PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

Relevanta dokument
DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

DOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera

Blandade uppgifter om tal

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

= a) 12 b) -1 c) 1 d) -12 [attachment:1]räkneoperation lektion 1.odt[/attachment] = a) 0 b) 2 c) 2 d) 1

Block 1 - Mängder och tal

Övning log, algebra, potenser med mera

Sammanfattningar Matematikboken Y

Block 1 - Mängder och tal

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Uppfriskande Sommarmatematik

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Algebra och rationella uttryck

Sammanfattningar Matematikboken X

Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.

Lektion 1. Förenklingar. Valentina Chapovalova. vårterminen IT-Gymnasiet. Valentina Chapovalova Lektion 1

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Tal och polynom. Johan Wild

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Avsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

KW ht-17. Övningsuppgifter

ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson

Ma C - Tek Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar. Uppgift nr 10 Skriv lg4 + lg8 som en logaritm

Grunder i Matematik 1

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Lathund algebra och funktioner åk 9

Övningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.

Att förstå bråk och decimaltal

Mallisivuja. Framåt med matematiken. Raimo Seppänen Tytti Kiiski

Extramaterial till Matematik Y

Sammanfattningar Matematikboken Z

Utvidgad aritmetik. AU

Planering för kurs A i Matematik

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1

INLEDNING. Andreas Rahim

8-3 Kvadreringsreglerna och konjugatregeln. Namn:

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Lektion 2. Potenser. Valentina Chapovalova. vårterminen IT-Gymnasiet. Valentina Chapovalova Lektion 2

Algebra, kvadreringsregler och konjugatregeln

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

Potenser och logaritmer på en tallinje

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

ALGEBRA. För att få betyg GODKÄND på avsnittet Algebra krävs att du klarar denna typ av uppgifter:

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h

Förberedande kurs i matematik 1. Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet.

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Matematik klass 1. höst-terminen

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1. Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet.

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2

Har du förstått? I De här talen är primtal a) 29,49 och 61 b) 97, 83 och 89 c) 0, 2 och 3.

Ansvarig lärare: Maria Lindström eller , Camilla Sjölander Nordin eller

4 Fler deriveringsregler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

3-5 Miniräknaren Namn:

PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel

Extra-bok nummer 3. i matematik

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012)

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

Upphämtningskurs i matematik

Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)

Andra lagen. 2. Sedan man sålunda funnit, att ' a. = 1 1 h (a st.) = a : n, n n n n där a och n beteckna hela tal, definierar

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning

Utdrag ur Sommarmatte

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

PASS 4. POLYNOM, MINNESREGLERNA. 4.1 Kvadreringsreglerna. Kvadraten på en summa

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Matematik Uppnående mål för år 6

Överbryggningskurs i matematik del I. Teknik och Samhälle 2012

Kvalificeringstävling den 26 september 2017

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

LÖSNINGAR TILL ÖVNINGAR I FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1. Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet.

Kort om mätosäkerhet

Lathund, samband & stora tal, åk 8

Transkript:

PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade termer i additionen och storleken av termen. På motsvarande sätt kan vi skriva den upprepade multiplikationen som potens. I den här potensen utgör det i motsvarande multiplikationen upprepade talet bas. Talet som anger antalet upprepningar av i motsvarande multiplikation utgör exponent. Potensen har värdet 4. Potensen a n betyder en produkt av n stycken faktorer a: Exempel 1. Skriv som potens a) a n a a a... a nst,abas,n exponent x x b) 11 11 c) 1 1 1 1 a) x xx b) 11 1111 c) 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 Har du förstått? I n st m m m... m kan skrivas som potens a) n m b) m n c) mn. Exponentens verkningsområde och potens med negativ bas Endast det tal som har exponenten i sitt högra övre hörn påverkas av exponenten. Basen skall sättas inom parentes om basen har ett förtecken eller om basen är ett uttryck. Om basen i en potens är negativ och exponenten jämn är potensens värde positivt. Om basen i en potens är negativ och exponenten udda är potensens värde negativt. Om basen i en potens är positiv är potensens värde positivt oberoende av om exponenten är jämn eller udda. Exempel. a) 4 b) 4 c) 8 d) 4 4 16 e) 8 f) 6 64 Har du förstått? II är lika med a) b) c)

. Ordningsföljd mellan räknesätt Räknesätten har följande ordningsföljd: 1. Parenteser. Potensering. Multiplikation och division från vänster till höger 4. Addition och subtraktion från vänster till höger Exempel. a) 9 b) 41 c) 10 100 d) 40.4 Potenser med samma bas Multiplikation Då vi multiplicerar och 4 får vi 4 st 4 st 7. I 7 st multiplikation av potenser med samma bas adderar vi exponenterna. Basen förblir densamma: a m a n a mn Exempel 4. a) y y y y 1 y 9 b) 4 7 18 Har du förstått? III i) m m är lika med a) m b) 4 m c) m 1 ii) y y y förenklat är a) y 1 y 6 y 6 b) y y y c) y y y6 y 6 y iii) abc förenklat är a) abc b) a b c8 abc c) a b c Division Då vi bildar kvoten av och får vi gäller för division av potenser med samma bas:. Allmänt

a m a n am n,a 0 Exempel. a) 600 6000600 6000 4 b) y y 4 y y 16 y y41 7 y 16 7 y10 y 9 y10 9 y 1 y Har du förstått? IV x 10 förenklat är a) x x 10 x b) x 10 x 10 c) x10 x 8. Potenser med olika bas Potens av en produkt Då vi upphöjer uttrycket ab till får vi ab ab ab aba a a b b ba b a b gäller för potens av en produkt: ab n a n b n Exempel 6. a) xyz x y z 8x y z b) 0 100 10000 eller. Allmänt 0 0 4 0010000 Potens av en kvot Då vi upphöjer uttrycket a b potens av en produkt: Exempel 7. a) 1 1 4 4 c) till får vi a b a b a b a b a a a b b b a b a n b an b,b 0 n 16 9 1 7 9 b) xy z 48 4 48 48 4 4 x y 8x y z z. Allmänt gäller för

Har du förstått? V 1 1 1 är lika med a) 1 1 1 8 b) c) 1.6 Potens av en potens Då vi upphöjer uttrycket till 4 får vi 4 4 1. Allmänt gäller för potens av en produkt: a m n a mn a nm Vid potensering av en potens multiplicerar vi exponenterna. Basen förblir densamma. Exempel 8. a) 4 4 1 4096. 4 är en potens av en potens. b) 4 81 417 81 69 9 8 49 41. 4 är inte en potens av en potens utan en potens av där exponenten är en potens..7 Potens med exponenten noll Vi räknar på två olika sätt. I det ena sättet utför vi först potenseringen: 9 1. I det 9 andra sättet utnyttjar vi räkneregeln för kvoten av potenser med samma bas: 0. Vi definierar att 0 1 för att vi hade samma uttryck exponenten noll: a 0 1,a 0 Exempel 9. a) 1 0 1 b) 0 1 c) 0 6 6 0 0 10. i början. Allmänt gäller för potens med Har du förstått? VI 1 0 är lika med a) 1 0 0 1 b) 10 1 c) 1 00.8 Potens med negativ exponent

Vi räknar förkortar därefter: 4 på två olika sätt. I det ena sättet skriver vi först potenserna som produkt och 4 1 1 för kvoten av potenser med samma bas: 4 4. I det andra sättet utnyttjar vi räkneregeln. Härav får vi att 1 1 9. Vi kan också beräkna på varandra följande potenser av och så får vi 7, 9, 1, 0 1,. Nu märker vi att följande värde blir alltid en tredjedel av det föregående. Därför är det logiskt att fortsätta 1 1, 1 9, 1 7,.... Allmänt gäller för potens med negativ exponent: a n a n 1 1 n a 1 och a a b n n b n a I regeln ovan byter vi den negativa exponenten till en positiv exponent samtidigt som vi byter basen till sitt inverterade tal. Exempel 10. a) 9 1 9 1 81 b) 1 100 100 0,01 1 100 10000 eller 0,01 10 10 10 4 10000 c) y y 6 y 6 y. Har du förstått? VII 8 4 är lika med a) 8 b) 4 1 1 c) 4 8.9 Tal i tiopotensform Mycket stora eller små tal är jobbiga att skriva. Vi kan undvika en massa nollor i slutet av ett heltal eller i början av ett decimaltal genom att skriva sådana tal i tiopotensform: a 10 n, där 1 a10 och n Z Exempel 11. a) Invånarantalet i Finland är ungefär 00 000. Skriv detta i tiopotensform. 00 000 00 000,0 Vi flyttar decimaltecknet 6 steg åt vänster något som vi kompenserar med 10 6. Alltså 00 000, 10 6. Den positiva exponenten är antalet steg som decimaltecknet flyttats åt vänster. b) Skriv talet 0,0000000004 i tiopotensform.

Vi flyttar decimaltecknet 10 steg åt höger något som vi kompenserar med 10 10. Alltså 0,0000000004,4 10 10 decimaltecknet flyttats åt höger.. Den negative exponenten är antalet steg som Exempel 1. Skriv på vanligt sätt. a),7 10 8 b) 1,0 10. a) Decimaltecknet flyttas 8 steg åt höger.,7 10 8 70 000 000. b) Decimaltecknet flyttas steg åt vänster 1,0 10 0,0010. Har du förstått? VIII 0,0010000 i tiopotensform är a) 1,0 10 b),0 10 6 c) 1,00 10.10 Begreppsfrågor II 1. Vad menas med potens?. När måste basen i en potens sättas inom parentes?. Vilken ordningsföljd har räknesätten? 4. Lär dig utantill de vanligaste potensräkningsreglerna.. Vad är differensen mellan en potens av en potens och en potens där exponenten är en potens? Ge exempel på detta! 6. Vilken allmän egenskap har potens med exponenten noll? 7. Kan man konstatera att 0 0 0? 8. Låt a n vara en potens med negativ exponent. Hur påverkas basen a av att den negativa exponenten byts ut till en positiv exponent? 9. Vilken nytta har man av tiopotensformen?.11 Uppgifter 1. Skriv som potens a) 114 114 b) c c c)... t st d) 6 6 6 6 6 6. Förenkla a) 1 100 b) 1 99 c) d) e) 0, f). Förenkla a) 0, 810 0,1 b) 0,8 1 0, c) 0,4 d) 0,1 00 e) 1 1 8 7 1 10 4. Förenkla a) x x b) a 4 a x a a x a c) y y d) a 4 a a e) x x g)

. Skriv som en enda potens a) f) b 19 b b 0 6. Bestäm värdet av uttrycket x 8 x b) x 0 x 41 x 0 x x 8 c) 70 700 d) x 4 x 67 då x41. 7. Förenkla a) 6x b) ab c) a d) 10y 9 e) 1 1 1 14 e) z 11 z z z 6 f) 1 4 8. Skriv som en enda potens a) 4 b) c) m d) a 7 m e) x m. 9. Vi kan skriva 6 som potens av en potens enligt följande: 6.Skriv som potens av. en potens a) 1 b) a 8 c) c 6 d) b 4 e) 4 10. Förenkla a) 0,1a b) 1,7b c) 0, a b d) y x f) hi 4 fk e) a b 11. Förenkla a) 0 b) x 0 c) s 1 0 d) 1 s 0 e) 17 0 8 0 11 f) 4 1 11 1 8 0 1. Förenkla a) b) 1 17 c) 7 8 g) a 1 a 1 h) a 88 a 8 i) d) 0,0 e) 1 1 4 x 7 x j) c ab 1. Skriv i tiopotensform a) 100 b) 0,000 c) 40 000 d) 0 e) 1 f) 14.* a) Förenkla [ knp b) Skriv talet 1 0000 c) 1004 4 10 8 40 a b 4 k n ] a b [ a b 4 c k p 6 a b 8 c k p ] f) y 4 000... 0 40 st nollor i tiopotensform med två gällande siffrors noggrannhet.