GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 2 PLANeriNGSförUtSättNiNGAr

Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering del 2 planeringsförutsättningar

Innehåll Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige... 4 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 6 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER... 8 NÄRINGSLIVETS BEHOV... 11 BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER... 14 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK... 16 UTBYGGNAD I CENTRALA GÖTEBORG UTBLICK FÖR 2020-TALET... 24 LOKALA TORG I GÖTEBORG... 26 Stadsbyggnads karaktärer i Göteborg... 31 stadsdelsdialog... 36 Täthet: statistik och kartor... 38

I denna bilaga utvecklas kunskapen om förutsättningarna att bygga nya bostäder och verksamhetslokaler utifrån gällande planer och prognoser. Vad händer, varför händer det och vad sätter det för ramar för stadens utbyggnadsplanering? Likaså redovisas en fördjupning av vissa långsiktiga utmaningar som utbyggnadsplaneringen förväntas hantera och som hanterats mer översiktligt i huvudrapporten. Följande teman ingår: Befolkningsutveckling Arbetsplatser och verksamheter Behov och utbud av bostäder Utbyggnadsvolymer nuläge och framåtblick Näringslivets behov en fördjupning av "Planera för verksamheter" Torgen fördjupade studier Stadsbyggnadskaraktärer i Göteborg Stadsdelsdialogen - en kort summering Täthetstatistik och täthetskartor (boende och arbetande) I detta kapitel används olika tidsperspektiv och så långt som möjligt tillämpas indelningar som avser nuläget (2012) samt en framåtblick på medellång sikt (år 2021) och längre sikt (år 2035). Det har inte funnits någon anledning att arbeta med en indelning i tid efter år 2035. Läsanvisning Kapitlet innehåller en översikt av planeringsförutsättningar och utmaningar som utbyggnadsplaneringen har att hantera. Det är inte meningen att läsaren av rapporten skall behöva läsa allt, det är snarare ett kapitel för valfri fördjupning för de som önskar och en referens till olika underlagsrapporter som tagits fram under arbetet med utbyggnadsplaneringen. Förhoppningen är att inspirera till initiativ att utveckla en fördjupad kunskap på lokal nivå utifrån det material som tagits fram. Rekommenderad läsning En stor del av informationen i denna bilaga finns att tillgå i flera rapporter som belyser befolkningsutveckling och bostadsbyggande i Göteborg. Varje år gör t.ex. Fastighetskontoret en lägesrapport om bostadsförsörjningen, Bostadsbyggandet i Göteborg (se bild i spalten), därtill gör stadsledningskontoret befolkningsprognoser och olika sammanställningar över den demografiska utvecklingen. Under 2012 har stadsledningskontoret dessutom sammanställt en rapport om framtidens boende och bostäder i Göteborg (Bo (I) staden). Under senare år har även arbetsgruppen med Älvstaden tagit fram en rad rapporter som belyser förutsättningarna för att utveckla stadslivet i centrala Göteborg och en kunskapsöversikt om ett socialt blandat boende. En fördjupning om näringslivets förutsättningar och behov av verksamhetsområden finns i rapporten Planera för verksamheter som stadsbyggnadskontoret tagit fram. Göteborg 2021? Fastighetskontorets prognoser för framtida nyproduktion av bostäder sträcker sig 10 år fram i tiden och den aktuella prognosen som använts i analysen utgår från perioden 2012-2021. Informationen och analyserna som är kopplade till detta årtal har därmed inget att göra med stadens 400-års jubileum, som annars uppmärksammas i andra dokument och strategier. Göteborg 2035? 2035 är inget år som ska ses som exakt, det är snarare en hjälp för att sätta ramarna för de planeringsförutsättningar staden har att hantera i en långsiktig stadsbyggnadsprocess. 2035 är ungefär 20 år framåt i tiden, vilket upplevs som långt bort men är relativt nära ur ett bostadsbyggnadsoch infrastrukturperspektiv. Då finns Västlänken (tågtunnel under Göteborg med två nya stationer), Älvstaden med Backaplan i spetsen har börjat exploateras och många av de stora infrastrukturprojekt som man 2010 tog beslut om byggs eller står precis klara. Gamlestaden har utvecklats till en strategisk knutpunkt. Omdaningen av staden har börjat. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 3

1 Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige Tätare Stockholm Studien har genomförts av Regionplanekontoret och Stockholms stadsbyggnadskontor i samarbete och kopplas till regionens utvecklingsplan samt Stockholms översiktsplan. Rapporten belyser hur möjligheterna till förtätning ser ut med hjälp av en nyutvecklad metodik för en bred analys av förutsättningarna för stadsutveckling. I rapporten konstateras att Stockholm växer som aldrig förr. Till år 2030 beräknas befolkningen i länet öka med mellan 300 000 och 500 000 personer. Inom Stockholms stad väntas dagens befolkning på cirka 800 000 att öka till omkring en miljon år 2030. Inriktningen är att den nya bebyggelse som behövs till största delen ska tillkomma genom förtätning av redan utbyggda områden för att ta tillvara den täta storstadens unika attraktivitet som livsmiljö. Stora delar av den nya bebyggelse som behövs ska tillkomma genom utveckling av nya regionala stadskärnor i regionens yttre delar samt genom att utveckla nya tyngdpunkter i Stockholms ytterstad. Resultatet av analyserna visar att potentialen för en tätare stad i kärnor och tyngdpunkter är mycket stor. Det kan dock ibland krävas ett radikalt nytänkande om potentialen ska förverkligas och slumrande förortscentra utvecklas till levande stadskärnor. Så förtätar vi Malmö! Inför arbetet med Malmös nya översiktsplan har kommunen sammanställt ett PM för dialog i syfte att diskutera förutsättningarna att växa med minst 100 000 fler invånare genom omvandling och förtätning av den redan byggda miljön. Malmö visar i sitt PM att en sådan tillväxtstrategi kräver en bred och öppen diskussion om vilka möjligheter, utmaningar och problem som det kan medföra och hur de ska hanteras. Utifrån Malmös övergripande mål och en analys av förtätningspotentialen i olika stadskaraktärer skisseras i denna dialog-pm ett förslag till en förtätningsstrategi. För att Malmö ska utvecklas som en blandad, tät och grön stad som är anpassad till gång-, cykel- och kollektivtrafik är nedanstående fyra övergripande strategier viktiga: Utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk Skapa mer blandad stad Omvandla trafikleder till stadsgator Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå 4 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige 1 Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare en fördjupad översiktsplan Jönköpings utbyggnadsstrategi hanterar förutsättningarna för en befolkningstillväxt på ca 25 000 invånare, ca 15 000 nya bostäder och ett behov av mark för verksamheter som motsvarar 10 000 nya arbetstillfällen. Utbyggnadsstrategin är kommunomfattande och redovisar var och hur kommunens byggnation av bostäder och verksamheter bör utvecklas. Planförslaget ska ge kommunen en långsiktig beredskap för hållbar tillväxt. Detta sker genom: Förtätning och omvandling inom tätorternas gränser Byggnation i stråk där kollektivtrafiken finns eller kan byggas ut Nyexploatering i anslutning till befintlig tätortsbebyggelse Rekommendationerna i stora delar av utbyggnadsstrategins planförslag tillämpas i fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, bygglovprövning, vid upprättande av det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet (KBFP) samt vid kommunal markanvisning. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 5

2 BEFOLKNINGSUTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING Göteborgsregionens befolkning har ökat stadigt sedan mitten av 1980-talet. De senaste åren har befolkningen ökat särskilt snabbt. Det beror dels på en inflyttning från övriga riket, en inflyttning som främst består av studenter och unga vuxna, dels på inflyttning från övriga världen. Förutom flyttningar ökar befolkningen genom att det föds fler än det dör. Under de senaste åren har födelsetalen varit höga vilket lett till att födslarna spelat stor roll för befolkningsökningen. Allt fler singelhushåll, men osäkert om andelen ökar I takt med att befolkningen ökar, ökar också antalet singelhushåll. De grupper som är särskilt överrepresenterade bland dem som bor i singelhushåll är äldre kvinnor och yngre män, där främst den första gruppen tenderar att öka då kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Fler äldre framåt 2035 Under den senaste trettioårsperioden har andelen äldre i befolkningen, över 65 år, varit relativt stabilt. De senaste åren har dock andelen börjat öka i takt med att fyrtiotalisterna har börjat fylla 65 år. Att fyrtiotalisterna är så många i kombination med att vi lever allt längre gör att de äldres andel av den totala befolkningen förväntas öka från dagens 19 procent till drygt 23 procent år 2035. Som storstad har Göteborg en något yngre befolkning än riket i sin helhet samt en ständig påfyllning av unga genom inflyttning och barnafödande. Den antalsmässiga utvecklingen av äldre kommer att vara något högre i Göteborg än i riket, en ökning med ungefär 50 procent, men den andelsmässiga utvecklingen kommer att vara något lägre och från en lägre utgångsnivå, från dagens 15 till knappt 18 procent till år 2035. Storstädernas annorlunda åldersstruktur gör också att den boom av äldre äldre (85+) som drabbar stora delar av riket, speciellt landsbygden, redan inom några år kommer först när fyrtiotalisterna når denna ålder framåt år 2030. Migrationen ökar I takt med att globaliseringen ökar, blir det allt vanligare att inte bara varor, pengar, information och tjänster flyttar över gränser utan även människor. Migrationsforskare tror att den globala rörligheten kommer att öka betydligt i framtiden. Avgörande för hur migrationen utvecklas är bland annat befolkningsmässiga trender, efterfrågan på arbetskraft i olika länder samt politiska faktorer. Under i stort sett hela 2000-talet har Göteborg haft ett negativt flyttnetto mot övriga riket, det handlar om unga vuxna som flyttar till andra delar av landet samt barnfamiljer som flyttar till kranskommunerna. Det utrikes flyttnettot har under samma period varit positivt, fler personer har flyttat från utlandet till Göteborg än tvärtom. 6 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

BEFOLKNINGSUTVECKLING 2 Prognos för befolkningsutvecklingen För Göteborgs del beräknas alla ålderskategorier att öka fram till 2035. Prognosen visar på att Göteborg kan passera 600 000 invånare omkring år 2024 och år 2035 kan befolkningen ha ökat med cirka 150 000 personer jämfört med idag. Det är en ökning med nära 30 procent från dagens folkmängd. Det kan låta mycket men den årliga befolkningstillväxten är lite mer än en procent, d.v.s. betydligt lägre än exempelvis Stockholms. 5000 4000 3000 2000 1000 0 Göteborg, invandraröverskott Göteborg, inrikes flyttöverskott Om befolkningsprognoser Det ökade bostadsbyggandet skärper kraven på allsidiga och objektiva beslutsunderlag. Stadsledningkontorets befolkningsprognos utgör en viktig grund och lägger grunden för stadsdelarnas planeringsförutsättningar. Även lokalsekretariatet med ansvar för kommunens försörjning av skollokaler, äldreboenden och gruppboenden, grundar sin planering på befolkningsprognosen. Innehållet i Fastighetskontorets prognos över möjligt bostadsbyggande kommande tioårsperiod är av stor vikt vid befolkningsprognoser och analyseras av stadskansliet, som drar slutsatser om befolkningsförändringar orsakade av framtida bostadsprojekt. Det finns flera svårigheter i detta arbete. För det första finns osäkerheter i när bostadsprojektet färdigställs. För det andra saknas tid att följa dessa förändringar och dra hållbara slutsatser för alla bostadsprojekt i kommunen. Förändrade förutsättningar för byggherrarna medför också att antalet och/eller typen av bostäder ändras. I vissa fall avbryts projekten. -1000-2000 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Alternativa prognoser Ett sätt att arbeta med ett längre tidsperspektiv är att utgå från den historiska utvecklingen av nettoinflyttningen. En nettoinflyttning mellan 2000, 3000 eller 4000 personer per år är alla nivåer som är statistiskt möjliga. Den årliga befolkningsförändringen i de långsiktiga prognoserna visar att Göteborg växer med mellan 5500-8000 personer per år vilket innebär en befolkningstillväxt på ca 1 % - 1,3 %. Ökningen till år 2030 kan bli mellan 105 000-150 000 nya invånare alternativt 135 000-190 000 nya invånare till 2035. Prognoserna nedan är ett exempel på utfallet av olika inflyttningsnetton fram till år 2035. Folmängd 2035? 750 000 700 000 650 000 600 000 550 000 500 000 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 Årlig folkökning? 10 000 8 000 Alt 4 000 Alt 3 000 Alt 2 000 Alternativ 2011 2015 2020 2025 2030 2035 Netto 2000 520 358 542 400 570 300 598 800 627 000 654 700 Netto 3000 520 358 545 500 579 000 613 800 648 700 683 500 Netto 4000 520 358 548 600 587 700 628 800 670 400 712 400 Alt 4 000 6 000 Alt 3 000 4 000 Alt 2 000 2 000 0 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 Årlig folkökning i procent? 2,0 1,5 Alt 4 000 1,0 0,5 Alt 3 000 Alt 2 000 0,0 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 7

3 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER Genom att pendlingen ökar knyts allt fler kommuner samman och idag bor nästan 1,1 miljoner människor i Göteborgsregionen (GR). Det innebär att regionens tillgång till mångfald ökar vilket i sin tur förbättrar Göteborgs långsiktiga konkurrenskraft. Sett under hela 2000-talet har det skapats 60 000 nya jobb i regionen. Göteborgsregionen hamnar högt på listan över de snabbast växande regionerna i Europa och bedöms med internationella mått ha goda förutsättningar att skapa konkurrenskraft och tillväxt. Sambandet mellan befolknings- och sysselsättningsutvecklingen är naturligt. Däremot är det inte självklart vilket som kommer först i sammanhanget är det befolkningsökningen som ger underlag för nya arbetstillfällen eller är det efterfrågan på arbetskraft som för med sig inflyttning? Svaret är att det nog är en kombination av båda. De senaste decennierna har stadens näringsliv i genomsnitt vuxit med 0,7 nya arbetstillfällen per ny invånare. Med tanke på att förvärvskvoten ligger på strax över 50 % tydliggör detta stadens roll för sysselsättningen regionalt, med en nettoinpendling som följd. Planering för verksamheter och arbetsplatser Att planera för verksamheter och ett näringsliv i utveckling skiljer sig från hur man planerar för bostadsbyggande. Generellt handlar det om att genom den fysiska planeringen skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling och arbetstillfällen över tid. Näringslivet är ett brett område med en rad olika förutsättningar för olika typer av verksamheter och till skillnad från bostadsaktörer så finns näringslivet sällan representerat i detaljplaneringen av ett område. Utifrån denna aspekt behövs det en annan beredskap från kommunens sida att planlägga mark för olika verksamhetsändamål. Hur ska vi då planera för aktörer som vi inte känner till? Och om vi vill gynna en specifik näringsgren eller ser att det sker en strukturomvandling i samhället, vad krävs då och hur ska vi slutligen möjliggöra för en sådan etablering? För att kunna ta hänsyn till näringslivets behov, och således skapa goda förutsättningar för ett näringsliv i utveckling, behöver vi veta hur Göteborgs näringsliv ser ut samt vilka behov och utmaningar våra tillväxtbranscher står inför. Detta skapar en viktig förståelse för näringslivet och underlättar planeringen. Senare i kapitlet finns en fördjupning om näringslivets behov, dess förutsättningar och utmaningar. Prognos arbetstillfällen Göteborgsregionen har stått sig jämförelsevis stark under hela 2000-talet där samtliga branscher utom tillverkningsindustrin har ökat i antal sysselsatta. Även om finanskrisen slog hårt mot fordonsindustrin och satte spår i Göteborgsregionen var sysselsättningen tillbaka på samma nivå efter 12 månader. Att Göteborg klarade denna omställning tyder på att staden präglas av ett diversifierat näringsliv. "Planera för verksamheter" innehåller olika scenarioanalyser över näringslivsutvecklingen. Vid rapportens utfärdande var framförallt fordonsindustrins framtid oviss och trendanalysen delades in i olika scenarioanalyser; trendscenario, huvudscenario, nedläggningsscenario och omställningsscenario. Med facit i hand kan vi konstatera att Göteborg klarade sig väl genom krisen 8 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER 3 och baserar förväntad jobbtillväxt på ett genomsnitt mellan de positiva scenarierna. Vi landar då på 3450 nya arbetsstillfällen per år. Det innebär ett utbyggnadsbehov i staden för ca 76 000 nya arbetstillfällen fram till år 2035. Enligt denna prognos uppfylls Göteborgsregionens tillväxtmål (Uthållig tillväxt). Prognos arbetstillfällen 2035 Arbetstillfällen % tillväxt Handel 5723 7,54 Kontor 44 857 59,1 Industri 3 575 4,71 Institutioner (högskolor) 1 708 2,25 Servicehus, äldreboende, vård 7 696 10,14 Hotell, konferens 3 461 4,56 Grundskolor, daghem, förskolor 3 028 3,99 Logistik 1 761 2,32 Övrigt 4 121 5,43 Totalt 75 930 100 Rapporten Planera för verksamheter är ett kunskapsmaterial som bland annat innehåller en trendanalys av framtida arbetstillfällen i Göteborg. Såväl trendanalysen från 2008 som senare uppföljningsrapporter (gjorda av Business Region Göteborg) visar att flest nya arbetstillfällen tillkommer inom de kontorsbaserade näringarna där företagstjänster är den starkast växande branschen. Vid förnyelse av Göteborgs näringsstruktur, hamnar stadsmiljön i de centrala delarna i fokus kommande decennier. Framtiden innebär fortsatt växande tjänsteinnehåll i stadens näringsliv främst kontorsnäringar, men också allt mer av handel, service, personliga tjänster, kreativa yrken och upplevelseindustri. Flera av dessa har stark centralitetspreferens och är många gånger beroende av utveckling av staden som livs-/besöksarena för att locka kompetens och kunder. Förändring i antal sysselsatta per bransch 2000-2011 Företagstjänster Hotell och restauranger Byggindustri Personliga och kulturella tjänster Civila myndigheter och försvaret Vård och omsorg Fastigheter Energi och miljö Utbildning Handel Information och kommunikation Transport Finans och försäkring -8 % 25 % 25 % 21 % 18 % 15 % 13 % 7 % 0 % Tillverknings- och utvinningsindustri 40 % 39 % 37 % 35 % 45 % REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 9

3 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER Utifrån tidigare erfarenheter och undersökningar (Planera för verksamheter, 2010) kan man uppskatta hur stor yta/anställd olika branscher kräver och generella beräkningar kan göras. Med hänsyn tagen till förväntad branschtillväxt i Göteborgsregionen där de kontorsbaserade näringarna fortsätter att växa sig starka, ser vi att det största tillskottet på verksamhetsyta behövs med de ändamål som lämpar sig i bebyggelseområden, främst i centrala staden och vid knutpunkter. Arbetstillfällen Totalt ytbehov Behov, tillkomst yta/år Centrala staden, knutpunkter 66 473 6 071 410 275 973 Industriområden 9 457 1 828 000 83 090 Totalt år 2035 75 930 7 899 410 359 063 Pågående planer Det finns ett antal pågående utbyggnadsprojekt som möjliggör många nya arbetsplatser de närmsta åren. Älvstaden rymmer enligt beräkningar ca 33 000 nya arbetsplatser fram till år 2035 (ungefärligt ytbehov 1 000 000 m²). Andra centrala och stora planer som möjliggör många nya arbetsplatser är detaljplanen i Gamlestaden (200 000 m² verksamhetsyta) och den fördjupade översiktsplanen Mölndals dalgång (80 000 m² verksamhetsyta). Sammantaget innebär dessa pågående planer att det skapas förutsättningar för minst 44 000 nya arbetsplatser (beräknat på ytbehov 50 m²/anställd). Av de 76 000 nya arbetstillfällen som planeras fram till 2035 återstår det ett utbyggnadsbehov av ca 32 000 nya arbetsplatser eller ca 1 600 000 m² verksamhetsyta. 10 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

NÄRINGSLIVETS BEHOV 4 NÄRINGSLIVETS BEHOV Göteborg konkurrerar internationellt med andra städer och regioner om både företag och människor för en fortsatt tillväxt. Vad som skapar tillväxt är en komplex fråga, men några förutsättningar som bedöms ha stor betydelse är folkmängd, befolkningens åldersstruktur, andel förvärvsarbetande och näringslivets branschstruktur. Generellt har befolkningsrika regioner en bättre ekonomisk utveckling än mindre regioner. Utöver detta har en intressant stadsmiljö med god arkitektur liksom ett rikt utbud av kulturella och kommersiella aktiviteter visat sig vara en viktig faktor vid företags val av plats för investeringar och nyetableringar. Göteborgs stad arbetar för en ökad tillväxt med fokus på att stärka regionkärnan genom förtätning och utveckling av både bostäder och arbetsplatser i kombination med kulturellt och kommersiellt stadsliv. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden. Göteborgs byggbara mark är dock begränsad och flera behov konkurrerar om samma platser varför det är viktigt att markanvändningen optimeras så att verksamheter etableras i gynnsamma lägen för staden och näringsidkarna. Göteborg, en industri-, kunskaps- och besöksstad! Göteborg har likt andra storstäder en stor variation av branscher. Idag finns i Göteborgsregionen över 1 000 000 arbetstillfällen som är verksamma inom 750 branscher. Det motsvarar 93 % av de branscher som finns i hela landet. Vad man arbetar med och lever av i en region bestäms till stor del av historien. Samtidigt är näringslivet satt under ständig omvandling. Nya näringar uppstår och gamla trängs undan. De nya näringarna är dock ofta sprungna ur de gamla, men med en anpassning till nya teknologier och marknadsvillkor. Den utvecklingen bygger i hög grad på befintlig kunskap och kompetens i staden. Bilden av Göteborgsregionens ekonomiska strukturomvandling och tillväxt har samma struktur som andra storstadsregioners. Tjänsteproduktionen växer i hög takt och industriell verksamhet får en allt mindre roll. Det är tydligt att regionen genomgått en utveckling mot högre kunskapsinnehåll de senaste tio åren och att tjänsternas andel av sysselsättningen och det totala förädlingsvärdet har ökat kraftigt. Göteborgs industriarv präglar dock fortfarande näringslivsutvecklingen och bilden av Göteborg som en industristad är fortfarande stark. Tillverkningsindustrin är också fortfarande en viktig näringsgren för Göteborg och i ett europeiskt perspektiv kategoriseras Göteborg som en moden industristad. Denna kategori kännetecknas av en stor andel anställda inom tillverkningsindustrin, en stark bas i service och finanssektorn, en BRP över genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, stor andel studenter och välutbildade invånare. Beroendet av internationella tillverkningsföretag innebär att det är viktigt att behålla attraktiviteten i den globala ekonomin. Utbud av utbildning, tillgänglighet, servicenivå och exploaterbar mark blir viktigt. Utöver tillverkningsindustrin är hamnverksamheten en viktig del i bilden av Göteborg som industristad. Göteborg är idag Nordens logistikcentrum och den naturliga platsen för omlastning av fartyg som kommer med gods som ska till Sverige och hela Östersjöområdet. Göteborgs ställning som ledande logistikstad förstärks av den fram- REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 11

4 NÄRINGSLIVETS BEHOV stående logistikinriktade forskning och utbildning som bedrivs här. Vid sidan av Göteborg som Nordens Logistikcentrum utvecklas kunskapsstaden i snabb takt. Kunskapsstaden beskriver det fokusskifte som skett inom näringslivet under de senaste 15-20 åren. Ekonomin har gått från att vara råvarubaserad till kunskapsbaserad och ett företags förmåga att generera tillväxt och överleva beror till stor del på dess förmåga att kontinuerligt skapa innovation. För de industriella företagen var det viktigt att lokalisera sig nära sin råvaruproduktion men de kunskapsberoende företagen lokaliseras snarare där det finns gott om innovativa och kreativa människor. En följd av detta är att städer konkurrerar om att vara kunskapsstäder genom att erbjuda platser som uppmuntrar innovation och lockar till sig kreativa människor och företag. Tillgång på kunskapsintensiv arbetskraft är en viktig lokaliseringsfaktor. I Göteborg har de flesta nya arbetstillfällen tillkommit inom branschen företagstjänster medan tillverkningsindustrin inte ökat alls. Företagstjänster räknas till de kontorsberoende näringarna tillsammans med finansiell verksamhet, fastighetsverksamhet, databehandlingsverksamhet, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Den sysselsättning som efterfrågan på industriprodukter genererar uppstår i andra branscher än inom tillvekningsindustrin. Göteborg besöksstaden är en stad som attraherar besökare och invånare med sitt rika utbud av kultur, evenemang och upplevelser. Besöksnäringen är idag en basnäring som ökar i betydelse genom den växande turismen. Få städer i Europa har kunnat visa upp motsvarande tillväxt i besöksnäringen år efter år som Göteborg. Besöksnäringen bygger broar mellan människor från olika kulturer, skapar förutsättningar för ett rikare utbud av kultur, nöjen, utflyktsmål och handel samt breddar arbetsmarknaden genom att skapa arbetstillfällen för människor med varierande utbildningsnivå samt kulturell bakgrund. Besöksstaden kräver, förutom att Göteborg är en intressant destination vad gäller evenemang och upplevelser, ett rikt utbud av hotell och kongressverksamheter samt en attraktiv stadsmiljö med sammanhängande stråk. Att planera stadens utformning mot bakgrund av stadens inriktningar ovan ställer en del krav på den fysiska miljön. Att vara tre städer i en innebär i vissa fall målkonflikter och medvetna prioriteringar krävs där olika branscher inom Göteborgs breda näringsliv kommer gynnas eller missgynnas. Hur staden planeras och byggs får oundvikligen effekter på näringslivets olika näringar. Men planeringen är också ett verktyg för att åstadkomma förbättringar och skapa förutsättningar för arbetstillfällen! 12 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

NÄRINGSLIVETS BEHOV 4 Näringslivet i mellanstaden och kärnan Utbyggnadsplaneringen inriktar sig på att möjliggöra ett bebyggelsetillskott i mellanstaden av en omfattning som tillgodoser de tillväxtmål som kommunen och regionen har satt upp, både för bostäder och verksamheter. Mellanstadens geografiska omfattning innefattar en stor del av den byggda ytan inom kommunen och innehåller bebyggelse och platser av högst olika karaktär. Ur ett näringslivsperspektiv innebär det att det finns vitt skilda förutsättningar för var olika näringar vill, bör och kan etablera sig. Det innebär också att vissa näringar inte är aktuella att behandla som ett bebyggelsetillskott i detta geografiska område utan snarare har sin lokaliseringspotential i stadens ytterområden eller kärnan. Ur ett näringslivsperspektiv har dock kärnan en så viktig roll för regionen att den inte kan utelämnas i resonemang om utbyggnad och olika näringsgrenars lokaliseringspreferens. Att ta hänsyn till näringslivets behov i dessa delar av staden handlar främst om att beakta utmaningarna som kunskapsstadens och besöksstadens näringar står inför. Industrinäringarna är oftast lokaliserade i ytterstaden och främst i anslutning till hamnen. Däremot innebär stadens utbyggnad en sannolik utträngning av verksamheter i centrala industriområden där staden tillsammans med resten av regionen behöver en strategi för att hantera omlokaliseringar. Att kommunen i god tid kan erbjuda ny mark med liknande förutsättningar är nödvändigt för det enskilda företagets chans att planera sin verksamhet och för Göteborgs företagsklimat i stort. Industristaden Industriverksamhet, byggverksamhet, transport- och logistik Företagstjänster, forskning, partihandel kunskapsstaden Företagstjänster, forskning och större institutioner Detaljhandel, besöksnäringar, kreativa näringar besöksstaden Upplevelse, turism, kultur och personliga tjänster ytterstaden, yttre mellanstaden kärnan, mellanstaden, strategiska knutpunkter kärnan, strategiska knutpunkter Utifrån förväntad tillväxt och lokaliseringsbehov är Kunskapsstaden den del av Göteborgs näringsliv som behöver beredas mest plats i utbyggnadsplaneringen. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 13

5 BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER Hur bostadsstrukturen ser ut och vilka förutsättningar och preferenser de boende har hänger tätt samman. I Göteborgsregionen (GR) finns över 430 000 bostäder, varav en tredjedel är småhus och två tredjedelar flerfamiljshus. Staden och regionen utgör en gemensam bostadsmarknad och flyttningarna över kommungränserna är många i sökandet efter passande bostäder. Många människor lever sitt liv i ett regionalt sammanhang oavsett var kommungränserna går. Man bor i en kommun, arbetar i en annan och roar sig och handlar i en tredje. I ett regionalt perspektiv är Göteborgs styrka att kunna erbjuda centralt stadsboende. Men bostadsefterfrågan sker också på delbostadsmarknader och många vill kunna bo kvar i närheten av sin nuvarande bostad men i en annan boendeform. Ett av stadens mål är att erbjuda tillräckligt och varierat bostadsutbud i olika delar av staden. Detta kan ske genom att bygga olika typer och upplåtelseformer, men också att komplettera på ett strategiskt sätt så att rörligheten inom bestånden stimuleras. Detta ökar möjligheterna till kvarboende och att göra boendekarriär lokalt. Omsättningen i befintligt bestånd är viktigt Såväl behov som utbud av bostäder i Göteborg påverkas av den demografiska utvecklingen i form av in- och utflyttning samt förändringar av hushållsstruktur. Ett ökat antal hushåll, t.ex. genom nettoinflyttning, eller att ungdomar flyttar från föräldrahemmet, leder till ett ökat behov av bostäder. Utbudet av bostäder påverkas mer av omsättning av bostäder inom det befintliga beståndet än av nyproduktion. Omsättningen är därför mer betydelsefull för bostadsförsörjningen men nyproduktion har en viktig roll genom att dels öka utbudet, dels bidra till rörlighet på bostadsmarknaden, vilket sammantaget gör att fler hushåll får möjlighet att tillgodose sin efterfrågan. En fortsatt ökande folkmängd i kombination med en hög efterfrågan på bostäder talar för ett behov av att upprätthålla en hög takt i nyproduktionen av bostäder. En tillräckligt stor nyproduktion, med en god blandning av upplåtelseformer, hustyper, lägenhetsstorlekar och lokalisering, är av strategisk betydelse för att tillgodose individers och hushålls varierande behov och önskemål. Det finns ungefär 250 000 bostäder i Göteborg. År 2009 var 54 procent av dessa hyresrätter, varav allmännyttan utgör drygt hälften, 26 procent bostadsrätter och 20 procent småhus, äganderätt. Den största delen, 55 procent, byggdes under den intensiva byggperioden 1950-1975. Bostäder byggda under 2000-talet utgör drygt 5 procent av alla bostäder. Inflyttningens påverkan på behov av nya bostäder Födelseöverskott och nettoinflyttning utgör olika drivkrafter till förändringen av folkmängden och har skilda effekter för bostadsmarknaden. Ett födelseöverskott skapar inte ett omedelbart behov av fler lägenheter. Däremot innebär ett ökat antal barn att efterfrågan på större lägenheter och småhus kan öka beroende på småbarnsföräldrars möjligheter att välja bostad och deras preferenser för var och hur de vill bo. 14 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER 5 Behovet av fler lägenheter ökar om inflyttningen är större än utflyttningen, eftersom det innebär att antalet hushåll ökar. Att folkmängden totalt förväntas öka under lång tid framåt innebär ett långsiktigt behov av nyproduktion av bostäder. Det är dock ett ömsesidigt beroende eftersom nyproduktion av bostäder på sikt är en förutsättning för en bibehållen nettoinflyttning till Göteborg. Lägesrapport Bostadsförsörjning 2012 Mer information om befolkningsförändringar och flyttmönster återfinns i lägesrapport för bostadsförsörjning 2012. Flyttningar mellan Göteborg och övriga GR 72 procent av alla 0-18-åringar som flyttar ut från Göteborg till övriga GR flyttar till ett småhus. 66 procent av alla 30-44-åringar som flyttar ut från Göteborg till övriga GR flyttar till ett småhus. Av alla flyttar som görs från Göteborg till övriga GR sker 86 procent i åldersgruppen 0-44 år. 67 procent av alla 19-29-åringar som flyttar till Göteborg från övriga GR flyttar till en hyresrätt, Ytterligare 26 procent av dem flyttar till en bostadsrätt i Göteborg. Endast nio procent av flyttarna från övriga GR till Göteborg görs i åldersgruppen 55-74 år. Det motsvarar 600 personer. Hälften av alla flyttningar från övriga GR till Göteborg görs i åldersgruppen 19-29 år. Foto: Ia Gottberg Bostadsbyggandet i Göteborg Bostadsförsörjning lägesrapport 2012 Majorna Frölunda Torg Eriksberg Förändring av bostadsbeståndet Nyproduktionen är viktig, dels genom att direkt bidra till att tillgodose efterfrågan hos olika grupper, dels genom att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. Det är även tillskottet från nyproduktionen som ger en långsam men kontinuerlig förändring och förnyelse av bostadsbeståndet och dess sammansättning i staden. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 15

6 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK Inriktningen för bostadsbyggandet enligt översiktsplanen är att bygga i kollektivtrafiknära områden genom omvandling av de centrala förnyelseområdena samt komplettering av bebyggelse i mellanstaden. Huvuddelen av det som byggts under 2000-talet har skett i enlighet med översiktsplanens inriktning. 80 % av alla bostäder har byggts inom eller i direkt anslutning till området med god kollektivtrafik (mellanstaden/ centrala förnyelseområden). Av dessa är 9 % småhus och 91 % flerbostadshus. Av de nybyggda bostäder som färdigställts under 2011 låg 84 % i områden i staden som har god kollektivtrafik. De bostäder som byggts utanför området är mestadels småhus. Under 5-årsperioden 2007-2011 har tillskottet av bostäder i Göteborg genom nyoch ombyggnation totalt uppgått till nästan 9 100 bostäder, alltså ca 1 800 nya bostäder i genomsnitt per år. Variationen mellan olika år är stor, år 2009 färdigställdes drygt 1 400 lägenheter medan det år 2008 var drygt 2 600. Huvuddelen av nyproduktionen har varit lägenheter i flerbostadshus, medan 19 procent varit småhus. Bostadsbyggandet har de senaste åren varit koncentrerat till stadsdelarna Lundby, Centrum och Västra Hisingen. Älvstranden en viktig dragare Under perioden 2003-2011 har det i genomsnitt byggts 390 bostäder per år inom Norra Älvstranden. Sett till den senaste femårsperioden 2007-2011 är genomsnittet ca 500 bostäder per år. Sett till den samlade bostadsproduktionen i Göteborg så har Norra Älvstaden bidragit med ca 25 % av nyproduktionen de senaste tio åren. 3000 Färdigställda bostäder nyporduktion Norra Älvstranden och övriga Göteborg samt ombyggnation totalt i Göteborg, 2003-2011 2500 Antal bostäder 2000 1500 1000 500 Ombyggnation Övriga Göteborg Norra Älvstranden Norra Älvstranden 21 % av total produktion och 25 % av nyproduktion 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 16 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK 6 En jämförelse mellan storstadskommuner i Sverige visar att flest bostäder per invånare byggts i Stockholm, följt av Malmö och därefter Göteborg under 2007-2011. Samma mönster återfinns även när man jämför byggandet i storstadsregionerna. I såväl Malmö som Göteborg byggs mer per invånare i kommunerna i regionen utanför huvudkommunen medan det är tvärt om i Stockholm. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen De politiska målen och riktlinjerna för bostadsbyggandet framgår av kommunfullmäktiges budget, med särskilda förtydliganden i mål- och inriktningsdokumentet för byggnads-, fastighets- och trafiknämnderna. De politiska viljeinriktningarna framgår även av kommunens översiktsplan och av de regionala strategier som arbetats fram gemensamt av berörda kommuner. 8 av 10 bostäder under perioden 2007-2011 har byggts inom området (bruna linjen) med god kollektivtrafik vilket innefattar centrala Göteborg och mellanstaden. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 17

6 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK Utbyggnadsvolymer 2012-2021 Plan- och exploateringsprocessen är tidskrävande varför en hel del av de bostäder som förväntas färdigställas under de närmaste åren redan har påbörjats på olika sätt. Det framtida bostadsbyggandet brukar vanligtvis fördelas på fyra olika skeden av processen: kommande nyproduktion där själva byggnationen påbörjats produktion där detaljplanen är antagen men där hela eller delar av produktionen som planen medger ännu inte påbörjats projekt där planarbetet pågår projekt där planarbetet ännu inte påbörjats. För att öka förståelsen för de områden som utbyggnadsplaneringen hanterar så följer en genomgång av vad den bostadsproduktion som bedöms ske under kommande tioårsperiod. Redovisningen finns även sammanställd stadsdel för stadsdel och inkluderar karta med projektnamn, volym bostäder samt tid för möjligt färdigställande (se referensbild i spalt). Genomgången följer Fastighetskontorets årliga sammanställning och prognos över de kommande 10 årens möjliga bostadsproduktion. De bedömningar som fastighetskontoret gjort pekar på att förutsättningar finns för att volymen i bostadsbyggandet kan öka de kommande åren. Bedömningarna bygger dock på att genomförandet av såväl planeringen av bostadsbyggandet som själva produktionen sker enligt de tidplaner som finns idag. 2012-2016 Under den aktuella femårsperioden har Fastighetskontoret gjort antaganden om ett möjligt färdigställande av drygt 12 500 bostäder. Av dessa bostäder återfinns ca 10 500 inom området för god kollektivtrafik utifrån den definition som anges i stadens översiktsplan (se kartan nedan). Det innebär en andel på 84 %. I princip alla bostäder som förväntas bli färdigbyggda under 2012 har redan påbörjats, en del är även redan färdigställda. Även det som förväntas bli klart under 2013 är redan nu till stor del påbörjat. Först för år 2016 är mindre än hälften av det förväntade byggandet i skeden där antingen byggnationen påbörjats eller planarbetet avslutats. Det som förväntas byggas de närmaste fem åren är till allra största delen antingen redan påbörjat eller så är planarbetet avslutat. Det är därför svårt att förändra förutsättningarna för ökad volym i byggandet de närmaste åren. Var byggs bostäderna 2012-2016? Nyproduktionens lokalisering de kommande fem åren följer delvis samma mönster som den senaste femårsperioden. 37 procent av nyproduktionen förväntas ske i Lundby, t.ex. i Östra Kvillebäcken och på Norra Älvstranden, och ytterligare 12 procent i Centrum, fördelat på ett flertal områden. Tillsammans utgör det nära hälften av all nyproduktion av bostäder de närmaste fem åren. En ökad andel av nyproduktionen sker i Askim-Frölunda- Högsbo, utifrån ett stort antal projekt spridda över stora delar av stadsdelen. Även i Östra Göteborg ökar nybyggnationen märkbart, främst på grund av utvecklingen av Kvibergsområdet. Mer information i bilaga om bostadsprodultion i Götenborg 2012-2021. Inom centrala Göteborg innerstaden och centrala förnyelseområden kan under denna period ca 4500 lgh tillkomma och inom mellanstaden finns möjligheter till en utbyggnad av ca 6000 bostäder. 18 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK 6 Flerbostadshus Småhus Totalt Angered 280 259 539 Östra Göteborg 805 90 895 Örgryte-Härlanda 902 51 953 Centrum 997 997 Majorna-Linné 336 336 Askim-Frölunda-Högsbo 1675 394 2069 Västra Göteborg 428 147 575 Västra Hisingen 292 310 602 Lundby 4400 4400 Norra Hisingen 370 290 660 Nettotillskott genom ombyggnad 500 Förväntad ökning av bostadsbyggandet De politiska målen och riktlinjerna för bostadsbyggandet framgår av kommunfullmäktiges budget, med särskilda förtydliganden i mål- och inriktningsdokumentet för byggnads-, fastighets- och trafiknämnd Det finns goda förutsättningar för att antalet bostäder som tillkommer genom ny- och ombyggnation kan öka de kommande åren. Volymen förväntas kunna öka från 1 800 bostäder per år de senaste fem åren till 2 500 i genomsnitt per år under perioden 2012-16 för att öka ytterligare till över 3 000 bostäder per år under perioden 2017-21. erna. De politiska viljeinriktningarna framgår även av kommunens översiktsplan och av de regionala strategier som arbetats fram gemensamt av berörda kommuner. Antagande om färdigställda bostäder per SDN 2012-2016. 2017-2021: Under den aktuella femårsperioden har Fastighetskontoret gjort antaganden om ett möjligt färdigställande av drygt 15 800 bostäder. Av dessa bostäder återfinns ca 13 400 bostäder (ca 85 %) inom området för god kollektivtrafik utifrån den definition som anges i stadens översiktsplan. För perioden, år 2017-2021, är planarbetet avslutat för endast en mindre andel av bostäderna. De planarbeten som pågår idag kommer till största delen att resultera i att nya bostäder färdigställs med början av en viss del ungefär 2015 men huvuddelen byggs under den nästkommande femårsperioden. För nästan hälften pågår dock planarbete och för ytterligare ca 40 % har planarbetet ännu inte påbörjats. Beslut som fattas som påverkar planprocessen idag har dock en direkt påverkan på volymen i byggandet på något längre sikt. Var byggs bostäderna 2017-2021? För perioden 2017-21 visar prognosen en delvis förändrad fördelning över staden. Lundbys andel av nyproduktionen sjunker markant i takt med att ett antal stora projekt färdigställs. Därefter tillkommer nya större projekt med bostäder i Lundby inom ramen för utvecklingen inom Centrala Älvstaden, men största delen av dessa förväntas inte bli färdigställda förrän efter år 2020. Däremot antas andelen av nyproduktionen öka betydligt för flera andra stadsdelar, vilket leder till en mer jämn fördelning av bostadsbyggandet mellan stadsdelarna. Allra mest ökar andelen av nyproduktionen för Norra Hisingen genom flera projekt i Tuve, Kärra, Lillhagsparken och Backa, men även andelen för stadsdelarna Östra Göteborg, Majorna-Linné, Centrum och Angered antas öka markant jämfört med den tidigare femårsperioden. Inom centrala Göteborg innerstaden och centrala förnyelseområden kan under denna period ca 4 500 bostäder tillkomma och inom mellanstaden finns möjligheter till en utbyggnad av upp till ca 9 000 bostäder. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 19

6 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK Utbyggnad sker i den redan byggda staden Inom området med god kollektivtrafik - centrala Göteborg och mellanstaden bor drygt 85 % av alla Göteborgs invånare och här finns nästan 90 % av alla arbetstillfällen. Utbyggnad och komplettering sker i huvudsak inom det område där befolkningen bor och arbetar vilket är grunden för att utveckla den redan byggda staden. Uppföljning av tidigare utbyggnadsplanering Utbyggnadsstrategin som angavs i UP- 05 för bostäder har följts och har haft effekt för kommunens utveckling och format inriktningen i nuvarande översiktsplan. Avvikelser ligger framförallt i tid, och viss variation mellan olika geografiska platser i mellanstaden. UP-05 byggde på målet att Göteborg skall bygga ca 2000 bostäder per år. Detta motsvarar ungefär den nivå på nybyggande som Göteborg har haft under de senaste åren. UP-05 hade en tidshorisont fram till 2025 och inrymde därmed ca 40 000 nya bostäder. Kraven på antalet färdigställda bostäder har numera höjts till 2500 bostäder per år och den samlade volymen bostäder som planerade för i UP-05 är med dessa mål uppnådd i början av 2020-talet. 20 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION