Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 305 Borgen

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2013/2014

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan läsåret

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolan Villa Solvi

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

för KÄLLGATANS OLA

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 306 Kevinge

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 307 Nora Herrgård

Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan

Arbetsplan Äppelbo förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

för Rens förskolor Bollnäs kommun

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Årsberättelse Ht -13 Vt -14. Sörby förskoleområde Förskolan Orion

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Verksamhetsplan. Kumlasjo ns fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsdokument 2014/2015,

Transkript:

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 305 Borgen

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 7 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 8 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 9 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 9 9 Nyckeltal... 10 Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(10)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Förskolan startade upp arbetet med Årsplanen hösten 2012, ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan. Det har gett oss alla en bra struktur på verksamhetsåret med rutiner, traditioner och temaarbeten. En modell som vi utvecklar hela tiden. Under detta verksamhetsår har vi även arbetet med Lotusdiagram vilket är ett bra arbetsmaterial för oss pedagoger. Varje avdelning har gemensam och individuell planering/ reflektionstid varje vecka. Gemensamt personalmöte en gång i månaden. pedagoggrupp en gång var 14:e dag. Vid varje terminsslut har respektive arbetslag utvärdering/ reflektion om hur verksamheten varit. Förskolan har en planeringsdag på hösten och en dag på våren. Under hösten startade vi arbetet med SPSM:s värderingsverktyg i samarbete med Spec.Danderyd. Vi har även startat arbetet med Giftfri Förskola, en föreläsning av Emeli Cronhom som också gjorde en inventering av alla avdelningars material och inredning. Förskolan arbetade intensivt med värdegrundsarbete under förra verksamhetsåret och det är ett ständigt pågående arbete. Ett bra värdegrundsmaterial som vi använder i arbetet med barnen är tex."tio små kompisböcker" samt "Snick och Snack vännerna i Kungaskogen". Vid varje höstterminsstart erbjuder vi alla föräldrar ett förväntanssamtal där de får möjlighet att uttrycka sina förväntningar om deras barns vistelse på förskolan. På höstens föräldramöte presenterade vi hur vi arbetar inom alla områden i Lpfö-98 Rev.2010. Förskolan har ett eget tillagningskök. Vi serverar mat enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Hållbar och i viss mån ekologiska produkter med ett helhetstänk från inköp till servering. Vi komposterar den mat som blir över och den återanvänds till förnybar energi. Uppdatering kring nya rön när det gäller matprodukter. Två av personalen har deltagit i utbildningen "Hälsa och Inspiration". Tydliga föräldramöten med en förklaring kring Lpfö hur och varför vi gör olika aktiviteter har gett ett bra resultat för föräldrarna. Lotusdiagram är ett arbetsverktyg som är bra för både oss pedagoger och föräldrar. Det synliggör aktiviteterna och återkopplas till Lpfö. Förväntassamtalen har gett god respons, föräldrarna ges möjlighet att ge sina synpunkter och tankar kring sina barns vistelse hos oss. Det ger oss pedagoger en grund för fortsatta arbete när vi får ta del av föräldrars tankar och frågor. De är en utmaning för oss pedagoger att få föräldrarna mer intresserade och ta aktivt del av möjligheten att påverka. Värdegrund är ett ständigt återkommande ämne, viktigt att diskussionerna hålls levande Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(10)

i ord och handling. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fördjupa arbetet med förväntanssamtalen till föräldrarna, eventuellt ändra frågeställningarna. Samt att fler föräldrar tar möjligheten att vara delaktig i sitt barns utveckling och lärande. Förtydliga syftet med våra aktiviteter/ rutiner etc. till våra föräldrar så att de får en vetskap om hur vi arbetar med förskolans läroplan. Det ställs höjda krav på verksamheten i de styrdokument som vi råder under, Lpfö, Skollag. Det är viktigt för förskolans pedagoger att ha reflektionstid tillsammans. Områden som likabehandlingsplan, kvalitetsdokumentet från Ukk, vårt inre arbete med Årsplan, utvärdering, analys. Dessutom finns behov av gemensam riktad kompetensutbildning för pedagogerna i verksamheten. Därför behöver vi fler planeringsdagar än de två vi har nu. Enda gången alla pedagoger kan träffas på dagtid utan barn. De kommunala förskolorna kommer att ha en gemensam föreläsning med Tomas Kroksmark i början av höstterminen. Den kommer att handla om kapitel 2 Utveckling och lärande i Lpfö. Fördjupa arbetet med SPSM:s värderingsverktyg förskolans gemensamma sammanställning och då även göra dem förändringar som behövs. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Förskolan är tillgänglig och tar emot alla barn oavsett kön, funktionshinder eller etnicitet. När behov finns anpassas miljön och pedagogerna sitt arbetssätt till aktuell situation. Det finns möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp från Utbildnings och kulturkontoret för barn i behov av särskilt stöd, efter en kartläggning och handlingsplan utarbetats. Förskolan har möjlighet till intern och extern handledning vid behov. Förskolepsykolog, talpedagog samt Spec.Danderyd finns att tillgå som ett stöd till förskolan. Vi arbetar med SPSMs värderingsverktyg. Tre pedagoger har under vt-.16 gått en 7,5hp kurs Flerspråkighet i förskolan och tre pedagoger har gått Tecken som stöd. Dessa utbildningar ger förskolan en fördjupad, ökad kunskap till att anpassa/ bemöta barns olika behov. av era insatser under året Pedagogerna har fått bra vägledning av de externa handledarna som kommunen erbjudit. Vi har insett vikten att ta konsultation i ett tidigt skede när vi har funderingar kring något barn. Det är viktigt att sätta ord på funderingar med någon som kan handleda ur en professionell synvinkel. Viktigt att ha en öppen dialog med vårdnadshavarna i ett tidigt skede, för barnets bästa. Vi har förmånen att ha ett flertal pedagoger med annat modersmål. Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(10)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi fortsätter med det arbete vi redan har utarbetat som fungerar väl. Ta hjälp och konsultation i ett tidigt stadium. Viktigt att föräldrarna är delaktiga från början. Fortbildning i berörda områden som tex autism, adhd och språkförsening. Vi kommer fortsätta utvecklingsarbetet med SPSM:s olika delar och successivt göra de förändringar som är möjliga för oss. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Varje barn har redan från första dagen en egen pärm för dokumentation. Den följer barnet genom hela förskolevistelsen. Pärmen är uppdelad i fem kategorier, Jag, Traditioner, Skapande, Natur och Närmiljö och Matematik/ Språk. Barnens arbeten följs kontinuerligt upp tillsammans med barn/ pedagog reflektion om vad som skett. Barnen får välja vad som ska anslås på väggen eller sättas in i pärmen. En planeringsmetod som vi använder är Årshjulet. Det synliggör hela årets verksamhet som är synlig för barn/ pedagog/ förälder. Reflektion sker dagligen tillsammans med barnen vid aktiviteter och rutinsituationer. Lärplattan används även som dokumentation, foto/ film. Bilder/ filmer ger en bra grund för reflektion tillsammans barn/ pedagog om vad som skett. Vi intervjuar barnen vid några tillfällen per år, frågor ställda utifrån barnens ålder. Vi har använt lärplattan till att filma barnet/ barnen i olika sammanhang och som har vistats i samtal med föräldrar. Vi har även filmat barnen i olika situationer som sedan har visats i samlingar etc. blir en återkoppling till aktiviteten, som är lärorikt och uppskattat av barnen. Vi använder SchoolSoft med verksamhetslogg för att dokumentera dagens händelser till föräldrarna. Varje avdelning har väggdokumentation. Kundenkät: 86 % av svaren anser att de tar del av barnens lärande. Vi personal ser att en ständig utveckling och fortbildning av pedagogisk dokumentation är nödvändig för alla pedagoger. Även fortbildning inom ny teknik. Barnen är delaktiga i sitt egna lärande när de "läser" och reflekterar i sina pärmar, diskuterar med andra barn och med pedagoger. Väggdokumentation samt barnens pärmar blir ett stödmaterial till barnen. Bilder som anslås på väggar sitter i barnens nivå vilket vi märker ger spontana samtal mellan barnen om vad de gör, har gjort, aktiviteter som skett. Viktigt att ha en dialog med barnen, ta vara på deras upplevelser, tankar, åsikter och respektera deras vilja och önskningar om hur vi arbetar vidare. En avdelning har även provat på att använda QR kod. Vi upplever att det finns familjer som inte tagit del av den information (både skriftlig och muntlig) som sker med regelbundenhet av pedagogerna. Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(10)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fortsätta arbetet med Årshjulet. Ett gemensamt förhållningssätt på hela förskolan i barnens utveckling, lärande och normer. Synliggöra barnens lärande genom att vidareutveckla metoder på ett enkelt sätt tillsammans barn/ pedagog. Bli än mer tydlig gentemot föräldrar om hur vi arbetar och uppmuntrar barnens lärande. Få barnen mer delaktiga i sitt egna lärande genom att de själva använder lärplattan, kameran i olika leksituationer. Öka användningen av den digitala utrustningen som finns på förskolan se det som ett material som alla andra. Pedagogerna har olika kunskaper inom digitala hjälpmedel och det behövs en kontinuerlig utbildning. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket är ständigt i fokus i dialog mellan barn- barn och barn- pedagog. I samlingen sång, rim, ramsor, vid högläsning och olika språklekar. Utmana barnen i de vardagliga rutinsituationerna som vid påklädning, när vi äter lunch/ mellanmål etc. Viktigt att barnen får tid att uttrycka sig och att vi som pedagoger lyssnar. Barnen tränar på att lyssna aktivt, komma ihåg och återberätta korta stycken vid sagoläsning. Några exempel från verksamheten är: sagotema med drama, munmotorik olika språklekar. Rollekar/ drama stimulerar språkutvecklingen. Barnen delas ofta upp i mindre grupper för att på så sätt ge alla barn talutrymme, utveckla den språkliga förmågan. På våra småbarnsavdelningar används kontinuerligt lägesbegrepp, färg, form etc. för att ge ett rikt språk/ ordförråd från början. Pedagogerna använder fingerdockor, flanosagor när de berättar sagor. "Babblarna" ett material som leker med ljud färg, form och sånger. Biblioteket har anställt en ny barn och ungdomsbibliotekarie som har bjudit in till träffar för att berätta om ny aktuell barnlitteratur. Vilket ger mycket goda tips eftersom vi använder biblioteket regelbundet. Biblioteket har ett samarbete med Föreningen Allas Barnbarn. Elisabeth kommer en gång i veckan till en barngrupp där hon läser för 4 barn. Efter 10 ggr byter hon barngrupp detta för ett sammanhang för de barn hon läser för. Efter sagostunden har Elisabeth reflektion med barnen vad de lyssnat på och vad det väcker för tankar hos dem. Förskolan har flera pedagoger med annat modersmål än svenska vilket berikar språket ytterligare. Tre pedagoger har under vårterminen gått en 7,5hp utbildning, Flerspråkighet i förskolan som blir en styrka för förskolan med tanke på att det blir fler barn med annat modersmål än svenska. Några av pedagogerna har gått utbildningen Tecken som stöd vilket används som förstärkning i det dagliga arbetet. Kundenkät: 74% Självärdering: 100% Vi märker under året hur barnen ökar sin förståelse för ord och innebörd. Vi använder olika typer av litteratur, språklekar, drama som speglar dagens samhälle ur jämlikhet och könsmönster. Arbetet med språket innehåller flera delar som språkförståelse, ordförråd och uttal. Vi ser hur dessa delar har fallit på plats under året som gått. På våra avdelningar för de äldre barnen har vissa barn knäckt läs och skrivkoden. Vi har barn i grupperna med olika modersmål och vi utmanar varje individ utefter deras språkliga förmåga. Vi ser en enorm utveckling. Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(10)

Vi har väckt ett stort intresse hos barnen med högläsning vilket också resulterar i att barnen får ett ökat ordförråd. Märks extra tydligt hos de yngsta barnen. Föräldrarna bekräftar också att det har gett resultat, barnen använder helt plötsligt nya ord. Barnen vet också att om inte pedagogerna vet så kan vi söka svar med datorn/ läsplattans hjälp. Vi anser att det är föräldrarnas ansvar att bli mer aktiva och intresserade av verksamheten. Alla pedagoger på förskolan är mycket tydliga med information om arbetet enligt Lpfö. Den sker dagligen både digitalt, muntligt och visuellt. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fortsätta använda våra läsplattor när det gäller språkutveckling; använda bibliotekets tjänster med temapåsar; läsa för barnen och även uppmuntra föräldrarna till att läsa för sina barn. Vi fortsätter också dramatisera tillsammans med barnen och att uppmuntra föräldrar med annat modersmål att tala/ läsa "sitt" språk för sina barn i olika situationer. Uppmärksamma vikten av att tala ett nyanserat språk i alla sammanhang under barnets dagliga vistelse på förskolan. (rutinsituationer, vid maten påklädning samlingar etc.) Inför höstens föräldramöte kommer vi att ha en öppen dialog med vårdnadshavarna om hur vi kan synliggöra det språkliga arbetet bättre. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi använder den dagliga verksamheten för att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande. Våra samlingar innehåller mycket matematik. Vi räknar hur många vi är i rummet, använder lägesord (över, under, framför, bakom mm) och geometriska former. Vi förstärker detta med rytmiska inlägg såsom att använda trummor eller maracas. Vi har också använt oss av våra "matteburkar" ett pedagogiskt material talen 1-10. Matematik är även ett naturligt inslag vid påklädning, dukning. Vi använder termer som kopplas till matematik tex. former, vikter, volym. Ramsor, sortera, stor/ liten, färg/ form används i stor utsträckning med de yngre barnen. Matematiken är också med oss i naturen då vi använder skogens material, mäta, jämföra och väga. Pärlplattor där barnen skapar mönster och barnen inspireras av varandra, härmar varandra. Barnen bygger gärna/ ofta med duplo, lego, plus- plus och mandalas ett kreativt matematiskt material. Barnen spelar spel, slår tärning, lär sig turtagning och följer regler. De yngre barnen har arbetet med Barbafamiljen tema. Där kom antal, färg, form, stor, liten, lägesbegrepp in på ett lustfyllt sätt. Ett annat tema var " Den väldigt hungriga larven". där kom tidsbegrepp, räkning, naturvetenskap- från ägg till fjäril in på ett kreativt sätt. Ett annat exempel, adventsljus med datum fascinerade och väckte ett mycket stort intresse hos barnen. Det var plus, minus, tidsuppfattning, siffror mm. Vi pedagoger introducerar aktiviteter men anpassar oss till barnens idéer och återkommer gärna till övningar som barnen själva efterfrågar. Kundenkät: 73% Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(10)

Självärdering: 93% Vi ser barns olika lärstilar och olika matematiska förmågor. Vi ser att barnen använder matematiska begrepp på ett naturligt sätt. Vi är väl medvetna om matematikens dagliga betydelse i ord och handling. Vi ger tydlig information om hur vi arbetar med matematiken och även här behöver vårdnadshavarna visa större intresse. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Anpassa material till aktuell barngrupp och utnyttja det material som redan finns på förskolan. Utmana varandra barn/ vuxna. Vi visar att matematik är så mycket mer än bara siffror och att räkna. Detta viktigt ur ett genusperspektiv att vi utmanar flickor såväl som pojkar när vi presenterar och introducerar nytt material. Förtydliga ytterligare för föräldrarna hur vi arbetar med matematik, ge exempel. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Varje avdelning har en bärbar dator, digitalkamera, samt tre lärplattor ( två gamla, en ny). En projektor finns på förskolan. Datorerna används av pedagogerna för dokumentation samt för att leta information som vi använder i verksamheten. Lärplattor har funnits i verksamheten i fem år. Lärplattorna används i alla aktiviteter. Barnen använder dem till att dokumentera sitt eget lärande. Pedagogerna till dokumentation som även föräldrarna får ta del av. Projektorn används som extra hjälpmedel för att presentera tex. tema under olika aktiviteter samt till dans och sagor. Lärplattan kopplas till projektorn för tex. högläsning, spela memory tillsammans. En avdelning har använt Fotobabble appen där ett barn berättat om en bok och med det tillverkat en QR- kod som sedan förälder med hjälp av appen QR reader kan lyssna på. Vi har Danderyds kommuns egen uppkoppling "Intranätet" som kräver inloggning och certifikat. Vi upplever att det finns brister inom det området. Periodvis tar det tid att logga in, serven ligger nere osv. Våra datorer är gamla och det är en ekonomisk fråga att hela tiden ha det senaste. Det är ett prioriterat område inför kommande verksamhetsår, nya datorer. Vi pedagoger måste hela tiden utmana oss själva att bli bättre, uppdatera oss. För barnen är den moderna tekniken redan en naturlig del, " de är barn av sin tid" Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Viktigt för att komma vidare är att vi har fungerande teknik såsom uppkoppling mm. Nya datorer är ett måste för att dokumentation ska fungera. Det är frustrerande när tekniken inte fungerar, tar tid från barnen. Vi behöver ständig fortbildning som pedagoger med den nya snabba teknikutvecklingen som sker i vårt samhälle. Att fler får lära sig QR-koden ett nytt spännande verktyg. Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(10)

De kommunala förskolorna kommer under hösten 2016 att implementera förskoleappen, ett digitalt verktyg som är tydligt för både pedagoger och föräldrar. Förskoleappen är kopplad till Lpfö och utarbetat efter förskolans behov. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har ett nytt material från Natur & Kultur som innehåller aktivitetskort i områdena biologi, kemi, fysik, hållbar utveckling samt skapande. Ett lättillgängligt material som fängslar både barn och vuxna. V har gjort experiment med vatten, snö och färg bl.a. Förskolan använder närmiljön där barnen får följa årstidsväxlingar om vad som händer i naturen, med djur och växter. Ett exempel när barnen varit vid sjön, kastat stenar och undersökt Vad flyter/ sjunker? Förskolan har haft en bäver i närmiljön som har väckt ett stort intresse hos alla. Det blev ett naturligt temaarbete. Vi planterar under våren grönsaker mm tillgängliga för barnen, skördar resultatet på hösten Kundenkät: 73% nöjda Självvärdering: 80% Vi upplever att barnen har en nyfikenhet, intresse och delaktighet i vad som händer i natur, miljö och teknik. Flickor - pojkar ingen skillnad, alla lika intresserade. Ämnet väcker upptäckarlust hos barnen vilket inspirerar oss pedagoger till fortsatt arbete. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Temaarbeten med fokus på Natur och Teknik, anpassat efter åldersgrupper. Vi tar på oss "Natur och Teknikglasögonen" i vårt fortsatta arbete. Vi kommer att använda vårt nya material om Natur och Teknik i större utsträckning än tidigare. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Förskolan har 40% förskollärare nu och kommande hösttermin. Vi är en VFU förskola men har under detta verksamhetsår inte haft någon student. Förskolan har under senaste åren haft ett vikande barnunderlag vilket har inneburit att vi har fått strukturera om våra barngrupper. Detta för att kunna ta emot barn oavsett ålder. Barnantalet har successivt ökat och innebär att de flesta platserna är tillsatta inför höstterminen. Förskolan har en avdelning med barn 4-5 år, en avdelning med barn 3-5 år, två avdelningar med barn 1-3 år. Förskolan har under detta år inte tagit emot någon student men kommer att göra framöver. Det är en fördel att vara VFU förskola. Det ger oss inblick i aktuell utbildning och forskning. Nöjda föräldrar sprider ett gott rykte till andra föräldrar om vår förskolas kvalitet vilket Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(10)

är en framgångsfaktor. Stabil pedagoggrupp med hög kompetens är en styrka. Fyra avdelningar är en bra storlek på förskola. Det går att omfördela resurser vid frånvaro. Förskolan blir inte lika sårbar som en mindre förskola blir. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Det är en önskan att kunna rekrytera förskollärare när behov finns. Det är en stor konkurrens idag eftersom det är förskollärarnas marknad och en ekonomisk fråga. Vi har haft inskolningar av nya barn under hela verksamhetsåret och det påverkar arbetssätt och barngrupper. Glädjande för vår förskola att det nu är ett stabilare kundunderlag. Vi har många sökande till vår förskola. Stabilitet i personalgruppen, vilket leder till arbetsro och förskolans verksamhet kan fortsätta utvecklas mot nya mål och utmaningar. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 98 100 96 "Det är arbetsro i barngruppen" 84 77 96 Kommentarer och analys till nyckeltal Vi är nöjda med resultatet. Re 305 Borgen, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(10)