Nyhetsbrev 5 i Västra nätverket

Nyhetsbrev 5 i Västra nätverket Idéskolor: Birger Sjöberggymnasiet; Vänersborg BrobyGrafiska, Sunne Hammarö Utbildningscentrum, Hammarö Tjörns gymnasieskola, Skärhamn Viskastrandsgymnasiet, Borås Koordinator: margaretha.allen@grutbildning.to All information om nätverken finns på www.grutbildning.to under Idéskola för yrkesutbildning. Program och minnesanteckningar ligger helt öppet där. Senaste nytt från nätverken Senaste nytt kring idéskolenätverken i Väst är bland annat att flera skolor medverkade under rikskonferensen Nya Utmaningar med fokus på samverkan mellan skola och arbetsliv i Göteborg 21-22 mars. 560 personer deltog i den av GR Utbildning arrangerade konferensen, Bl a genomförde cirka 140 ungdomar sin APU som skarpt projekt under de två dagarna. En stor grupp elever kom från Tjörns gymnasieskolas Turismprogram, så idéskolan var verkligen i elden. Från BrobyGrafiska höll två elever från Hälso- och ledarskapsprogrammet ett mycket uppskattat seminarium om entreprenöriellt lärande. I den efterföljande utvärderingen fick de det absolut högsta betyget av alla 25 seminarierna under konferensen. Ett antal nätverksskolor deltog också i seminarierna. Som stöd för kommande utvecklingsarbete har Tjörns gymnasieskola tagit fram en dvd om det Företagsamma gymnasiet: Ett stort kliv in i arbetslivet och medel från idéskolesatsningen har gått till att bekosta 50 ex av filmen. Samtliga skolor i det västra nätverket kommer att få ett exemplar av filmen. Tjörns handledarpärm har också köpts in och delats ut i nätverken. Ett antal artiklar har skrivits om idéskolorna i Väst, vilket medverkar till större spridning av idéerna även utanför nätverken. Idéskolorna medverkar också i studiedagar runt om i landet. I dagarna kommer idéskoleprojektet att redovisas vid en europeisk konferens om regionernas betydelse i Europa. Konferensen går av stapeln i Toscana i Italien. På agendan står bland annat hur vi gemensamt kan arbeta för att kvalitetssäkra yrkesutbildning i medlemsländerna. Ett antal länder är också intresserade av att gå in i partnerskap med skolorna i Västsverige. 1

I det här nyhetsbrevet fokuserar vi på var skolorna nu står i sitt förbättringsarbete och hur de har arbetat. Inte minst intressant är de anslutande skolornas resultat. Vi planerar nu för fullt inför höstens nätverksmöten. De flesta nätverken kommer att ha en avslutande tvådagarskonferens 13 och 14 november. Dag två kommer antagligen att bestå av öppna seminarier, där såväl idéskolor som nätverksskolor kan berätta om sitt utvecklingsarbete. Samtliga skolor i det västra nätverket passar på att skicka en hälsning och en tillönskan om en skön sommar! Margaretha Allen GR Utbildning 2

Birger Sjöberggymnasiets nätverk Vår senaste nätverksträff var på Angeredsgymnasiet i Göteborg den 3 maj. Lärarna på Hantverksprogrammet berättade om den undervisningsmodell som genomsyrar hela skolans arbete; PBL. Detta innebar en genomgripande förändring av arbetssätt och organisation och den genomfördes 2005. Som profil har Angeredsgymnasiet Passioner, vilket innebär att man som elev väljer ett tema med upplevelser eller förverkligande inom något speciellt område. Vi fick också en presentation av den omtalade Kunskapsportalen, ett IT-baserat projekt för både studiesvaga och studiemotiverade elever. Vi passar på att tacka alla medverkande för en bra dag och för tips och inspiration som vi fick. Vi diskuterade och reflekterade förstås också kring gymnasieutredaren Anita Ferms uppdrag; Gymnasieutredningen, och försöket med lärlingsutbildning som skall starta 2008. Resultat hittills: Angered; genomfört en enkätundersökning bland fd elever ang APU-platser och utvärdering av utbildningen. Alingsås; bilda lärarlag och få en kontinuitet i lärarlagen, samt bygga om för att främja detta. Ombyggnationen är klar. Lärarlagen skall börja jobba lå 07/08. Dingle; stor, omfattande strukturell omorganisation, som sjösätts ht 07. Nuntorp; utarbetat ämnesövergripande projekt för att förbättra mottagandet och introduktionen av nya elever. Startar ht 07. Bengtsfors; har bildat arbetslag och vill arbeta med programmålen. Idékläckare till bröllopsprojektet, ett projekt där alla i nätverket ingående skolor på olika sätt och i olika omfattning vill delta. Också vi på Birger Sjöberggymnasiet har under resans gång inom nätverket fått idéer och inspiration till förändringar och förbättringar, t ex; HR har efter studiebesök i Bengtsfors dragit igång med ett internationaliseringsprojekt, som skall mynna ut i ett ämnesövergripande arbete och en studieresa till Spanien ht 07. Vår specialpedagog fick tips på program för lässvaga elever från Kunskapsportalen i Angered. HV har engagerat sig som motor i bröllopsprojektet och har elever som redan påbörjat ämnesövergripande arbeten inom temat. Viktigt är också att vi vidgat våra vyer genom besök på andra skolor. Inte minst har vi dessutom fått reell insikt om och insett vitsen med att arbeta i nätverk. Säkert har också mycket annat skett, både i praktiken och som sådda frön i våra hjärnor, vilket kommer att bära frukt längre fram! Hälsningar och önskan om en trevlig och skön sommar! Idéskolegruppen Birger Sjöberggymnasiet 3

BrobyGrafiska Utbildnings nätverk Här står vi i vårt förbättringsarbete Det har nu gått 1,5 år sen vi blev en idéskola och skolan kan konstatera att det har gett oss stor hjälp med vårt förbättringsarbete i vårt kvalificeringsarbete när vi blev idéskola. Vårt media team arbetar konkret och planerar nästa läsår med entreprenöriellt lärande. Detta medför också att teamet arbetar mycket med företagskontakter och ämnesintegrerade ämnen. Teamet medieproduktion har satt fokus på APU och arbetar med teknikcollege. APU koordinatorn har fått en massa tips och utbyt erfarenheter med de andra skolorna i sitt nätverk. Arbetsmiljö är också en del av förbättringsarbete. Vi bygger ett karriärcentrum där studievägledare och APU/internationell koordinator ska arbeta tillsammans. Handledarutbildning Ett projekt med Grafiska utbildningsfonden och APU samt konceptet Idéskola. Ändring i riktlinjer för APU. Mera samarbete med arbetslagen. Så har vi arbetat Under våra träffar har vi hela tiden arbetat med ett tema som identifierats av nätverksskolorna i deras förbättringsarbete. Inför varje träff har vi lärt oss ett nytt arbetssätt som kan hjälpa oss i vårt dagliga arbete med t ex arbetslaget, i klassrummet m m. Vi har gått igenom lärande samtal samt kollegiehandledning, två mycket bra verktyg som alla kan använda sig av på sin skola, i sitt arbetslag. Vi har haft Johan Plate som föreläsare för andra gången. Han har följt oss hela vägen från första gången vi startade Idéskola projektet. Varje gång vi träffas ger vi varandra mycket feedback och får många tips. De anslutande skolornas resultat Vi har gett upp att ha Storuman med oss. Vi tog kontakt med skolan och två lärare som skulle vara med, men det blev ingenting mera. Katrineholm har inte varit med de två sista gångerna. Sist gav de återbud dagen innan när vi skulle träffas i Mariefred. De hade problem med APU på skolan. Karlstad Praktiska Gymnasium har alltid varit med och vill arbeta med kvalitetssäkring av APU bl a. Det är mycket givande att ha en privat skola bland oss, eftersom de arbetar med andra premisser. Sist i Mariefred kom rektorn, som alltid vill vara med, och en språklärare. Grums har vi träffats en gång och sist fick de prioritera bort träffen i Mariefred. Eskilstunagänget är verkligen på gång hela tiden och här kommer rapport från dem: 4

Rapport från S:t Eskilsgymnasium Medieprogrammet Eskilstuna. Hur har det gått hittills i vårat nätverk? Det är bara två träffar kvar..tiden har gått fort. Men en sak är att nya erfarenheter är nyttiga och viktiga för att utvecklas i ett nätverk. Även vi själva har fått tänkt igenom saker. Känns bra när man i en situation i sin lärarroll eller handledarroll känt att; Ja, just detta har vi ju pratat om i vårat nätverk. I den här situationen kan man ju göra så. Det tycker vi har varit bra att man har fått med sig saker från träffarna som man har användning av i sitt arbete. Alla träffar har man utbytit mycket kunskap, och man skapar en kontakt som vi hoppas varar för alltid. Att man kan höra av sig till varandra och få hjälp och tips. För att i sitt arbete utvecklas mer, för man blir ju aldrig fulllärd. Den senaste träffen i Mariefred var jättebra, Johan Plate är en klippa! Även alla andra som var där. Samtalsteknik var nyttigt och vi fick hjälp att fundera på våran egna arbetsmiljö hur man kan få alla i sitt arbetslag att dra åt samma håll. Hur vi från S:t Eskilsgymnasium står nu i nätverket Vårat mål har sedan den andra träffen varit att bygga upp ett programråd. Målet är ej ändrat men vi har tyvärr inte nåt ända fram än. Men det som har hänt är att Eva har blivit praktiksamordnare på medieprogrammet och skall bygga upp detta. GunnBritt har erfarenhet av detta, och är duktig med allt pappersjobb som är viktigt för att få det att fungera. Även hela vårat arbetslag på medieprogrammet skall göras om till HT-07. Det blir två arbetslagsledare och vi lärare blir uppdelade i två arbetslag ihop med kärnämnena. Det är viktigt att alla förstår vikten att arbeta mot näringslivet vilket ämne man än har. Så vi jobbar på med vårat programråd. Men mest fokus har det varit på APU under våren. Men har man tydliga mål och vill nå dessa, så är nätverket helt klart en bra stöttning i arbetet, och utveckling för alla grupper i vårat nätverk. 5

Hammarö Utbildningscentrums nätverk Vi har precis haft vår sjätte nätverksträff och vi försöker hitta vägar och sätt att arbeta så att våra utbildningar fortsätter vara attraktiva och kan locka elever även i framtiden. I Karlstad Hammarö gymnasieskola har vi startat vad vi kallar den demografiska utmaningen, vilket innebär att vi skall påbörja arbetet med att möta de minskande elevkullarna och den allt större konkurrensen om våra elever. Idag har Karlstad Hammarö gymnasieskola ca 5000 elever och prognosen pekar på att elevantalet kommer att minska med 35-40 % fram till år 2015. Tanken är att vi tillsammans inom gymnasieförvaltningen skall samlas kring detta projekt för att senare utarbeta förslag på hur vi skall kunna möta det vikande elevunderlaget. Karlstad har som en av sex städer utsetts till fokusstad i utredningsarbetet med GY-09. Representanter ifrån Barn och Fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet på Hammarö Utbildningscenter har fått svara på frågor om hur de ser på gymnasieskolan idag utifrån utredningens direktiv. Vi ser det som ett bra tillfälle att kunna påverka samtidigt som vi själva får möjlighet att utveckla vår egen verksamhet. På Barn och Fritidsprogrammet har vi inför hösten tagit in fem paralleller och visar därmed att vi fortfarande har en hög attraktivitet. Vi har ett stort söktryck som vi har för avsikt att behålla även inför kommande år. En utav anledningarna till att vi lyckas attrahera så många till våra utbildningar är att vi kan erbjuda attraktiva alternativ i vår utbildning. De inriktningar vi valt att erbjuda tilltalar med all tydlighet dagens ungdomar. Bidragande orsaker till att vi lyckats behålla vår attraktivitet kan vara att vi har en hög lärartäthet, en nyligen ombyggd skola, variationen och upplägget på undervisningen och en blandning mellan teori och praktik. På Omvårdnadsprogrammet har man fortsatt utbytet med Krokslättsgymnasiet och kommer eventuellt träffas vid ytterligare tillfällen för utveckla verksamheten och programmet. Omvårdnadsprogrammet har för avsikt att låta eleverna delta i SM för yrkesutbildningar våren 2008, något som både personal och rektor ser fram emot att kunna genomföra. Precis som inom hela förvaltningen jobbar Omvårdnadsprogrammet vidare med attraktivitet, något som idag är mycket aktuellt utifrån den demografiska utmaningen som vi står inför. Utbytet mellan de deltagande skolorna i nätverket pågår ständigt på ett eller annat sätt. Vi har delgett varandra tips om hur utformningen och innehållet i olika informationsmaterial kan se ut. Det är mycket inspirerande att få ta del utav upplägget av t ex kurser och ämnesövergripande arbete på de olika skolorna. Vi har vid våra möten kommit fram till att vi har liknade utmaningar som vi står inför, men med lite olika förutsättningar. Det har utifrån detta gett många intressanta diskussioner om hur man kan välja olika vägar för att nå samma mål. En beröringspunkt vi kan arbeta vidare med i det framtida arbetet inom nätverket är internationalisering. På Hammarö Utbildningscenter har man precis startat ett internationaliseringsprojekt, något som även pågår på Krokslättsgymnasiet. Detta kan förhoppningsvis sprida sig och inspirera de andra deltagarskolorna och på så sätt föra nätverksarbetet vidare till ytterligare en dimension. 6

Utbildningscentrum Tjörns nätverk För flertalet av de skolor som anslöt sig till Tjörns nätverk var syftet att utveckla arbetssätt och metoder för arbetsplatsförlagt lärande, det vill säga att förlägga delar av gymnasieutbildningen på arbetsplatser. Flera av skolorna hade som avsikt att inför den nya gymnasieskolan GY 07 starta gymnasial lärlingsutbildning eller utreda möjligheten att starta en sådan i kommunen. Några skolor var igång med liknade upplägg och hade som avsikt att utveckla och förbättra sina metoder. För några skolor innebär deltagandet att man ville vidareutveckla de utbildningar man redan hade genom t ex utökad APU. Det har hänt en hel del sedan de nio skolorna från Öckerö, Uppsala, Uddevalla, Tjörn, Stenungsund, Skövde, Mölndal, Lerum, och Ale hade sin första träff på Tjörn våren 2006. Hösten 2006 drog Uddevalla igång med en lärlingsutbildning och har idag 12 elever fördelade på Fordonsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet, Handelsprogrammet, Hantverksprogrammet och industriprogrammet. För att ge en bild av hur långt man kommit i sitt arbete ges här en kort beskrivning av utbildningen. De 12 eleverna, 6 pojkar och 6 flickor, utgör tillsammans en klass. Eleverna är inne på skolan två dagar i veckan och läser då kärnämnen samt 2 timmar yrkesteori med respektive yrkeslärare. Eleverna är sedan ute på sina praktikplatser de övriga tre dagarna. Varje elev har en eller två handledare på arbetsplatsen och följer verksamhetens arbetstider. Eleverna har varsin bärbar dator och varje dag skriver de i sina loggböcker. Yrkesläraren läser sedan loggböckerna och återkopplar till eleverna. Yrkeslärarna besöker eleverna minst varannan vecka för att följa upp elevernas lärande på arbetsplatsen och för att validera deras kunskaper mot kursmålen. Minst en gång per termin kallar rektorn för yrkesprogrammet till ett lärlingsråd. Hit kallas elever, handledare, verksamhetsansvariga, fackliga representanter och yrkeslärare. Tanken med rådet är att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen. Inför hösten 2007 skall lärlingsutbildningen utökas med ytterligare 12 platser inom sex nya program (Barn och fritidsprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Livsmedelsprogrammet och Fordonsprogrammet/ tunga fordon). Deras förhoppning är att utbildningen skall vara fullt utbyggd, med en klass i varje årskurs, inför läsåret 08/09. Intresset för utbildningen är stort och idag har Uddevalla 130 sökande till 24 platser. Det första året med gymnasial lärlingsutbildning i Uddevalla är snart slut. Ännu är ingen formell utvärdering gjord, men de utvärderingar och uppföljningar som gjorts fortlöpande har visat på ett mycket positivt gensvar från såväl handledare, branschen som eleverna. Maud Holm som är omvårdnadslärare på lärlingsutbildningen i Uddevalla skriver så här: Som en av yrkeslärarna, på omvårdnadsprogrammet, och även delaktig i Tjörns nätverk har jag varit med från början i planeringen av lärlingsutbildningen i Uddevalla. Det har varit mycket intressant och trevligt att vara med i detta utvecklingsarbete. För mig som yrkeslärare på Omvårdnadsprogrammet och ansvarig för nedbrytningen av kursplaner till praktiska undervisningsplaner samt uppföljning och validering av elevernas kunskaper på APU, har det inneburit ett helt nytt sätt att tänka, både när det gäller undervisningssätt och min egen lärarroll. Det har många gånger varit en ren kullerbytta i tankegången, men också oerhört positivt och inspirerande. 7

I Stenungsund startar till hösten deras första lärlingsklass med ca 20 elever. Även i Stenungsund har söktrycket varit stort och man har sökande till samtliga tilltänkta yrkesinriktningar och i en del fall även ett flertal reserver. Upplägget för utbildningen ser ut på liknande sätt som i Uddevalla med två dagar i skolan och tre dagar ute på en arbetsplats. Stenungsund har valt att starta lärlingsutbildning inom specialinriktningar som de inte har på gymnasieskolan idag som t ex lastbilsmekaniker, kylmontör och plåtslagare. Skolan har arbetat mycket med att utveckla företagskontakterna och i slutet anordnade skolan en lärlingsträff för de aktuella företagen i syfte att presenterade sina tankar och idéer. Tommy Andersson, som är lärare inom byggprogrammet och som varit med om att planera den nya utbildningen, berättar om ett positivt möte med företagen och en kreativ diskussion. Många av företagen hade redan börjat förbereda sig på vad det innebär att vara lärlingsutbildare. Vid träffen visade skolan sin nytryckta handledarpärm, som gav svar på många av företagens frågor och funderingar. Även i Skövde startar en ny lärlingsutbildning till hösten. När Skövde gick med i nätverket, så var målsättningen att utreda förutsättningarna för att starta en gymnasiallärlingsutbildning. Resultatet redovisades till förvaltningschefen 2006-07-15 och beslut om att införa gymnasial lärlingsutbildning från och med hösten 2007 togs i utbildningsnämnden 2006-10-10. För Skövdes del var syftet med den gymnasiala lärlingsutbildningen att vara en alternativ väg genom gymnasieskolan för elever som har särskilda behov eller starkt uttalade yrkesdrömmar och som kanske inte alltid går att placera in i ett nationellt program. Flera av företagarna i kommunen tyckte att lärlingsmodellen var en tilltalande utbildningsform och såg bland annat en möjligt att nyrekrytera. Från företagarhåll tyckte man också att det är värdefullt att ge lärlingarna kännedom om branschens krav på yrkeskunskap. Från och med den 1 april 2007 arbetar en person (Christina Lidén) som lärlingscoach med lärlingsutbildningen inom Skövde kommun. Under april har man tagit kontakt med alla studievägledare i Skövde kommun. Intervjuer med elever som ser ut att ha en chans att komma in på lärlingsutbildningen har genomförts. Kontakter har bland annat tagits med programledare inom skolan, föräldrar, elever, studievägledare och företag för att ge och ta emot information om utbildningsvägar, regler, kurser, inriktningar med mera. I april var det ca 15 sökande från grundskolan till lärlingsutbildningen inom följande branscher: Byggprogrammet (plåt, murare, hus), Fordonsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Livsmedelsprogrammet (styckare), Energiprogrammet och Elprogrammet. Ett intag på ca 8 elever anser skolan vara ett realistiskt mål för det första året. Då menar man att det finns utrymme i organisationen samt tid att jobba fram bra företags- och handledarkontakter, rutiner, kursplanetolkningar och en bra kvalitetssäkring. Från Skövde påpekar man att det är viktigt att hålla i minnet det faktum att regelverket kring lärlingsutbildningen troligtvis ser annorlunda ut från hösten 2008. Därför är det viktigt att de undviker att låsa in sig i fasta lösningar och att ha ett öppet och flexibelt arbetssätt. 8

I Ale planerar man att från och med läsåret 2007/08 öka antalet veckor som eleverna är ute på APL (arbetsplatsförlagt lärande) på Handelsgymnasiet till 20 veckor. I deras målformulering står följande att läsa: Målet är att skapa en bro mellan skola-arbetsliv och använda arbetslivets befintliga resurser på ett bättre sätt. Enligt den omvända pedagogiken lär sig eleverna moment först ute på en arbetsplats och sedan kopplas det praktiska momentet till teori, reflektion och förståelse. Elevernas motivation för sin utbildning blir högre när man varvar skola-arbetsliv på ett genomtänkt och kontinuerligt sätt. De tänker sig att i årskurs ett gör eleverna 2 x 2 veckors fältstudier på arbetsplatser med inriktning administration/ekonomi eller handel/försäljning. I årskurs två och tre (höstterminen) är eleverna på APL två dagar i veckan. På detta sätt kan eleverna reflektera över och följa upp kursmoment varje vecka när de träffar klasskamrater och lärare i skolan. Vidare så planerar skolan att erbjuda och genomföra handledarutbildningar, delvis ute på arbetsplatserna. Syftet är bl.a. att klargöra Skolverkets mål för APL och för att i samförstånd med företagen bestämma lokala mål. Andra målsättningar man har är att förbereda eleverna för APL-perioderna genom att arbeta med klara mål för perioderna och att noga följa upp varje APL-perioden genom utvärderingar och kvalitetssäkringar. Varje elev skall också ha en individuell utvecklingsplan för sin utbildning på Ale gymnasium. Planen skall vara ett levande dokument som man arbetar med kontinuerligt, även ute på arbetsplatsen. Vidare tänker man ha kursmålen, arbetsuppgifter, uppföljningar med mera utlagt på Aleporten, som är en webbaserad lärplattform. Genom Aleporten kan elever, lärare och handledare ständig ha kontakt med varandra. På Öckerö gymnasieskola finns idag tre specialutformade program: Den seglande gymnasieskolan, Fiske/Sjöfartstekniskt program och Marint verkstadstekniskt program. Verksamheten på Öckerö omfattar också kommunal vuxenutbildning. Till hösten kommer Öckerö att komplettera med ett fjärde specialutformat program, ett Marinbiologiskt program. Syftet för Öckerö att gå med i nätverket var att skapa en större helhet i sina utbildningar genom bättre samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen, mellan teoretiska kurser och yrkesförberedande kurser, och mellan skola och arbetsliv så att eleverna blir bättre rustade för den arbetsmarknad som de utbildas för. Arbetet inleddes i mars 2006 i samband med den första träffen i Tjörnnätverket. För Öckerö har arbetet i nätverket bidragit till att deras förbättringsarbete har konkretiserats och styrts upp. Arbetet på skolan har i första hand varit inriktat på förbättring av rutiner vid överlämning mellan skola och praktikplats inför praktikperiod och efter praktikperiod, återkopplingen mellan praktikhandledare och elevernas mentorer (klassföreståndare) på skolan. Målet har varit att skapa en trygg praktikplacering där alla inblandade är medvetna om sina krav och rättigheter. De har också under hösten 2007 förändrat kursupplägget på sina yrkesprogram mot blockläsning av karaktärsämnena för ett helhetstänkande. Utvärderingsarbetet pågår men vad man hittills sett är eleverna mycket positiva till förändringen. Ett annat mål skolan arbetat med är att skapa ett paket till eleverna innehållande förberedelser inför praktikperioderna och arbetslivet efter gymnasiet. Innehållet i paketet är ännu inte klart men det kommer bl a att bestå av en arbetsbok/journal till praktikplatsen, CV, personligt brev formulerat efter en jobbansökan, vetskap om vad det innebär att gå på en anställningsintervju och arbetsrätt/arbetsmiljö. Sammanställt av Cecilia Kjerstadius utifrån underlag från deltagande kommuner 9

Viskastrandsgymnasiets nätverk Viskastrandsgymnasiets nätverk har följande deltagande skolor: Bräckegymnasiet, Göteborg Bäckadalsgymnasiet, Jönköping Nösnäsgymnasiet, Stenungsund YTC Lindholmen Åkrahällskolan, Nybro Hittills har nätverket haft sex träffar, där den senaste hölls på YTC Lindholmen i maj. Planeringen har börjat inför de två återstående träffarna. Vi börjar i september på Viskastrandsgymnasiet och avslutningen blir i november då hela det västra nätverket kommer att träffas och summera hela projektet. Något att se fram emot! Frågan vi ställer oss nu är var vi står i vårt förändringsarbete. För att kunna besvara den frågan måste vi repetera varför Viskastrandsgymnasiet blev uttagen till att bli en idéskola. Det var utvecklingsarbetet inom två områden som ansågs motiverande för att hjälpa andra skolor med sitt förbättringsarbete inom nätverkets ramar. Det ena var samarbete mellan skolan och näringsliv inom El- och Fordonsprogrammen som lett till utökad APU och det andra var ett läsprojekt som drivs med målsättningen att få eleverna att förbättra sin läsförmåga. Under våra nätverksträffar har en hel del tid använts till att diskutera läsprojekt i olika former. Viskastrandsgymnasiets tanke med att låta eleverna läsa skönlitteratur 20 minuter varje morgon innan de ordinarie lektionerna startar, har intresserat de deltagande skolorna. Bland annat är Bräckegymnasiet på gång att starta ett liknande projekt. Så här långt har man haft en föreläsare i ämnet och personalen ligger nu i startgroparna för att komma igång med projektet till hösten. Lenah Andersson från Bäckadalsgymnasiet rapporterar angående arbetet på skolan och i nätverket att genom det s.k. Svärdet- och spiran-projektet (ett samarbete mellan karaktärsämnen och svenska A på byggprogrammet) har elevernas läsförståelse förbättrats med 53 %. På skolan har man även startat ett samarbete mellan samhällskunskap och byggteori i år tre. Projektet kallas Så byggdes staden och där får eleverna aktivt planera hur en stad planeras och hur hus växer fram. Man har även sedan en tid morgongymnastik på byggprogrammet där man också diskuterar kost och hälsa. Inom den närmaste framtiden kommer man också att arbeta med betygsättning och dokumentation, värdegrundsdiskussioner samt infärgning där kärnämneslärare gör APU-besök. Detta arbete behöver goda samtalspartners från andra skolor och vi ser fram mot en givande höst i nätverket, skriver Lenah Andersson Nösnäsgymnasiet för just nu diskussioner om att starta ett läsprojekt likt det som beskrivs på Bäckadalsgymnasiet. Man avser att starta hösten 2007 och har därför varit i kontakt med Bäckadal och där har man lovat all hjälp för att kollegerna från Stenungsund ska kunna starta projektet. Bland annat är ett studiebesök inplanerat. På Nösnäs har man även startat ett utbyte med England där både kärn- och karaktärsämnen är inblandade. 10

Så här skriver Bengt Jonson från YTC Lindholmen: PÅ YTC har vi bollat erfarenheter och idéer från nätverket med närmaste skolledningen och vi känner att en kreativ samsyn finns. Impulserna vi får i nätverket är en underlättande bit i en strävan att sprida idéerna på skolan. Exemplen på lagarbete, användande av olika medier som film osv. är lätta att diskutera och dra erfarenheter av. Vi jobbar på med företagskontakterna och med APU-arbetet i fokus. Det är ett idérikt utbyte mellan skolorna och även externa medverkande, då vi skaffar oss ny kompetens som vi kan implementera i organisationen. Det kan också ses som en form av kompetensutveckling. Ökad förståelse för hur ett idéskolenätverk kan fungera och genom det vara öppen för liknande utvecklingsprojekt i framtiden, där arbetssätt stimuleras till konstruktiv förändring och inspiration. Genom att träffa skolledare och lärare från andra skolor leder det till ett ökat samförstånd och man blir medveten om att man inte är ensam om vissa problem. Genom samarbete stimulerar man varandra till förändringsarbete i organisationen, och drar lärdom av varandra. Man får fakta om de olika skolorna och verksamheterna istället för att man bara tror sig veta om hur det är. Genom idéer från andra skolor genererar det till att man får upp ögonen för nya arbetssätt, eller något som kan utvecklas på den egna skolan." Som synes är det full aktivitet på de olika skolorna och nätverksträffarna känns inspirerande både vad det gäller erfarenhetsutbyte och start av projekt ute på skolorna. Nätverket stimulerar och hjälper till med igångsättandet och det känns mycket roligt att kunna konstatera att flera projekt har förts vidare till andra skolor inom nätverket. Det ska bli spännande att se hur det hela utvecklas och när vi träffas nästa gång i september har skolorna säkerligen en hel del att berätta om vad som hänt sedan vi träffades sist. Björn Dahlbäck Viskastrandsgymnasiet 11