Årsredovisning för kommunstyrelsen 2014

SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen Årsredovisning för kommunstyrelsen 2014 SID 1 (1) KS/2015:122 TJÄNSTESKRIVELSE Årsredovisning för kommunstyrelsen 2014 Sammanfattning Stadsledningsförvaltningen har sammanställt årsredovisning för 2014 avseende kommunstyrelsens verksamhetsområde (även kommunfullmäktige ingår). Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ta del av årsredovisningen. Bakgrund Stadsledningsförvaltningen har sammanställt årsredovisning för 2014 avseende kommunstyrelsens verksamhetsområde (även kommunfullmäktige ingår). Totalt sett har verksamheten bedrivits inom de ramar som kommunstyrelsen lagt fast i sin internbudget för 2014. Måluppfyllelsen har varit god, vilket framgår av årsredovisningen. Nettokostnaderna för kommunfullmäktige uppgår till 7,1 mkr, vilket innebär ett underskott med 1,2 miljoner kronor jämfört med budget. Kommunstyrelsens nettokostnader, inklusive valnämnden och överförmyndarnämnden uppgår till 83,2 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott jämfört med budget på 21,3 miljoner kronor. Huvudsakligen beror överskottet på att den medelsreserv på 15 miljoner kronor som tillförts kommunstyrelsen i budget 2014, inte tagits i anspråk. Årsredovisningen överlämnas till kommunstyrelsen att ta del av. Kristina Tidestav Stadsdirektör Jenny Birkestad Avdelningschef

Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsen h Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens årsredovisning 2014 Viktiga händelser... 3 Framtida utmaningar och förändringar... 5 Måluppfyllelse... 6 Ekonomi... 13 Stadsledningsförvaltningens verksamhet... 15 Kvalitet... 20 Verksamhetsutveckling och effektivisering... 20 Tvärsektoriella frågor... 20 Medarbetare... 21 Internkontroll... 21 Uppföljning av entreprenader och leverantörer... 22 Konkurrensutsättning... 22 2

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Viktiga händelser Kommunfullmäktige har godkänt avtal med staten, landstinget och Stockholms stad om utbyggnad av tunnelbanan och ökat bostadsbyggande i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Den totala investeringskostnaden uppgår till 27,5 miljarder kronor. I avtalet ingår att staden ska bidra med en medfinansiering på totalt 600 miljoner kronor. Fastighetsägare i närområdet till den nya tunnelbanelinjen kan räkna med markvärdesökningar till följd av utbyggnaden. Därför är Solnas inriktning att stadens andel av investeringen ska ske genom bidrag från fastighetsägare. För att säkra medfinansieringen har följande beslut fattats under året: Kommunfullmäktige har godkänt en principöverenskommelse med Stockholms läns landsting om bidrag till medfinansiering på totalt 250 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har godkänt en principöverenskommelse med Fabege om bidrag till medfinansiering på totalt 100 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har godkänt en principöverenskommelse med Akademiska hus om bidrag till medfinansiering på totalt 40 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har godkänt en principöverenskommelse med Diligentia om bidrag till medfinansiering på ca 10 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade i mars månad att godkänna inriktningen att driftverksamheten på Friends Arena överlåts till Lagardère Unlimited Stadion Solutions (LUSS). I linje med denna inriktning beslutade kommunfullmäktige i december månad att överlåta driftsverksamheten på Friends Arena till LUSS. I samband med detta beslutades också om ett kapitaltillskott till Arenabolaget i Solna KB på totalt 66,8 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har godkänt ett flertal överenskommelser om nybyggnationer i staden: En principöverenskommelse och planuppdrag för Hagastaden som ska möjliggöra byggandet av cirka 3 000 nya lägenheter. En detaljplan med exploateringsavtal för Arenastaden etapp II, vilket möjliggör byggande av cirka 700 nya lägenheter. En detaljplan och ett exploateringsavtal för kvarteret Charlottenburg i Råsunda, vilket möjliggör byggandet av cirka 110 nya lägenheter. Ett antal principöverenskommelser och planuppdrag som möjliggör byggnation av cirka 300 studentbostäder, cirka 520 hyresrätter och cirka 600 bostadsrätter. Det omfattar också cirka 60 lägenheter i trygghetsboende och cirka 60 LSS-bostäder i såväl hyres- som bostadsrättsprojekt. En plan för att stärka Norrenergikoncernens konkurrenskraft har avrapporterats till och godkänts av kommunfullmäktige. Samtidigt har kommunfullmäktige beslutat att förlänga en kapitaltäckningsgaranti på totalt 600 miljoner kronor för Norrenergi & miljö AB ytterligare ett år. Kapitaltäckningsgarantin utställdes tillsammans med Sundbybergs stad som är delägare i bolaget. En ny policy för konkurrensutsättning har fastställts av kommunfullmäktige. I anslutning till denna har kommunstyrelsen också antagit en riktlinje för upphandling och inköp. 3

Kommunstyrelsen har antagit nya riktlinjer för likabehandlingsarbete och internationellt arbete. Kommunstyrelsen har gett stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att uppföra en ishall på Ulriksdals idrottsplats. Förslag på utvecklingsstrategier för Bergshamra och Hagalund har färdigställts och redovisats. Kommunstyrelsen beslutade att förslagen skickas till berörda, intressenter och allmänhet för synpunkter. I oktober 2013 beslutade kommunstyrelsen att införa ett stadsgemensamt kontaktcenter. Syftet med ett kontaktcenter är att öka tillgängligheten och förbättra bemötandet genom att skapa en väg in till alla stadens tjänster. En genomförandeorganisation, under ledning av stadsdirektören med representanter för stadens förvaltningar och bolag, har under 2014 arbetar med införandet. Stadens kontaktcenter öppnades i januari 2015. Det stadsgemensamma ledarutvecklingsprogrammet Ledarskap i partnerskap har fortsatt under 2014. Under året har alla stadens chefer genomgått programmet. Under 2014 har arbetet fortsatt med långsiktiga och hållbara insatser för minskad sjukfrånvaro i staden. Arbetet genomförs som stöd till den enskilde medarbetaren, på gruppnivå och samlat för hela organisationen. Solna stad fortsätter också att utveckla ett aktivt agerande vid signaler om ohälsa. Resultatet av arbetet är att sjukfrånvaron minskar samt att stadens kostnader för sjukfrånvaro har sänkts. Om kommunfullmäktige och kommunstyrelse Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ och fattar alltid beslut i frågor av principiell natur eller av större vikt. Kommunfullmäktige anger därför ramen för stadens verksamhet, fastställer budget och utdebitering, reglementen för nämnder, avgifter och likvärdiga frågor. Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter och 35 ersättare. Under 2014 har kommunfullmäktige genomfört 11 sammanträden. Kommunstyrelsen bereder alla ärenden till kommunfullmäktige (utom valärenden). Tillsammans med de olika nämnderna har styrelsen ansvar för att genomföra kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnder och företags verksamhet. Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 7 ersättare. 4

Framtida utmaningar och förändringar Det samhällsekonomiska läget och stadens starka tillväxt ställer krav på fortsatt förnyelse och effektivisering av stadens verksamheter för att långsiktigt klara välfärdsleveransen till solnaborna. Solna fortsätter att växa och byggas ut med fler nya stadsdelar som behöver försörjas med service på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt behöver staden kunna kombinera fokuset på utbyggnad med upprustning av stadsmiljön och stadens lokaler. Denna utvecklingsresa behöver ske samtidigt som staden måste klara att svara upp mot solnabornas krav och förväntningar på tjänster och service. Det ställer i sin tur krav på att staden fortsätter att utvecklas till en modern organisation med moderna arbetssätt. Stadsledningsförvaltningen har, som kommunstyrelsens förvaltning, en nyckelroll i arbetet med att säkerställa att staden klarar att möta de utmaningar som den står inför. Det ställer krav på förvaltningen att stärka det strategiska och samordnande arbetet inom staden, fördjupa samordningen av den verksamhetsmässiga och ekonomiska styrningen, att utveckla och effektivisera arbetet med tjänster till förvaltningarna inom stödverksamheten samt driva utvecklingen mot att modernisera organisation och arbetssätt. Stadsledningsförvaltningen har också en viktig roll inom tillväxt- och utbyggnadsfrågorna. Det handlar om att utarbeta tydliga strategier för Solnas fortsatta tillväxt och utveckling kopplat till stadens ekonomi. Det handlar också om styrning och samordning inom frågor som rör exploatering, planering av stadens service, investeringar och infrastruktur. Under 2015 arbetas en översiktsplan fram med kommunstyrelsens gruppledare som styrgrupp. Som en konsekvens av införandet av kontaktcenter kommer stadsledningsförvaltningen under 2015 också arbeta med att realisera de förbättringsområden som identifierats för att få ut mesta möjliga effekt i samverkan med kontaktcenter. Ett område som stadsledningsförvaltningen kommer fokusera på är utformning och distribution av stadens kundfakturor. Ett annat är att förbättra information och funktion på stadens hemsida samt att se över hanteringen av blanketter och digitala självservicetjänster. 5

Måluppfyllelse Kommunstyrelsens och stadsledningsförvaltningens verksamhet styrs till stor del av de stadsövergripande inriktnings- och effektmålen. I verksamhetsplan och budget för 2014 har kommunstyrelsen därför använt många av stadens effektmål som nämndens mål. Av den anledningen görs här enbart en kortfattad beskrivning av utfall. En mer utförlig analys och beskrivning finns i stadens årsredovisning. På några områden har kommunstyrelsen valt att komplettera med egna nämndmål. Dessa redovisas under respektive målområde. Solna i utveckling Under detta målområde var alla tre stadsövergripande effektmål utgångspunkt för nämndens verksamhetsplanering. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska minst bibehållas i medborgarundersökningen år 2014 jämfört med år 2013. (År 2013 NRI 63). Effektmålet är uppfyllt år 2014 - NRI 65. Jämfört med 2013 års resultat (NRI 63) har Solnas resultat för 2014 förbättrats. Resultatet är i nivå med både Stockholms län (NRI 66) och förortskommuner till storstäderna (NRI 66) och högre jämfört med riket (NRI 61). Det område som får lägst betyg är bostäder, både frågan om möjligheten till att finna bra boende och utbudet av olika bostadsformer (NRI 54). Klart högst betyg får området utbildningsmöjligheter (NRI 77), vilket också är ett starkt resultat jämfört med Stockholms län (NRI 62), förortskommuner till storstäderna (NRI 65) och riket (NRI 60). Det som medborgarna uppskattar är tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd. Medborgarnas uppfattning om arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter och kommersiellt utbud har ökat något jämfört med 2013 medan uppfattningen om kommunikationer och fritidsmöjligheter är på samma nivå som 2013, men resultaten är ändå högre i jämförelse med både Stockholms län, förortskommuner till storstäderna och riket. Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2012 1:a plats). Effektmålet är uppfyllt år 2014 1:a plats. Solna placerar sig åter igen i topp när Svenskt Näringsliv rankar årets främsta företagskommuner. Det är sjunde året i rad och åttonde gången under 2000-talet som Solna kom på första plats. Viktiga parametrar är bl.a. andel i arbete där Solnas positiva resultat är kopplat till arbetet med Solnamodellen samt nyföretagande där många viktiga insatser görs som Start-Up dagen, sommarentreprenör, årets unga affärsidé samt samarbete med Nyföretagarcentrum. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 75 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år 2014. (År 2013 NKI 70). Effektmålet uppfylls inte år 2014 NKR 70. Ingen serviceundersökning gjordes under 2014 och nästa serviceundersökning presenteras i augusti 2015. Resultatet från 2013 års serviceundersökning visar att företagen i huvudsak är nöjda med den service de får i tillståndsärenden av Solna stad. Sammantaget för de olika områdena i undersökningen får Solna index 70 av 100, vilket är oförändrat jämfört med år 2011 och är ett högt NKI-resultat. Resultatet var högt jämfört med samtliga deltagande kommuner (NKI 67), 6

Stockholmsregionen (NKI 66), Stockholms stad (NKI 68) och Sundbyberg kommun (NKI 67). Bland de 51 kommunerna i Stockholmsregionen hamnade Solna på plats 10, vilket var fyra placeringar bättre jämfört med undersökningen 2011. En nedbrytning av Solnas helhetsomdöme i olika serviceområden visar att företagen är mest nöjda med stadens bemötande och tillgänglighet. Relativt höga betyg ges också till kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Företagarna ger lägst betyg till kvalitetsfaktorn information. Stockholm Business Alliance (SBA) har utifrån en analys i sin verksamhetsplan för 2014 anpassat målet för medlemskommunerna till NKI 70 för mätning år 2015 och NKI 75 för mätning år 2017. Utfallet i mätningen 2013 var 66 för SBA:s medlemmar. Nämndmål inom området Utifrån stadens inriktningsmål har följande nämndmål formulerats. Tillväxten och förnyelsen av Solnas näringsliv ska fortsätta utvecklas positivt och i en högre grad än i övriga kommuner. Nämndmålet är uppfyllt. Bedömningen baseras på följande indikatorer. Antalet nya nyföretagsamma i Solna ökade under året med 841 personer. Solna har länets högsta nyföretagsamhet hos personer som är yngre än 35 år (30,5 personer per 1000 invånare). I nyföretagsbarometern 2014 rankas Solna som Sveriges sjätte nyföretagarkommun sett till antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare. Detta är samma placering som 2013. Den turismekonomiska omsättningen har ökat med 47 procent sedan 2010. Levande stad Under detta målområde var ett av de fem stadsövergripande effektmålen utgångspunkt för nämndens verksamhetsplanering. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska minst bibehållas i medborgarundersökningen år 2014 jämfört med 2013. (År 2013 NRI 61). Effektmålet är uppfyllt år 2014 NRI 62. Jämfört med 2013 års resultat (NRI 61) har Solnas resultat för 2013 ökat. Resultatet är i nivå med både Stockholms län (NRI 64) och förortskommuner till storstäderna (NRI 64) samt riket (NRI 61). Den största ökningen är nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter samt hur trygga solnaborna känner sig mot hot, våld och misshandel. Även värdet för hur trygga och säkra de kan känna sig mot inbrott i hemmet har blivit litet bättre. Solnas placering i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Trygghet och säkerhet 2014 har förbättrats från plats 91 till 85. Stadens miljöbalkstillsyn och offentliga livsmedelskontroll når i all väsentlighet uppsatta mål för året och staden har under året startat upp tillsyn av kemikalier i leksaker från detaljhandeln. För att säkerställa att skolgårdar är rökfria miljöer bedriver staden även tillsyn där. Inom förskolorna visar årets brukarundersökning att 92 procent av föräldrarna anser att deras barn känner sig trygga i förskolan, vilket är en klar förbättring från 2013 (78 %). Resultatet för elever i grundskolan visar att totalt 91 procent av eleverna känner sig trygga i skolan, vilket är en 7

förbättring från 2013 (90 %). Inom äldreomsorgen pågår arbete med att genom bl.a. digital teknik öka tryggheten för stadens äldre. Trygghet och lärande för solnabornas bästa Under detta målområde var ett stadsövergripande effektmål utgångspunkt för nämndens verksamhetsplanering. Andelen solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Effektmålet är uppfyllt år 2014. I december månad är andelen solnabor som är öppet arbetslösa 3,1 procent och sökande i program med aktivitetsstöd 1,5 procent, tillsammans 4,6 procent. Siffrorna för Solna är lägre både jämfört med Stockholms län där andelen är 6,4 procent och jämfört med riket där andelen är 8,1 procent. Tidigare år har främst andelen öppet arbetslösa redovisats. Andelen solnaungdomar 18 24 år som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är 5,0 procent, vilket också är lägre jämfört med länets 8,8 procent och rikets 14,8 procent. För solnabor som är utrikes födda är andelen öppet arbetslösa och sökande i program 8,8 procent, även det lägre jämfört med länets 14,9 procent och rikets 21,3 procent. Den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ligger fortfarande på en låg nivå och har jämfört med föregående år minskat med 6 procent från 589 till 554. Under året har 68 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dem har 78 procent gått vidare till arbete eller studier. Socialt företagande är en företagsform som öppnar fler vägar till arbete. Under våren startade SolnaFixarna, som innebär en möjlighet till anställning för personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Företaget drivs av de anställda med stöd av arbetsledare från Solna stad. De tjänster som företaget erbjuder är bl.a. flytthjälp, städning, bilvård, cykelservice och snöröjning. God ekonomisk hushållning Under detta målområde var alla sex stadsövergripande effektmål utgångspunkten för nämndens verksamhetsplanering. Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. Effektmålet är uppfyllt 2014 17,12 per skattekrona (År 2013 17,12). Effektmålet är uppfyllt år 2014, eftersom det finns en fortsatt god balans mellan utvecklingen av stadens intäkter och kostnader. En förutsättning för att behålla Solnas låga skattesats, är att intäkterna utvecklas i minst samma takt som kostnaderna. Solna har de senaste fem åren lyckats upprätthålla en hållbar utveckling, vilket fortsätter under år 2014. Solna har haft oförändrad skattesats sedan 2008. Kommunfullmäktige beslutade i november 2014 att bibehålla skattesatsen på 17,12 för år 2015. Genomsnittet i Stockholms län är 19,13 och i riket 21,60. Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2014 minst uppgå till 45 mkr. Effektmålet är uppfyllt 2014 58,5 miljoner kronor (År 2013 220,9 miljoner kronor). 8

Effektmålet är uppfyllt år 2014, eftersom årets resultat enligt balanskravet är 58,5 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 13,5 mkr. Budgeterat resultat är 45,0 mkr och förra årets utfall var 220,9 mkr. Resultatet beror främst på högre skatteintäkter, högre finansnetto samt överskott i nämndernas verksamhet. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 108,5 mkr och uppgår till 2 552,1 mkr. Det motsvarar en ökning på 4,5 procent jämfört med 2013. Skatteintäkterna har ökat med 119,4 mkr, vilket motsvarar en ökning på 4,2 procent jämfört med föregående år. Ökningen ligger i stort sett på samma nivå som mellan 2013 och 2012 då skatteintäkterna ökade med 4,3 procent. För stadens nämnder är utfallet ett sammantaget överskott på 35,8 mkr jämfört med budget. I det överskottet ingår kommunstyrelsens reserv på 15 mkr, som har avsatts för behov som kan uppstå med anledning av stadens tillväxt och utbyggnad. Anslaget behövde inte användas 2014. Vidare beror överskottet på att omvårdnadsnämnden och socialnämnden gör överskott på 21,5 respektive 8,6 mkr jämfört med budget. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en enskild kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar etc. Resultatnivån enligt prognosen för 2014 ligger på en nivå som realt konsoliderar ekonomin. Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 700 miljoner kronor över en rullande femårsperiod. Effektmålet är uppfyllt 2014 556,3 miljoner kronor under åren 2010 2014 (År 2009 2013 495,4 miljoner kronor). Effektmålet är uppfyllt år 2014. Prognosen för 2014 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 327,6 mkr, vilket är 31,7 mkr lägre jämfört med budget. Stadens nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten är 275,3 mkr under 2014. Större poster under 2014 är slutförandet av Ulriksdalsskolan samt återuppbyggnaden av Näckrosens förskola. Andra större poster är återstående upprustning av Vasalunds sport- och simhall, klimatoch miljöförbättrande åtgärder, reinvestering i lekutrustning samt inom området gator och trafik. Utfallet för 2014 är lägre än budgeterat (359,2 mkr), vilket främst beror på att investeringar i Ulriksdalsskolan blev lägre än förväntat, men även att några investeringsprojekt har kunnat senareläggas då behoven utifrån utbyggnads-, befolknings- samt elevprognoser har förskjutits. Den nya lokalförsörjningsstrategin har genom effektiviseringar också inneburit att en del behov av investeringar kan senareläggas till kommande år. Vid avstämning av investeringsmålet ingår inte investeringsutgift avseende ny skola i Ulriksdal. Anledningen är att en ny skola i ett utbyggnadsområde betraktas som en investering vid sidan om det löpande målet och uppföljningen av investeringsbudgeten. De sammanlagda investeringarna inklusive Ulriksdalsskolan under perioden 2010 2014 är 860,6 mkr. Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. Effektmålet är uppfyllt 2014 1:a plats (Bokslut år 2012 2:a plats). 9

I den sammanställning som Statistiska centralbyrån årligen gör över kommunernas kostnader hamnar Solna på plats ett, när kommunernas faktiska kostnader jämförs med den strukturella kostnaden för verksamhetsåret 2013. För Solnas del är det en bättre placering jämfört med de två senaste åren (bokslutet 2012-2:a plats och 2011-4:e plats). Solna uppvisar en hög kostnadseffektivitet inom samtliga verksamhetsområden förutom inom LSS-verksamheten. De relativt höga kostnadsnivåerna för LSS, delar Solna med grannkommunerna Stockholm och Sundbyberg. I budget 2014 var kompensation för den generella kostnadsutvecklingen 1,0 procent. För barnomsorg, skola, vård och omsorg tas också hänsyn till de demografiska förändringarna genom volymberäknade ramar. Det ger möjlighet att i stadens årliga budget flytta resurser från verksamheter där behoven minskar till verksamheter där behoven ökar. Styrelse och nämnder kompenseras också för årliga kapitalkostnader, som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad, främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Investeringarna följs upp och stäms av under året. Styrelse och nämnder har sammantaget hållit nettokostnaderna inom ramen för kostnadsutvecklingen, även om enskilda nämnder haft en högre kostnadsutveckling. Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska minst bibehållas i medborgarundersökning år 2014 jämfört med år 2013. Effektmålet är uppfyllt 2014 NMI 51. (År 2013 NMI 51). Effektmålet visar solnabornas sammantagna nöjdhet med stadens verksamheter och målet är uppfyllt 2014. För tredje året i rad visar medborgarundersökningen oförändrat resultat NMI 51. Det är lägre jämfört med både genomsnittet i riket (NMI 55), Stockholms län (NMI 58) och förortskommuner till större kommuner (NMI 57). Jämfört med 2013 års medborgarundersökning har betygsindexet för äldreomsorg, miljö, VA, räddningstjänst samt bemötande och tillgänglighet ökat. Däremot har betygsindexet verksamheterna förskola, skola, gator, vägar, gång- och cykelvägar minskat jämfört med förra årets resultat. Inom övriga verksamhetsområden är förändringen mellan åren liten och ligger inom den statistiska felmarginalen. Generellt är männens svar inom detta område något mer positiva jämfört med kvinnornas. I tidningens Fokus årliga rankning av bästa kommun att bo i, kom Solna på andra plats år 2014 (2013 - plats 1). Solna stads medarbetares engagemang ska öka till minst HME 74 i 2014 års medarbetarundersökning. Effektmålet är uppfyllt 2014 HME 78. (År 2013 HME 71). Solna stads samlade index för hållbart medarbetarengagemang (HME) ökade i 2104 års medarbetarundersökning till 78 jämfört med 71 år 2013 och effektmålet är uppfyllt. HME mäter medarbetarnas motivation i sitt arbete (2014-80 och 2013-73), medarbetarnas förhållande till sin närmaste chefs ledarskap (2014-76 och 2013-69) och medarbetarnas kunskap om samt delaktighet i verksamhetens styrning (2014-79 och 2013-72). Alla de tre delarna i det samlade HME indexet har ökat kraftigt mellan åren 2013 och 2014. Ett stort engagemang hos medarbetarna har en stor påverkan på verksamhetens kvalitet samt vilka resultat som uppnås. 10

Medelvärdet för de kommuner i landet som har gjort motsvarande undersökning i år är HME 78 och bland stockholmskommunerna HME 79. Nämndmål inom området Utifrån Solna stads inriktningsmål har följande nämndmål formulerats. Stadsledningsförvaltningens styrfunktioner ska under 2014 beskriva och tydliggöra arbetssätten för utveckling av rollen att biträda kommunstyrelsen i styrning, ledning och samordning av staden. Nämndmålet är delvis uppfyllt. Utifrån nämndmålet har stadsledningsförvaltningen under år 2014 arbetat med att effektivisera och utveckla nuvarande styrning med tillhörande styrdokument. Bl a har styrdokumenten förenklats och förtydligats på flertalet verksamhetsområden. Under 2014 har även stadsledningsförvaltningen, inför den nya mandatperioden, bistått gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen i arbetet med att se över och utveckla stadens politiska organisation och formerna för samverkan. Detta arbete kommer att fortsätta under 2015 med särskilt fokus på att se över och vidareutveckla stadens styrning. Detta arbete kommer i sin tur att ligga till grund för förvaltningens arbete med att tydliggöra arbetssätten för att biträda kommunstyrelsen i styrning, ledning och samordning av staden. Medborgarnas nöjdhet med Solna stads information ska i 2014 års medborgarundersökning öka till minst 55 (År 2012 NII 51). Nämndmålet uppfylls inte (NII 54). Medborgarnas nöjdhet med stadens information har ökat under året, från 47 till 54, men målet om ett värde på 55 uppnås inte. Staden har under året använt samtliga stadsövergripande kommunikationskanaler (digitala och analoga) till att kommunicera om Solnas utveckling och stadens verksamheter. Ett särskilt fokus har legat på att informera om de stadsutvecklingsprojekt, som blivit klara under året såsom om färdigställandet av ny skola i Ulriksdal, uppbyggnaden av Näckrosens förskola och färdigställandet av tvärbanan till Solna station. Staden har även kommunicerat kring de utvecklingsstrategier som tagits fram för Bergshamra och Hagalund. Syftet med kommunikationen kring utbyggnadsstrategierna har varit att både ge en heltäckande information och att bjuda in till dialog. Ett annat område som staden informerade om var de två val som hölls under året. Valet till Europaparlament i maj och valet till riksdag, kommun och landsting i september. Stadsledningsförvaltningens stödfunktioner ska under 2014 beskriva och tydliggöra den service och de tjänster som erbjuds stadens fackförvaltningar. Nämndmålet är uppfyllt. Samtliga stödfunktioner har beskrivit de tjänster som erbjuds fackförvaltningarna i respektive enhets verksamhetsområdesplan. Under 2015 kommer arbetet fortsätta med att kommunicera innehållet i respektive tjänst till fackförvaltningarna. Stadsledningsförvaltningens HME (Hållbart medarbetareengagemang) ska i 2014 års medarbetarundersökning öka till minst 76. (År 2013 HME 74). Nämndmålet är uppfyllt. 11

Stadsledningsförvaltningens HME ökade från 74 (År 2013) till 83 (2014). Samtliga tre delindex; motivation, ledning och styrning ökade kraftigt. Störst positiv förändring återfinns inom styrning inom området; mål följs upp och utvärderas. Nämndmål för överförmyndarnämnden Utifrån Solna stads inriktningsmål har följande nämndmål formulerats för överförmyndarnämnden. Solnabor som genom beslut inte själva förvaltar sin egendom ska känna sig trygga med att stadens tillsyn ger dem skydd mot rättsförluster. Nämndmålet är delvis uppfyllt. Bedömningen baseras på följande indikatorer. Minst 99 % av årsräkningarna har granskats utan vitesföreläggande. Inom tre månader har utredning genomförts och beslut fattats om begäran om god man förutsatt att alla handlingar inkommit. Alla årsräkningar har inte granskats före juli månads utgång, detta på grund av personalförändringar inom nämnden. Uppdrag I stadens verksamhetsplan och budget för 2014 har uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Eftersom uppdragen utförs i nära samarbete med övriga nämnder görs en redovisning och analys av uppdragen enbart i stadens årsredovisning. Därmed möjliggörs en överblickbar helhetssyn över uppdragens status. 12

Ekonomi Nettokostnader för kommunfullmäktige uppgår till 7,1 miljoner kronor. Det innebär ett underskott gentemot budget på 1,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 20,0 procent. Nettokostnaderna för kommunfullmäktige är 0,8 miljoner kronor högre 2014 jämfört med 2013. Nettokostnader för kommunstyrelsen uppgår till 83,2 miljoner kronor. Det innebär ett överskott gentemot budget på 21,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 20,4 procent. Jämfört med 2013 har intäkterna ökat med 10,0 miljoner kronor. Detta beror huvudsakligen på att exploateringsenheten överförts till stadsledningsförvaltningen och därmed också intäkter för tomträtter och arrenden. Styrelsens kostnader har under samma period ökat med 11,6 miljoner kronor. Även kostnadsökningen kan hänföras till exploateringsverksamheten samt att två val har genomförts under året. Driftbudget och utfall netto, 2014 Alla belopp i tusental kronor Budget 2014 Utfall 2014 Politisk verksamhet Kommunfullmäktige 5 900 7 079 Kommunstyrelse 11 600 10 645 Övriga politiska organ 875 456 Allmänna val (Valnämnden) 2 500 1 069 Övriga verksamheter kommunstyrelsen 5 230 4 590 Stöd till partierna 10 400 10 645 Stadsledningsförvaltningen Stadsdirektören Stadsdirektören 10 786 9 765 Kapitalkostnader 69 91 Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning 4 500 3 825 Avdelningen för service och utvecklingsstöd 26 411 25 917 Kommunstyrelsens kansli- och arkivavdelning Kommunstyrelsens kansli 6 638 4 542 Överförmyndarnämnden 2 962 3 829 HR avdelningen HR-avdelningen 4 972 4 811 Facklig verksamhet 2 550 3 002 Stadens tillväxt och utbyggnad, medelsreserv 15 000 0 Totalt /budgetram 110 393 90 266 Kommunfullmäktige redovisar ett underskott på 1,2 miljoner kronor, jämfört med budget. Anledningen till underskottet är det fortsatta införandet och driften av system för e-handlingar. Införandet av e-handlingar har inneburit besparingar för staden som helhet, men medfört ökade kostnader som belastat driftbudgeten för kommunfullmäktige under året. Inför 2015 har åtgärder vidtagits för att samtliga nämnder ska bidra till finansieringen av systemet. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 1,0 miljoner kronor jämfört med budget. Detta beror på att utfallet för fasta arvoden och vissa driftkostnader blev lägre än förväntat. Valnämnden redovisar ett överskott på 1,4 miljoner kronor, jämfört med budget. Orsaken till överskottet är att det uppstod synergieffekter när två val genomfördes under ett och samma år, 13

vilket minskade kostnaderna för att genomföra valen. En annan faktor är att valet genomfördes med resurser från det för staden gemensamma nämndssekretariatet. Det medförde mindre externa kostnader än tidigare valår. Stadsdirektörens stab redovisar ett överskott på 1,0 miljoner kronor, jämfört med budget. Detta beror bl.a. på att kostnaderna för genomförande av evenemang har varit lägre än förväntat. Intäkter för tomträtter och arrenden inom exploateringsverksamheten har också varit något högre än förväntat under året. Avdelningen för ekonomi och verksamhetsstyrning redovisar ett överskott på 0,7 miljoner kronor, jämfört med budget. Minskade kostnader för tryck och kopiering är den främsta orsaken till överskottet. Avdelningen för service och utvecklingsstöd redovisar ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Huvudorsaken till överskottet är att avdelningen haft vakanser under året, vilket minskat personalkostnaderna. Kansli och arkivavdelningen redovisar ett överskott på 1,2 miljoner kronor, jämfört med budget. Personalförändringar inom avdelningen samt genomförandet av valen har medfört att kommunstyrelsens kansli redovisar ett överskott jämfört med budget, medan överförmyndarnämnden redovisar ett underskott. HR-avdelningen redovisar ett underskott på 0,3 miljoner kronor, jämfört med budget, vilket kan förklaras av något ökade kostnader för den fackliga verksamheten. Den medelsreserv på 15 miljoner kronor som tillförts kommunstyrelsen i budget 2014, har inte tagits i anspråk under året. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår för året till 4,8 miljoner kronor, vilket är 10,6 miljoner kronor lägre än budget. Jämfört med 2013 är utgifterna 3,1 miljoner kronor lägre. Investeringsbudget och utfall, 2014 Alla belopp i tusental kronor Budget 2014 Utfall 2014 Kapitalinventarier 400 340 Stadsövergripande it-investeringar 15 000 4 422 Totala investeringar 15 400 4 762 Huvudorsaken till avvikelsen mot budget är att flera större projekt har senarelagts. Det beror bl a på överprövningen av upphandlingen av it och telefoni. Det beror också på att flera projekt har kunnat genomföras med stöd av annan finansiering inom ramen för den ordinarie driftverksamheten. 14

Stadsledningsförvaltningens verksamhet Stadsdirektören Stadsledningsförvaltningen leds av stadsdirektören, som ansvarar för hela förvaltningens verksamhet och för stadens förvaltningschefer samt därmed indirekt för stadens organisation. Uppgifterna består i att styra och samordna hela den kommunala verksamheten och biträda kommunstyrelsen i arbetet med styrning och ledning av koncernen. Det innefattar också ett övergripande ansvar för att verkställa kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Stadsdirektören ska ha fokus på övergripande strategiska frågor för staden och har under året haft stöd av de fyra avdelningarna på stadsledningsförvaltningen, som ansvarar för frågor inom respektive ansvarsområde. Exploateringsenheten Exploateringsenheten ansvarar för utvecklingen och förvaltningen av stadens mark och hanterar inom ramen för detta marköverlåtelser, tomträttsupplåtelser och arrenden. I enhetens uppgifter ingår att aktivt följa projekten från första idé, genom planprocessen och vidare under genomförandefasen. Enheten förhandlar fram de avtal med exploatören och andra aktörer som behövs för exploateringens genomförande och för utredningar under planprocessen. Enheten har en ledande roll i projektarbetet fram till beslut om planuppdrag i kommunstyrelsen, och ansvarar under planprocessen bland annat för samordning av projektkalkyl och tidplan. Vid planering och exploatering av såväl stadens egen som privatägd mark bevakar enheten att stadens intressen tas tillvara och att exploatören bidrar ekonomiskt till utbyggnaden av nödvändiga kommunala anläggningar. Enheten bevakar också att det inom ramen för markutvecklingsprojekten bereds plats för nödvändiga kommunala verksamheter (förskolor, LSS-bostäder m.m.). Enheten har under 2014 bland annat: Avslutat förhandling om fyra större exploateringsavtal sammanlagt omfattande ca 850 lägenheter och 115 000 kvm kontor. Tagit fram underlag till planuppdrag med tillhörande principöverenskommelser för åtta nya exploateringsprojekt, sammanlagt omfattande ca 1 200 lägenheter, varav 60 LSSlägenheter, och med framtida intäkter för markförsäljning om drygt 200 miljoner kronor. Genomfört tre större arrendeförhandlingar. Näringslivsenheten Solna stads näringslivschef har, på uppdrag av kommunstyrelsen, ett övergripande ansvar för stadens näringslivsarbete. Näringslivsarbete inkluderar besöksnäringsutveckling. Arbetet samordnas med kompetensnämndens huvudverksamhet. Att erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv är ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler solnabor får möjlighet till egen försörjning med en mer inkluderande arbetsmarknad. Förbättringar i företagsklimatet stödjer arbetet med integration samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader både för staden och samhället i stort. Näringslivschefen och delar av kompetensförvaltningens stab utgör tillsammans Solna stads näringslivsenhet. Enhetens huvuduppgift är att samordna stadens strategiska och operativa näringslivsarbete samt ansvara för vissa operativa processer. 15

Viktiga händelser under 2014: Solna har för sjunde året i rad rankats som Sveriges näringslivsvänligaste kommun av Svenskt Näringsliv. Genom att utveckla stadens dialog med näringslivet har näringslivsenheten bidragit till ett förbättrat företagsklimat. Under året har enheten genomfört cirka 70 företagsbesök, publicerat fem nummer av stadens nyhetsbrev för företagare, deltagit på ett tjugotal företagarföreningsmöten samt haft kontakt med cirka 750 företagare genom fyra Frukostbrickor och andra möten. Under året har cirka 25 företag tecknat en avsiktsförklaring med staden för att vara behjälpliga med att rusta unga för framtiden. För att öka kontaktytorna och skapa förutsättningar för tillväxtfrämjande samarbeten har staden fortsatt att arbeta aktivt med olika mötesformer och nätverk. Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning arbetar med stadsövergripande styrningsfrågor och ansvarar för stadens sammanhållna ekonomi- och verksamhetsstyrning. I detta ansvar ingår frågor om strategiska ekonomi- och finansfrågor, verksamhetsstyrning, kvalitetsutveckling, internationella frågor, likabehandling, omvärldsbevakning och analys, bolagsstyrning samt upphandlings- och entreprenörsfrågor utifrån ett styrningsperspektiv. Avdelningen har därmed huvudansvaret för strategiska överväganden samt för styrning och uppföljning av stadens och koncernens ekonomi och verksamhet, som den av kommunfullmäktige fastställda styrmodellen utgår ifrån. Målsättningen är att stärka den verksamhetsmässiga och ekonomiska styrningen, utveckla det stadsövergripande och samordnade perspektivet i staden. Avdelningen har under 2014 bland annat: Analyserat stadens ekonomiska förutsättningar på kort och lång sikt. Utvecklat det stadsövergripande analysarbetet samt stärkt stadsövergripande uppsikt. Utvecklat och stärkt stadsövergripande styrning och uppföljning i samverkan med nämnderna. Säkerställt nyckelmomenten i stadens budget, planering, uppföljning och kvalitetsarbete. Utvecklat stadens styrmodell inkl styrdokument, lednings- och styrmodell, bolagsstyrning och strategisk entreprenörsstyrning. Gett stöd till fortsatt verksamhetsutveckling och analys med hjälp av bland annat internationellt arbete och likabehandlingsarbete. Avdelningen för service och utvecklingsstöd Avdelningen för service och utvecklingsstöd ansvarar för styrning, samordning och stöd inom nedanstående stadsgemensamma stödverksamheter: Upphandling och inköp It och telefoni Kommunikation och press Redovisning och lön Projektkontor och processutveckling Avdelningen ska, utifrån fackförvaltningarnas behov och tillgängliga resurser, erbjuda tydliga och väldefinierade tjänster inom ovanstående områden. Vidare ska avdelningen, vid behov, samordna 16

stadens verksamheter inom avdelningens ansvarsområden. I avdelningens ansvar ingår såväl det strategiska som det operativa ansvaret för ovanstående områden. Avdelningen har under 2014 bland annat: Arbetat med att tydliggöra stadsledningsförvaltningens tjänster och tagit fram en ny gemensam modell för hur interndebitering ska ske från stadsledningsförvaltningen till fackförvaltningarna. Implementerat en ny upphandlingsprocess inklusive styrande dokument och stödmaterial. Utrett hur styrning och uppföljning av entreprenader ska genomföras. Utvecklat och gett stöd till uppstarten av stadens gemensamma kontaktcenter. Utrett vidareutveckling av stadens hemsida, självbetjäningstjänster samt stadens hantering av kundfakturor. Fortsatt utvecklingen av arbetssätt och stöd till förvaltningarna avseende redovisningsarbete. Tillsammans med fackförvaltningarna arbetat för att öka avtalstroheten i staden. Vidareutvecklat och uppgraderat stadens diariehanteringssystem. Infört ett nytt system för behörighetskontroll i staden. Kansli- och arkivavdelningen Kansli- och arkivavdelningen ansvarar för administrationen av samtliga nämnders, kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges ärendehantering, samt stadens centralarkiv. Inom avdelningen finns också stadens juristfunktion, säkerhetsansvarig och äldreombudsman/ handikappkonsulent. Kansliet har också ett övergripande ansvar för att samordna frågor kring stadens nybyggnads- och upprustningsprogram för lokaler, samt medverkar i genomförandet av flera av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen. Sekretariatet ansvarar för administrationen och ärendehanteringen i nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Överförmyndarkansliet administrerar och hanterar ärenden för överförmyndarnämnden. Inom funktionen finns också stadens centralarkiv. Äldreombudsmannen, tillika handikappkonsulenten, har till uppgift att vara en lots och rådgivare för allmänheten i de frågor som rör äldre och funktionshindrade, samt att bistå stadens förvaltningar och verksamheter kring frågor som rör äldre och funktionshindrade. Överförmyndarkansliet svarar för tillsyn över förvaltning som utövas av förmyndare, gode män och förvaltare, samt de övriga uppgifter som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken eller annan särskild lagstiftning. Juristfunktionen stödjer såväl kommunstyrelsen som de övriga nämnderna och deras respektive förvaltningar. Därutöver stödjer enheten stadens hel- och delägda bolag. Det juridiska stödet består i huvudsak av två delar, dels preventivt juridiskt arbete, dels reparativt juridiskt arbete. Juristerna, som är två personer, är därutöver av länsstyrelsen utsedda vigselförrättare. Säkerhetsarbetet omfattar försäkringsfrågor och säkerhetsfrågor och därmed sammanhängande riskförebyggande åtgärder. Arbetet är i hög utsträckning inriktat på att samordna det arbete som ska genomföras på förvaltningarna. Arbetet omfattar även krisberedskapsplanering. De huvudsakliga aktiviteterna inom avdelningen består av att ge stöd till stadens verksamheter. 17

I den nya organisationen kommer det löpande vara viktigt att se över förhållandet till övriga stödoch servicefunktioner, samt ansvarsfördelningen till en kontaktcenterfunktion. Viktiga händelser under 2014: Sekretariatet har under hösten förberett övergången från kansli- och arkivavdelningen till avdelningen för service och utvecklingsstöd, vilket skett vid årsskiftet 2014/2015. Sekretariatet har även haft omfattande administrativt arbete kring valen av nya nämnder och styrelser m.m. Avdelningen har administrerat två val under året, dels valet till Europaparlamentet på våren och de allmänna valen till riksdag, kommun och landsting på hösten. Stadens säkerhetssamordnare har, tillsammans med ansvariga på förvaltningarna, inlett arbetet med revidering av stadens kris- och beredskapsplaner. Arbetet ska utmynna i nya planer för den kommande fyraårsperioden. HR-avdelningen HR-avdelningen ansvarar för styrning, samordning och stöd inom personalområdet. Avdelningen har en nyckelroll i stadens arbete med att säkerställa att Solna är en attraktiv arbetsgivare i framtiden. Avdelningen ansvarar för att styra, samordna och utveckla arbetet inom bland annat arbetsmiljö och hälsa, kompetensförsörjning, rekrytering, introduktion, ledarutveckling, lönebildning, arbetsrätt, omställning och rehabilitering. Viktiga händelser under 2014: Hållbar arbetshälsa; ett projekt i syfte att sänka sjukfrånvaron och bidra till hållbar arbetshälsa. Ledarskap i partnerskap; genomförandet av ett stadsgemensamt ledarutvecklingsprogram. Rekryteringsstrategi; utredning och implementering av de urvalsmetoder som bäst förutsäger prestation kompetensbaserade intervjuer, arbetsprover samt färdighetstester. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val och folkomröstningar. I uppgifterna ingår bland annat anskaffning av valmaterial, ansvar för vallokaler, rekrytering och utbildning av valförrättare, anordnande av förtidsröstning, samt preliminär rösträkning. Valnämnden har under 2014 ansvarat för genomförandet av val till Europaparlamentet, den 25 maj och allmänna val till riksdag, kommun och landsting, den 14 september. Valnämndens organisation har bestått i ett valkansli med en valsamordnare med övergripande ansvar för planering av valarbetet och valkansliets löpande arbete. Därutöver har alla medarbetare i nämndsekretariatet och stadens vaktmästare varit valkansliet behjälpliga med praktiska arbetsuppgifter kopplat till valarbetet i hög utsträckning. Valsamordnaren var tillika sekreterare i valnämnden som haft över tio sammanträden under 2014 och fattat beslut om bl.a. röstmottagare i röstningslokalerna, valsedlarnas placering, kommunikationsplan, antal röstmottagare i vallokal och principer för rekrytering. 18

Överförmyndarnämnden Överförmyndarens verksamhet regleras av föräldrabalken, överförmyndarkundgörelsen och kommunallagen. Beslut om att personer ska få gode män och förvaltare tas av Tingsrätten. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen. Nämnden har under 2014 bland annat: Uppgraderat verksamhetssystemet Wärna. Granskat totalt 406 årsräkningar. Genomfört en nätverksträff i Solnadals värdshus. 19