Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge

Relevanta dokument
7.1 Utveckling & spridning av metoder & verktyg Exempel på metoder och verktyg att sprida i regionen:

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Presentation av KNUT projektet

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Projektbeskrivning KNUT 3

Innehåll. KNUT 3 Bilaga - Aktivitetsbeskrivningar

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:

Bilaga till slutrapport för tiden

Nu förstår jag helheten

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Entreprenörskap i skolan

Energieffektiva byggnader

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Slutrapport KNUT 3 Dnr Projektnr Avser perioden

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till

Slutrapport KNUT 3 Dnr Projektnr Avser perioden

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 20 (22)

Nu förstår jag helheten

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Bilaga till slutrapport för tiden

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

på väg mot ett hållbart energisystem

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Lärare och skolledare

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Videdal för Framtida Malmö

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland

Utbildningspolitisk strategi

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram

Det goda livet i Gävle inom ramen för ett jordklot

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv i Gävleborg och Dalarna

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola

Presentation av kommunbesöken hösten 2014 Piteå

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Regional överenskommelse

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Dokumentation

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE

En röd tekniktråd i Halland

Verksamhetsmål för Förskolan Virvelvinden

Transkript:

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 6.1 Utveckling och spridning av koncept och metoder Projektet ska utveckla och sprida koncept och metoder med inriktning på lärande för hållbar utveckling. De ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt ha en tydlig koppling till skolans styrdokument. Arbetsätten ska vara ämnesövergripande och utgå från ett entreprenöriellt förhållningssätt. Koncepten finns beskrivna i bilagan Konceptbeskrivningar KNUT 3. Några koncept vänder sig direkt till elever med endast stöd från skolledning och lärare medan de flesta koncepten innebär ett stort engagemang och strukturerad medverkan från skolledare och pedagoger. 6.1.1 Exempel på koncept och metoder att utveckla och sprida: Ecopoject - Hållbara gymnasiearbeten Energiutmaningen Energispartävlingar Energy Forum Fokusgrupper för hållbar utveckling inom förskolan Gröna tråden Grön Flagg Hållbara kliv Hållbara UF- företag Learning studies Tjejresan Unga spekulerar Utmärkelsen skola för hållbar utveckling En förutsättning för att skolor/pedagoger ska bli delaktiga i processaktiviteter är att förankring skett på skolledar/politiker/förvaltningsnivå. 6.1.2 Aktiviteter för spridning av koncept och metoder Aktiviteterna genomförs i möjligaste mån i samverkan med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå som t.ex. enskilda kommuner, länsstyrelser, regionförbund, universitet, Den globala skolan, Håll Sverige Rent och Världsnaturfonden. Spridning av koncept och metoder kan ske genom: Årlig regional konferens, t.ex. i samband med Energiting Sydost Inspirations/informationsträffar för politiker och tjänstemän Inspirations/informationsträffar för skolledare och pedagoger Fortbildningsdagar för skolledare och pedagoger Regionala nätverksträffar Nyhetsbrev Hemsidor kopplade till projektet 1

6.2 Nätverk Projektet ska initiera och driva regionala nätverk. KNUT regionalt kan där ta rollen som samordnare mellan aktiviteter och aktörer för att främja långsiktighet och mest möjliga nyttjande av befintliga resurser. Genom att medverka i strategiska nätverk och processer inom energi-, klimat- och resursområdet i sydost ska projektet bidra till att stärka skolans roll och delaktighet i arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle. 6.2.1 Aktiviteter för att initiera, utveckla och driva nätverk Bjuda in till regionövergripande träffar Delta i redan etablerade regionala forum Bjuda in regionala aktörer som deltagare/föreläsare i de aktiviteter som beskrivs under punkten 6.1.2 Exempel på regionala aktörer: Linnéuniversitetet RUC (Regionalt Utvecklings Center) Länsstyrelserna i de tre länen Regionförbunden i de tre länen Regionala klimatkommissioner Svensk energis skol och rekryteringsråd i sydost Företag kopplade till en hållbar samhällsutveckling inom t.ex. energi, vatten, avfall, transporter, fastigheter Kreativum science center Regionens energi och klimatrådgivare Teknikcollege Sydost UF 6.2.2 Aktiviteter för att initiera och driva nätverk för lärare I samverkan med Linnéuniversitetet och RUC, Regionalt Utvecklings Center, ska lärare erbjudas att ingå i nätverk inom naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling. Erbjudandet kan ges dels via enstaka aktiviteter som beskrivs under punkten 6.1.2 men framförallt som en fortsättning/uppföljning på processinriktade koncept/aktiviteter som t.ex: Learning studies Energiutmaningen Hållbara kliv Gröna tråden Grön flagg Energy Forum Fokusgrupper för hållbar utveckling inom förskolan 2

6.3 Kompetensutveckling Projektet ska initiera och utveckla kompetensutvecklingsinsatser som kan anpassas efter skolnivå, teman och specifika lokala/regionala förutsättningar. För att detta ska lyckas krävs att den kommunala förvaltningsledningen/skolhuvudmannen är involverad och att planeringen av insatsen sker i samverkan med kommunrepresentanter. Kompetensutvecklingen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, ha en tydlig koppling till skolans styrdokument och genomsyras av ett entreprenöriellt lärande och ämnesövergripande arbetssätt. Under läsåret 2011 2012 har det utvecklats regionala kompetensutvecklingsinsatser. Exempel på sådana är Hållbara kliv som kan utgöra grunden för fler variationer som anpassas efter de behov och förutsättningar som finns lokalt. Likaså kan konceptet Gröna tråden, som genomförs med stor framgång i Linköpings kommun, kunna utvecklas för att passa flera av regionens kommuner. Viktigt är att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs kan följas upp och byggas på med fördjupnings- och poängkurser anordnade av Linnéuniversitetet/RUC och därmed på sikt fylla behovet av att få fler lärare behöriga i teknik och de naturvetenskapliga ämnena. 6.3.1 Aktiviteter för att initiera och utveckla kompetensutvecklingsinsatser Initiera förvaltningsövergripande möten på kommunal nivå Medverka i redan etablerade forum som har kompetensutveckling för lärare på sin agenda Bjuda in till inspirationsträffar för lärare och skolledare Bjuda in till inspirationsträffar för förvaltningsledning och politiker 6.4 Samverkan mellan skola och omgivande samhälle Att kunna sätta in saker i ett sammanhang se helheten, är ett sätt att öka barns och ungdomars intresse för lärandet. Därför är det viktigt att projektet stödjer skolan i arbetet med att skapa kontakter med omgivande samhälle. Med omgivande samhälle menas bland annat kommunala och privata företag, offentlig verksamhet och organisationer. Samverkan kan ske genom att förlägga lärandet utanför skolans väggar, hitta alternativa lärmiljöer, men också att bjuda in till föreläsningar på skolan. Fokus kommer att ligga på verksamheter inom energi-, klimat- och resursområdet. Syftet med samverkan är också att bidra till ökad matchning mellan utbildning och kompetensbehov genom att företag och organisationer får tillfälle att förmedla sin kunskap och sina framtida satsningar och behov till skolan. 6.4.1 Aktiviteter för att öka samverkan mellan skola och omgivande samhälle Bjuda in till nätverksträffar mellan skolan och t.ex. företag Initiera nätverksträffar för SYVare och omgivande samhälle Vid olika träffar informera om specifika koncept som stödjer en ökad samverkan mellan skola och omgivande samhälle som t.ex. Tjejresan, Energy Forum, Hållbara kliv, Ecoprojekt, Hållbara UF- företag och Sommarlovsentreprenörer 3

6.5 Samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Att skapa kontaktytor mellan skolan och högre utbildningar är lika viktigt som skolans kontakter med företag och offentlig verksamhet. Dels för att skolan ska få del av ny kunskap som kommer fram genom vetenskapliga studier och forskning och som då ökar aktualiteten och relevansen i skolans undervisning. Men också för att ungdomar under sin gymnasietid ska få kännedom om olika utbildningsvägar som kan leda fram till jobb inom verksamheter som gynnar en hållbar samhällsutveckling. Att kunna peka på samverkan med universitet/högskola/lärarutbildning i de kompetensutvecklingsinsatser som ska genomföras ökar möjligheterna att nå ut till skolledare och lärare då det borgar för god kvalité och möjligheter till fördjupning med poängkurser. En viktig aspekt att ha med i marknadsföringen av projektaktiviteten. 6.5.1 Aktiviteter för att öka samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Initiera träffar för relevanta aktörer Delta i befintliga forum där skolans koppling till universitet/högskola/lärarutbildning diskuteras Vid olika träffar informera om specifika koncept som stödjer denna samverkan som t.ex. Tjejresan, Ecoprojekt, Hållbara kliv, Gröna tråden och Energiutmaningen 6.6 Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. Ett lärande för hållbar utveckling kräver ett entreprenöriellt arbetssätt. Därför är alla koncept och metoder, riktade mot både elever och pedagoger, uppbyggda utifrån det antagandet. Här kan också räknas in ämnesövergripande tematiska arbetssätt, samarbete med aktörer utanför skolan, att kunna sätta in allt i ett sammanhang och se helheten, samt att ta ansvar för sitt eget lärande. Allt detta återfinns i de koncept som kommer att utvecklas och spridas inom KNUT 3. 6.7 Spridning av projektresultat Projektresultatet kommer att spridas kontinuerligt via de aktiviteter och kanaler som beskrivs under punkten 6.1.2. Därutöver kommer lägesrapporter till Energimyndigheten och Skolverket att finnas tillgängliga samt i viss utsträckning de rapporter som tas fram av forskningsgruppen. Eftersom forskningsinsatserna kommer att sammanställas och publiceras via en forskningsartikel kan dessa resultat inte få en allmän spridning förrän detta är klart. 4

7. Regionala indikatorer Förväntat antal Antal kommuner som deltar i projektet 18 Antal förskolor som deltar i enstaka aktiviteter 25 Antal förskolor som deltar i processaktivitet 10 Antal skolor som deltar i enstaka aktiviteter 50 Antal skolor som deltar i processaktivitet 27 Antal gymnasieskolor som deltar i enstaka aktiviteter 20 Antal gymnasieskolor som deltar i processaktivitet 12 Antal pedagoger som deltar i enstaka aktiviteter 1100 Antal pedagoger som deltar i processaktivitet 300 Antal skoledare som deltar i enstaka aktiviteter 40 Antal skoledare som deltar i processaktivitet 33 Antal andra intressenter som bidragit med tid/resurser till projektet 15 Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och omgivande 20 samhälle Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och universitet 12 Antal nätverk som projektet kopplats till 7 Antal träffar i media 30 Antal regionala spridningsaktiviteter/konferenser 6 Antal nationella spridningsaktiviteter/konferenser - 8. Regional tidsplan 2012-2013 Höst 2012 Ansökningar och projektskrivning KNUT 3 Planering för projektaktiviteter i KNUT 3 Regionala träffar för att förankra KNUT 3 Träffar med enskilda kommuner Fullfölja aktiviteterna KNUT2 Vår 2013 Forma en regional referensgrupp Initiera träffar med fler kommuner, (i första hand Ekokommuner) I ett kommun/koncernövergripande samarbete planera för kompetensutvecklingsinsatser för pedagoger I samverkan med RUC, Regionalt Utvecklings Center (Linnéuniversitetet)titta på möjligheterna att erbjuda fördjupningskurser/poängkurser Undersöka möjligheten att involvera lärarstudenter i elevaktiviteter Planera och genomföra den fjärde Tjejresan som breddas att omfatta fler kommuner i samverkan med Teknikcollege sydost I samverkan med Teknikcollege sydost initiera och genomföra introduktionsträffar inför valet av examensarbeten Ecoprojekt. Planera för utveckling av Energy Forum för att ge utrymme för temadagar/fortbildning för deltagande lärare Planera och genomföra nätverksträffar för lärare Medverka i forum för skolpolitiker och skolledare 5

Höst 2013 Fullfölja vårens påbörjade aktiviteter - Tjejresan - Ecoprojekt - Energy Forum - Kompetensutvecklingsinsatser i kommunerna som tex Hållbara kliv, Gröna tråden Inspirationsträffar för skolledare och pedagoger i samverkan med tex Grön Flagg Arrangera regional KNUT konferens Genomföra nätverksträffar Initiera träffar med enskilda kommuner för planering av aktiviteter 2014 9. Regional organisation Regional referensgrupp Den regionala referensgruppen ska ha samma funktion som den nationella styrgruppen, fungera som projektets bollplan regionalt och se till så att aktiviteterna harmoniserar med regionala mål och strategier. Referensgruppen har som en annan viktig uppgift att vara ambassadörer för projektet ut till regionens olika aktörer där de också fungerar som en kanal för spridning. I den regionala referensgruppen bör representanter från följande aktörer ingå: Energikontor Sydost Linnéuniversitetet RUC Länsstyrelsen Regionförbunden Klimatkommissionerna Intressant vore att komplettera referensgruppen med en mindre grupp lärare och skolledare som i sin tur kan utgöra ett bollplank för referensgruppen. Regional projektledning Projektets leds v Energikontor Sydost. 6

10. Regionala projektpartners Projektpartners i KNUT 3 utgår från de kontakter som skapats under KNUT 2 men kommer att utvecklas i takt med att fler kommuner blir delaktiga i olika aktiviteter. Linnéuniversitetet RUC, Regionalt Utvecklings Center Linköpings Universitet Länsstyrelserna i de tre länen Klimatkommissionen Kronoberg Klimatsamverkan Bleking Klimatkommissionen Kalmar län Regionförbundet Södra Småland Region Blekinge Regionförbundet i Kalmar län Kreativum Science Center Karlshamn Regionens energi och klimatrådgivare Svensk Energis Skol och rekryteringsråd i sydost Teknikcollege Sydost UF Privata och kommunägda energibolag Kommunägda servicefunktioner som vatten, avfall, renhållning, fastighet Energikontor Sydost Energikontor Sydost AB är ett informations- och kunskapscenter som jobbar för hållbara energi- och miljösystem i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. I det ingår att driva och inspirera till utveckling i tätt samspel med offentliga aktörer, näringsliv och universitet och därmed medverka till att uppnå lokala och regionala energi- och klimatmål och indirekt även nationella och europeiska mål. Energikontor Sydost tillför spjutspetskompetens till regionen och växlar upp regionens resurser genom att vara en partner i nationella och europeiska projektsamverkan. Energikontor Sydost AB ägs av Föreningen Energikontor Sydost, vars medlemmar utgörs av kommuner, regionförbund och landsting i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Sedan 2003 arbetar Energikontor Sydost aktivt med utbildningsinsatser mot skolorna i sydöstra Sverige. Bland annat projektet Hållbara Kliv i Kalmar län som drev i bred samverkan mellan Energimyndigheten, Myndigheten för skolutveckling, Linköpings universitet och Stockholms universitet. http://www.energikontorsydost.se 7