På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen tisdagen den 17 november 2015

2015-11-06 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen tisdagen den 17 november 2015 Plats: Landstingets konferenscentrum Slottsgränd 1 Uppsala 09.00 Gruppmöten 11.00 Information 13.00 Fortsatt sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: 018-611 60 45, mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde Den 17 november 2015 klockan 11.00 konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala 2015-11-09 Information klockan 11.00 Dnr Programråd astma/kol, Christer Jansson, Akademiska sjukhuset Göran Günter, vårdrelaterade infektioner nr 177 Ärenden Val av justerare. I tur: Emilie Eriksson (M) Tid för justering: 178 Fastställande av föredragningslistan 179 180 Landstingsdirektörens/hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS 2015-0003 HSS 2015-0003 181 Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS 2015-0001 182 Information Information om uppföljning av köer (enbart skriftlig rapport) Bilaga) HSS 2015-0096 Programråd astma/kol, Christer Jansson, Akademiska sjukhuset 1 Göran Günter, vårdrelaterade infektioner 2 SVEUS-värdebaserad vård, Sven-Arne Åsman och Morten Kildal 3 Läkemedel, Thomas Lindqvist, Jonatan Dahlkvist, Agneta Eklund 4 1 11.00 11.30 2 11.30 12.00 3 13.00 13.20 4 13.20 13.50

183 Yttrande över motion om diagnostiskt centrum CK 2015-0056 HSS 2015-0081 184 Finansiering av deltagande i SVEUS 2016 HSS 2013-0082 185 Kostnadsfria preventivmedel för unga HSS 2015-0197 186 Specialiserad rehabilitering Akademiska sjukhuset HSS 2015-0194 187 Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok vårdval höftoch knäprotesoperationer 188 Överenskommelser med för specialistansluten hemsjukvård (SAH) i Älvkarleby, Tierp och Östhammar 189 Behandling av trauma från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr HSS 2013-0106 HSS 2013-0106 HSS 2015-0207 190 Anmälan av delegationsbeslut HSS 2015-0007 191 Skrivelser för kännedom

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 177 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Emelie Eriksson (M) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 178 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 179 Dnr HSS 2015-0003 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-10-27 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015 Effektiviseringar inom Landstingets ledningskontor För att möta de ekonomiska utmaningarna och samtidigt anpassa organisationen utifrån dagens och morgondagens förutsättningar, så genomförs en organisationsöversyn på Landstingets ledningskontor. Den kommer att ligga till grund för förändringar som syftar till att effektivisera verksamheten och samtidigt höja kvaliteten på utfört arbete. Översynen är i skrivande stund inte klar, ett första beslut förväntas tas i landstingsstyrelsen i december. Samtidigt som översynen genomförs så har förvaltningen en stramare och tydligare anställningsprövning, vilket har resulterat i att antalet årsarbetare minskat under året. Samtliga avdelningarna har i budgetarbetet inför 2016 fått i uppdrag att redogöra för konkreta åtgärder för hur förvaltningen kan bidra till att nå effektiviseringskravet. Process för ordnat införande av nya/dyra läkemedel En landstingsövergripande process kring ett strukturerat arbete med ordnat införande av nya läkemedel inom landstinget är förankrad inom koncernledning hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén samt i vilken hälso-och sjukvårdsförvaltningarna är representerade har inrättats. Arbetsgruppen bereder förslag till införande- och uppföljningsprotokoll/rekommendationer för läkemedel som är kandidater att införas inom landstinget. Arbetet bedrivs i samarbete med berörd klinik/verksamhet samt i linje med det nationella arbetet som pågår i frågan. Läkemedelskommittén fastställer eller avslår arbetsgruppens förslag. Beslut om införande enligt fastställda införandeprotokoll/rekommendationer tas av berörd verksamhet. För uppföljning av införandet ansvarar berörd verksamhet i samarbete med arbetsgruppen. Ett kondensat av arbetet lyfts in i de delar av landstingsbudgetprocessen som innefattar hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas läkemedelskostnader. Implementering av Nationella riktlinjer vid diabetes Projektet med samordnare, inom programråd diabetes, startade i februari 2015. Arbetet koordineras inom enheten för kunskapsstöd och fortskrider enligt plan. Programrådet diabetes fortsätter arbetet med att skapa medicinsk riktlinje för vuxna med diabetes. I denna beskrivs flöden mellan samtliga berörda förvaltningar samt länets kommuner. Den medicinska riktlinjen beräknas vara klar för publicering i början av 2016. Omfattande utbildningsinsatser kring de nya nationella riktlinjerna har genomförts för främst diabetesläkare och diabetessköterskor inom landstinget samt berörd personal inom kommunerna. Insatser pågår också för att öka registreringsgraden i det nationella diabetesregistret (NDR).

2 Utveckling av värdebaserad vård Sedan några år tillbaka bedrivs utvecklingsarbete beträffande värdebaserad vård både på Akademiska sjukhuset och nationellt genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. SVEUS etablerades 2013 och är ett samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Unikt i detta projekt är den stora tillgången till forskningsdata. Data som täcker drygt 70 procent av landets befolkning. Unikt är också samarbetet med fler än 50 organisationer såsom specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. För att öka möjligheterna att nå full effekt av sjukhusets utvecklingsarbete har nu en process för att integrera de båda utvecklingsprojekten inletts. Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner För närvarande pågår framtagande av en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhet, 2015-2018. Strategin beskriver ett sammanhållet och systematiskt patientsäkerhetsarbete på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. I november fattar landstingsstyrelsen beslut om landstingets strategi för att minska vårdrelaterade infektioner. Strategin anger inriktningen för ett systematiskt arbete och innehåller vägledande områden som ska konkretiseras i en landstingsövergripande handlingsplan. Handlingsplanen beräknas vara klar före årsskiftet. Organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien är genomförd och rapporten innehåller en beskrivning av hur Stramas 10-punktsprogram ska införas i verksamheterna. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger det ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information från ett par av landstingets nätverksrepresentanter med exempel på arbete som har skett i nätverken under första halvåret 2015. Ett första konstituerande möte för Nätverk för hjälpmedelsfrågor hölls i mars och Landstinget i Uppsala län blev då representerat i en nationell arbetsgrupp kring samverkansfrågor. Områden som ska behandlas i nätverket är bland annat, informationsspridning i kommunikation med SKL och Socialstyrelsen, upphandling, avtalsskrivning, E-hälsa, välfärdsteknologi och samverkan mellan kommun och landsting på en generell nivå. Till Nätverket för att stärka barnets rättigheter kommer inbjudna berörda myndigheter och berättar om sina respektive verksamheter inom barnrättsområdet och deltagande landsting/regioner berättar kort om sina aktuella frågor. Utöver detta sker fördjupning och diskussion utifrån föreläsningar och aktuella frågor. Landstinget i Uppsala län är representerade i nätverkets arbetsgrupp. Frågor som har varit aktuella under året är bland annat rutiner för ökad benägenhet att anmäla oro om barn och att FN:s barnrättskommitté har i sina avslutande kommentarer till Sveriges femte periodiska rapport framfört kritik mot Sverige på flera punkter. I övrigt har nätverket antagit ett nytt strategidokument, för sitt eget arbete.

3 Löneöversyn 2016 Avtalsrörelsen inför 2016 kommer att beröra större delen av arbetsmarknaden. För landstingets del ska nya avtal förhandlas för Kommunal och Lärarförbundet. Vårdförbundet och Fysioterapeuterna har möjlighet att säga upp sitt avtal senast vid årsskiftet och om så sker ska ett nytt avtal förhandlas fram. För övriga avtalsområden finns avtal utan angiven nivå för löneöversynen. I och med det osäkra avtalsläget, vad gäller nivåer i löneöversynen 2016, blir landstingets egen löneanalys än viktigare för fördelningen av det ekonomiska utrymmet. Medarbetarenkät 2015 Landstinget i Uppsala län genomför vartannat år en stor medarbetarundersökning, tillika vår psykosociala skyddsrond. Eftersom den enbart genomförs vartannat år bör resultaten följas upp med en kortare enkät med HME-frågor (Hållbart medarbetar engagemang) de åren då den stora medarbetarundersökningen inte genomförs. Detta ger landstinget, varje förvaltning och varje arbetsplats möjlighet att utvärdera de åtgärder som hitintills har genomförts samt planera nya åtgärder. Syfte Syftet med en medarbetarenkät är att få veta hur medarbetarna upplever sitt arbete och sin arbetsplats samt hur man uppfattar landstinget som arbetsgivare. Vi får ett resultat för att kunna se vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras på såväl arbetsplats- och landstingsnivå. Fördelen med en landstingsövergripande medarbetarundersökning är att ha ett gemensamt verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten och som kan mätas över tid. Syftet med HME frågorna som är framtagna av SKL och RKA är att kommuner och landsting ska kunna jämföra arbetsgivarpolitiska resultat med varandra, samt för att möjliggöra analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Dessa bägge delar möjliggörs genom att enkätsvaren läggs in i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada som är en offentlig databas för nyckeltal i kommuner och landsting. Detta kommer vi inte kunna göra i år då inte alla landstingets förvaltningar kommer genomföra enkäten. Årets undersökning Årets medarbetarunderökning är den mindre enkäten som består av nio HME-frågor. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och är exakt samma frågeställningar som tidigare kallades NMI (Nöjd medarbetarindex), så det går att jämföra i styrkorten. Frågeställningarna handlar om motivation, ledarskap och styrning vilket är viktiga förutsättningar för medarbetarengagemang, vilket i sin tur är en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Utöver dessa nio frågor kan förvaltningen lägga till några förvaltningsspecifika frågor. Svarsperioden är 17-29/11 och resultatredovisningen kommer att starta i början på nästa år. Akademiska och Landstingets ledningskontor undantas från 2015 års Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen riktar sig till alla medarbetare som arbetat minst tre månade i alla förvaltningar förutom Akademiska sjukhuset. Anledningen till att det inte går att genomföra en medarbetarundersökning på Akademiska är att de under året gör en stor organisationsförändring och deras akronymdatabas blir inte klar förrän februari 2016. Akronymdatabasen är grunden för att rätt medarbetare ska hamna under rätt chef och

4 rätt arbetsplats. Så det går inte att genomföra en korrekt medarbetarundersökning under dessa förhållanden. Även Landstingets ledningskontor undantas från medarbetarenkäten med anledning av pågående utredning och kommande förslag till ny tjänstemannaorganisation utifrån den nya politiska organisationen, som träder i kraft vid 1 januari 2016. Landstingets interna HR-utbildning HR 3.0 I oktober 2014 startade landstingets interna HR-utbildning, HR 3.0, för HRmedarbetare i samtliga förvaltningar. Syftet med utbildningen har varit att stärka och utveckla HR-rollen för att stå bättre rustade i landstingets förändringsarbete. HRmedarbetarna i landstinget ska vara uppdaterade för att kunna arbeta mer proaktivt för att stödja chefer och ledare. Utbildningen är unik i jämförelse med andra landsting och regioner. Utbildningens inriktning har tagit sin utgångspunkt i de utmaningar och förändringar som landstinget står inför både organisatoriskt och ekonomiskt. Utbildningen har tagit fram och letts av HR-avdelningen vid landstingets ledningskontor samt genomförts med interna resurser och externa konsulter/föreläsare samt forskare. Utbildningen har nu genomfört den sista modulen i vilken HR-medarbetarna mötte landstingets ekonomer/controllers för att träna på samspel, kommunikation och produktionskunskap. Områden som skett fördjupning i under utbildningen är; Att leda i förändring, Arbetsmiljö och arbetsrätt vid förändring, HR coachar i förändring och grupprocesser, Ekonomi och systemkunskap, Mötet mellan HR och Ekonom/Controllerfunktion samt Produktion och resursplanering samt Introduktion till landstingets projektmetodik. Utbildningen avslutades i oktober med en diplomering. Ansökan om statliga medel Landstinget i Uppsala län har till Arbetsmarknadsdepartementet skickat in en ansökan om 375 000 kronor i främjandemedel för snabbspår för nyanländas etablering. Ansökan har gjorts för att finansiera att landstinget snabbare ska kunna genomföra det påbörjade arbetet med en landstingsövergripande modell och struktur för Provtjänstgöring för specialistläkare med examen från land utanför EU/EES. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår och möten med referensgrupperna har genomförts. Avstämning med hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott ägde rum den 5 oktober. Erfarenhetsutbyte med landsting/regioner i landet ägde rum vid SKL:s vårdsvalsnätverk möte 14 oktober, och fortsatt erfarenhetsutbyte sker inom SKL:s nätverk om nya patientlagen. Ett arbete med framtagande av delrapport är påbörjad. Förberedelser av anpassningar av datasystem påbörjade utifrån kommande förändringar i ersättningssystemet. Mobilt team startat för vård till asylsökande och nyanlända Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar till asylsökande och nyanlända i Uppsala län. Förutom den ordinarie verksamheten i Uppsala har Hälsa och habilitering startat två mobila team. De åker ut direkt till asylboenden och genomför hälsoundersökningar och provtagningar. Genom satsningen skapas inte bara effekt på kort sikt utan även beredskap för framtiden - att Cosmos snabbt kan göra insatser när stort behov uppstår.

5 Infoteket 10 år Infoteket om funktionshinder har firat 10-årsjubileum. Ett åttiotal gäster kom för att ta del av jubileumsprogrammet som inleddes av landstingsråd Malena Ranch. Den som vill lära sig mer om olika funktionsnedsättningar har genom infoteket nära till information och kunskap, oavsett var man bor i länet. På infoteket i Uppsala och vid åtta övriga informationsplatser (mini-infotek) ute i länet finns böcker, filmer, lästips och faktamaterial. Infotekets webbplats har 500 000 besök årligen. Verksamheten drivs genom samverkan i landstingets Centrum för funktionshinder. Studiebesök kring FaR-arbete och friskvårdslotsning Under veckan besöktes Hälsa och habilitering av Dang Do Hai, läkarstudent från Hanoi University, ett besök inom ramen för ett utbytesprogram med Karolinska Institutet. I ett led att utveckla FaR och att utbyta erfarenheter och kunskap kring FaR-arbetet initierade Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet ett besök i Uppsala län. Här fick Dang Do Hai ta del av vårt arbete med FaR och friskvårdslotsning samt göra besök på bland annat Hälsoäventyret. Hälsoäventyrets aktiviteter för länets barn och unga Hälsoäventyret kommer i samarbete med Länsstyrelsen och Barnombudsmannen arrangera tävlingen HEJ DÅ TOBAK på vår skola. Syftet är att lyfta fram goda exempel på skolor i länet som aktivt arbetar för att göra skoltiden tobaksfri. I arbetet med att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande inom Håbo kommun har Hälsoäventyret deltagit i kommunens demokratidagar för ungdomar. Hälsoäventyret i Håbo deltar även i arbetet med att HBTQ-certifiera Håbo kommun. Under september månad har Hälsoäventyret tillsammans med högstadieelever i Uppsala påbörjat inspelning av fyra kortfilmer om cannabis och nätdroger. Filmerna ska användas som undervisningsmaterial för skolpersonal i länet. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Landstinget i Uppsala län 90 procent avseende telefontillgänglighet, vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 procent. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i uppslaal än uppgick till 90 procent vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Höstens mätning sker i oktober och redovisas i november. I september fick 86 procent (13 647 besök) ett besök hos läkare inom sju dagar av totalt 17 763 bokande läkarbesök. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sommaren 2015 har inneburit längre

6 väntetider och att färre patienter får besök inom 90 dagar. Sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län når tillsammans 69 procent för nybesök och 71 procent för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för augusti månad. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet för augusti. I augusti har fler fått sina återbesök inom utsatt måldatum både inom medicin (80 procent) och kirurgi (73 procent). Mediebilden av landstinget 1 30 september 2015 Större nyheter I början av månaden presenterades en granskning av projektet att uppföra en ny vårdbyggnad på Akademiska sjukhuset. Beslut togs om en tillfällig inbromsning av delar av projektet. Rapporteringen i media var omfattande och huvudsakligen negativ eller neutral. Underskottet i Akademiska sjukhusets ekonomi uppmärksammades vid flera tillfällen, liksom förslagen till åtgärder. Detta gav en negativ bild. Skandionkliniken har nu börjat ta emot patienter. Detta uppmärksammades på ett positivt sätt i flera medier. Mot bakgrund av det ökade antalet flyktingar ökades bemanningen vid Cosmos, med bland annat mobila team som ska åka ut till boenden i länet. Detta skildrades positivt. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Lättare att söka vård utan remisser Ovanliga sjukdomar på ett ställe Länge leve fluortanten! 98 procent av 3-6-åringarna i Uppsala län har inte karies Bilister får testa att busspendla gratis Unga diabetiker gör sjukhusbesök via nätet Patienter kallas via SMS Ackis får toppbetyg av läkarstudenter Infotek ska öka medvetenheten kring funktionshinder UL ska köra fossilfritt 2020 Städningen av Akademiska sjukhuset lyfte med utbildade lokalvårdare Skördefesten drog stora skaror Ljus i läkarbristmörkret Tandläkare ska prova röststyrd journalföring Patientkontakt ny funktion vid Akademiska Sjukhuset kommer till patienten om lasarettansluten hemsjukvård Fler ska gå på cellprovtagning Specialistläkare på väg tillbaka till Tierp

Negativt: Få går på cellprovskontroller i Uppsala Svår vardag utan rehabilitering Förare laddade busskort utan att betala Läkarfacket kritiskt till ny slags schemaläggning på Akademiska Enköpings lasarett hamnar lågt på AT-rankning Efter sonens död på Akademiska: vill att någon ställs till svars Drabbad av sjukhussjuka Huden lossnade i armhålorna Sågar städningen på Akademiska Nytt centrum för ovanlig blodsjukdom Facebookbild på äggmacka röjde psykpatient Klämdes fast busschauffören fortsatte köra Strålande verksamhet är igång Giftigt ämne brunnar stängda Lång väntetid för dyslektiker Heby väntar på sin ungdomsmottagning Stängda vårdplatser på grund av personalbrist Landstinget går sämre än väntat Långvarig brist på läkare Maten på Akademiska ett problem för vården Försämrad vård för MS-sjuka i Uppsala Många som ska opereras får vänta Kvinna tittade i släktens journaler Neutralt: Dosläkemedel blev dyrare än väntat Lägst självmordstal i hela landet Helikopterplatta ska renoveras Landstinget ska sälja vård Hårdare tag väntar mot Akademiska sjukhusets ekonomi Landstingets högkvarter säljs Gratis p-piller för unga 2017 Nattmänniskor får oftare hål i tänderna Svårt få fram vaccin mot kikhosta Vänsterpartiet lämnar poster i landstingsstyrelsen Stor ökning av fästingsmitta Ja till närvårdsplatser i Tierp Platsbrist i svensk tvångsvård Knark smögs in på avdelning Tillnyktring på Akademiska Hjälpmedel för självanalys av blod nu gratis Satte in en spiral tvingades amputera händer och fötter Inga flyktingar ska avvisas från Upptåget SKL larmar: Samverkansmodellen holkas ur Mottagning för Hebys unga dröjer Kommuner ser över spårningen på nätet Frostskydd läckte till Uppsalas dricksvatten Stenhagen kan få vårdcentral Snart får nästan alla e-journal Får Hebybor den vård de har rätt till? Rösta på regionfullmäktige i stället för landsting 7

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 Dnr 2015-0003 180 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 181 Dnr HSS 2015-0001 Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport november 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärendet Bilaga Ärendet med bilaga skickas som komplettering Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 182 Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: Information om uppföljning av köer (enbart skriftlig rapport) Bilaga) Programråd astma/kol, Christer Jansson, Akademiska sjukhuset 1 Göran Günter, vårdrelaterade infektioner 2 SVEUS-värdebaserad vård, Sven-Arne Åsman och Morten Kildal 3 Läkemedel, Thomas Lindqvist, Jonatan Dahlkvist, Agneta Eklund 4 1 11.00 11.30 2 11.30 12.00 3 13.00 13.20 4 13.20 13.50 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Väntetider i vården HSS november 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti Landstingets ledningskontor

Primärvård juli - september 2015 Landstingets ledningskontor

Telefontillgänglighet Offentlig Telefontillgänglighet:91% Vårdcentraler (VC) < 90% Sammariterhemmets VC Eriksbergs VC Flogsta VC Skutskärs VC Årsta VC Svartbäckens VC Extern (Privat) Telefontillgänglighet:92% Vårdcentraler under 90% Nyby VC Husläkargruppen Vårdcentralen Centrum Landstingets ledningskontor

Läkarbesök inom 7 dagar Offentlig Läkare inom 7 dagar:86% Vårdcentraler (VC) < 90% Sammariterhemmets VC Årsta VC Knutby VC Fålhagens VC Örsundsbro VC Östervåla VC Storvreta VC Svartbäckens VC Flogsta VC Gottsunda VC Extern (Privat) Läkare inom 7 dagar:87% Vårdcentraler (VC) < 90% Liljeforstorg VC Ekeby Hälsocenter Aros läkarmottagning Uppsala barncentrum Hälsohuset i Enköping Enköping VC Kåbohälsan Vårdcentralen centrum Landstingets ledningskontor

Analys primärvård Variationer mellan olika vårdcentralers tillgänglighet är stor, oavsett regi. Den offentliga förvaltningen har förbättrat sin tillgänglighet under 2015, men det är fortfarande samma vårdcentraler som har det lägsta resultaten jämfört med 2014. Vårdcentralens placering eller storlek tycks inte vara avgörande faktorer för hur tillgänglig den är enligt nationella måttet Vårdgaranti i primärvård. Landstingets ledningskontor

Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser besök exl MOV Lul staplar för vårdgaranti Utveckling september Måluppfyllelsen av vårdgarantin för besök är i september 69% Faktiskt genomförd vård inom 60 dagar är 55% i augusti Landstingets ledningskontor

Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser operationer exl MOV Utveckling september Måluppfyllelsen av vårdgarantin för operationer är 72% i september Faktiskt genomförd vård inom 60 dagar är 59% i september Landstingets ledningskontor

Sjukhusens respektive tillgänglighet Akademiska sjukhuset 57% nybesök inom 60 dagar 53% operation inom 60 dagar ------------------------------------ 64% nybesök inom 90 dagar 65% operation inom 90 dagar Lasarettet i Enköping 50% nybesök inom 60 dagar 69% operation inom 60 dagar ------------------------------------ 89% nybesök inom 90 dagar 96% operation inom 90 dagar Landstingets ledningskontor

Akademiska Sjukhuset Besök Antalet väntande på besök: Akademiska, 9864 personer (exkl MOV) Antal väntande i mer än 90 dagar, 3545 (exkl Pvv och MOV) Jämfört september 2014 då väntade totalt sett färre på besök (7525) och av dem hade 1617 väntat i mer än 90 dagar Landstingets ledningskontor

Akademiska Operation Antalet väntande på operation: 3461 personer (exkl MOV) Antal väntande i mer än 90 dagar: 1111 personer (exkl PVV och MOV) En liten minskning av antal personer som väntar på operation (3563 augusti 2015) och minskar även antal väntande efter 90 dagar (1163 augusti 2015) Landstingets ledningskontor

Analys Vårdgarantiläget för väntande till besök i LUL har försämrats generellt jämfört med 2014. Organisatoriska förändringar har påbörjats under 2015 vid Akademiska sjukhuset Enköping höll stängt på sin operationsavdelning pga ombyggnation sommaren 2015 Båda förvaltningar har signalerat resursbrister på viss läkarkompetens och sjuksköterskor Landstingets ledningskontor

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 Handläggare: Sune Larsson Dnr CK 2015-0056 Dnr HSS 2015-00081 183 Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande till landstingsstyrelsen enligt bilaga. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att förslaget är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen att följa utvärderingen av nuvarande två centrum för att därefter ta ställning till om ett sådant centrum ska bildas inom landstinget. Ärendet Nina Lagh (M) och Robin Kronvall (M) föreslår i en motion att landstingsfullmäktige ska ge landstingsstyrelsen i uppdrag att inrätta ett diagnostiskt centrum för tidig upptäckt av cancer i enlighet med motionens intentioner. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande över motionen som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet. När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring. Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd. Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet. Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten 2014. De båda centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett liknande center startade 2007. De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum) samt landsting/region som initiativtagare. Noterbart är att de båda centra som hittills bildats inom landet, på samma sätt som centrat i Danmark, inte förlagts till universitetssjukhus. Istället har valet avsiktligt fallit på mindre och medelstora sjukhus utifrån tanken att en mindre grad av subspecialisering ska underlätta denna typ av verksamhet. Diagnostiskt centrum enligt denna modell anses ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Kopia till: Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-11-09 Landstingets ledningskontor Sune Larsson Tfn 018-611 4470 E-post sune.larsson@akademiska.se Dnr CK 2015-0141 Dnr HSS 2015-0081 Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att förslaget är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen att följa utvärderingen av nuvarande två centrum för att därefter ta ställning till om ett sådant centrum ska bildas inom landstinget. Bakgrund När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring. Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd. Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet. Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten 2014. De båda centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett liknande center startade 2007. De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum) samt landsting/region som initiativtagare. Noterbart är att de båda centra som hittills bildats inom landet, på samma sätt som centrat i Danmark, inte förlagts till universitetssjukhus. Istället har valet avsiktligt fallit på mindre och medelstora sjukhus utifrån tanken att en mindre grad av subspecialisering ska underlätta denna typ av verksamhet. Diagnostiskt centrum av denna typ anses ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Projektansvarig i Kristianstad anger att erfarenheterna, under de knappa 3 år som verksamheten varit igång, varit mycket positiva. För patienter har det med ganska stor sannolikhet medfört kortare ledtider från symtomdebut till behandling medan sättet att arbeta inneburit att diagnostiskt centrum bidragit till bättre samverkan mellan primärvård och specialistvård. För att undersöka effekterna mer noggrant drivs ett forskningsprojekt från centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet där man på ett systematiskt sätt studerar om och i så fall på vilket sätt centrat skapat skillnad för de patienter som fått en cancerdiagnos. Denna vetenskapliga utvärdering förväntas bli klar tidigast 2017. I vilken grad centret haft betydelse för de patienter som diagnosticerats med annan allvarlig åkomma är för närvarande inte inkluderat i någon studie. Kristianstads lasarett har ett upptagningsområde på cirka 150.000 invånare vilket resulterat i cirka 10-15 remitterade patienter per månad från de totalt cirka 25 vårdcentralerna i området. Av de som remitterats har drygt 20% fått cancer diagnos medan drygt 60% fått andra diagnoser ofta relaterat till mag-tarm kanalen eller inflammatoriska ledsjukdomar medan övriga befunnits friska. Centrat utgör en enhet inom medicinkliniken och bemannas av erfaren specialistläkare inom internmedicin på deltid samt sekreterare och sjuksköterska. Inom region Skåne har beslut tagits om att låta diagnostiskt centrum i Kristianstad övergå till att bli en del av regionens ordinarie sjukvårdsutbud från och med hösten. Detta grundat på de positiva erfarenheter som byggts upp under projekttiden. Förutom att permanenta detta center kommer under hösten ytterligare två centra att öppnas inom region Skåne där det enda förläggs till Helsingborgs lasarett medan det andra öppnas inom Skånes universitetssjukhus. En av erfarenheterna från pilotprojektet i Kristianstad är att patientunderlaget sannolikt bör vara 300.000 eller mer vilket är skälet till valet av i tre centra för de 1.2 miljoner invånare som ingår i upptagningsområdet. Inom pilotprojektet har all verksamhet skett polikliniskt. Detta har i allt väsentligt fungerat bra men eftersom det i vissa situationer kan finnas behov av observation av patienter efter mer omfattande undersökningar ska de kommande centra sannolikt få tillgång till vårdplatser för enstaka övernattningar. Det diagnostiska centrat på Södertälje sjukhus har i stort sett samma uppbyggnad samt uppdrag och arbetssätt som motsvarigheten i Kristianstad. Den samlade erfarenheten är

naturligtvis mer begränsad eftersom det startade för mindre än ett år sedan, men hittills ändå väl överensstämmande med erfarenheterna från Skåne. Enligt projektansvarig i Södertälje har några faktorer identifierats vilka sannolikt måste uppfyllas för att nå framgång. Dit hör tydliga kriterier för remisser från primärvård till centrat, standardiserade arbetssätt som tas fram tillsammans med i första hand primärvård samt överenskommelser med BFC som ger möjlighet till begärda undersökningar med inga eller endast mycket korta väntetider. 3 (3)

2015-09-30 Dnr CK 2015-0115 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Begäran om yttrande över motion om inrättande av diagnostiskt centrum Landstingsstyrelsen begär härmed om ett yttrande över motion om underlättande av kliniska prövningar. Svaret ska vara inlämnat senast den 23 november 2015. Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 Handläggare: Sven-Arne Åsman 184 Dnr HSS2013-0082 Finansiering av fortsatt deltagande i det nationella samverkansprojektet - SVEUS Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anslå 511 000 kronor för landstingets fortsatta deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. Medlen anvisas 2015 från ansvar 24999, Reserverade verksamhetsmedel. Ärendet Beskrivning av projekteket SVEUS etablerades 2013 och är ett unikt samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Genom detta arbete bidrar SVEUS till en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så god hälsa som möjligt för befolkningen Inom SVEUS-projektet samarbetar fler än 50 organisationer inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Utvecklingsarbetet bedrivs i forskningsprojekt, uppdelade efter patientgrupper med likartade behov och i arbetet deltar forskare från flera universitet inom relevanta discipliner såsom medicin och hälsoekonomi. Arbetet inom SVEUS fokuserar för närvarande på åtta patientgrupper och ska för dessa resultera i: 1) Jämförelser mellan landsting/vårdgivare För varje patientgrupp definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras. 2) Värdebaserade uppföljningssystem Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. De nya uppföljningssystemen ska skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. Vad har gjorts hittills? Analyser har utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer för de framtida systemen. Dessa Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 analyser har resulterat i uppföljningsrapporter för, hittills, fem olika diagnosområden/patientgrupper. Diagnosområdena/patientgrupperna är: Strokevård Förlossningsvård Diabetesvård Ryggkirurgi Obesitaskirurgi Verksamheternas reaktion på rapporterna har varit mycket positivt. Detta beroende på mängden data, de relevanta hälsoutfallen och de casemix-justerade resultaten. De jämförelser som görs i rapporterna ger möjligheter till att identifiera best-practice och stimulerar till utveckling av vården. Utvecklingsarbete, grundat på jämförelser i rapporterna, har startats upp i vårt landsting inom diagnosområdena diabetes och förlossningsvård. Vad återstår att göra Under 2016 planeras att uppföljningsrapporter för bröstcancervård och osteoporos ska färdigställas. För utvecklingsgruppen bröstcancervård delar vårt landsting (representant från Akademiska sjukhuset) tillsammans med Stockholms läns landsting på det kliniska projektledarskapet. Planerat är också att driftsätta IT-plattformen för löpande uppföljning/benchmarking. Akademiska sjukhusets behov av patientdata och SVEUS Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. Man ser nu goda möjligheter att kunna tillgodose detta behov genom det arbete som görs inom SVEUS avseende datafångst samt databearbetning och de båda utvecklingsprojekten samverkar nu för att finna en lösning. Styrgruppens övervägande Inom landstinget i Uppsala län finns en lokal styrgrupp för utveckling av värdebaserad vård SVEUS, bestående av representanter för Akademiska sjukhuset, lasarettet I Enköping, Primärvården och landstingets ledningskontor. Det är styrgruppens uppfattning att det finns en stor potential i det utvecklingsarbete som bedrivs dels på sjukhusen dels inom SVEUS för att få en mer värdebaserad vård. Styrgruppen menar därför att landstinget ska fortsätta sitt deltagande i SVEUS-projektet även under år 2016. Landstinget i Uppsala län har deltagit i SVEUS-projektet sedan starten 2013 och deltagandet har finansierats med statsbidrag från Socialdepartementet. Denna finansiering upphör vid utgången av år 2015. Socialdepartementet avser finnas med som delfinansiär även under 2016-2017 men för dessa år krävs också delfinansiering från de deltagande landstingen. Uppsala läns landstings andel (baserad på befolkningsmängd) i finansieringen uppgår till 511 000 kronor. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-11-17 Bilaga: SVEUS Nationell samverkan för värdebaserad uppföljning i hälso- och sjukvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-11-17 Dnr HSS2013-0082 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sven-Arne Åsman Tfn 018-6116088 E-post sven.arne.asman@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen SVEUS Nationell samverkan för värdebaserad uppföljning i hälso- och sjukvården Vad är SVEUS? SVEUS etablerades 2013 och är ett unikt samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Genom detta arbete bidrar SVEUS till: En patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så god hälsa som möjligt för befolkningen En stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar i vården Inom SVEUS-projektet samarbetar fler än 50 organisationer inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Utvecklingsarbetet bedrivs i forskningsprojekt, uppdelade efter patientgrupper med likartade behov och i arbetet deltar forskare från flera universitet inom relevanta discipliner såsom medicin och hälsoekonomi. Arbetet inom SVEUS fokuserar för närvarande på åtta patientgrupper och ska för dessa resultera i: 1) Jämförelser mellan landsting/vårdgivare För varje patientgrupp definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras. 2) Värdebaserade uppföljningssystem Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. De nya uppföljningssystemen ska skapa bättre möjligheter för Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (5) vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. De nya uppföljningssystemens unika egenskaper beskrivs nedan. Utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Fler än 50 organisationer är involverade i arbetet, inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet och Försäkringskassan. Presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet) Fokuserar på de hälsoutfall som är mest relevanta för patienten. Beaktar så stor del av vårdprocessen som möjligt med data från många olika källor. Presenterar uppföljning av olika patientgruppsområden i ett gemensamt format. Är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Resultat justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemixjustering). Information struktureras i enlighet med Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen). Ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla Ger kontinuerlig och lättillgänglig återkoppling för att understödja fortlöpande förbättringsarbete och identifiering av avvikelser. Vad har gjorts hittills? Analyser har utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer för de framtida systemen. Dessa analyser har resulterat i uppföljningsrapporter för, hittills, fem olika diagnosområden/patientgrupper. Diagnosområdena/patientgrupperna är: Strokevård Förlossningsvård Diabetesvård Ryggkirurgi Obesitaskirurgi Verksamheternas reaktion på rapporterna har varit mycket positivt. Detta beroende på mängden data, de relevanta hälsoutfallen och de casemix-justerade resultaten. De

3 (5) jämförelser som görs i rapporterna ger möjligheter till att identifiera best-practice och stimulerar till utveckling av vården. Utvecklingsarbete, grundat på jämförelser i rapporterna, har startats upp i vårt landsting inom diagnosområdena diabetes och förlossningsvård. Nedan återges några grafer som både illustrerar jämförelserna i rapporterna men även är exempel på jämförelser som inspirerat till utvecklingsarbete inom vårt landsting: Fig. 1. HbA1c vid episodens start, nydiagnostiserad typ 2-diabetes II HbA1c vid episodens start, nydiagnostiserad typ 2-diabetes 65 Medel HbA1c mmol/mol 55,4 55,6 59,8 56,6 56,2 56,9 56,7 56,9 56,5 55,5 56,3 56,4 55,3 55,3 60 55 50 45 4 Avvikelse från genomsnittet, mmol/mol 2 0-2 Observerat Predicerat 95 % K.I. n 21 202 RJH RÖ LTD LUL RS SLL VGR -4 Högre HbA1c vid diagnos i Uppsala kan indikera senare diagnos. Lägre HbA1c vid diagnos i Västra Götaland kan vara ett tecken på mer aktiv screening/diagnostisering. Not: Justerat för kön, ålder (kategorier), utbildningsnivå Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR Landstingets ledningskontor Grafen visar på att typ-2 diabetes diagnostiseras senare inom vårt landsting, vilket innebär att sjukdomsförloppet hunnit längre innan patienterna kommer under behandling. Sen diagnostisering innebär också senare insättning av läkemedel, metmorfin, vilket framgår av nästa graf. Fig. 2 Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011 II Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011 RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR Uttag av metformin, typ 2-diabetes, ojusterat Andel i procent som hämtat ut metformin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011 60 55 50 45 40 35 30 2009 2010 2011 Variation i hur stor andel av nydiagnostiserade patienter som behandlas med metformin. Olika strategier verkar tillämpas över tid, med ökande förskrivning i Östergötland (RÖ) och Västra Götaland (VGR) och minskande i Uppsala (LUL) och Dalarna (LtD). Källa: Landstingets Patientadministrativa ledningskontor system, LMR

4 (5) FIG 3 Induktion iii Induktion Andel, Procent 21,7 22,2 16,5 18,1 16,7 15,4 14,4 16,1 15,9 14,9 16,5 15,6 16,0 16,3 17,2 15,3 15,8 14,4 15,3 14,7 14,4 15,4 14,5 14,1 14,7 15,1 14,9 13,9 14,5 15,0 14,7 12,4 13,0 12,4 12,2 12,5 12,7 13,2 12,7 8,6 8,1 8,0 25 20 15 10 5 0 1 Avvikelse från övriga vårdgivare, Log-oddskvot 0-1 RJH ÖSD RÖ US RÖ ViN LTD FL LUL AS RS HBG RS CSK RS SUSL RS SUSM RS YST SLL BBSth SLL DS SLL K Hudd SLL K Solna SLL STS SLL SÖS VGR SÄS VGR NU VGR SkaS VGR SU/M VGR SU/Ö Observerat Predicerat 95 % K.I. Stor variation mellan vårdgivare i andelen igångsatta förlossningar. Induktion av förlossning är associerat med högre risk för komplicerat förlossningsförlopp. Framtida djupare analys kring anledningen till skillnaden i andelen inducerade förlossningar skulle kunna ge insikter kring möjligheterna att minska andelen induktioner. Not: 2011 och 2012. Justerat för ålder, BMI, född utanför EU, prematuritet, flerbörd, fosterläge, tidigare kejsarsnitt, förstföderska, komplikationer Landstingets under graviditeten ledningskontor och samsjuklighet Källa: Patientadministrativa system, SCB och MFR Figuren ovan visar att andelen induktioner vid AS är markant högre än det utifrån sjukhusets cacemix predicerade värdet. Som exempel på en graf som illustrerar värdeekvationen hälsoutfall i förhållande till kostnader visas spindeldiagrammet nedan. I den övre halvan redovisas indikatorer på hälsoutfall och i den undre halvan återspeglas resursförbrukningen. Fig.4 Hälsoutfall och resursåtgång Landstinget i Uppsala län (k)/(b) Observerat genomsnitt Sveus övriga landsting Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär * Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Avvikelse för landstinget i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Avvikelsen överstiger diagrammets skala Hälsoutfall Procentuell viktförändring 2 år (k) Förändring av fysisk funktion 2 år (k) Andel med avslutad läkemedelsbehandling typ 2- diabetes 2 år (b) Andel fri från svår komplikation inom 30 dagar (b) Förändring av mental hälsa 2 år (k) Andel utan slutenvårds- PUOH dag 31 till 2 år (b) Resursåtgång Antal vårdkontakter i vårdkedjan (k) Antal nettosjukdagar år 1 (k) Operationstid (minuter) (k) * * PUOH-relaterade slutenvårdsdygn dag 31 till 2 år (k) PUOH-relaterade slutenvårdsdygn inom 30 dagar (k) Slutenvårdsdygn i samband med op. (k) Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting Landstingets De grå ringarna ledningskontor avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler Vad återstår att göra Under 2016 planeras att uppföljningsrapporter för bröstcancervård och osteoporos ska färdigställas. För utvecklingsgruppen bröstcancervård delar vårt landsting (representant