Årsredovisning Årsredovisning 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...6 Samhällsekonomisk utveckling...8 Förvaltningsberättelse...9 Resultat... 9 Balanskrav... 11 Åtgärder för återställning av negativt balanskravsresultat... 11 Finansiella mål... 12 Budgetutfall... 12 Prognossäkerhet... 18 Pensionskostnad... 19 Investeringsverksamhet... 20 Ekonomisk ställning... 25 Förväntad utveckling... 26 Medarbetarna... 28 Antal medarbetare... 28 Personalkostnader... 29 Sjukfrånvaro... 29 Kompetensförsörjning... 30 Mål för verksamheten... 32 Kommunfullmäktiges uppdrag... 32 Kommunfullmäktiges mål i budget 2014... 32 Befolkningen... 61 Verksamheterna... 63 Kommunstyrelse... 63 Plan och stadsmiljö... 64 Pedagogisk verksamhet... 66 Kultur och fritid... 74 Vård och omsorg... 76 2
Integration och arbetsmarknad... 86 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö... 87 Kommunens företag... 91 Koncernbildning... 91 Omsättning och resultat... 91 Utveckling i de större företagen... 91 Finansiella rapporter... 97 Översikt över redovisat resultat... 97 Resultaträkning... 98 Balansräkning... 99 Finansieringsanalys... 100 Redovisningsprinciper... 101 Noter... 108 Finansiell riskhantering och uppföljning... 126 Driftredovisning... 130 Investeringsredovisning... 132 3
SAMMANFATTNING År 2014 blev det första året sedan 1990-talet som resultatet blev negativt. Det redovisade resultatet uppgick till -149 Mkr. Resultatnivåerna har varit sjunkande under flera år. Det negativa resultatet innebar också att det lagstadgade balanskravet inte uppnåtts. Senast år 2017 ska det egna kapitalet ha återställts med 193 Mkr. En särskild åtgärdsplan ska tas fram som visar hur återställningen ska ske. Avvikelsen mot budgeten uppgick till -70 Mkr. Prognososäkerheten var under året större än tidigare år. Avvikelsen mellan prognostiserat resultat i delårsrapport januari-augusti och bokslutet blev -150 Mkr. Investeringsnivån fortsätter att öka liksom lånefinansieringen av investeringarna. Årets investeringar uppgick till 2 300 Mkr och drygt 70 % av dessa finansierades med ökad nettoskuld. Inom pedagogisk verksamhet har kvalitets- och likvärdighetsfrågor haft fortsatt fokus och ett stort antal utvecklingsinsatser har genomförts under året inom språkutvecklande insatser, systematiskt kvalitetsarbete, genuspedagogik mm. Nya modeller för fördelning av bidrag till förskolor och grundskolor har börjat tillämpas, med syftet att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet. En kontinuerlig anpassning av verksamheten efter förändrade demografiska förutsättningar är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Antalet barn i förskola och elever i grundskola och fritidshem fortsätter att öka, vilket medfört ett stort fokus på lokaloch kompetensförsörjning. Det genomsnittliga antalet barn i förskola ökade under året med 600 och antalet elever i grundskola ökade med 1 300 jämfört med föregående år. Detta är för förskoleverksamheten en något lägre ökningstakt men för grundskoleverksamheten en betydligt högre ökningstakt jämfört med 2013. Även andelen barn i fritidshem fortsätter att öka och under året hade 63 % av barnen i åldrarna 6-12 år plats i fritidshem. Den tidigare minskningen av antalet Malmöungdomar i gymnasieskola har i år vänt till en ökning. Antalet Malmöelever i gymnasieskola ökade med 300 elever, medan antalet ungdomar som följs enligt det kommunala informationsansvaret minskade. Av eleverna går cirka 20 % på ett introduktionsprogram. Kostnaderna för hemlöshet ökade och uppgick till 209 Mkr, vilket var 13 % mer än föregående år. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd ökade med 270 och uppgick till 9 840, en ökning med 3 %. I budget 2014 avsattes 30 Mkr för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. 4
Utvecklingsarbetet har varit intensivt under 2014. Arbetet kring självförsörjningsuppdraget har stärkts. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fortsatte öka under 2014 med totalt 158 Mkr, eller 4,2 %. Förklaringen ligger bland annat i att antalet brukare ökat något, men framför allt i att vårdbehoven per brukare blivit större. Budgetavvikelsen för verksamheten uppgår till -99 Mkr för 2014, varav -102 Mkr uppstår inom stadsområdesnämnderna och +3 Mkr inom sociala resursnämnden. Resultatet för verksamheten vid utgången av 2013 var -86 Mkr. Under året har nämnderna antagit åtgärdsplaner och arbetat intensivt för att få kostnaderna i balans med budget, vilket inte fullt ut räckt till för att bromsa kostnadsutvecklingen. Arbetet med anpassningar i verksamheten måste därför fortsätta även under 2015. I de fall statistiska uppgifter i årsredovisningen kan redovisas könsuppdelad och där det är relevant görs detta. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att ange relevant statistik uppdelad på kön. 5
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ytterligare ett händelserikt år har passerat och det har återigen blivit dags att summera och göra bokslut över kommunens ekonomi och verksamheter. 2014 års underskott i resultatet visar att kostnadsutvecklingen i delar av verksamheterna fortsatt behöver ses över och tydliga prioriteringar kommer att krävas för att nå det lagstadgade balanskravet inom en treårsperiod. Arbetet kommer att kräva mod och samarbete i många delar av vår organisation. Samtidigt är det glädjande att Malmö åter igen får högsta kreditbetyg av kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor s. Detta visar att den ekonomiska styrningen i Malmö är god och att Malmö fortsatt har goda lånevillkor. Under 2014 tog vi ytterligare steg för att framtidssäkra den egna organisationen i att möta stadens och Malmöbornas behov och utmaningar framöver. Organisatoriskt innebar detta att vi förde över kommunens sysselsättningsskapande åtgärder till den nya arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, att kommunstyrelsens egen förvaltning genomgick en omorganisering och att vi kraftsamlade kring korttidsvården genom att samla kommunens korttidsverksamhet under Stadsområdesnämnd Öster. Vi tog också beslut om att tydliggöra styrningen av staden genom att gå från 27 kommunfullmäktigemål i budgeten till nio under kommande år. Malmös befolkning ökade för 30:e året i rad. Vid årsskiftet var vi 317 930 Malmöbor i staden, en ökning med 4936 personer jämfört med föregående år. Nära hälften av alla Malmöbor är 36 år eller yngre och har sitt ursprung i 175 olika länder. Det är inte för intet som vi talar om Malmö som en ung och global stad full av och talang och potential. Samtidigt ställer den snabba befolkningsökningen stora krav på vår organisation, så att den möter de förändrade behoven av kommunal service, inte minst vad gäller utbyggnad av förskolor och skolor. Malmö stod under året värd för Nordiskt Forum som lockade besökare från hela världen till en viktig konferens om framtidens jämställdhetspolitik. Under InnoCarnival 2014 visade tusentals skolelever hur ungas idéer, kreativitet och talang kan bidra till innovationer för en hållbar framtid. Dessutom utsågs Malmö till Sveriges idrottsstad 2014, inte så konstigt kanske eftersom vi har två fantastiska fotbollslag som både vann SM-guld och spelade i Champions League. Till detta kommer att staden har ett rikt och engagerat föreningsliv som skapar goda förutsättningar för både bredd och elit. Ett annat kvitto på engagemang och idogt arbete var utnämningen till Miljöbästa kommun igen. Under året antogs Översiktsplanen 2030, ett viktigt dokument som lägger grunden för Malmös fortsatta utveckling. Arbetet med att ta tillvara resultaten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö fortsatte. Ett 30-tal utredningsuppdrag sattes igång för att närmare undersöka hur vi som kommun kan jobba för att minska skillnaderna i hälsa tillsammans med olika samarbetspartners inom civilsamhället, näringslivet och det offentliga. Utvecklingen av Malmös skolor, en central komponent för att skapa ökad social hållbarhet i staden, går åt rätt håll. För fjärde året i rad ökade betygen i stadens skolor, trots att utmaningarna generellt ökade. Skolinspektionen meddelade under 2014 att vi har vidtagit 6
åtgärder för att avhjälpa påtalade brister i Malmös skolor och avslutade därmed sin tillsyn som påbörjades 2010. Det är många i staden som har jobbat hårt för detta. På samma sätt behöver vi nu vara många som gemensamt kraftsamlar för att vända utvecklingen med den ökade hemlösheten, få fler Malmöbor i självförsörjning och säkra en kvalitativ, kostnadseffektiv och likvärdig vård- och omsorgsverksamhet i staden. Malmö är en global och attraktiv stad som är relevant för många fler än oss som bor i staden. 2014 hade ca 161 000 personer sin arbetsplats i Malmö, vilket innebar att det i Malmö fanns 25 procent fler jobb än Malmöbor i arbetsför ålder. Dagligen startades det 8 nya företag, och flera företag valde att flytta sina huvudkontor till Malmö, staden som FORBES listade som den fjärde mest innovativa i världen 2013. Malmö och Köpenhamn tog under året ytterligare steg för ökad integration och bättre utveckling på bägge sidor sundet, genom ett tätare och formaliserat samarbete städerna emellan. Utmaningarna är fortsatt många, men förutsättningarna goda när så många varje dag arbetar och kämpar för att erbjuda Malmöborna den bästa möjliga servicen och göra staden till en ännu bättre plats att både besöka, bo och verka i. Tack alla! 7
SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Kommunen största intäktskälla utgörs av skatter och generella statsbidrag, därför är utvecklingen av sysselsättning och tillväxt av betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd är också till stor del beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. I Ekonomirapporten december 2014 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande bedömning av konjunkturen: Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden 2009 2013. Den ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar förändrats i samma takt. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den ökade tillväxten i ekonomin som vi nu ser kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. Enligt Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 gällande arbetsmarknaden i Skåne görs följande bedömning för 2015: De svaga tillväxtutsikterna i Euroområdet och framför allt Tyskland kommer att dämpa exportefterfrågan i den svenska ekonomin. Effekterna av en långsammare exporttillväxt fångas upp av en stabil inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar är en betydande drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Detta läge gynnar Skåne, eftersom länets ekonomi med sin stora andel tjänsteföretag, är mer profilerad mot hemmamarknaden. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under hösten och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar därför en positiv dock något dämpad stämningsbild. Närmare hälften av länets privata företag bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret, och resten bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet. [ ] Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Men sysselsättningstillväxten bedöms vara för svag för att lämna ett nämnvärt avtryck i arbetslöshetsstatistiken. 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat Malmö stad redovisar år 2014 för första gången sedan 1990-talet ett negativ resultat. Resultatnivåerna har varit sjunkande under många år. Totalt resultat kommunen Årets resultat uppgick till -149 Mkr vilket är en försämring med drygt 300 Mkr sedan föregående år. I årets resultat ingår en jämförelsestörande post. Konsekvensen av skyfallet i augusti har beräknats till netto 88 Mkr efter avdrag för försäkringsersättningar. Diagrammet visar en översikt över resultatet de senaste fem åren. Resultatets andel av skatter och bidrag Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag uppgick till -1,0 %. Jämfört med föregående år var detta en sänkning med 2,0 procentenheter. Trenden med allt lägre resultatnivåer fortsatte därmed. Under den senaste femårsperioden har resultaten i genomsnitt uppgått till 1,8 % av skatter och generella bidrag. Diagrammet visar motsvarande femårsgenomsnitt för de senaste åren. De tre senaste årens låga resultatnivåer börjar nu slå igenom allt kraftigare i det rullande genomsnittet. Intäkter Kommunens totala intäkter uppgick under året till 19 099 Mkr vilket var en ökning med 4,3 % sedan föregående år. Den största intäktskällan utgörs av skatter och generella statsbidrag som uppgick till 15 196 Mkr vilket var en ökning med 3,2 % jämfört med föregående år. Den procentuella fördelningen mellan intäktskällorna framgår av diagrammet. Av kommunens intäkter från generella statsbidrag utgjordes 3 778 Mkr av inkomstutjämningsbidrag som kommunen erhåller till följd av kommunens svaga skatteunderlag. Kommunens andel av medelskattekraften i riket uppgick inkomståret 2013 till 85,1 %. 9
Malmös andel av medelskattekraften i riket har allt sedan början av 1970-talet, då Malmös andel var 117 %, varit fallande. Under 2000-talet har den ökat endast vid två tillfällen, inkomståren 2002 och 2006. Diagrammet visar utvecklingen av Malmös andel av medelskattekraften de senaste fem åren. Kostnader Kommunens totala kostnader uppgick under året till 19 248 Mkr vilket var en ökning med 6,0 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 53 % följt av köp av tjänster och material som utgör drygt 30 % av kostnaderna. Den procentuella fördelningen mellan kostnadstyper framgår av diagrammet nedan. Av kommunens verksamhetsområden är pedagogisk verksamhet det största med en andel på 36 % av kommunens kostnader följt av vård och omsorg på 23 % av kostnaderna, vilket framgår av nedanstående diagram. 10
Balanskrav År 2014 uppnådde kommunen inte det lagstadgade balanskravet. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans. Årets resultat -149 Mkr justeras med redovisade realisationsvinster, vilka ej får inräknas i balanskravsresultatet. Årets skatteunderlagsökning var 0,1 procentenhet lägre än ökningstakten under de tio föregående åren varför 12 Mkr kan disponeras ur resultatutjämningsreserven. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för resultatutjämningsreserven enligt vilka disposition ur reserven kan ske då skatteunderlagsökningen understiger snittökningen under de tio föregående åren. BALANSKRAVSUTREDNING, MKR 2014 2013 2012 Årets resultat -149 154 193 samtliga realisationsvinster -56-33 -7 vissa realisatinsvinster enl undantag 0 0 0 vissa realisationsförluster enl undantag 0 0 0 orealiserade förluster värdepapper 0 0 0 återföring orealiserade förluster värdepapper 0 0 0 Resultat efter balanskravsjustering -205 121 186 medel till resultatutjämningsreserv 0 - - medel från resultatutjämningsreserv 12 - - synnerligt skäl RIPS 0 106 0 Balanskravsresultat -193 227 186 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0 0 SUMMA -193 227 186 Balanskravsresultat att återställa 193 0 0 Efter gjorda justeringar och tillägg uppgår 2014 års balanskravsresultat till -193 Mkr. Åtgärder för återställning av negativt balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott år 2014 skall vara återställt senast vid utgången av år 2017. Om en kommun konstaterar att de har ett balanskravsunderskott i bokslut 2014 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslutet bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för 2015. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart som möjligt. Åtgärdsplanen är alltså ett fristående beslut särskilt från beslut om års- och flerårsbudget. I många fall blir det antagligen naturligt att inarbeta åtgärdsplanen i budgeten för kommande år. 11
Finansiella mål Det långsiktiga finansiella målet har uppnåtts. Kommunfullmäktige har angivit ett finansiellt mål att över en tidsperiod om tre till fyra år skall resultatet täcka värdesäkringen av hela pensionsåtagandet, det vill säga även för den del som redovisas som ansvarsförbindelse. Härutöver ska resultatet också täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. FINANSIELLT MÅL, MKR 2014 2013 2012 2011 Värdesäkra pensioner intjänade före 1998-225 -107 18-96 Värdesäkra justerat eget kapital -20 7-6 139 Finansiellt mål 0 0 12 43 Årets resultat -149 154 193 492 Målavvikelse -149 154 181 449 Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning för åren 2011 2014 uppgår till 55 Mkr. Detta mål överträffas med drygt 600 Mkr. Det kan därmed slås fast att Malmö haft en god ekonomisk utveckling enligt den av kommunfullmäktige fastställda definitionen. Från och med år 2015 gäller ett nytt finansiellt mål och nya indikatorer för mätning av måluppfyllelsen. Budgetutfall Den sammanlagda budgetavvikelsen under året uppgick till -70 Mkr Total budgetavvikelse kommunen Årets negativa budgetavvikelse om 70 Mkr har uppkommit i verksamheterna där den negativa avvikelsen uppgick till sammanlagt 188 Mkr. Genom överskott inom finansiering om 117 Mkr kunde budgetavvikelsen begränsas till - 70 Mkr. BUDGETAVVIKELSE, MKR Bokslut Budget Avvikelse Nettokostnad -15 432-15 233-199 -varav rea-/expl.vinster 288 200 88 Skatter och generella bidrag 15 196 15 185 11 Finansnetto 87-31 118 Årets resultat -149-79 -70 I nämndernas budgetar finns verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag, nämligen ekonomiskt bistånd, hemlöshet, personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken, statsbidrag för flyktingmottagning samt exploateringsvinster. Budgetunderskottet för dessa verksamheter uppgick under året till sammanlagt 236 Mkr. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större avvikelserna. 12
Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnden uppvisar ett underskott mot budget om 8,6 Mkr, vilket förklaras i sin helhet av högre kostnader än budgeterat avseende arvoden till gode män. Av underskottet avser 0,3 Mkr årsräkningar till gode män för 2013, som inkommit under våren 2014. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen redovisar ett underskott för året om 17,7 Mkr. Avvikelsen hänför sig till anslaget för kommunstyrelsen med -24 Mkr och till anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet med +6,3 Mkr. Anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet upphörde under året i samband med att ansvaret för stadens sysselsättningsskapande åtgärder överfördes till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Underskottet för kommunstyrelsen förklaras främst av stadens samlade kostnader för skyfallet i augusti om totalt 87 Mkr. Ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick till 941 Mkr, vilket är 122 Mkr mer än budgeterat. Jämfört med 2013 ökade kostnaden med 3 %, vilket till största delen beror på att den genomsnittliga kostnaden per ärende ökade jämfört med föregående år. Servicenämnd Nämnden redovisar ett överskott om 38 Mkr. Överskottet återfinns inom stadsfastigheter och beror på lägre kostnader för snöröjning och uppvärmning, lägre elpriser samt ett positivt finansnetto. Teknisk nämnd Nämnden redovisar ett underskott, exklusive realisationsvinster och vinster från exploateringsverksamhet, om 12 Mkr. Underskottet förklaras framförallt av nedskrivningar av tidigare genomförda investeringar samt lägre intäkter än budgeterat gällande felparkering. Detta balanseras till viss del av intäktsposter av engångskaraktär samt högre gatuparkeringsintäkter än budgeterat. Årets exploateringsvinster uppgår till 233 Mkr vilket är 33 Mkr högre än budget. Reavinster, vilka ej budgeteras, ger ett överskott om 55 Mkr och avser främst friköp av äldre tomträtter. Stadsbyggnadsnämnd Nämnden redovisar ett överskott i verksamheten om drygt 13 Mkr. Stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 5,6 Mkr, vilket förklaras av fram för allt högre intäkter än budgeterat. Bostadsanpassningsbidrag hade ett överskott på 6,8 Mkr vilket bl.a. beror på ett nytt arbetssätt som följer Boverkets regler samt färre tagna beslut. Boplats Syd visar ett ekonomiskt överskott på 0,7 Mkr. 13
Förskolenämnd Förskolenämnden uppvisar ett underskott om 5,7 Mkr. Underskottet som motsvarar cirka 0,2 % av förskoleverksamhetens kommunbidrag förklaras framförallt av att kostnader för tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd ökat. Eftersom nämnden prognostiserat underskott redan i delårsrapporten för januari-april har åtgärdsplaner tagits fram löpande under året. Dessa har dock fått mindre effekt än förväntat. Grundskolenämnd Grundskolenämnden redovisar ett underskott om 13,7 Mkr vilket utgör knappt 0,5 % av nämndens kommunbidrag. I årets sista delårsrapport prognostiserade nämnden ett nollresultat. Underskottet kan bland annat förklaras av ett högre elevtal än budgeterat. Det genomsnittliga antalet barn i befolkningen för åldersgruppen 6-15 år uppgick under året till 30 222. Detta är 275 barn fler än vad som var beräknat i den befolkningsprognos som låg till grund för budget 2014. Nämndens resultat har också påverkats av kostnader av engångskaraktär för utrangeringar av anläggningar och oförutsedda kostnader för avsättningar till följd av domar i förvaltningsrätten. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott för året med 21,4 Mkr. Av överskottet avser 3,6 Mkr gymnasie- och vuxenutbildning och 17,8 Mkr JobbMalmö. Det genomsnittliga antalet elever från Malmö i gymnasieskola och gymnasiesärskola var cirka 250 färre än det antal som låg till grund för budget 2014, samtidigt har antalet ungdomar inom det kommunala informationsansvaret varit cirka 400 fler än budget. Överskottet inom gymnasie- och vuxenutbildning avser bland annat praktikenhet, vuxenutbildning och gymnasieskola. Gymnasiesärskolan redovisar underskott. Nämnden har haft kostnader utöver budget för elever med särskilt stöd och extra kostnader till följd av tomställda lokaler på Norra Sorgenfri gymnasium. Den 1 maj övertog nämnden ansvaret för JobbMalmö från servicenämnden. Överskottet i denna verksamhet förklaras till största delen av att medel för åtgärdsanställningar inte använts. Antalet anställningar har dock ökat under året och under hösten har volymen varit något högre än budgeterat. Överskott finns också för Frontdesk och för tjänster som inte tillsatts i avvaktan på omorganisationen. Social resursnämnd Sociala resursnämnden redovisar ett överskott för helåret med 15 Mkr. Överskottet uppstår i huvudsak till följd av att tilldelade medel för nya LSS-bostäder inte förbrukas fullt ut då inflyttningsdatum i flera av bostäderna blivit senarelagt. Överskottet för utbyggnaden på 26 Mkr reduceras av ett underskott för verksamheten i befintliga LSS-bostäder med omkring 19 Mkr. Inom individ- och familjeomsorgen uppstår ett underskott om 10,5 Mkr på grund av ökade kostnader för myndighetsutövning för ensamkommande flyktingbarn som inte 14
ersätts av Migrationsverket. I övriga delar av nämndens individ- och familjeomsorg uppstår överskott som leder till att verksamhetsområdet totalt redovisar ett nollresultat. Utöver sin ordinarie verksamhet ansvarar nämnden också för två områden för vilka den helt befriats från resultatansvar. Personlig assistans med beslut från Försäkringskassan redovisar ett underskott om 29 Mkr till följd av ett ökat antal ärenden samt en högre kostnad per ärende. För statsbidrag för flyktingar redovisas ett överskott om knappt 40 Mkr till följd av att fler flyktingar än beräknat mottagits i Malmö 2014 samt en ny ersättning från Migrationsverket som införts under året och som inte var känd vid budgeteringstillfället. Hemlöshet Kostnaderna för hemlöshet ökade med 13 % till 209 Mkr. Detta innebar ett underskott på 110 Mkr jämfört med stadsområdenas budget. Av detta ligger 75 %, eller 83 Mkr, utanför stadsområdenas budgetansvar, enligt beslut i kommunfullmäktige. Nedanstående tabell visar hur underskottet fördelar sig per stadsområdesnämnd. KOSTNADER FÖR HEMLÖSHET, MKR Budget Utfall Avvikelse varav 25 % varav 75 % SoN Norr 23,8 53,0-29,2-7,3-21,9 SoN Öster 16,1 55,0-38,9-9,7-29,2 SoN Söder 17,8 29,8-12,0-3,0-9,0 SoN Väster 10,5 19,5-9,0-2,3-6,8 SoN Innerstaden 30,6 51,9-21,3-5,3-16,0 Summa 98,9 209,2-110,3-27,6-82,7 Stadsområdesnämnder Stadsområdesnämnderna har ansvar för vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, fritid och kultur, gemensam service och övrigt inom sina respektive geografiska områden. Det sammanlagda underskottet för 2014 uppgår till 204 Mkr eller 5,2 % av tilldelat kommunbidrag. I underskotten ingår 83 Mkr som avser kostnader för hemlöshet vilka ej inräknas i stadsområdenas budgetansvar. Efter avräkning för hemlösheten blev stadsområdenas underskott 121 Mkr. Av detta återfinns den största budgetavvikelsen inom verksamhetsområdet vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. För individ- och familjeomsorgen blev underskottet 116 Mkr. I utfallet ingår underskott om 83 Mkr för hemlöshet där nämnderna delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Återstående underskott utgörs till största delen, 28 Mkr, av den del av hemlöshetsunderskottet som ligger inom stadsområdenas budgetansvar. Resterande 5 Mkr beror på fler och dyrare placeringar av såväl vuxna som barn och ungdomar på institution och i familjehem än budgeterat. För vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning blev underskottet 102 Mkr. Större delen av avvikelsen uppkommer inom verksamheterna hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende. I genomsnitt har antalet helårsplatser blivit 0,3 % fler än budgeterat medan kostnaderna avviker med 3,8 %, vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden per plats blivit högre än budgeterat. Utvecklingen skiljer sig dock mellan de olika insatsformerna, vilket syns i nedanstående tabell. 15
ÄLDREOMSORGEN 2014 Utfall Budget Avvikelse * Antal helårsplatser Hemtjänst 7 448 7 470-21 -0,3% Korttidsvård 266 256 9 3,6% Särskilt boende 2 177 2 138 39 1,8% Totalt antal brukare 9 891 9 864 27 0,3% Totalkostnad, Mkr Hemtjänst 1 124 1 076 48 4,5% Korttidsvård 211 197 14 7,1% Särskilt boende 1 348 1 312 37 2,8% Summa kostnader 2 684 2 586 99 3,8% * Minustecken innebär att utfall är lägre än budget, d.v.s. färre brukare än budgeterat eller lägre kostnad. Om avvikelsen bryts ner per stadsområde blir bilden än mer diversifierad. Nedanstående tabell visar den procentuella avvikelsen mot budget för respektive stadsområde och insatsform, både avseende antal platser och total kostnad. BUDGETAVVIKELSE PER STADSOMRÅDE, ÄLDREOMSORGEN 2014 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Antal helårsplatser Hemtjänst -3,6% -2,7% -1,4% 0,8% 2,6% Korttidsvård 1,8% 36,1% 4,3% -13,4% 13,4% Särskilt boende 3,9% -0,4% 6,9% 1,4% -0,8% Avvikelse totalt -1,8% -1,3% 0,3% 0,6% 2,0% Totalkostnad Hemtjänst 0,9% 10,6% 4,0% 1,5% 7,2% Korttidsvård 2,3% 19,2% 10,9% -2,0% 20,0% Särskilt boende 4,6% 3,1% 5,4% 3,2% -0,5% Avvikelse totalt 2,8% 8,0% 5,2% 2,2% 3,7% Minustecken innebär att utfall är lägre än budget, d.v.s. färre brukare än budgeterat eller lägre kostnad. Skillnaden är relativt stor mellan stadsområdena, exempelvis när det gäller utvecklingen inom korttidsvården. Antalet brukare/helårsplatser i korttidsvård har blivit 36 % fler än budgeterat i Öster (motsvarar 11 helårsplatser), medan de blivit 13 % färre än budgeterat i Väster (motsvarar 11 helårsplatser). De totala kostnaderna avviker dock inte från budget i motsvarande omfattning. I de totala kostnaderna ingår också eventuella avvikelser i driften av egen verksamhet inom stadsområdet. Exempelvis förklaras en del av budgetavvikelsen för särskilt boende i Norr av avvecklingskostnader för en verksamhet. Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Norr redovisar ett underskott på 35,6 Mkr. Efter avräkning av 75 % av underskott avseende hemlöshet återstår ett underskott på 13,7 Mkr. Underskottet uppstår i 16
huvudsak inom vård- och omsorgsverksamheten till följd av bland annat svårigheter att anpassa kostnaderna i särskilt boende vid sjunkande beläggning. Även kostnader för LSSinsatser, såsom personlig assistans och korttidstillsyn, och för insatser i ordinärt boende har blivit högre än budgeterat. Nämnden vidtog åtgärder redan under hösten 2013 för att under 2014 uppnå balans mellan tilldelat kommunbidrag och faktiska kostnader, men har fått fatta beslut om kompletterande åtgärder under året. Bland annat har ett särskilt boende i Kirseberg avvecklats under hösten 2014. Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster redovisar ett underskott om 45,3 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 16,2 Mkr. Individ- och familjeomsorgen redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget om hela underskottet för hemlösheten lyfts av. Underskottet finns uteslutande i vård- och omsorgsverksamheten där det uppgår till 23,5 Mkr. Orsak till underskottet är framför allt större omvårdnadsbehov hos fler brukare än beräknat inom hemtjänst och korttidsvård. Nämnden beslutade i april om Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 utifrån ett prognostiserat underskott om 10 Mkr. Samtliga verksamheter fick uppdraget att minska sina kostnader. Trots detta prognostiserades i delårsrapport 2 ett underskott, justerat för hemlösheten, om 11 Mkr. Underskottet återfanns i sin helhet inom vård och omsorg. Nämnden beslutade i oktober om en reviderad åtgärdsplan, med fokus på åtgärder inom vård- och omsorgsverksamheten. Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Söder redovisar ett underskott på 51,7 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 42,7 Mkr. Underskottet uppstår inom individ- och familjeomsorgen med 17,2 Mkr och inom vård och omsorg med 26,8 Mkr. Underskottet i individ- och familjeomsorgen beror på ökade kostnader för hemlöshet och ökat behov av institutionsplaceringar för såväl barn och unga som vuxna. I vård och omsorg har behovet av platser i särskilt boende och korttidsvård ökat mer än vad som förutsågs i budgeten. Även vårdtyngden hos befintliga brukare har ökat, vilket ökat kostnaderna per brukare inom såväl hemtjänst som korttidsvård. Nämnden har vid två tillfällen under året beslutat om åtgärdsplaner för att uppnå ekonomisk balans under 2014. Dessa åtgärdsplaner har dock inte fått tillräcklig effekt och arbetet med åtgärder fortsätter in på 2015. Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster redovisar ett underskott på 16,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott på 10,1 Mkr. Underskottet uppstår i huvudsak inom vårdoch omsorgsverksamheten och beror på att behovet av plats i särskilt boende blivit större än vad som förutsetts i budgeten. Dessutom har det inom hemtjänsten skett en förskjutning mot mer resurskrävande insatser. Inom individ- och familjeomsorgen redovisas ett mindre underskott som i sin helhet förklaras av kostnader för ensamkommande flyktingbarn. Underskottet inom vård och omsorg och individ och familj reduceras av överskott inom nämndens övriga verksamheter. Nämnden har under året antagit två åtgärdsplaner, i april och i augusti. Ytterligare en åtgärdsplan förelades nämnden för beslut i oktober men avvisades. 17
Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden redovisar ett underskott på 54,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott om 38 Mkr. Underskottet uppstår inom individ- och familjeomsorgen med 13,4 Mkr och inom vård och omsorg med 26,9 Mkr. Inom individoch familjeomsorgen är det högre kostnader än vad som kunnat förutses avseende institutionsvård, framför allt för barn och unga, som orsakar underskottet. Inom vård och omsorg beror underskottet på fler brukare, framförallt med insatser i ordinärt boende, än vad som förväntats i budgeten. Under året har två åtgärdsplaner antagits av nämnden, i april respektive oktober och effekterna har följts upp i nämnden månatligen. Det fortsatta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans arbetas in i nämndens budget för 2015. Finansiering Finansförvaltning och hamnanläggningar redovisade ett budgetöverskott på sammanalagt 117 Mkr. Räntor och utdelningar blev 72 Mkr bättre än budgeterat. Lägre räntenivåer, högre utdelningar från bolagen samt ökad utlåning till bolagen gav upphov till ett förbättrat finansnetto. Av anslaget till kommunstyrelsens förfogande återstod 25 Mkr vid årets slut. Det var framförallt avsatta reserver för drift av tekniska nämndens utbyggnadsinvesteringar som inte avropades i budgeterad omfattning. LSS-utbyggnaden och brandskydd i särskilda boenden medförde emellertid att avsatta reserver överskreds med drygt 9 Mkr. Pensionskostnaderna blev drygt 30 Mkr större än vad som budgeterats. Övriga delar av finansförvaltningen lämnade överskott på några miljoner vardera. Prognossäkerhet Prognossäkerheten var lägre än under tidigare år. En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk utveckling i enlighet med de uppställda budgetmålen. En god prognossäkerhet gör att nämnderna ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser. I samband med delårsrapport för januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till +80 Mkr. Vid bokslutet uppgick den emellertid till -70 Mkr, vilket innebär en negativ prognosavvikelse på 150 Mkr. Nedanstående tabell visar hur prognosavvikelsen fördelar sig mellan nämnderna. 18
PROGNOSAVVIKELSE, MKR Bokslut Delårsrapp jan-aug Avvikelse Servicenämnd 38 7 31 Kommunstyrelse -18 44-62 Stadsbyggnadsnämnd 13 5 8 Teknisk nämnd -12-33 21 Rea-/exploateringsvinster 88 60 28 Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnd 22 19 3 Grundskolenämnd -14 0-14 Förskolenämnd -6-10 4 Social resursnämnd -15-17 2 Statsbidrag flyktingar 40 36 4 Stadsområdesnämnder -120-69 -51 Hemlöshet (75 %) -84-68 -16 Ekonomiskt bistånd -122-122 0 Övriga nämnder 3-1 4 Finansiering 117 229-112 Årets resultat -70 80-150 Avvikelsen i kommunstyrelsens prognos förklaras av att skadekostnaderna för skyfallet i augusti om totalt 88 Mkr ej var sammanställda då delårsrapporten upprättades. Det försämrade resultatet inom finansiering härrör främst från nya prognoser från SKL vad avser skatteintäkter och från KPA vad avser pensionskostnader. Pensionskostnad Pensionskostnaderna ökar i takt med lönesummans utveckling. Av årets kostnader utgjordes 843 Mkr av pensionskostnader. Av dessa avser 529 Mkr pensionsrättigheter som personalen intjänat under året och 22 Mkr finansiella kostnader för värdesäkring av de pensionsåtagande som intjänats efter 1997. Tabellen visar de olika delarna av pensionskostnaderna och hur de förändrats mellan 2013 och 2014. Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsrättigheter intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 292 Mkr. PENSIONSKOSTNADER, MKR 2014 2013 Förändring Premie KAP-KL 1 1 0 Avgiftsbestämd ÅP 427 382 45 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP* ) 97 87 10 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 4 5-1 Utbetalda pensioner intjänade före 1998 292 293-1 Finansiell kostnad 22 34-12 Sänkt kalkylränta RIPS 0 106-106 Totalt 843 908-65 * ) ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enl KAP-KL) Om kostnaden för sänkt kalkylränta RIPS exkluderas ökade pensionskostnaderna med 5,1 % mellan 2013 och 2014. 19
Investeringsverksamhet Investeringsnivån fortsätter att öka likaså lånefinansieringen av investeringar. Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Investeringsvolym Under året uppgick investeringsverksamheten till 2 300 Mkr vilket var en ökning med knappt 80 Mkr jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 1 935 Mkr per år. Diagrammet nedan visar utvecklingen av motsvarande femårsgenomsnitt de senaste åren. Investeringsvolymen har varit stadigt stigande under de senaste åren men om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader blir ökningen inte lika markant, vilket framgår av nedanstående diagram. Försäljning av tillgångar Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 329 Mkr vilket var betydligt mer än under föregående år då de uppgick till 114 Mkr. Av försäljningarna avsåg merparten, 269 Mkr, exploateringsområden. Finansiering av investeringar Under året finansierades investeringsverksamheten till 15 % av skattemedel. Försäljningar bidrag med 14 % och resterande 71 % fick finansieras genom att den finansiella nettoskulden ökade. Finansieringen av investerings-verksamheten har successivt utvecklats mot minskade andelar skatte- och försäljningsfinansiering och en ökad andel finansiering med hjälp av minskad likviditet och ökad upplåning. Bakom denna utveckling ligger inte ökade investeringsvolymer utan snarare allt lägre resultatnivåer i kombination med lägre försäljningsinkomster. 20