WdelAvisn N:o 52 Wdels Vänner Juni 2013 Wdel Hebbegynsiet Här skols ny Wdelor 1
Vet ni hur ång litterär sällskp det finns i lndet? Själv vet jg inte exkt de flest, inte indre än 116 styck, är edler i DELS, so är de litterär sällskps eg sverknsorgnistion. Wdels Vänner är v dess. Däred är Sverige världsästre i gr Litterär sällskp. En titel tt vr Per Eric Mttsson stolt över, Ordförnde i Wdels Vänner tycker jg. Bellns Minne är det äldst, det bilddes redn 1899. Det yngst är Alfhild Agrell-sällskpet, so bilddes i vårs. Alfhild Agrell vr känd rdikl drtiker under 1880-tlet och er speld på Drt än självste Strindberg. Nu hr någr tusister i hnes hestd Härnösnd tgit sig före tt bild ett sällskp till hnes är och gräver i hävdern efter bortglöt teril. Och bortglöt teril efter rdikl kvinnor det finns det gott o, det vet vi so nu i 30 års tid sysslt ed tre v de Wdel Hebbe, Signe Hebbe och Mollie Fustn. So ledot v DELS styrelse hr jg fått förtrodet tt rbet fr ny hesid, so sjösttes härodg. Där kn n bl få inblick i d litterär sällskpsrörelss otrolig progrverkshet, inte inst nu i sor och höst över hel lndet. Gå in på länk www.dels.nu och sor är räddd för d litterturintresserde. INNEHÅLL REPORTAGE Wdel Hebbegynsiet...3-7 AKTUELLT Pelikn, årets sorteter...8 Ve de Strindberg?...9 Juli Beck...10-11 9 3 WdelAvisn NR 52 JUNI 2013 MEDLEMSKAP Årsbetlnde edle 150:Filjeedle, s dress 75:Ständigt edleskp 1 800:Klubb Wdels Hus 300:PLUSGIRO 985920-8 BANKGIRO 362-0879 Välkon till WENDELAS ANDRA HUS STYRELSE Ordförnde Per Eric Mttsson 08-550 305 84 Vice ordförnde Signe Andersson 08-550 139 87 Övrig Krin Bergstedt 08-550 60 974 18 Peder Edströ 08-550 441 03 16 Mud Fischer 08-550 134 62 Ai Lönnroth 08-550 305 84 Birger Svntesson 08-550 624 11 Lotti Wlther 08-550 987 60 LÄSTIPS Jrl Torbcke och Presshistorisk årsbok...12-13 Eldsjälr plöjde AB...14 Ann och Edvrd...15 KOMMANDE PROGRAM Sor- och höstprogr...16 Oslg Wdel på Wrhol-vis Oslget på dett nuer v WdelAvisn är gjort v Kjell Wirerk, lärre i blnd nnt Foto, Rdio och Rörlig bild på Wdel Hebbegynsiet. Bild är pstisch på Andy Wrhols beröd bild v Mick Jgger och är gjord so exepel för elevern för träning i Photoshop. 2 Hedersordförnde Ing Lewhupt 08-20 15 07 WENDELAVISAN Redktion Per Eric Mttsson, Ai Lönnroth, Peder Edströ, Lotti Wlther HEMSIDA och BLOGG www.wdelsvnner.se www.wdelblogg.blogspot.se E-POST info@wdelsvnner.se BUTIK och BOKCIRKEL Kerstin Holerin 08-550 370 72 Reportge LEDARE Sverige världsbäst på litterär sällskp WENDELA HEBBES HUS Vettersgtn 4 151 71 Södertälje WENDELA HEBBES RESTAURANG AB Antoinette Mezher 08-550 866 75 Bnkgiro 5147-0342 Högt i tk är det på gynsiet där ungdor ed drör o tt bli journlister, sångre, dnsre och ycket nnt, utbildr sig i Wdel Hebbes nn. Tryck Kringel-Offset, Södertälje 3
Det finns lltså inte br ett, utn två, hus i Södertälje till Wdel Hebbes inne. Gynsiet ed hnes nn föddes vid d stor gynsierefor i Södertälje för knppt tio år sedn. Koun hde då två jättestor gynsier präglde v nonyitet och storsklighet, och ville skp rd indre, profilerde och vss gynsier. Wdel Hebbegynsiet blev ett v sju profilgynsier och här slde n kouns estetisk utbildningr och edieinriktning. Gynsiet hr inte s gynnde geogrfisk läge so Wdel Hebbes eget hus nere vid knl, utn ligger någon kiloeter från Södertälje ctru, på berget bko Torekällbergets friluftsuseu. Högt i tk är ord rektor Ev Rip Torstson gärn nvänder när hon beskriver skoln där hon vrit rektor s strt: - Vi fick chns tt strt skoln i helt ny, specilbyggd lokler. Ljus utry ed härlig tkhöjd, so klippt och skuret för tillåtnde och experitell verkshet. Abition från strt för Ev och hnes personl vr tt skp fntstisk skol, skol so tillvrr ung änniskors kretiv krft och erbjuder iljö där de kn utveckls ino sin respektive estetisk oråd. I det uppdrg de nybildde gynsiern fick vid d stor gynsierefor 2004, ingick tt tydligt profiler gynsiern, blnd nnt tt hitt logg för vrje skol. - Vi vlde tt nvänd del v Wdels eg nnteckning i vår logg, i rött, färg so tillsns ed ornge blivit vår profilfärg, färget so föredlr d pssion so vi tycker kännetecknr vår skol, berättr rektor. Just rkndsföring är något so Ev pekr ut so frgångsfktor för Wdel Hebbegynsiet. I dgs skolsverige tävlr ju ll skolor o elevern, konsekvs v det fri skolvlet so gör det öjligt för föräldrr och elever tt välj vilk skol de vill gå i. Systeet hylls v ång för d vlfrihet det innebär, kritisers också v ndr för tt det driver på skolsegregtion när högpresternde elever sls i viss skolor och tränger ut ndr till skolor där ång elever ed behov v stöd sls. - Att få profiler och rkndsför vår skol på ett okonvtionellt sätt är något vi fått käp hårt för under ll år. M tittr n i bckspegeln får n nog konstter tt vi lyckts br. Vi hr, i jäförelse ed ndr södertäljegynsier, hel tid kunnt glädj oss åt ett br söktryck. Att Wdel Hebbegynsiet är uppskttd skol visr Södertälje kouns årlig kvlitetsundersökning, där elever får betygsätt sin skolor. - Vi hr under fler år toppt listn vd gäller trygghet och trivsel, konstterr Ev. Äv hnes ledrskp hr belönts ed kouns kvlitetspris. Trots sin populritet och sitt reltivt god söktryck står Wdel Hebbegynsiet inför stor utningr de närste år. - Elevkullrn är så och ång föräldrr och grundskoleelever hr Utbildningr på Wdel Hebbegynsiet Estetisk progret Bild och For Dns Musik Teter Estetik och edi Shällsvetskprprogret Medier, infortion och kouniktion Hunistisk progret Kultur ed profil Betede Bilder nertill från vänster: Entrén till Wdel Hebbegynsiet i studtskrud, skolns rektor Ev Rip Torstson, ffisch för bildoch foreleverns slututställning i vårs v Sr Widlund Kupri, elever so läser Interntionell reltioner besöker EU i Bryssel, bildelever ställer ut på konsthll i Södertälje, bildelev dekorerr vägg utnför skolns Redktionssl ed jätebild v TinTin. Till höger: Tidigre elev Ebb Abbeo utko nylig ed bok Mönster. Reportge 2004. Ett nystrtt gynsiu i Södertälje. Med estetisk profil - inriktningr för edi, usik, teter, dns, bild, for, foto, fil och design. Personl fnns. Loklern likså. M vd skulle det het? - Vlet vr inte särskilt svårt, berättr skolns rektor Ev Rip Torstson. Det blev Wdel Hebbegynsiet! Följ ed dit och se hur orgondgs Wdel, Signe, Mollie och Hpe hr det! 4 5 Teknikprogret Design och produktutveckling Shällsbyggnde och iljö Introduktionsprogr Preprnd (för elever so inte hr full behörighet till gynsiet) Språkintroduktion (för nynländ invndrre i gynsieåldern)
Fnny Sundin, 18 Medi - I höst åker jg till Snt Brbr i USA för tt plugg grfisk design och foto. Skoln hr gett ig d utbildning jg behöver för det. Johnny Nilsson, 20 Foto och fil - Här hr jg fått chns tt vis vd jg går för. Jg hr fått stöd och hjälp v ll, v skolledning, rbetslget och v lärre. Adelinne Sedberg, 17 år, Hu Kultur - Här finns öjlighet tt fördjup sig och läs fler än de ordinrie kursern, det är viktigt för ig. Juli Bruer, 19, Musik - Här får n pröv så ång olik usikstilr så tt n hittr sin eg kretiv sid och sitt eget personlig uttryck. Kellie Cunningh, 18, Teter - Under gynsiet fors det vuxn jget. Tid här hr vrit fntstisk, ed underbr klss och lärre. Mj Hillered, 19 Musik - Otroligt ycket! Här hr jg blivit er socil och fått fntstisk vänner och usikkunskper so jg koer tt h nytt v hel livet. fördor o gynsiern i Södertälje och drr ll över k. Därför åste vi jobb hårt ed tt vis upp vår fin skol, vi rrngerr till exepel Öppet hus två gånger per år, då lärre och elever visr upp llt fint vi hr tt erbjud för niondeklssre och ders föräldrr. Ett nnt viktigt och verkst inslg i rkndsföring är ll rrngg elevern själv står för. Musikelevern håller ett stort ntl konserter vrje år, teterelevern visr vrje vår sin slutproduktion på Oktobertetern i ctrl Södertälje, bild- och forelevern och foto- och filelevern ställer ut i Stdshusets tré, Glleri Krets och Konsthll, edielevern producerr ett TV-progr so kn ses v ll vi nätet, st gör tryckt tidningr och webbtidning. - Att vi fler gånger vrit noinerde till DN/Expresss Lill journlistpris, och äv vunnit ett år, är ju kul ed tnke på tt vi bär journlistpionjärs nn, tycker Ev. Att Wdel Hebbegynsiet är välfungernde skol på sitt oråde bekräftdes äv i sbnd ed rbetet ed Gy11, d stor gynsierefor 2011. - Vår skol tillfrågdes v Skolverket o vi ville vr refersskol för Estetisk progret, vid frtgning v änes- och kursplner. O rektorn och stor del v övrig personl vrit ed från strt, så hr historie- och religionslärr Mttis Allgulin, 36 år, br jobbt ett knppt år på Wdel Hebbegynsiet. Hns intryck är däred gnsk nytt: - Det är ett trevligt och proffsigt gäng so jobbr här, ed br elevkontkt och stort ggg både i sitt rbete på skoln och i skolfrågor i störst llänhet. En skillnd Mttis frhäver är tt lärrn srbetr över inriktnings- och änesgränser. - Det blir väldigt br för elevern. Änesintegrering efterfrågs ju i Gy 2011 och Mttis hr nyli- 6 g so historelärre srbett ed lärre i rörlig bild, vilket resulterde i tt elevern gjorde kortfiler o till exepel frnsk revolution och Först världskriget. - Och teterelevern vlde tt redovis uppgift o orl och etik i änet Religion go tt spel upp så styck, där såväl djävul so Jesus vr ed. Mttis berör också ett proble skoln konstnt brotts ed, tt häng ed i d digitl utveckling. Ett ntl klsser hr vid skolstrt fått egn bärbr dtorer och klssuppsättningr ed dtorer för lektionsbruk finns. - Modern undervisning kräver digitl hjälpedel. Utveckling går jättesnbbt och elevern är snbbst v ll tt tillägn sig det sste i digitl väg. Det är utning för vrje skol tt häng ed i utveckling och inte verk ossig i eleverns ögon, konstterr Mttis. Föruto tt ungdorn nvänder digitl teknik och internet i västligt större utsträckning än vuxvärld, hr de ett nnt sätt tt rbet, r Mttis, so betecknr sig själv so bok- och rkivännisk. - Elevern tänker på ett kretivre sätt än jg är vn vid, srbetr för tt lös proble. Hur ser då frtid ut för Wdel Hebbegynsiet? Rektor Ev r t det gäller tt ständigt slip på skolns vision och rbetssätt. - Vår uppgift är tt på ll pln förbered elevern för det de vill jobb ed. Vi åste vis de tt vi tror på de. Gör så tt de vågr t klivet, hitt sin pottil. - Det är otrolig glädje tt se hur elevern efter någr år tr plts i shället. Hur de dyker upp so reportrr på Rpport, dnsre i Melodifestivl, serietecknre i Metro, sångre ed eg skivutgivning, skådespelre på Oktobertetern. - Då känner vi på Wdel Hebegynsiet llihop stolthet över tt vi vrit del v det! Så här fungerr det ny gynsiet, Gy11 När höstterin börjr i höst är d stor gynsierefor Gy2011 helt goförd. D är d borgerlig regerings och skolinister Jn Björklunds ofttnde förändring v d svsk gynsieskoln i syfte tt oderniser utbildning så tt d öter ny krv i ovärld. Viktig förändringr är inskd vlfrihet högre behörighetskrv för tt ko in på gynsiet förändrt 6-grdigt betygssyste, där F är underkänt och A högst betyg större skillnd elln yrkesprogr och högskoleförberednde progr ex återinförs, både yrkesex och studtex skärpt krv för tt ko in på högskol lärlingsutbildning införs rbetslivet får inflytnde över yrkesutbildning histori blir åter ett obligtoriskt äne på ll progr Högskoleförberednde progr Ekonoi Estetisk progret Hunistisk progret Nturvetskp Shällsvetskp Teknik Yrkesprogr Brn- och fritid Bygg- och nläggning El- och ergi Fordon och trnsport Hndel och dinistrtion Hntverk Hotell och turis Industriteknik Nturbruk Resturng och livsedel VVS och fstighet Vård och osorg Käll Wikipedi Läs er! På skolns hesid hittr du ll infortion o skoln, konde rrngg, personl och ycket nnt. Här finns äv länkr till edieleverns TV-progr Wdel Runt, ders webbtidning HebbeWebb, fcebooksid. www.wdelhebbegynsiet. sodertlje.se På Skolverkets hesid hittr du infortion o ny gynsieskoln,gy2011 www.skolverket.se Bilder till höger uppifrån: Lärr Mttis Allgulin, frisyr fotogrferd i Skolns cfeteri - på Wdel hebbegynsiet ofttr kretivitet äv d egn person. Skolns edielever hr fler år vrit noinerde till DN/Expresss Lill journlistpriset. Mång v skolns utbildningr leder till fri yrk, därför erbjuds ll elever utbildning i tt strt eget. Här elevföretget Oldis-Cool i säljrtg på lokl företgräss i Södertälje. n Reportge Vd hr Wdel Hebbegynsiet betytt för dig? 7
Sorteter Synd o änniskorn? Det är synd o änniskorn s Strindberg. Hur oft hr jg inte tänkt d tnk ino ig, hur oft hr jg inte sgt d högt... I Pelikn dett krspel är det speciellt synd o änniskorn. Jg fick erbjudndet tt gör d elk odern i pjäs sor 2012. Spelplts vr för ig gisk, Poppegård i Dost. Mi Poppe gjorde in dotter precis so i sor vid Wdel Hebbes hus, Nicls Strnd son, också ed i sor. I d härlig skånegård finns ett speciellt Strindbergsru. August stirrde uppfodrnde på oss från ett stort porträtt. --Jg hde ldrig sett dn pjäs och börjde läs nuset förutsägningslöst.--vr hon så elk dn oder? Jg upplevde tt i sc efter sc blev hon nklgd, torterd, punkterd v de ndr rollfigurern! Hur hnter dett? Frågorn hopde sig. Till slut tyckte jg så oändligt synd o dn kvinn och såg so in uppgift tt få publiks sypti. Knske hde hon v dess bokstvssjukdor so väl ing kände till eller tlde o då? Det är lltid stiulernde tt fntiser o rollfigur so inte är disionell. Strindberg beskylls ju för sitt kvinnoht. I ång pjäser so jg läst v hono beskriver hn odern, hustrun so tjuv so stjäl v hushållskssn och förskingrr. Dett hr jg lltid notert och undrt o det vr egn bittr upplevelser so ko fr. Säkert. Det vr synd o August. Se vår föreställning ed öppn sinn och ko ihåg vd August sde: Det är synd o änniskorn! Vrt välkon Berit Crlberg De hr också roller i Pelikn Hel Fernell är född i Fgerst bostt i Stockhol sedn länge. Hon hr dnst och hft roller i ängd usikler och operetter på Oscrs, Scl, Intin och Mxi under 50-, 60- och 80-tl. I My fir Ldy på Oscrs hr hon gjort inhopp so Eliz. Hel hr också jobbt på Stor tetern i Göteborg, på Norrköpings stdsteter st Rikstetern bl ed Speln på tket. Hel blev riksbeknt för sin edverkn i Skild världr» i TV. Hon är utbildd dnspedgog från dnshögskoln i Stockhol. Under vår hr Hel spelt i pjäs «Med ålderns rätt» på Plyhouse i vid Österlstorg. Duncn Gre vr 16 år när hn flyttde heifrån för vidre studier ed hunistisk estetisk inriktning. Duncn blev sre ntg på forgivrutbildning, klld KUBEN i Örebro. Hn ålde, spelde teter och skrev. När Gre vr 19 år tog hn kontkt ed Länstetern i Örebro och nälde sitt intresse so uskultnt. Duncn Gre upptogs efter hnd i d professionell tetervärld, so skådespelre. 1983 sökte Gre till Teterhögskoln i Mlö och blev ntg 1985 1988. Och hr sedn dess vrit yrkesverks so frilnsnde skådespelre ino sc. Fil, TV och rdio. Hns fräst tetrr hr vrit Mlö Stdsteter, Göteborgs stdsteter, Angered fr till 1991, Uppsl stdsteter st Rikstetern. Ve vr Strindbergs förebild för Pelikn? Peder Edströ berättr här o vr i livet Strindberg befnn sig när hn skrev Pelikn. Pelikn skrevs år 1907 so opus 4 i serie v krspel för tt uppförs på Strindbergs eg Inti Tetern vid Norr Bntorget i Stockhol. Idén tog hn ed sig från Berlin där Mx Reinhrts kerspiele rönt viss uppärkshet. Strindbergs förtroghet ed Europs sckonst gör tt hn söker sig utnför d svsk litterturs rårker. Frnsk snturlis, sybolis och ysticis blev hns ny doän. Hn beskrev d ny teterfor ed ord: Litet otiv, utförligt behndlt, få personer, stor synpunkter, fri fntsi, kelhet. Inti Tetern blev ldrig någon ekonoisk succé. Strindberg vr för tidigt ute och hns otståndre llt för strk. M i dg är Pelikn tillsns ed Frök Julie, Ett Dröspel och Spöksont Strindbergs est spelde pjäser ute i värld och ed dess styck är hn vår de drtiker v världslitterär betydelse.. I yt är Pelikn, fågeln lltså, så uppoffrnde or tt hon srgr sig själv och låter ungrn livnär sig på hnes blod. I pjäs vänder Strindberg på kutting. Modern är här ett hycklnde odjur. Hon säger sig när sin brn i relitet forlig tr hon t ur unn på de, ed resulttet tt de och k blir undernärd och livsoduglig. Mn hr spekulert o ve v hns kvinnor so stod odell 8 9 för dett grotesk porträtt, Olof Lgercrntz hr övertygnde rgutert för tt Strindberg här, och för så gott so ll personer hn porträttert, hätt terilet inifrån sig själv. När Strindberg skrev Pelikn stt hn s i det gnifik Röd huset på Krlväg 40. Odjuret i hns buk gör sig påint go spänningr so iblnd övergår i bitnde särt. Någon dignos är ännu inte fstställd. Skilsässn från Hrriet Bosse vr tre år gl och hon vr nu förlovd ed skådespelr Gunnr Wingård. Ett fktu so Strindberg inte kn t till sig. I stället tycker hn sig öt Hrriet teleptiskt i het nttlig fntg och hr stor svårigheter tt skilj sin drör från verklighet. Ekonoiskt hr hn det, so lltid, besvärligt. Det skll dröj till 1911 innn Bonnier köper rätt till hns slde verk. Sun, 200 000 kronor, torde otsvr 60 eller 70 årslöner för vnlig rbetre. Äntlig blir hn ekonoiskt oberode och kn betl sin skulder och bered lite trygghet till sin brn. M stidigt pågår Strindbergsfejd och d vidrig best i hns buk är nu ständigt närvrnde. D 14 j 1912, tidigt på orgon, besegrr gcncern Titn i Blå Tornet. Peder Edströ Fotogrf Styrelseledot Wdels Vänner Sorteter
Aktuell tvl på Slong, d stor konstutställning, so ägde ru vrje år och dit konstnärer från hel Europ skickde sin verk och hoppdes bli ntgn. Året därpå ställde hon ut ett självporträtt och fick fin lovord. Kå Wnberg skriver: Prisrn förälskde sig i porträttflickns frppnt utsede. D ung utländskn blev ett nn på Slong och därigo i d prisisk konst. Nturligtvis ko Juli Beck so så ång ndr svsk konstnärer till Grez-sur-Loing. Hon studerde i Pris på vintrrn och ålde utohus i Grez på sorrn. Friluftsåleriet blev hnes signu. Hon säger så här: Tfln åste vr åld helt och hållet ute i ntur. Endst därigo kn d rätt stäning åstdkos. Strindberg bodde ju också i Grez tid. Hn hr skrivit så här o hne: Juli Beck stt i fler veckor i regn och tjock st till och ed gf sig ed häst och kärr ut i träsket eller klef okring i stor träskor för tt få sin gråvädersstäning fullt riktig. Nu hr ännu kvinn lyfts fr ur histori. Juli Beck, stid ed Anders Zorn, vr knske Sveriges på d tid est frgångsrik kvinnlig konstnär är ändå gnsk okänd. I sor är hon ktuell på Sv-Hrrys Konstuseeu vid Vsprk i Stockhol. Signe Andersson skriver här o hne. Någon knske koer ihåg hne från Liljewlchs utställning 1988 De drogo till Pris. Nordisk konstnärinnor på 1880-tlet, ång hr förodlig ldrig hört tls o hne. Förr året uppärksdes dock Juli Beck både ed biogrfi v Kå Wnberg och ed utställning på Zornuseet i Mor under sor. Vilk tur! Vi skulle ändå till Mor i sors för tt upplev någr dgr v festivl Musik vid Siljn. Och det blev ycket usik, det blev också stor konstupplevelse tt vndr runt på Zornuseet och se Juli Becks underbrt vckr ipressionistisk ålningr blnd Zorns ästerverk. Där fnns näckrosor, so påinde o Monets ålningr, Juli Beck vr före Monet. Trots det hr hon beskrivits so influerd v Monet i konsthistori. J, det vr härligt tt vndr runt och betrkt Juli Becks ålningr, där de hängde tillsns ed ålningr v Zorn. M edn jg gick där, greps jg v känsl v vrede. Jg kände ig både nedslg och rg. Precis s känsl upplevde jg på Säfsthols slott, när jg besökte sorutställningrn ed kvinnlig konstnärer där. Frågorn hopr sig. Vrför hr vi inte fått se dett tidigre? Vrför hr vi kvinnor lärt oss känn ig och beundr ålningr v ll nlig konstnärer inte s hört nn på ång kvinnlig? Vrför hr vi bibringts uppfttning, tt det br finns ett fåtl kvinnlig konstnärer. Till exepel v de 26 konstnärern på utställning Kvinnlig odernister från 1900 till 1930 sor 2004 på Säfsthol finns br sex onänd i ett större konstlexikon. Alltså dgs tt lyft fr de glöd kvinnorn och glädjs åt det so 10 görs, so nu ed Juli Beck. Juli Beck föddes i Stockhol 1853 och fick grundläggnde utbildning på Slöjdskoln, Hon vr ycket bitiös och läste ll tillgänglig kurser och blev blnd nnt ycket skicklig klligrf. Hon fick edlj på världsutställning i Wi 1875 för sin textning v Fritiofs sg. Hnes föräldrr uppuntrde sin dotter och bnde väg för hne. Fdern vr bokbindrästre; odern vr dotter till v Krl XIVJohns krherrr. Vid 20 års ålder ntogs Juli so elev vid Konstkdein, där hon fick Ev Bonnier, Krin Bergöö och Jny Nyströ so kurskrter. Juli vr ycket självständig ung d och blev d lednde i grupp kvinnlig elever. Hon tog äv inititiv till ges snkoster ed de nlig elevern, vilket ledde till tt Bild på föregåde sid: Självporträtt 1880. Olj på duk 58x44 c. Konstkdei Stockhol. Bild ovn: Juli Beck Teckning v Crl Lrsson i PlettSkrp 1882. Konstkdei Akdei-Klubb bilddes. Där hde n föredrg, diskussioner, teter, dns och skerder. Mn gv också ut tidning, Plett-Skrp, där Juli ingick i redktion. De flest snkostern ägde ru i hnes teljé. Juli gv sig tidigt ut i värld. Hon vr i Wi 1875 på världsutställning, och 1878 koer hon för först gång till Pris efter tt h rest runt i Tysklnd och Frnkrike. O det skriver hon resereportge i Plett-Skrp. Från 1879 studerr hon i Pris och får redn då ställ ut Hon tillbringde er och er tid i Frnkrike. Målde på sorrn i Grez och äv i Norndie och på vintrrn i Pris, där hon hde teljé i Montrtre. Året 1888 bostte hon sig pernt i Frnkrike. Hon hde hittt d idel plts för tt ål i d lill std Vucresson, två il från Pris. Där blev hon kvr rest v sitt liv. Juli Beck hedrdes ed fler utärkelser i Frnkrike. På världsutställning i Pris 1889 erhöll hon stort erkännnde för lndskpsålning. 1904 fick hon frnsk konstnärsord och 1934 fick hon Hederslegion, so är Frnkrikes förnäst ord, hon vr då 81 år. Trots sin hög ålder fortstte hon oförtrutet tt ål och gv sig lltid ut i ntur för tt hitt ny otiv, i septeber 1935 insjuknde hon och vled på ett sjukhus i Versilles. Av Signe Andersson Vice ordförnde Wdels Vänner 11 Bokcirkel Juli Beck
Boknäln På d tid vr press drke n ville täj Konst tt täj drkr det är titeln på intressnt sling presshistorisk rtiklr v professor eeritus Jrl Torbcke, v de fräst pressforskrn i vårt lnd. Drkrn är lltså liktydigt ed de stor tidningrn, de so hde sin glnsperiod i börjn och itt v förr århundrdet innn television blev konkurrt o det edil utryet och långt innn internet och de socil ediern ko tt skp d djup kris so dgpress nu befinner sig i. Hedrnde för vår föring är tt Jrl Torbcke inleder sin bok ed tt återge rtikel publicerd i WdelAvisn 2006, Presss deokrtisk krft. D i sin tur bygger på föreläsning hn höll vid ett seinriu i Södertälje i vår regi s år elegnt exposé över presss utveckling från det de först svsk tryckeriern bilddes på 1480-tlet vi tryckfrihetsförordningrn 1766 och 1809 och kungkts upprepde försök tt stryp dn pressfrihet bl go indrgningskt d so fick äktig otståndre i Lrs John Hiert i Aftonbldet. S vidre till presss prtipolitisering under 1900-tlet fr till dgs koersiellt styrd tidningr, ägd v ett fåtl stor koncerner. Att presss krft är högst levnde och påtglig företeelse, det r Torbcke är ovedersägligt. M är d krft deokrtisk? Frågr hn sig. Hns rtikel skrevs fler år innn d nu ktuell debtt o näthtet drogs igång. D so hndlr o ht och hot ot känd personer, inte inst kvinnlig journlister, i tidningrns Jrl Torbcke: Konst tt täj drkr profession och profiler i svsk press (Crlssons bokförlg, 2012) kotrsfält på nätet. Där är det oft journlistern so själv är utstt. M etisk övertrp hr gjorts långt innn nätet fnns. Personer hr hängts ut i ediern på ett upprörnde sätt. Så ve sk täj ve? Ett helt nnt sätt tt täj drkr so Torbcke tr upp i nnn del i bok är Brbro Alvings, signtur Bngs, helt underbr och fög vördndsfull sätt tt täj sin forell och uktoritär chefer och bryt rk för lätts och lgo respektlös ton i press. Blnd nnt sttes d ung Bng tt 1934 bevk sportevg för DN utn tt h d blekste ning o vd so försiggick i idrotts värld. Hon vidreutvecklde sin rljnt tlng vid Berlinolypid 1936 då hon inte lät sig iponers v nzikoryféern utn edvetet rpporterde från de indre publikdrgnde grrn. Ett skprov från DN d 11 ugusti 1936: D förste företrädr för d ädlste v ll idrotter träder fr i ring. Det står Suoi på hono och hn är ännu hel och r. - - - De ser ut so vindruvsklsr v br uskler, och de hr orgonrockr so vore de på bröllopsres. Först tryck de vrndrs händer, utn nänvärd känsl, och dor ser efter tt de inte hr hästsko i vnt. - - -. Först blev diskd, sedn ko två styck och sop, det hel verkr hushållsskol. Och där bort gör finn klops v jpn. Långt sre, 1959, skickdes Bng v Vecko-Journl för tt bevk tungviktstch elln Inger Johnsson och Floyd Ptterson, VM-tch so gått till histori. Nu hde hon vässt stil. Hon vskydde boxning och skrev i sin dgbok tt hon kände sig so or. Nu vr hnes ton inte br rljnt d vr r Torbcke obrhärtig. I först rtikel krkteriserde hon tch so ett ffärssnträde elln två hårtslåde herrr, so o det gällde ett positivt och konstruktivt yrkesrbete. Sedn återko hon ed beskrivning v gryt belyst lit plttfor där hlvt edvetslös neger vände ett pr ögon, to so ett spädbrns, ot vit bjässe so städde efter sig i ring ed någr sist dråpslg. Hnes refert påstås h vrit viktig orsk till tt proffsboxning förbjöds i Sverige 1970, Torbcke, so d forskre hn är, betvivlr det så länge inte bevis presterts. O det stäer så täjde fktiskt Bng inte br drkr, dvs press, utn också d lgstiftnde försling, Sveriges riksdg. Inte ill! Nog lyser Bngs vsky för boxning igo i dn slutklä på tchrefertet: Det är sc v djupste änsklig förnedring, dubbel. Mn vill inte h sett d sc. Och n vill inte h sett Inger Johnssons ögon. En trevlig kille från Göteborg ed sällskpstlnger och pojklede sätt hono i proffsboxning v chpionfort och hn får de här ögon: kobrögon. Av Ai Lönnroth Journlist och förfttre Styrelseledot Wdels Vänner Ny årgång v presshistorisk årsbok ute! Presshistorisk årsbok 2013 ko ut för tid sedn, d trettionde i ordning, ed Birgitt Ney so ny redktör. So lltid är d fylld ed spännnde läsning, inte br för gl nostlgisk journlister utn för ll oss tidningsläsre so följer ed vår tid. Det so slår ig dn gång är vilk oerhört nlig värld press länge vr jg borde vet so vr v få kvinnlig journlister i börjn v in bn på 1960-tlet. De kvinnor so näns är och syster till de nspersoner so är föreål för boks bidrg plus två kvinnlig intellektuell i eg rätt! M så vr det på redktionern länge! Inte br på Wdels tid. Här kn n t ex läs rolig och ycket väldokuterd rtikel v Mts Ekdhl o Expresss uppfinnre, Crl- Ad Nycop och Albert Bonnier Jr och sjösättning v dett kvällstidningsprojekt 1944 itt under brinnnde krig, tidning so skulle stå fri från ll nziböjelser. Ändå drog d på sig ycket kritik, inte för sin politisk linje utn för tt vr vulgär, t ex från publicister på d finre Dgs Nyheter so ju hr s ägre. Dett trots tt Ivr Hrrie från d etblerde kultursfär blev Expresss förste huvudredktör. Att d utnäning vållde stor uppståndelse i kulturkretsrn och äv i 12 13 släkt kn jg intyg Ivr Hrrie vr in ingifte frbror. Ett nnt bidrg i årsbok läser jg ed stort intresse, det o Victor Vinde, En ångårig kosopolit v Ellinor Melnder. Hn blev inte äldre än 67 hnn ed ycket under sin tidningnnbn so både utrikeskorrespondt ed Pris so bs och so d siste chefredktör för LOägd Stockhols-Tidning, nedlgd 1966. Vinde klls här fritt svävnde intellektuell vilket rtikelförfttr ger övertygnde exepel på. Blnd hns ång böcker näns so hn skrev ihop ed sin hustru och journlistkolleg Rit Vinde. Det är också i rtikeln o Viktor Vinde vi får öt boks ndr intellektuell kvinn, professor Al Söderhjel. Årsboksredktör visr på edierns inrotde könsrollstänknde ed tt publicer bild ur Husodern från 1928 där professor Söderhjel dsuger sin bokhyll! So sgt, nlig värld! Ai Lönnroth Svsk Presshistorisk Föring so ger ut årsbok hr hesid http://presshistori.se/
Bild här fnns ed i förr nuret v WdelAvisn och föreställer någr v förings eldsjälr, so vid fototillfäller i juli 1988 vunnit viktig delseger i kp för tt rädd Hebbevilln från rivning och glösk. Två v de finkde äv tidig Aftonbldet-årgångr på jkt efter Wdelteril. Eldsjälr finkde AB-årgångr Boknäln Krin Westn Berg född 1914, vr svsk litterturforskre, so skrivit sin doktorsvhndling o Crl Jons Love Alqvists kvinnouppfttning 1962. Hon fick sre personlig forskrtjänst i kvinnooch könsrollsforskning ino litterturvetskp vid Uppsl universitet. Hnes könsrollsseinrier blev ycket uppärksde och betydelsefull. Ått v seinriedeltgrn grundde vår 1968 det feinistisk nätverket Grupp 8. 1982 tilldeldes hon professors nn och s år inrättdes Ctru för kvinnlig forskre och kvinnoforskning. Ders infortionsskrift hette SOFIA so ko ut ed någr nuer o året. SOFIA ägnde stor del v sitt nuer 3 från 1988 åt ett rbetsprojekt so två tusistisk edler v Wdels Vänner ägnt sig åt under år 1986 till 1988. Anne-Sophie Eckerbo längst t v på fotot ovn, vr v dess. Inte för inte vr hon syster till Krin Westn Berg. Hon vr tusistisk, gld och positiv i llt hon företog sig verklig eldsjäl i föring ständigt på jkt efter ny edler och pgr till återuppförndet. Hnes pino ed noter skänktes till föring och pryder nu övervåning. Hnes 80-årsfond hr kunnt finnsier vårt tk över sorsc. Mj Olnder längst t h på fotot ovn, vr nnn eldsjäl i föring. Hon hde sin bkgrund i husodersrörels. Anne Sophie Eckerbo och Mj Olnder gjorde förnälig insts under förings först år go tt gå igo tre 1840-tlsårgångr v Aftonbldet sid för sid, rtikel för rtikel på jkt efter teril so Wdel Hebbe kunde h skrivit under sin år på Aftonbldet. Grundterilet fnns på icrofiche på Kunglig Biblioteket. Utn tt förtrötts träffdes de båd vid 41 tillfäll i tvåtirspss och klippte och klistrde. Resulttet blev tre digr pärr, so kunde överläns till Ctru för kvinnlig forskre och kvinnoforskning sor 1988. D 3 j 1988, två ånder innn bild är tg fick dåvrnde doct Birgitt Hol t eot terilet. Mj Olnders ride protokoll 14 i fyr verser från tillfället finns bevrt: Hos Birgitt Hol gick tid fort. Hon gillde det jobb vi gjort. osv. De tre pärrn kn nuer studers i vårt useu. Anne Sophie och Mj berättr o sitt rbete i SOFIA-nuret. Ders instser visr tt det inte br vr huset so stått i fokus för föringsrbetet. Det vr kobintion v Wdel Hebbes öde och livsgärning och Snäckvikshuset so utgjorde drivkrft i föring. Så skrev förings ordförnde Inger Mttsson i sin rtikel i SOFIA. Per Eric Mttsson Ann Björnnder - ny i styrels Vid årsötet invldes Ann Björnnder i styrels efter Hel von Hofst, so tvingts vgå v hälsoskäl. Ann Björnnder är född i USA och f d bokhndelsedhjälpre. Hon är bostt i Södertälje och koer i först hnd tt t nsvr för biblioteket i Wdels Hus. Så här beskrev hon sig själv i ett brev. Mn kn rl på kärlek vid de est oväntde tillfäll. Jg, ångårig bokhndlre, hnde ed hjälp v ödets vindr, på Arkivdt, Södertälje Kouns vdelning för digitlisering, sknningshjälp för föringr ino koun. En v kundern är Wdels vänner, och Edvrd Fustns otlig dgböcker föll på vår lott - insknning, rskrivning och korrekturläsning, vilk Edvrdgänget på Arkivdt gör ed ergi. Det visde sig vr ett privilegiu tt ko dn underhållnde herre och hns tid så när. Jg hr rbett ycket ed tt gör fotnoter, för hn är bildd och berest herre (ärk väl tt vi oftst tlr o hono i press) so skriver o ll och llt öjligt, och jg hr försökt rot fr infortion o nn, sånger, citt, händelser so hn näner i sin text. Nu är jg inte kvr på Arkivdt, hr fått glädj tt ko ed i Wdels vänners styrelse. Jg vill inte skiljs ifrån in vän! Edvrd Fustn vr, so vi berättde o i förr nuret v WdelAvisn, Wdel Hebbes och Lrs John Hierts brn till vänster vrs opublicerde dgböcker nu digitlisers v Arkivdt. Nedn kn du t del v Ann Björnnders personlig kotrer kring rbetet. Ann Björnnder dvrd Edvrd och jg längre tid ed E s tt gå u h t ig Efter t so underhåller n, vä r kä it iv hr hn bl ör och fräck ser, sitt god hu el tt rä be n si ed nskper o tellekt och sin ku in lig liv tt si, or et i Vr hu berättelser från liv ss de I. gt lå h hjärt: högt oc rst börjn itt fö lr l ån fr n eröfvrde h 12 ur Dgbok V 19 l vr så f tt det skl ju är et D r be r, tt jg 16 okto st det är blidväde f, u r rr no t n här kllt i it, eller knske de n nn pe i ll hå knppst kn fvrsjukn på t skff ig skri t på r lle hå n se Ktje e sgt i nypo? hls eller rättr Ahsverus er in ändlös rtre 19 oktober Und gt hur ycket ko di är kv är t de dt ål, vndringr är g hr ett bestä j o r lle f re fö fvrgård, väg eller gästgi do eg, on ti jernvägst r dålig d än stgifvregård, hu gä et rh ne yn is t få nnoter trskr på för t st d g j o n f är, än eter i lnck lo ki g ån så och så rt i sknko det lltid er f s orsk blir r ett ål tt edn jg ju då h e n, ge vä he lite knottrig på or visst tt jg är tr lk Fo. he eller lerig ko på de dig ng ri ik nk v so br trktr dett vet ej tt jg be de n r äg sv nd l jg hr riktig t rbete och tt it so de n t ntl vnk git iväg ett viss dr ej g j o l ger svetsqv er och då vidt ko n le äl qv kiloeter då dn långktjes op ih it pl t t det klrr itt ndr job nkr är utärkt t n si d ne fv tt skri. nker de färdig de och n tä Slup skickde hälsning från Vr När Ai Lönnroth i vårs visde huset för grupp besökre, visde det sig tt någr i grupp vr ifrån Vr i Sörlnd där Edvrd Fustn bodde på Psiont Ekhyddn. De kunde berätt tt psiontet brnn ner 1929. Idg står vill på tot, där ung filj bor. Kort efter besöket fick Ai ed post bunt bilder från besökrn från Vr, både v Ekhyddn so d såg ut på Edvrds tid (ovn) och på huset so byggts upp och idg står på tot. 15
BFÖRENINGSBREV FöringWdels Vänner c/o Holerin, Täppgtn 22, 151 33 s SÖDERTÄLJE PORTO BETALT SOMMAR- och HÖSTPROGRAM JUNI Onsdg 26 juni kl 18.30 PREMIÄR! Pelikn v August Strindberg Preiär för årets sorteter vid Wdel Hebbes Hus ed Berit Crlberg, Nicls Strnd och Mi Poppe. Spels hel juli ånd. Tetersupé efter föreställning. Infortion 070-305 40 79 för infortion o pjäs och speltider. 08-550 866 75 till resturng. Hör v dig o det inte står 13 eller 66 uppe till höger i dressfältet! Står det 13 eller 66 i dressrutn uppe till höger? Slppn v. Du hr betlt edlesvgift för i år (13) eller är ständig edle (66). O inte är det något so är fel. Vi kn i hstighet h glöt tt registrer, du kn h glöt det är änskligt tt betl. Vi vill inte gärn tro tt du så här nonyt vill län ditt edleskp i vår föring. Vi vill h dig kvr. Mång edler är d bäst grnt på tt vi behövs. Och vi hr ycket tt erbjud inte inst nu i sor. SEPTEMBER Söndg 8 septeber kl 14.00 Wdelpriset på 50.000 kronor dels ut i Wdel Hebbes Hus Ordförnde Per Eric Mttsson hälsr välko. Ai Lönnroth, Wdeljuryns ordf ger bkgrund till Wdelpriset och länr ordet till Mts Svegfors, till nylig vd för Sveriges Rdio och årets prisutdelre. Därefter prisutdelning, presttion v pristgre och stunds ingel ed förfriskningr. Cirk 14.45 strtr seinriet Dgspresss frtid - på ppper och på nätet ed inledning v Mts Svegfors följt v pnelstl under ledning v Ai Lönnroth. Medverknde Hel Giertt, chefred för tidning Journlist, Torbjörn von Krogh, föreståndre för Institutet för Mediestudier, Si(o), och Åke Pettersson, juryedle st under ång år redktör för progr Vår grundde ing och Publicert i Sveriges Rdio, P1. Söndg 10 septeber kl 9.00-16.00 Från slott till koj Litterär busstur runt vckr Södertörn Vi besöker Wdel Hebbes Hus i Södertälje och Mo Mrtinssons torp i Sorund. och vslutr ed lunch och visning v Fredrik Breers he på Årst slott i Hninge. Buss från Cityterinl i Stockhol. Pris 525 kronor so sätts in på plusgirokonto 44 99 85-1, ärk ed nn och telefonnuer. Mer info på DELS hesid red@dels.se. OKTOBER Söndg 20 oktober 15.00 Inger Alfvén och Ebb Witt Brttströ stlr Litterär slong o och ed förfttr Inger Alfvén so stlr o sitt förfttrskp ed litterturprofessor Ebb Witt Brttströ. Inger Alfvén hör till Sveriges est läst förfttre och gjorde sitt gobrott på 70-tlet ed bok Dotter till dotter. Ron S/Y Glädj hr äv filts. NOVEMBER Söndg 24 noveber 15.00 Pssion - till vilket pris? Förfttr Birgitt Frostin berättr o sin bok byggd på hnes s och orors brevväxling. Morodern vr issionär i Indi. Själv bor förfttr i Lund och hr vrit verks so folkhögskollärre i Mlö och so universitetslärre i Tnzni st i rysk Novgorod. 16