Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Relevanta dokument
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Verksamhetsplan Duvans förskola

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Arbetsplan 2015/2016

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Systematiska kvalitetsarbetet

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan för Östra förskolan

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Innehå llsfö rteckning

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Ekeby förskolas verksamhetsplan 2016/2017

Arbetsplan för Östra förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

M3P Förskolor VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsredovisning läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan för avdelning Stubben

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

LOKAL ARBETSPLAN 2014

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Transkript:

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande

Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus diagram

Lpfö 98/10 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 2.7 Förskolechefens ansvar

PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor samt

Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Förskolechefens ansvar innebär Att ge möjlighet för alla pedagoger att göra sin stämma hörd och att ha förtroende för att alla i organisationen kan. Att ta tillvara allas kompetens på bästa sätt. Att stödja samverkan i gruppen. Att ansvara för att organisera arbete och möten så att målen tydliggörs och att arbetsglädje och engagemang stimuleras. Att skapa en organisation med arbetslag som förverkligar och omsätter vårt uppdrag i praktiken. Evidens/beprövad erfarenhet En effektiv ledare avgränsar och renodlar arbetsuppgifterna. Ledaren visar vilken gemensam riktning och arbetssätt gruppen skall ha. Ett effektivt ledarskap ger professionella pedagoger med stor kreativitet, frihet och engagemang (Bo Ahrenfeldt)

Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att pedagogerna är känslomässigt närvarande, lyhörda för barnens tankar och idéer samt engagerade i deras läroprocesser. Som verktyg använder vi pedagogiska dokumentation och reflektion som ges tillbaka till barnen. Dokumentationen är en viktig del av miljön för att minnas och kunna reflektera över vad man gjort och lärt. Pedagogernas svarsbenägenhet, vägledning och engagemang är viktiga. - Med svarsbenägenhet menar vi att pedagogerna har viljan och förmågan att respektera och ta hänsyn till barnets reaktioner, att skapa en varm relation, belöna framsteg och göra mycket tillsammans med barnet. - Med vägledning menar vi att pedagogerna leder barnets beteende samtidigt som en fostran till självständighet sker. Att lyckas är för barnet grunden till en positiv självuppfattning, något som i sin tur är avgörande för att våga pröva, fråga och integrera med andra. - Med engagemang menar vi att pedagogerna är involverade i barnets upplevelser och agerande att de lyssnar, kommenterar och klargör så att barnet aktivt kan förstå och hantera sin verklighet. Det tidiga språkbadet, Rigmor Lindö sid:83 Evidens/beprövad erfarenhet Mötet mellan pedagog och barn, och pedagogens känslomässiga närvaro och lyhördhet är avgörande för allt betydelsefullt lärande. (Skolverkets utvärdering av småbarnsgrupper, Vetenskapsrådet rapportserie 11:2008 s.59) Personalens kompetens och engagemang är den viktigaste faktorn för kvalitet i förskolan. De allra viktigaste kvalitetsaspekterna i förskolans pedagogiska arbete är personalens förhållningssätt. Regeringens proportion 2004/04 kvalitet i förskolan sid:40 Allmänna råd kvalitet i förskolan remissversion sid:27

Utforskande arbetssätt Pedagogerna är medforskande vuxna som gör observationer, reflekterar i arbetslaget och med barnen för att sedan ge nya utmaningar till barnen. Dokumentationen hängs upp på barnens individuella krokar i närheten av hallen. Dessa dokumentationer används som underlag vid våra föräldrasamtal därefter sätts de in i min pärm. Pedagogerna ställer öppna frågor som: Varför? Hur kommer det sig? Vad händer sen? Hur tänkte du? Skapa en meningsfull och trygg dag för barnet

Vilket barn är det möjligt att bli i våra förskolor utifrån vår pedagogiska miljö? Miljöns betydelse för barns lärande. Självinstruerande miljö, så att barnen kan utforska sin miljö självständigt. Tydliga avgränsningar i rummen, vid inköp av nya hyllor så skall de vara vita gärna expedit från Ikea. Miljön och dess materialet skall vara organiserat, estetiskt Sorterat större delen av material utifrån färg och form (t.ex. pennor, pärlor, lego, klossar etc. och tillgängligt i genomskinliga lådor. Uppmärkning med estetiskt tilltalande, tydliga bilder och texter. I hallen, materialets plats, toaletten, matsituationen, samling Evidens/beprövade erfarenheter Forskare Marianne de Jong samt Pia Björklid Slutsatser från forskning är bla att såväl lekrum som rum för lärande bör ha verkstadskaraktär, gärna inredda med tydliga avgränsade hörn för olika områden. Behov av avskildhet och lugna rum framhålls i forskningen. Forskare framhåller att miljön ska vara självinstruerande så att barnen inte alltid behöver be om hjälp. Varje pedagog skall vara förtrogen med styrdokumenten.

Miljöns betydelse för barns lärande. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Mijlön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98/2010) Nedanstående områden utgör basen för våra miljöer, en fördjupning inom varje område med inspirations bilder finns i vår blåa flipp mapp. Inom alla områden skall vi forma våra miljöer så att de bildar naturliga mötesplatser som stimulerar till rollek och läroprocesser. Estetiskt- Estetik Ateljé - verkstad Språk - multimedia Matematik teknik Naturvetenskap Bygg-konstruktion Samspel processer och bearbetning Utemiljö

Lotusdiagram

Lpfö 98/10 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 2.7 Förskolechefens ansvar