1 BILDNINGSCENTRALEN Ansvarsperson: bildningsdirektören Händelser som inverkat på bildningscentralens verksamhetsmiljö och verksamhet Centralens verksamhet präglades av ekonomisk medvetenhet och sköttes planmässigt. Extern finansiering söktes aktivt. Totalt fick centralen ca 496 000 euro extern finansiering. Arbetet med uppgörande av effektiveringsprogrammet inför åren 2014-2016 påverkade och genomsyrade verksamheten i samtliga ansvarsområden. Inom bildningscentralens ansvarsområden har verksamhetsmiljön och verksamheten påverkats av bl.a. följande: Under året har utredningar gjorts med tanke på att hösten 2014 starta språkbadsverksamhet inom småbarnsfostran och samtidigt att sträcka språkbadsverksamheten också till grundutbildningen. Eftersom denna fortsättning till grundskolan inte i det här skedet är möjlig att förverkliga, är det inte ändamålsenligt att starta språkbadsverksamhet inom småbarnsfostran hösten 2014. Arbetet med skolnätsutredningen har fortsatt med en ny arbetsgrupp i februari. Den slutliga rapporten ska enligt nämndens beslut vara klar i april 2014. Byggandet av det finskspråkiga skolcentret inleddes i maj och nybygget är klart sommaren 2014. Staten har beviljat fritidsväsendet understöd för uppsökande ungdomsarbete. Med understödet kunde fritidsväsendet anställa tre uppsökande ungdomsarbetare. Ansvarsområdet för utbildning beviljades statligt specialunderstöd för att befrämja jämlikheten inom utbildningen åren och 2014. Fritidsväsendet har aktivt deltagit i att förverkliga ungdomsgarantin mångprofessionellt bl.a. via projektet Lyckad ungdomsgaranti som koordineras av Alliansen för ungdomsarbete Kulturverksamheten har i huvudsak följt de uppställda målen och evenemang har arrangerats för olika målgrupper, i olika delar av staden. En lyckad sanering av museets elinstallationer pågick under större delen av året och museet var tidvis stängt. Museiverksamheten lyckades även över förväntan trots alla tillfälliga arrangemang, besökarantalet översteg 5 000, vilket överskred målsättningen rejält. Biblioteken koncentrerade sig på att sköta sin basuppgift och betjänade invånare i alla åldrar genom att förse dem med litteratur, information och även litet övrigt trevligt. Cirkulationen av material mellan enheterna har etablerats och fungerade bra. Lånemängden sjönk litet jämfört med år 2012. Kommunstrukturutredningen i Östra Nyland inleddes i oktober och sysselsatte centralens administrativa personal exceptionellt mycket.
2 Utfallet för de ekonomiska målen Centralens resultaträkning Centralens anslag som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige är det externa verksamhetsbidraget. C40 Bildningscentralen (1 000 ) BOKSLUT 20121 EFTER UTFALL BG / FÖRV. % BG / FÖRV. Försäljningsintäkter 1 277 995 0 995 1 262 267 27 % Avgiftsintäkter 1 017 1 007 0 1 008 990-17 -2 % Understöd och bidrag 407 131 0 131 496 365 278 % Övriga verksamhetsintäkter 29 15 0 15 34 19 126 % Hyresintäkter 59 73 0 73 192 119 163 % Verksamhetens intäkter 2 789 2 221 0 2 221 2 974 752 34 % varav interna 160 18 0 18 280 263 1483 % Personalkostnader -18 264-18 903-42 -18 945-18 350 595-3 % Köp av tjänster -6 499-6 579 109-6 470-6 533-63 1 % Material, förnödenheter och varor -818-871 -5-876 -812 64-7 % Understöd -1 478-1 559-8 -1 567-1 661-94 6 % Övriga verksamhetskostnader -3 965-3 997 0-3 997-4 145-148 4 % Verksamhetens kostnader -31 024-31 909 53-31 855-31 501 354-1 % varav interna -7 188-6 514 137-6 377-6 521-144 2 % Verksamhetsbidrag -28 235-29 687 53-29 634-28 527 1 107-4 % varav interna -7 029-6 496 136-6 360-6 241 119-2 % Verksamhetsbidrag, extern -21 206-23 191-83 -23 274-22 286 988-4 % Avskrivningar och nedskrivningar -83-80 0-79 -90-10 13 % Utfallet för verksamhetsintäkter Centralens förverkligade externa verksamhetsintäkter överskred budgeten med ca 490 000 euro. Under år har bildningscentralen sökt och fått extern finansiering för olika projekt och utvecklingsverksamhet till ett belopp på ca 496 000 euro. Summan överskrider det budgeterade med ca 365 000 euro. De största enskilda projekten har varit: Jämställdhet, Kelpo, Uppsökande ung domsarbete, minskning av undervisningsgruppernas storlek, Comenius-projekten, skolornas klubbverksamhet och Lovisa MIs Kunnigkarusell-projekt. De externa försäljningsinkomsterna överskreds med ca 124 000 euro. Detta beror i huvudsak på kommunfaktureringen inom småbarnsfostran och utbildning. Avgiftsintäkterna blev mindre än beräknat. Avgiftsintäkterna inom småbarnsfostran minskade med ca 56 000 euro jämfört med bokslutet 2012 och underskred budgeten med ca 70 000 euro. Den fria bildningens avgiftsintäkter överskred budgeten med ca 35 000 euro. Utfallet för verksamhetskostnader
3 Bildningscentralens förverkligade externa verksamhetskostnader underskred budgeten med ca 500 000 euro. De största inbesparingarna hänförde sig till anslagen för personalkostnaderna. Inom köptjänsterna har elevskjutsarna den största enskilda anslagsöverskridningen. Skjutskostnaderna överskred budgeten med ca 49 000 euro. Överskridningen beror både på att km-priserna steg i samband med konkurrensutsättningen och att antalet kilometer ökade bl.a. på grund av definieringen av farliga vägar och vägområden. Användningen av understödsanslagen överskreds. Stadens kostnader för det lagstadgade hemvårdsstödet för barn överskred budgeten med ca 96 000 euro. Å andra sidan var inbesparingen i kommuntilläggen ca 28 000 euro. I överskridningen av de övriga verksamhetskostnaderna ingår interna hyresutgifter och vaktmästartjänsterna där det interna budgetanslaget saknades. Centralens nettoanslag påverkas mycket litet av detta. Vaktmästarna hör administrativt till bildningscentralen som också är den största användaren av tjänsterna. Utfallet för personalkostnader Personalkostnaderna underskred budgeten med ca 595 000 euro. Jämfört med bokslutet år 2012 ökade personutgifterna med 0,47 % då ökningen för hela staden var 1,17 %. Bildningscentralen fick personalersättningar, såsom sjukdagpenning, moderskapspenning och föräldrapenning till ett belopp som överskred budgeten med ca 112 000 euro. Under året har centralen också kritiskt granskat sitt rekryteringsbehov. Centralens sjukfrånvaro minskade med 121 arbetsdagar jämfört med år 2012. Förändringen är liten men åt rätt håll. Utfallet för nyckelmålen Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige Centralens mål för verksamheten: Upprätthållande och utvecklande av bildningstjänster på hela området och för stadens samtliga invånare Kompetent och yrkeskunnig personal ansvarar för utbudet av tjänster. Bildningscentralens serviceutbud har bibehållits på nästan samma nivå år som år 2012. Personalen inom ansvarsområdena innehar i huvudsak de lagenliga och formella behörighetskraven. Undantaget utgörs av ansvarsområdena utbildning och småbarnsfostran i vilka de finns ca 10 % obehöriga. Skapande av en positiv bild av staden Serviceutbudet har som mål att göra vardagen smidigare och befrämja en aktiv fritid samt medverka till att skapa en positiv bild av staden som ökar stadsbornas trivsel samt påverkar nya invånares lust att flytta till orten. Invånarantalet i Lovisa har minskat med 3 personer i jämförelse med år 2012. Inom bildningscentralen har antalet barn inom småbarnsfostran och antalet elever inom den grundläggande utbildningen förblivit så gott som oförändrat. Enligt prognoserna kommer antalet barn och elever att minska. Bildningscentralen har ordnat sitt serviceutbud flexibelt, så att
kommuninvånarna har kunnat ta del av servicen möjligast smidigt och aktivt. 4
5 En förutsägbar, balanserad ekonomi Ekonomin sköts planmässigt. Två delårsrapporter, 1-4/2012 och 1-8/2012 har givits. Bildningscentralens förvaltning, ansvarsområden och enheter har kontinuerligt under året följt upp förverkligandet av budgeten. Arbetet med effektiveringsprogrammet har inletts våren. Större avvikelser har inte uppstått. Bildningscentralen har hållits sig inom den av fullmäktige fastställda budgetramen och beträffande personalkostnader har centralen underskridit den uppsatta målnivån. BILDNINGSCENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN Förvaltning och utveckling Ansvarsperson: bildningsdirektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Ansvarsområdets målsättning var att upprätthålla och utveckla bildningstjänsterna på hela området och för alla invånare. Inom centralen har de olika ansvarsområdena fortsatt med att uppgöra förfaringssätt och direktiv samt utvecklat nya samarbetsformer med olika aktörer, vilka har möjliggjort en jämlik behandling av kommuninvånarna. Inom förvaltningen har nya mångprofessionella samarbetsformer och arbetssätt utvecklats. Inom centralen har de olika ansvarsområdena satsat på att få extern finansiering till olika utvecklingsprojekt, vilket har medverkat till satsningar på utveckling av utbildningen samt barns och ungas välbefinnande. Uppgörande av anpassningsprogrammet och kommunstrukturutredningen i Östra Nyland har avspeglat sig på ansvarsområdets verksamhet. Utfallet för nyckelmålen Fortbildningsplaner görs upp enhetsvis. De största ansvarsområdena d.v.s. småbarnsfostran och utbildning har uppgjort enhetsvisa utbildningsplaner. De övriga ansvarsområdenas chefer har koordinerat de övriga enheternas fortbildning. Eventuellt förverkligande av utredningsresultatet för II-stadiets yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Delvis förverkligat: Stadsfullmäktige beslutade tidigare (i januari 2012), att utbildningen på andra stadiet regionalt och lokalt bäst kan säkerställas genom att i första hand rekommendera en lösning på språklig grund. Under året har man inte kommit till en regional lösning beträffande ifrågavarande ärende. Bildningsdirektören deltog i den regionala svenskspråkiga gymnasieutredningen i vilken deltog även Sibbo, Borgå och Kotka svenska samskola. Utredningen ska behandlas under våren 2014. Precisering av de utvecklingsmodeller och åtgärdsförslag som finns i mellanrapporten för utvecklingsplanen för skolnätet. En ny skolnätsarbetsgrupp, bestående av tjänsteinnehavare och förtroendevalda, inledde sin verksamhet på våren. Utredningen är klar
i april 2014. 6
7 Uppföljning av budgetförverkligandet och uppgörande av prognoser, reaktion på avvikelser och ledningens åtgärder. Två delårsrapporter, 1-4 och 1-8/ har givits. Bildningscentralens förvaltning, ansvarsområden och enheter har kontinuerligt under året följt upp förverkligandet av budgeten. Bildningscentralen har hållits sig inom den av fullmäktige fastställda budgetramen Utfallet för de ekonomiska målen (1 000 ) BOKSLUT 2012 EFTER UTFALL BG / FÖRV. % BG / FÖRV. Verksamhetens intäkter 68 26 0 26 87 61 240 % varav interna 22 0 0 0 6 6 Verksamhetens kostnader -929-992 -71-1 063-1 073-10 1 % varav interna -55-40 -1-41 -49-8 19 % Verksamhetsbidrag -861-966 -71-1 037-986 51-5 % varav interna -33-40 -1-41 -43-2 5 % Verksamhetsbidrag, extern -828-926 -70-996 -943 53-5 % Avskrivningar och nedskrivningar -44-42 -42-44 -3 6 % Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2012 Budget Utfall Nettokostnader, /invånare 56,2 58,9 urspr. bu 66,1 förändr.bu 63,6 Enhetskostnaderna har räknats på de externa utgifterna och är jämförbara sinsemellan men ger inte en rätt bild av verksamhetens kostnader. Från siffrorna saknas nämligen de interna utgifterna såsom kostnader för fastighet, måltidsservice, städning, adb-tjänster, vaktmästartjänster, ekonomiförvaltning och personalförvaltning. Dagvård och småbarnsfostran Ansvarsperson: chefen för småbarnsfostran Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Jämfört med tidigare år har inga stora förändringar skett i antalet barn i dagvård. Utbudet av dagvårdsplatser har varit tillräckligt om också regionala skillnader finns. I Strömfors Bruket och Virböle området är barnprognosen sjunkande och därför omvandlades en familjedagvårdaruppgift på området till en uppgift som ambulerande dagvårdare från början av året, vilket underlättar det ständiga behovet av vikarier i daghemmen. I centrum, Tessjö och Forsby är efterfrågan på dagvårdsplatser fortsättningsvis störst.
Öppna daghemmet Treffis har fortsatt att öka i popularitet bland barnfamiljer och har verksamhet från och med augusti också i Tessjö. Behovet av skiftesvård har hållit sig på ungefär samma nivå som under föregående år men att erbjuda vård under kvällar och veckoslut även för en liten mängd barn i två skilda daghem har krävt tilläggsresurser i personalen. 92 barn omfattades av specialdagvårdens stödåtgärder. Av dem ökade andelen barn med diagnos 17 % i jämförelse med föregående år. Å andra sidan hade andelen barn som fanns i dagvårdens egen uppföljning minskat, vilket tyder på att baskunnandet inom småbarnsfostran har förstärkts och att befintliga stödåtgärder har tagits i bruk. Utvecklandet av kvaliteten inom småbarnsfostran har fortsatt bl.a. genom att ordna fortbildning för hela personalen på egen ort. Personalen har också aktivt sökt sig till olika fortbildningstillfällen och deltagit i utbildningar som ordnats inom ramen för Kelpo- och Osaava/Kunnig -projekten tillsammans med lärare. Specialbarnträdgårdslärarna har regelbundet ordnat pedagogiska caféer för personalen. Syftet med caféerna är att fungera som forum för småbarnsfostrans pedagogiska utvecklande. Under året har utredningar gjorts med tanke på att hösten 2014 starta språkbadsverksamhet inom småbarnsfostran och samtidigt att sträcka språkbadsverksamheten också till grundutbildningen. Endast på detta sätt kan man garantera en skolstig från småbarnsfostran, till förskola och grundutbildning som baserar sig på språkbadsmetodiken. Att grunda språkbadsgrupper inom grundutbildningen kräver tilläggsresurser såväl gällande undervisningspersonal som gällande utrymmen. Eftersom denna fortsättning till grundskolan inte i det här skedet är möjlig att förverkliga, är det inte ändamålsenligt att starta språkbadsverksamheten inom småbarnsfostran hösten 2014. Under året har också möjligheterna att grunda en länge önskad finsk lekgrupp utretts. I samband med att förskoleverksamheten hösten 2014 flyttar till finska skolcentret, frigörs utrymmen för lekklubbsverksamhet i Rauhalan päiväkoti. 8 Utfallet för nyckelmålen Utveckla den innehållsmässiga kvaliteten inom småbarnsfostran. Förverkligat Personalen har aktivt och planenligt deltagit i fortbildningar Smågruppsverksamheten har etablerat sig i daghemmen Specialdagvården i samarbete med personal och andra sakkunniga har erbjudit stödåtgärder åt barn i tidigt skede. Den kommunala planen för småbarnsfostran har uppdaterats Trygga en god servicenivå. Delvis förverkligat Utbudet av dagvårdsplatser har i sort sett motsvarat familjernas behov Det öppna daghemmets verksamhet har utvidgats och populariteten har ökat bland barnfamiljerna En finsk lekgrupp i centrum startar hösten 2014 Möjligheter att starta en språkbadsgrupp hösten 2014 har utretts. Planenlig ekonomihushållning Förverkligat Dagvårdsenheterna har ansvarsfullt följt sina budgetanslag Överenskomna principer gällande nyrekrytering av personal har följts Vikariebehov har granskats kritiskt från fall till fall
9
10 Utfallet för de ekonomiska målen (1 000 ) BOKSLUT 2012 EFTER UTFALL BG / FÖRV. % BG / FÖRV. Verksamhetens intäkter 884 836 0 836 811-25 -3 % varav interna 2 0 0 0 1 1 Verksamhetens kostnader -7 510-7 744-4 -7 748-7 558 190-2 % varav interna -1 387-1 194-30 -1 224-1 206 18-1 % Verksamhetsbidrag -6 626-6 908-3 -6 911-6 747 165-2 % varav interna -1 385-1 194-30 -1 224-1 205 19-2 % Verksamhetsbidrag, extern -5 241-5 714 27-5 687-5 542 145-3 % Avskrivningar och nedskrivningar -1-2 -3-3 Dagvårdsavgifterna blev mindre än beräknat. Avgiftsintäkter för småbarnsfostran minskade med ca 56 000 euro jämfört med bokslutet för år 2012 och underskred budgeten med ca 70 000 euro. Å andra sidan överskred försäljningsintäkterna budgeten med ca 38 000 euro. Det är svårt att i förväg beräkna antalet daghemsplatser och tjänster som under året säljs till andra kommuner. Ansvarsområdets förverkligade externa verksamhetskostnader underskrider budgeten med ca 172 000 euro. Den största enskilda inbesparingen finns i personalkostnaderna. Stadens kostnader för det lagstadgade hemvårdsstödet för barn som folkpensionsanstalten betalar ut överskred budgeten med ca 96 000 euro. Å andra sidan sparades ca 28 000 euro av anslaget för kommuntillägget. Inbesparingen hänför sig till stödet för den privata vården eftersom de privata dagvårdsplatserna har minskat.
11 Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) DAGHEMSVÅRD Bokslut 2012 Budget Utfall antal barn 460 480 464 /barn, netto 6 038 7 028 6 611 GRUPPFAMILJEDAGVÅRD antal barn 60 60 61 /barn, netto 8 677 8 462 8 319 FAMILJEDAGVÅRD antal barn 32 20 25 /barn, netto 8 792 10 793 11 026 I DAGVÅRD FINNS BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD 95 80 92 SOM BEHÖVER SKIFTESVÅRD 35 35 33 HEMVÅRDSSTÖD FPA:s lagstadgade, barn 270 280 293 Kommuntillägg, familjer 254 240 274 STÖD FÖR PRIVATVÅRD FPA:s lagstadgade, barn 40 45 32 Kommuntillägg, barn 40 45 30 ÖPPEN SMÅBARNSFOSTRAN Treffis (familjer) 170 140 194 Lekklubbsverksamhet (barn) 26 40 26 Enhetskostnaderna har räknats på de externa utgifterna och är jämförbara sinsemellan men ger inte en rätt bild av verksamhetens kostnader. Från siffrorna saknas nämligen de interna utgifterna såsom kostnader för fastighet, måltidsservice, städning, adb-tjänster, vaktmästartjänster, ekonomiförvaltning och personalförvaltning. Barnantalen har räknats som ett medeltal. Det lägre antalet barn i daghem jämfört med prognosen beror den stora andelen barn under 3 år och på att det finns barn som av särskilda skäl upptar två platser. Daghemsgrupperna har fastställda platsantal, men under 3-åriga barn i syskongrupper upptar 1,75 platser, vilket minskar det faktiska barnantalet i gruppen. Utbildning Ansvarsperson: utbildningschefen samt rektorerna Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Det finskspråkiga skolcentrets byggnadsarbeten framskrider enligt tidtabellen och nybygget är klart sommaren 2014. Diskussioner kring det finskspråkiga skolcentrets rektorsarrangemang samt möjligheten till enhetsskola har inletts.
Utarbetandet av en projektplan för sanering eller nybygge av Koskenkylän koulu och Forsby skola har påbörjats. Skolnätsarbetsgruppen har fortsatt med sitt arbete. Undervisningspersonalen har erbjudits mångsidig fortbildning via det regionala Osaava/Kunnig-projektet. Projektet valdes till årets projekt på nationell nivå. En plan för användningen av skolgångsbiträdesresursen har utarbetats. Som ett stöd för skolornas utvecklingsarbete har utbildningschefen utsett ett rektorsteam. Arbetet med uppgörandet av en utvecklingsplan för utbildningen har inletts med stöd av Utbildningsstyrelsens KuntaKesu- kuntoon och Toppkompetens-projekt. Modern teknologi har införts i skolorna med hjälp av Undervisnings- och kulturministeriets special-understöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämställdhet i grundskolorna. Alla skolor har tagit i bruk Wilma-programmet för att bl.a. förbättra informationsgången mellan skolan och hemmen. Staden har uppgjort ett avtal med Lovisanejdens kyrkliga samfällighet gällande efter middagsverksamheten i Liljendal och Strömfors församlingar. 12 Utfallet för nyckelmålen Uppdatering av läroplanerna Befästa verksamhetsmodeller inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd (trestegsmodellen) samt VOM-undervisningen (undervisning enligt verksamhetsområden). Utvecklande av elevvården. Uppfölja målsättningarna i utvecklingsplanen för skolnätet. Utveckla skolskjutsprinciperna. Skolpersonalens fortbildning. Förverkligats - Timfördelningen som fastslagits i den regionala läroplanen har genomförts. - A2-språket har utökats att omfatta alla skolor i och med jämställdhetsprojektet. - Förberedelserna för det lokala läroplansarbetet för läroplanen 2016 har inletts. Förverkligats - KELPO-projektet avslutades med en massiv informations- och föreläsningskampanj. Stödpersonen fortsätter som sakkunnig - Speciallärarna har egna arbetsteam - Blanketterna för trestegsstödet har införts i Wilma-programmet - Lärarhandledningen har uppdaterats - Läraren för den finskspråkiga VOM-undervisningen har fått behörighet och den svenskspråkiga VOM-undervisningen har erhållit handledning via de statliga träningsskolorna - Regelbundna träffar med grundtryggheten Förverkligats - Skolnätsarbetsgruppen har sammankommit månatligen - En utredning för Forsby skola/koskenkylän koulu har påbörjats - Skolskjutsprinciperna har uppdaterats Förverkligats - det av regionförvaltningsverket finansierade OSAAVA/KUNNIG-fortbildningsprogrammet har erbjudit lärarna ett skräddarsytt och digert kursutbud
13 Utfallet för de ekonomiska målen (1 000 ) BOKSLUT 2012 EFTER UTFALL BG / FÖRV. % BG / FÖRV. Verksamhetens intäkter 1 109 904 0 904 1 214 310 34 % varav interna 1 4 0 4 3-1 Verksamhetens kostnader -16 104-16 619 144-16 475-16 233 242-1 % varav interna -3 808-3 401 149-3 252-3 244 8 0 % Verksamhetsbidrag -14 995-15 715 144-15 571-15 019 553-4 % varav interna -3 807-3 397 149-3 248-3 241 7 0 % Verksamhetsbidrag, extern -11 188-12 318-5 -12 323-11 777 546-4 % Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetsintäkternas ökning består till största delen av extern finansiering som sökts för olika projekt och utvecklingsverksamhet, ca 207 000 euro över budgeterat. Dessutom har den på avtal och lag grundade kommunfaktureringen ökat ansvarsområdets inkomster. Verksamhetskostnaderna har underskridit budgeten. De största inbesparingarna hänför sig till personalkostnaderna. Ansvarsområdet har fått mera personalersättningarna, såsom sjukdagpenning, moderskapspenning och föräldrapenning än budgeterat. Ansvarsområdet har också kritiskt granskat sitt rekryteringsbehov. Den största enskilda anslagsöverskridningen gäller elevskjutsarna. Skjutskostnaderna överskrider budgeten med ca 40 000 euro. Överskridningen beror både på att km-priserna steg i samband med konkurrensutsättningen och att antalet kilometer ökade bl.a. på grund av definieringen av farliga vägar och vägområden. Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2012 Budget Utfall Antal Skolor 18 18 18 Förskolegrupper/Antalet elever i förskolan 18*)/170,5 17/141 16,5*)/165 Antalet grundskoleundervisningsgrupper/antalet elever 105/1 468 110/1 525 103,5/1470,5 Överförda till särskilt stöd, % 8,2**) 7,9 9,3**) Antalet grundskolelever/skolgångsbiträde 25***) 28 25***) Ekonomi Förskolkostnader/elev, netto 4 959 6 305 5 169 Förskolans skjutskostnader/elev, netto 499 467 663 Grundläggande utbildningskostnader/elev, netto 6 829 7 298 7 234 Grundläggande utbildningens skjutskostnader/ elev, netto 734 736 789 *) förskolan integrerad med åk 1 och 2; i två grupper år 2012 och i tre grupper år **) 120 elever år 2012 och 151,5 elever år
14 ***) 59 personer år 2012 och år Enhetskostnaderna har räknats på de externa utgifterna och är jämförbara sinsemellan men ger inte en rätt bild av verksamhetens kostnader. Från siffrorna saknas nämligen de interna utgifterna såsom kostnader för fastighet, måltidsservice, städning, adb-tjänster, vaktmästartjänster, ekonomiförvaltning och personalförvaltning. Gymnasie- och yrkesutbildning Ansvarsperson: bildningsdirektören samt rektorerna Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Gymnasierna har under året satsat på och utökat sitt samarbetsnätverk både lokalt, regionalt och även internationellt. Via samarbete har man i viss mån lyckats erbjuda de studerande delvis ett större kursutbud. Inom andra stadiets yrkesutbildning har regionen inte hittat en enhetlig lösning beträffande bl.a. anordnandet. Utfallet för nyckelmålen Att trygga och utveckla en kvalitativ gymnasieutbildning. Utöka gymnasiernas dragningskraft. Elevantalet har bibehållits på nästan samma nivå år i jämförelse med år 2012 trots att antalet elever som avslutade årskurs 9 var färre år än år 2012 Utbudet av nätbaserade kurser vid Lovisa Gymnasium har ökat via projekten NätTeamÖst och Gnet. Vid det finska gymnasiet var gymnasiebenägenheten högre våren än våren 2012. Eventuellt förverkligande av utredningsresultaten för II-stadiets yrkesutbildning. Deltagande i regionala utredningar gällande gymnasieutbildningen. Inte förverkligat: Under året har man inte kommit till en regional lösning beträffande bl.a. upprätthållare och organisationsmodell. Lovisa har deltagit i det finskspråkiga projektet Itä-Uudenmaan lukioverkosto samt deltagit i uppgörandet av den svenskspråkiga regionala gymnasieutredningen. Utvecklingsalternativ för gymnasieutbildningen har även diskuterats i skolnätsarbetsgruppen Uppföljning av budgetförverkligandet och uppgörande av prognoser, reaktion på avvikelser inom det egna ansvarsområdet. Budgetens nyckelmålsättningar har uppfyllts förutom gällande II- stadiets yrkesutbildning. Ekonomirapporteringen har skett två gånger/år. Gymnasiernas verksamhetskostnader har överskridits något.
15 Utfallet för de ekonomiska målen (1 000 ) BOKSLUT 2012 EFTER UTFALL BG / FÖRV. % BG / FÖRV. Verksamhetens intäkter 68 4 0 4 44 40 926 % varav interna 0 1 0 1 1 0 Verksamhetens kostnader -1 790-1 755 5-1 750-1 865-116 7 % varav interna -424-396 5-391 -470-79 20 % Verksamhetsbidrag -1 722-1 750 5-1 745-1 821-76 4 % varav interna -423-395 5-390 -469-79 20 % Verksamhetsbidrag, extern -1 299-1 355 0-1 355-1 352 3 0 % Avskrivningar och nedskrivningar Ökningen av verksamhetsintäkterna består av extern finansiering som har sökts till olika projekt och utvecklingsarbete. Verksamhetskostnadernas ökning beror på att man granskat den interna hyran för de fyra skolorna i det finska skolcentret vilket har påverkat den interna hyran för Myllyharjun lukio. Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2012 Budget Utfall Antalet studerande 189 188 Antalet undervisningstimmar 376 376 187,5 376376 376 Netto /studerande 6 796 7 120 7 165 Enhetskostnaderna har räknats på de externa utgifterna och är jämförbara sinsemellan men ger inte en rätt bild av verksamhetens kostnader. Från siffrorna saknas nämligen de interna utgifterna såsom kostnader för fastighet, måltidsservice, städning, adb-tjänster, vaktmästartjänster, ekonomiförvaltning och personalförvaltning. Fritt bildningsarbete Ansvarsperson: bildningsdirektören samt rektor Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Av Valkon kansalaisopistos verksamhet förverkligades 4 414 timmar d.v.s. 64 % av institutets totala timmar i Lovisa. I Lappträsk förverkligades 1 283 timmar d.v.s. 19 % samt i Pyttis 17 % d.v.s. 1 214 timmar. Vid Lovisa svenska medborgarinstitut fördelades de förverkligade timmarna så att man i Lovisa genomförde 4 729 timmar d.v.s. 87 % i Lappträsk 554 timmar d.v.s. 10 % och i Pyttis 183 timmar d.v.s. 3 %. Utfallet för nyckelmålen Att upprätthålla ett finskspråkigt och svenskspråkigt kursutbud som motsvarar det nuvarande
16 Kursutbudet motsvarar efterfrågan och förverkligas i enlighet med timantalet för statsandelarna Lovisa Mi Vako Statsandelstimmar: 4 525 5 810 Förverkligade timmar: 5 464 6 911 Kurser har förverkligats över de egentliga statsandelarna men inom budgetramarna. Att förstärka en verksamhetskultur som gynnar samhörighet och nätverksbildning Samarbete med övriga läroinrättningar och parter så att det motsvarar kraven i den nya lagen samt stärker det fria bildningsarbetets betydelse och synlighet. Lokalt: Stödföreningen för Almska huset, Stödgruppen Kuggom,Mi föreningen, Valkon ko:n opistolaisyhdistys, Lovisanejdens dansinstitut och cirkusskola, Projektet Hedvig & Helge, Avoinna Öppet Regionalt: Osaava ja oppiva 2020 ett gemensamt projekt för fem kommuner i Nyland, Gemensamma segel, Kunnig för fri bildning i Södra Finland; Ett fortbildningsprojekt administrerat av Lovisa och finansierat av Regionförvaltningen Öppna uni Östnyland: Borgå Mi, Sibbo Mi, Åbo Akademi/Enhet för livslångt lärande. En verksamhet som är ekonomiskt hållbar och ändamålsenlig Hållbar ekonomi. Förverkligat Delårsrapport har uppgjorts två gånger/år. Verksamhetsintäkterna(bl.a. inkomster för kursavgifter) varit betydligt högre än beräknat. Således blev nettokostnaderna/studerande samt nettokostnaderna/undervisningstimme lägre än beräknat. Utfallet för de ekonomiska målen (1 000 ) BOKSLUT 2012 EFTER UTFALL BG / FÖRV. % BG / FÖRV. Verksamhetens intäkter 256 181 0 181 255 74 41 % varav interna 6 0 0 10 10 Verksamhetens kostnader -1 063-1 111 0-1 111-1 130-19 2 % varav interna -121-112 0-112 -154-42 38 % Verksamhetsbidrag -808-930 0-930 -875 55-6 % varav interna -114-112 0-112 -144-32 29 % Verksamhetsbidrag, extern -693-817 0-817 -731 87-11 % Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetsintäkterna överskred budgeten för avgifternas del med ca 35 000 euro och för projektunderstödens del med ca 40 000 euro. Enhetskostnader, prestationer och nyckeltal (informativa uppgifter) (externa) Bokslut 2012 Budget Utfall Studerande, MI/Vako 1 414/1 780 = 3 194 1 400/1 800 = 3 200 1395/1808 =3 203
17 Undervisningstimmar, MI/Vako 5 262/6 778 =12 040 5 500/7 000 = 12 500 5 464/6911 = 12 375 Nettokostnader /studerande 217 274 228 Nettokostnader /undervisningstimme 58 70 59 Enhetskostnaderna har räknats på de externa utgifterna och är jämförbara sinsemellan men ger inte en rätt bild av verksamhetens kostnader. Från siffrorna saknas nämligen de interna utgifterna såsom kostnader för fastighet, måltidsservice, städning, adb-tjänster, vaktmästartjänster, ekonomiförvaltning och personalförvaltning.