar Fasta strukturer för hantering av gemensamma uppgifter och olika kunskaps- /kunskapsstyrningsfrågor som har utvecklats inom sjukvårdsregionerna. Saknas en stabil regional nivå för samverkan kring gemensamma uppgifter och olika kunskaps- /kunskapsstyrningsfrågor HSL skyldighetslag SoL, LSS rättighetslagar LYHS 1998:531, leg. hälso- och sjukvårdspersonal ska ge en sakkunnig och omsorgsfull vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. EBM i grundutbildning av legitimerade grupper EBP i begränsad utsträckning i grundutbildning av socionomer. Inte alls för undersköterskor. Finns en gemensam begreppsapparat för att beskriva olika tillstånd/omständigheter, insatser och de resultat som dessa bidrar till att uppnå Saknas en gemensam begreppsapparat för att beskriva olika tillstånd/omständigheter, insatser och de resultat som dessa bidrar till att uppnå

Kunskapsstyrning (knowledge management) Förvärva, skapa, koda, lagra, dela, använda EBP? Vad? Var? Hur? Vem? Nationellt - Socialstyrelsen - SBU - SKL Regionalt (stödstrukturer) - Landsting - Kommunalförbund - FoU-enheter Lokalt - Kommuner - Verksamheter - Enheter - Professioner (HSL, SoL, högskoleutb, icke högskoleutb)

Ett försöksprojekt att tillsätta en interprofessionell och forskningskompetent grupp med ansvar för att utveckla strategier för att implementera evidensbaserad kunskap, vetenskap och beprövad erfarenhet i Göteborgs Stads Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård. Arbetet skall leda till att stärka kunskapsutbytet mellan samverkande professioner samt mellan Göteborgs universitet och verksamheterna. Projektet med kombinationstjänster unikt!

Följeforskningen Hur kan evidensbaserad kunskap i samarbete mellan olika professioner implementeras i äldreomsorg? Det finns nästan inga studier alls om detta! Evidensbaserad praktik Implementering Samverkan Kunskapsstyrning

Antal & andel sysselsatta efter personalgrupp i kommunal äldreomsorg Personalgrupper i Antal Andel kommunal äldreomsorg månadsavlönade månadsavlönade Undersköterska/skötare 98 534 53,4 % Vårdbiträde/Vårdare 62 786 34,0 % Sjuksköterska 14 422 7,8 % Biståndsbedömare 4 055 2,2 % Arbetsterapeut 3 019 1,6 % Sjukgymnast 1 743 1,0 % Totalt 184 559 100 (Källa för antal månadsavlönade i november 2013: SKL)

Evidensbaserad praktik inom äldreomsorg Hur då? Personens situation samt kontextuella faktorer Professionell expertis Personens erfarenhet och önskemål Bästa tillgängliga kunskap

Möjliggörare ÖVERSIKT ÖVER ARBETSMODELLEN Tid och engagemang Tydlig målsättning Reflektion och kommunikation Kultur

Carina Abrahamson Löfström