VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!
HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang. Där finns grundgemenskapen och den politiska diskussionen, det är där motioner och förslag behandlas och det är där det görs nomineringar till politiska uppdrag. Föreningen är en plats där alla medlemmar känner sig välkomna, får energi, kunskap och lust att fortsätta att utveckla sitt politiska engagemang och sin vilja att förändra samhället. En bra förening har engagerade medlemmar, driver bra verksamhet, värvar nya aktiva medlemmar och strävar dessutom efter att utvecklas och bli ännu bättre. Socialdemokraterna har tagit fram fyra studiematerial om att utveckla föreningar och föreningens verksamhet. Materialet vänder sig till föreningsstyrelser och intresserade medlemmar och består av fyra delar: UTVECKLA syftar till att ta fram en plan för hur föreningen kan utvecklas. VÄRVA ger verktyg och metoder för hur ni kan bli fler i föreningen. VÄLKOMNA handlar om hur nya medlemmar välkomnas och tas om hand i föreningen. AKTIVERA OCH ENGAGERA omfattar hur föreningen kan arbeta för att aktivera och engagera medlemmarna. Det är materialet handlar om att välkomna nya medlemmar. För att partiet och föreningen ska växa räcker det inte att värva medlemmar. De som värvas måste också vilja stanna kvar i organisationen. Det kräver att nya medlemmar välkomnas in i partiverksamheten på ett bra sätt. I det här materialet får du stöd i att tänka igenom föreningens välkomnande och hur ni kan se till att välkomna alla nya medlemmar på bästa tänkbara sätt. Välkommen att vara en del i arbetet! Med vänliga hälsningar, Carin Jämtin Partisekreterare Har du tagit del av studiematerialet om Framtidspartiet? Du hittar det här: http://www.socialdemokraterna.abf.se/ Studiematerial/Framtidspartiet/. 2
VÄLKOMNA En ny medlem i Socialdemokraterna har tagit klivet in i en politisk organisation och har förväntningar på medlemskapet. De kanske också har rädslor eller obehagskänslor kring att vara ny i en grupp eller sammanhang. Därför är det viktigt att välkomna nya medlemmar på ett bra sätt. Det handlar om att lotsa en ny medlem rätt, få den att känna sig välkommen och inkluderad, och skapa förutsättningar för att personen kan hitta bra former för sitt engagemang och medlemskap. I det här avsnittet får du möjlighet att diskutera och reflektera över välkomnande, och besluta om föreningens rutiner vid välkomnandet. En viktig del i välkomnandet är att medlemmen erbjuds att gå partiets medlemsutbildning. Ta därför reda på när dessa utbildningar genomförs och erbjud alla nya medlemmar att delta i den. Vanligtvis arrangeras medlemsutbildningen av partidistriktet. Här passar det att genomföra en fyrahörnsövning. Se övningarna längst bak i materialet. INKLUDERANDE VERKSAMHET En viktig del för att en ny medlem ska känna sig välkommen är att alla som är aktiva i föreningen faktiskt agerar välkomnande och inkluderande. I en organisation som har funnits länge, som Socialdemokraterna, finns det nästan alltid normer, uttryck och värderingar som är självklara för de som varit med länge. Samtidigt som de kan skapa trygghet i gruppen och skapa gemenskap kan de också utestänga eller göra att människor känner sig exkluderade. Det kan bli uppenbart först när det kommer nya medlemmar till organisationen eftersom det då kan bli svårt att känna sig välkommen och förstå vad som diskuteras. FYRAHÖRNSÖVNINGAR Fråga: Vad i mottagandet var viktigast för dig när du blev medlem i Socialdemokraterna? HUR BLEV DU MOTTAGEN NÄR DU VAR NY MEDLEM? Inled med att diskutera välkomnandet utifrån era egna erfarenheter. Låt alla i föreningen svara på följande fråga. Hur blev du mottagen när du blev medlem i Socialdemokraterna? Läs först upp frågan, därefter berättar du om de fyra alternativen som deltagarna kan välja mellan, och visa tydligt vilket hörn man ska ställa sig i om man väljer det alternativet. Var noga med att poängtera att det inte finns några rätt eller fel svar. Upprepa gärna alternativen en gång. Hörn 1 Att det fanns trevliga människor i föreningen. Hörn 2 Att jag direkt fick gå utbildningar och delta på seminarier. Hörn 3 Att jag fick engagera mig i den frågan jag brinner för. Hörn 4 Övrigt, någonting annat. Låt deltagarna först diskutera med de andra som står i samma hörn. Därefter kan deltagarna dela med sig från diskussionerna till deltagarna i de övriga hörnen så att alla hör resonemangen bakom ställningstagandet. 3
Fråga: Vem är ansvarig för välkomnandet i föreningen? Hörn 1 Varje enskild medlem i föreningen Hörn 2 Medlemslotsen eller medlemsansvarig i föreningen Hörn 3 Ordförande i föreningen Hörn 4 Övrigt, någon annan. Gör på samma sätt som i den förra övningen: Läs först upp frågan, därefter berättar du om de fyra alternativen som deltagarna kan välja mellan, och visa tydligt vilket hörn man ska ställa sig i om man väljer det alternativet. Var noga med att poängtera att det inte finns några rätt eller fel svar. Upprepa gärna alternativen en gång. FLER FYRAHÖRNSÖVNINGAR Ytterligare en fråga att göra en fyrahörnsövning kring kan vara hur ni i föreningen vill bli uppfattade av nya medlemmar. Det går också bra att hitta på helt egna frågor till en fyrahörnsövning. Det här är en övning ni kan använda i många sammanhang. Exempelvis kan ni inleda varje möte med en fyrahörnsövning där ni får tycka till om olika dagsaktuella frågor. DÅLIGT SAMVETE DÖDAR ENGAGEMANG De flesta av oss känner att vi har för lite tid för allt vi skulle vilja göra. Det är lätt att känna dåligt samvete för det man inte hinner med. Lägg därför din energi på att få de som är med på föreningens aktiviteter att känna sig sedda och uppskattade. Prata inte negativt om de som inte är på plats, det leder inte till något konstruktivt. GÖR DET LÄTTARE ATT KOMBINERA BARN OCH POLITISKT ENGAGEMANG En grupp som har extra svårt att hinna med partiengagemang är småbarnsföräldrar. Gör det gärna lättare att kombinera politisk aktivism och familj, genom att se till att barn är välkomna på föreningens aktiviteter. Utse någon som ansvarar för barnpassning, eller se helt enkelt till att alla har acceptans för att barn sitter med vid mötesbordet. Några leksaker, ritpapper och kritor eller kanske en utlånad läsplatta kan göra mycket både för barnet, och för att föräldern ska känna sig välkommen. DISKUTERA NORMER OCH FÖRVÄNTNINGAR Fortsätt nu diskussionen genom att prata om normer i Socialdemokraterna. Normer är allmänt delade men många gånger underförstådda regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Om normerna är hårda, tillåts inte det som bryter mot normerna. I en förening kan det till exempel finnas en norm om att alla ska ställa upp på samtliga aktiviteter som föreningen ordnar. Det kan göra det jobbigt för exempelvis småbarnsföräldrar att vara aktiva i föreningen. Genom att prata om normer och förväntningar kan man skapa en gemensam bild av hur föreningen fungerar, och hur man vill att föreningens medlemmar ska vara mot varandra. SUPERSOSSEN Den här övningen går ut på att diskutera normer om hur en socialdemokrat ska vara. Låt alla deltagare rita en bild på en gubbe eller gumma på ett A4-papper som symboliserar supersossen, det vill säga den perfekta socialdemokraten. Rita ord runt omkring som beskriver de egenskaper en supersosse har. Gå laget runt och låt varje person berätta om sin supersosse. Sammanfatta sedan diskussionen genom att resonera kring om det fanns några egenskaper som liknade varandra. 4
HUR FUNGERAR FÖRENINGENS VÄLKOMNANDE I DAG? Gör en gör/ bör-övning för att de hitta de delar i välkomnandet som föreningen gör bra i dag och vilka delar som behöver vidareutvecklas. Rita upp nedanstående fyrfältare på tavlan. +GÖR +BÖR -GÖR +BÖR DISKUTERA Fanns det egenskaper som oftare nämndes än andra i diskussionen ovan? Hur lätt är det att leva upp till bilden av supersossen? Förväntar du dig att du och andra ska leva upp till den? Vilka normer finns det i socialdemokraterna och i er förening? Kan några av de normerna vara exkluderande? Hur kan ni säkerställa att de normer som finns inte exkluderar människor? +GÖR -GÖR -BÖR -BÖR Låt varje deltagare skriva ner på post-itlappar eller skriva direkt i fyrfältaren vad de tycker om föreningens välkomnande av nya medlemmar, och vad man borde göra, uppdelat i fyra delar. -Gör i dag och bör fortsätta göra i framtiden också: +gör, + bör Inte gör i dag, men bör göra i framtiden: -gör, + bör Gör i dag, men inte bör göra i framtiden: +gör, -bör Inte gör i dag, och inte heller bör göra i framtiden: -gör, -bör (Den här kategorin brukar inte få så många postitlappar.) Låt alla sätta upp sina lappar i fyrfältaren. Diskutera därefter ruta för ruta. Håller ni med varandra? Hittar ni bra förslag om hur ni kan göra? Se till att anteckna det ni kommer fram till. Fokusera på hörnen där ni har skrivit in saker som ni redan gör i dag och som ni ska fortsätta med (+gör, +bör) samt de saker som ni inte gör i dag men som ni ska börja med (-gör, + bör). 5
FÖRENINGENS RUTINER VID VÄLKOMNANDE Kom överens i föreningen om vilka rutiner ni ska ha för välkomnandet av nya medlemmar och vem som ansvarar för de olika stegen. Skriv ner rutinerna och lägg dem som en bilaga till föreningens utvecklingsplan som nämns i materialet Utveckla. NÅGRA EXEMPEL PÅ RUTINER Utse minst en medlemslots i föreningen. En medlemslots har till uppgift att säkerställa att nya medlemmar känner sig välkomna och inkluderade. Det kanske finns någon bland medlemmarna som skulle tycka att det var roligt att lotsa in nya medlemmar i verksamheten och som skulle passa bra för rollen. Namnet på medlemslotsen anmäls till arbetarekommunen, så att även medlemmar som själva söker sig till partiet kan välkomnas in i verksamheten. Studieledaren ansvarar för att ta reda på när nästa medlemsutbildning steg 1 går och ser till att den nya medlemmen bjuds in till den. När en ny medlem är med på en föreningsaktivitet för första gången är det viktigt att den känner sig välkommen och inkluderad. Det är därför bra att börja alla föreningsaktiviteter med att låta alla presentera sig innan själva aktiviteten börjar. Ingen i föreningen bör utgå från att en ny medlem har varit på ett föreningsmöte tidigare, så föreningen bör vara noga med att förklara mötesformer och formalia så att också nya medlemmar känner sig inkluderade. Ha välkomnande av medlemmar som en stående punkt på styrelsemötenas dagordning för att följa upp hur rutinerna fungerar. Den som värvat den nya medlemmen tar med den till första aktiviteten eller mötet. Någon i styrelsen ringer den nya medlemmen eller tar en fika med den. Under samtalet presenterar man föreningen och frågar om den nya medlemmens politiska intressen, kompetenser och erfarenheter och hur aktiv personen vill vara i föreningen. Detta bör ske senast en vecka efter att medlemmen har gått med. Ta gärna fram en broschyr för föreningen som presenterar föreningens värderingar, politik och aktiviteter som du kan ge till potentiella medlemmar och nya medlemmar. Se till att det finns med kontaktuppgifter till medlemslotsen eller ordföranden. Ta ett nytt samtal med den nya medlemmen efter sex månader för att höra om medlemmen är nöjd med sitt medlemskap och trivs i föreningen. 6
SÅ KAN MATERIALET ANVÄN- DAS Det här materialet är del av en serie som syftar till att hjälpa socialdemokratiska föreningar och klubbar att utveckla verksamheten, värva och välkomna nya medlemmar samt aktivera och engagera medlemmar. Materialet innehåller konkreta frågor och övningar som bäst genomförs i grupp, till exempel av en föreningsstyrelse eller på ett medlemsmöte. Men det går naturligtvis också bra att använda materialet som en tankeväckare och som en inspirationskälla också för dig som enskild medlem. Materialet är del av en satsning på ett mer strukturerat utvecklingsarbete för S-föreningar. En annan del av satsningen är att utbilda förändringsledare för att hjälpa föreningar att utveckla sin verksamhet. Dessa förändringsledare håller i workshoppar utifrån materialen, och hjälper föreningar att starta ett utvecklingsarbete. Ta kontakt med din arbetarekommun om du vill veta mer om den möjligheten. 7