Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Relevanta dokument
Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Sammanhållen vårdkedja äldre

Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras?

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Äldre Personer i Riskzon Livslots

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie

Case management för sköra äldre personer (+65)

Box 455. Box 455. Akutenheten. Ledning

RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Falls and dizziness in frail older people

Länsgemensam ledning i samverkan

Att leva med ett dolt funktionshinder

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Den geriatriska patienten vem är det?

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Framtida utmaningar för äldrevården?

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Elize Leto och Mattias Taflin.

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riksstroke 1-årsuppföljning

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

De äldres hälsoutveckling

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Vårdkedja från akutmottagning till eget boende

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Man måste vila emellanåt

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Att implementera en vårdkedjemodell för sårbara äldre vari består utmaningen?

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Riksstroke 3-årsuppföljning

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Att leva med hjärtsvikt

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

När mamma eller pappa dör

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

ADL - INDEX enligt Sunnaas

Kalmar kommun. Kalmar kommun inv. Kalmar län ung inv. Omsorgsförvaltningen personal: personer (1 176 åa)

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018.

HEMVÅRD. Välkommen till Landskrona stads

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Transkript:

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31

Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen ut i det egna hemmet Minska sjukvårdskonsumtionen, bibehålla funktionsoch aktivitetsförmågan, och öka tillfredsställelsen med vård och omsorg Studera implementeringsprocessen 2

Sårbarhet (frailty) Minskad reservkapacitet: 1. Trötthet 2. Svaghet 3. Minskad uthållighet 4. Viktminskning 5. Låg fysisk aktivitet 6. Dålig balans 7. Nedsatt kognition 8. Synnedsättning Stark koppling till Aktivitetsbegränsningar Multipla sjukdomar 3

Intervention Geriatrisk sjuksköterska på akuten Case manager (kontaktsköterska) och multiprofessionellt team i kommunen Tidig kontakt med sjukhusavdelningen Planering i hemmet Tidigt och aktivt anhörigstöd Aktiv uppföljning CM/team tillgänglig för rådgivning och stöd 4

Interventionsstudie Implementeringsstudie Vårdprocessprogram Implementering av vårdprocessprogram Utvärdering 5

Randomiserad kontrollerad design randomisering Intervention 85 personer Kontroll 76 personer 6

Deltagare 80 år och äldre eller 65 år och minst en kronisk sjukdom och beroende i minst en vardaglig aktivitet Söker på akuten Mölndals sjukhus Boende i Mölndal Ej dement/svår kognitiv svikt Ej i palliativt skede 7

Vad mäter vi? Sociala bakgrundsfaktorer Socialt nätverk Boende Hälsorelaterad livskvalitet Tillfredsställelse Formell och informell hjälp Sårbarhet Trötthet Svaghet Uthållighet Viktminskning Fysisk aktivitet Balans Kognition Syn 8

Vad mäter vi? Aktivitetsbegränsningar ADL-trappan ADL-trappan osäkerhet Hjälpmedel Självbestämmande Sjuklighet Självskattad hälsa Sjukdomar Symtom Depressionssymtom Läkemedel 9

Vad följs upp? Sårbarhet Självskattad hälsa Aktivitetsförmåga Tillfredsställelse med sjukvård, vård, rehabilitering och omsorg Konsumtion av sjukvård, vård, rehabilitering och omsorg 10

Baslinjeintervjuer Tillfrågade: 343 st Inkluderade: 181 st Kontroll: 92 Intervention: 89 Baslinjeintervjuer: 161 st Kontroll: 76 Intervention: 85 11

Tillfrågade som tackade nej till deltagande 159 personer = 46,8% 30 kunde ej ta beslut 76 tyckte det var för krävande att delta 12 var för sjuka 22 var nöjda med insatser de redan hade 19 för friska 12

Baslinje Antal deltagare totalt (161 stycken) Kontroll n=76 % Intervention n=85 % Kvinna 55,3 55,3 Man 44,7 44,7 Ensamboende 60,5 56,5 Akademisk utbildning Upplevd hälsa (Utmärkt/mycket god/god) 15,8 12,2 28,0 40,7 13

Åldersfördelning Kontroll n=76 Intervention n=82 Ålder Median 83 83 Åldersintervall 66-92 70-96 14

Sårbarhetsindikatorer, baslinje Svaghet (handstyrka) Kontroll n=77 % 23,6 21,3 Upplevd trötthet 69,7 72,8 Avmagrat 40,8 35,8 Fysisk aktivitet ( 1-2 promenader/vecka eller) Gånghastighet ( 0,6 m/sek) Nedsatt balans ( 47 poäng = nedsatt) Nedsatt syn ( 0,5 på KM tavlan) 51,3 46,4 57,3 51,2 51,9 46,4 Intervention n=84 % 85,5 70,6 p=0,02 15

Uppföljningar 3 månader: 145 intervjuer 69 i kontroll 76 i intervention 6 månader: 132 intervjuer 65 i kontroll 67 i intervention 16

Självskattad hälsa 17

Trötthetsskalan 18

Antal sårbarhetsindikatorer bas Kontroll % Intervention % 6 mån Kontroll % 0 0 5 0 0 1-2 24 28 32 36 >3 76 67 68 66 Intervention % 19

Livstillfredsställelse 20

ADL Självbestämmande Två viktiga mått på hälsa och att ha kontroll i vardagen 2011-05-31

ADL-trappan; Nio kumulativa aktiviteter oberoende av personlig hjälp städning inköp transport matlagning badning påklädning toalettbesök P-ADL förflyttning födointag I-ADL ADL 22

Självbestämmande ; IPA-Ä 7 aktivitetsområden, 22 påståenden fem-gradig skala; instämmer helt - instämmer inte alls Rörlighet Ex. Jag bestämmer vart jag vill förflytta mig i min egenbostad Personliga bestyr Ex. Jag bestämmer när jag ska lägga mig och stiga upp Aktiviteter hemma Ex. Jag får gjort tyngre hushållsarbete (ex städning), antingen själv eller av någon annan så som jag vill Ekonomiska situation Jag använder mina egna pengar så som jag vill 23

IPA-Ä forts Användning av tid Jag använder min tid så som jag vill Kontakter Ex. Jag träffar andra människor så ofta jag vill Hjälpa och stödja andra Min möjlighet att hjälpa eller stödja andra människor är god Sammanfattning Min möjlighet att leva det liv jag vill är god 24

Baslinje Kontroll n=76 % Vårdkedja n=85 % p-värde ADL beroende 76 80 0.57 I-ADL beroende P-ADL beroende Självbestämmande 76 79 0.7 34 33 0.74 59 54 0.53 25

Oberoende från baslinje till 6 mån Kontroll Intervention Skillnad % % ADL 26 35 * IADL 26 26 P-ADL 12 14 26

Andel försämrade Självbestämmande Kontroll % Intervention % 3 mån 28 21 * Skillnad 6 mån 32 11 ** 27

Min möjlighet att hjälpa eller stödja andra människor är god 6 mån Kontroll % Intervention % Instämmer inte/ instämmer inte alls 34 16 28

Min möjlighet att leva det liv jag vill är god 6 mån Kontroll % Intervention % Instämmer inte/instämmer inte alls 16 10 29

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån 30

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 31

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån *** 32

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 33

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 34

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 35

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån *** 36

Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 och 6 mån 37

Tillfredsställelse med vård och omsorg, 6 mån 38

Tillfredsställelse med vård och omsorg, 6 mån 39

Tillfredsställelse med vård och omsorg, 6 mån 40

Sjukvårdskonsumtion Kontroll Betaldagar 34 3 Akutbesök/ Återinläggningar (%) Inga besök 48 54 1 besök 27 17 >2 besök 25 28 Intervention 41

42