Kollegialt lärande Likvärdighet Uppföljning och utvärdering Delaktighet Systematiskt kvalitetsarbete Långsiktighet riktlinjer för nationell skolutveckling Så gör vi skillnad
Förord Vårt arbete med nationell skolutveckling fyller en viktig funktion i att stödja huvudmän, rektorer och lärare i deras arbete att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Den svenska skolan har debatterats flitigt det senaste decenniet. Samtidigt som många delar av skolan fungerar mycket väl, finns det områden som uppvisar en mer bekymmersam utveckling. Inte minst gäller detta elevernas kunskapsutveckling i viktiga ämnen. Det är tydligt att svenska elever idag uppvisar lägre kunskaper i flera ämnen än vad de gjorde för tio år sedan. Likvärdigheten mellan skolor har minskat och elevernas möjlig heter att lyckas i skolan beror alltmer på vilken skola de valt och vilken utbildningsbakgrund deras föräldrar har. Skolverket har en central roll i att bidra till att vända den utvecklingen. För att Skolverkets stöd ska bli verkningsfullt har vi ett ansvar att planera, genomföra och följa upp våra insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap om skolutveckling. Vi har därför tagit fram dessa riktlinjer om hur vi ska kunna leva upp till detta ansvar. Innehållet i riktlinjerna baseras på den mest aktuella svenska och internationella forskningen om skolutveckling samt de erfarenheter Skolverket har av sitt arbete med nationell skolutveckling. De vägledande principerna och konkreta råden ska, så långt det är möjligt, ange riktningen för våra nationella skolutvecklingsinsatser. För barnens och elevernas skull är det angeläget att vi lyckas! Anna Ekström Generaldirektör
Inledning Vad riktlinjerna handlar om Det här dokumentet är riktlinjer för våra nationella implementerings- och skolutvecklingsinsatser. Skolverket har tagit fram det för att säkerställa att våra insatser vilar på samma grund och genomförs utifrån samma principer så att våra målgrupper uppfattar vårt stöd som sammanhängande, relevant och angeläget. Riktlinjerna är ett viktigt delmål för att förverkliga intentionerna i Skolverkets strategiska plan 2013 2016. Riktlinjerna ger konkreta råd för hur Skolverkets nationella skolutvecklingsinsatser ska vara utformade. Råden baseras på lärdomar från myndighetens arbete med nationell skolutveckling samt forskning om skolutveckling. Både du som arbetar med en skolutvecklingsinsats och du som kommunicerar med regeringen om kommande uppdrag berörs av riktlinjerna. I riktlinjerna används begreppen skola, rektor och lärare i vid bemärkelse. I begreppen avses samtliga skolformer, skolledare och all pedagogisk personal inom både förskolan, ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Myndighetens skolutvecklingsuppdrag Skolverket ska med sin samlade verksamhet främja att alla barn, elever och vuxen studerande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska med våra olika insatser ge stöd för förbättrad undervisning och pedagogisk utveckling samt bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxen studerande. För att nå detta mål arbetar Skolverket med olika uppgifter: nationell styrning, utveckling, uppföljning och utvärdering samt hantering av statsbidrag
och legitimering av lärare. För att våra insatser ska stödja våra målgrupper, och för att leva upp till de förväntningar som regering och riksdag har på oss, är det viktigt att vi ständigt utvecklar och effektiviserar vår verksamhet. I 4 förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk står följande att läsa om hur vi ska arbeta med det nationella utvecklingsuppdraget. Myndigheten ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att 1. stödja och svara för nationellt prioriterad fortbildning och annan kompetensutveckling för personal, 2. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning, och 3. svara för andra nationella utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.
En hållbar struktur för nationell skolutveckling Skolutvecklingen har sitt nav på varje skola men Skolverket har till uppgift att visa på vad som fungerar och inte fungerar samt identifiera nationella utvecklingsbehov. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de nationella styrdokumenten, men det är rektorn och lärarna som leder den lokala skolutvecklingsprocessen på varje skola. Skolverket kan stödja den lokala skolutvecklingen genom att initiera generella, uppsökande eller riktade insatser. För att vårt stöd ska komma den enskilda skolan till del, är det viktigt att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där rektor och lärare själva identifierar sina behov av nationellt stöd med utgångspunkt i beprövad erfarenhet och forskning. Det är också viktigt att rektor och lärare har möjlighet att styra över när och hur de behöver eller önskar detta stöd. Genom uppföljning och utvärdering och med stöd av forskning och beprövad erfarenhet kan Skolverket även ta fram underlag för nationella prioriteringar. Detta gäller oavsett om insatsen initieras som ett regeringsuppdrag eller som en del av Skolverkets instruktionsenliga uppgift. Våra nationella skolutvecklingsinsatser kan vara av olika karaktär och omfattning. Även implementeringsinsatser är en central del av insatserna för nationell skolutveckling. En del insatser berör flera skolformer, t.ex. allmänna råd om studieoch yrkesvägledning, statsbidrag till karriärtjänster eller utveckling av undervisning inom naturvetenskap och teknik. Andra insatser riktas mot en begränsad målgrupp eller en viss skolform t.ex. uppföljning av elevernas etablering på arbetsmarknaden, utveckling av sfi, förskolelyftet, eller uppdrag att utveckla introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Ytter ligare andra insatser kan vara riktade och uppsökande till vissa huvudmän och skolor som på grund av organisatoriska eller andra skäl behöver stöd, t.ex. handledning för lärande. I budgetunderlaget 2015 2017 uppmärksammade Skolverket regeringen på att mer hållbara strukturer för nationell skolutveckling, med insatser för alla nivåer i
styrkedjan, skulle ge betydligt bättre förutsättningar att stödja en förbättrad kvalitet i undervisningen än alltför många och spridda uppdrag. Insatserna för nationell skolutveckling ska kunna innehålla riktat och anpassat stöd för såväl huvudmän och rektorer som lärare samt ha stark koppling till karriärtjänsterna och de särskilda handledartjänster som nu inrättas i flera stora utvecklingsuppdrag. Skolutveckling är en ständigt pågående lokal förnyelseprocess utan slutdatum som har till yttersta syfte att varje elev eller barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. En skolutvecklingsprocess kännetecknas av att den över tid syftar till att ge återverkning på hela skolans verksamhet, men den kan ta sin början i enskilda delar av en skolas verksamhet. Skolverkets nationella skolutvecklingsuppdrag innebär statligt stöd till lokal skolutveckling inom områden som är nationellt identifierade och prioriterade. Alla som arbetar med skolutvecklingsinsatser berörs Riktlinjerna anger vilka principer och förhållningssätt som ska vara vägledande när vi diskuterar och överväger olika alternativ och vägval i en skolutvecklingsinsats. Skolverket genomför ofta skolutvecklingsinsatser i projektform och enligt projektmodellen. Den reglerar och preciserar den styrande och genomförande nivåns roller och ansvar samt former för hur alla projekt ska planeras, organiseras och genomföras. Det innebär att riktlinjerna inte berör frågor om t.ex. projektfaser, bemanning, kompetensförsörjning, ekonomi och tidsplaner. För att Skolverkets samlade utvecklingsverksamhet ska leva upp till de vägledande principerna i dokumentet, måste det finnas en kontinuerlig och formaliserad dialog mellan den styrande och genomförande nivån. Den styrande nivån har en viktig roll i att efterfråga motiv och argument för föreslagna beslut och vägval och den genomförande nivåns uppgift är att säkerställa att sådana underlag finns.
Vägledande principer Skolverkets övergripande mål att främja att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö kan sammanfattas i fyra principer för skolutveckling. Dessa principer ska, så långt det är möjligt, vara vägledande när olika alternativ och vägval diskuteras och övervägs i en skolutvecklingsinsats. Våra insatser ska stärka likvärdigheten i utbildningen Skolverkets insatser ska ta sin utgångspunkt i de nationella målen och kunskapskraven. De ska också stödja skolor och huvudmän så att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Insatserna ska anpassas till målgruppernas olika förutsättningar och behov och möjliggöra för alla huvudmän att delta, även små kommunala och enskilda huvudmän. Därför kan insatserna vara riktade och uppsökande till vissa huvudmän och skolor. Våra insatser ska stärka hela skolans uppdrag En positiv skolmiljö med goda relationer och ett tillitsfullt klimat utgör nödvändiga förutsättningar för att uppnå bra skolresultat. Skolverkets insatser ska därför så långt som möjligt förena kunskaps- och värdegrundsuppdraget så att det inte blir två separata uppdrag för målgrupperna att hantera. För förskolans del ska insatserna på motsvarande sätt främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Våra insatser ska stärka professionen Skolverkets insatser ska utgå från att det finns en vilja och förmåga hos de som arbetar med och i skolan att utvecklas i sitt pedagogiska uppdrag. Våra insatser ska därför bygga på hög tilltro till professionen. De ska också bidra till att utveckla såväl rektorers pedagogiska ledarskap som lärares didaktiska och ämnesteoretiska kunskaper samt stödja rektorer och lärare att ta ansvar för det professionella innehållet i den pedagogiska yrkesutövningen. Våra insatser ska stärka skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete Skolverkets insatser ska stärka det systematiska kvalitetsarbetet som skolor och huvudmän genomför. Våra insatser ska uppmuntra skolor och huvudmän att bedriva lokal skolutveckling som kännetecknas av systematiska långsiktiga processer mot ett antal prioriterade mål.
Konkreta råd Skolverket har ofta en möjlighet att välja hur en insats ska utformas, genomföras, följas upp och utvärderas. Det är därför viktigt att vi inom detta friutrymme gör kloka val baserade på metoder och verktyg som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att skapa förändring måste vi kunna lägga ihop kunskap som kommer från forskning med de lärdomar som vi dragit av vårt tidigare arbete med nationell skolutveckling. Men varken forskning eller beprövad erfarenhet ger enkla svar på de beslut som behöver tas i varje enskild insats. Ibland kan det vara svårt att på förhand förutsätta eller veta att en metod eller ett angreppssätt kommer att fungera. Om man är osäker på vad som fungerar bäst bör man i första hand följa nedanstående råd. Dessa har stöd i både beprövad erfarenhet och forskning om framgångsrik skolutveckling (se avsnittet Mer om skolutveckling). Råden ska följas så långt som möjligt. Insatsen ska vara en del av Skolverkets struktur för nationell skolutveckling Den styrande nivån bör: Samordna insatsen med redan pågående insatser eller projekt. Efterfråga erfarenheter och lärdomar så att dessa kan synliggöras, kommuniceras och användas i kommande insatser. Den genomförande nivån bör: Utgå från kunskaper och erfarenheter om hur liknande insatser tidigare genomförts och fallit ut. Samarbeta och utbyta erfarenheter med andra som arbetar med närliggande insatser eller basuppgifter.
Insatsen ska beröra hela skolor, verksamheter eller grupper Den styrande nivån bör: Avgöra om insatsen behöver vara riktad eller uppsökande till vissa huvudmän och skolor. Ha det kollegiala lärandet som utgångspunkt för insatsen. Den genomförande nivån bör: Skapa förutsättningar för att planering, genomförande och uppföljning av insatsen kan ske kollegialt. Undvika insatser som enbart riktar sig mot enskilda personer. Insatsen ska vara välgrundad Den styrande nivån bör: Identifiera målgruppernas behov. Utarbeta en övergripande verksamhetslogik för insatsen. Synliggöra på vilket sätt insatsen sammanför skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Den genomförande nivån bör: Säkerställa att de planerade insatserna har rimliga förutsättningar att leda till de önskade resultaten. Kunna redogöra för hur insatsen kan stärka den lokala skolutvecklingen. Argumentera för de val som gjorts i utformningen av insatsen. Insatsen ska utformas så att den underlättar långsiktig planering för skolor och huvudmän Den styrande nivån bör: Eftersträva att insatsen inte genomförs som en punktinsats.
Den genomförande nivån bör: Utforma insatsen med hänsyn till att skolor kan befinna sig i olika faser av utvecklingsprocessen och också möjliggöra för skolan att själv avgöra när och hur de vill använda det nationella stödet. Planera för hur skolan kan fortsätta sitt utvecklingsarbete när Skolverket avslutat insatsen. Insatsen ska göra huvudmän, rektorer och lärare delaktiga i planering och genomförande Den styrande nivån bör: I ett tidigt skede efterfråga att dessa grupper är delaktiga. Den genomförande nivån bör: Involvera berörda målgrupper, lärosäten, organisationer och andra myndigheter i planeringen av insatsen. Synliggöra för berörda målgrupper vad insatsen syftar till och hur den förhåller sig till andra pågående insatser. Insatsen ska, där det är lämpligt och möjligt, följas upp och utvärderas Den styrande nivån bör: Tidigt bedöma i vilken omfattning insatsen ska följas upp och utvärderas. Återkommande efterfråga resultat av insatsen, t.ex. i samband med verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Den genomförande nivån bör: Tidigt i processen planera för uppföljning eller utvärdering. Ställa rimliga dokumentationskrav på målgruppen.
Mer om skolutveckling På följande sidor finns en sammanställning av centrala forskningsrön om såväl nationell som lokal skolutveckling som på ett överskådligt sätt syftar till att ge Skolverkets medarbetare stöd i planeringen av både nya och pågående insatser. Matrisen är indelad utifrån tre styrnivåer. För det första finns uppmaningar riktade till staten (inklusive Skolverket), om vad vi behöver göra i olika avseenden t.ex. vilka verktyg vi behöver, hur vi förklarar syftet, och hur vi skapar acceptans. För det andra finns uppmaningar som riktar sig till huvudmän och rektorer t.ex. vilka verktyg de behöver, hur de behöver förklara syftet och hur de kan skapa acceptans. För det tredje finns uppmaningar om vad lärare behöver göra, vilka verktyg de behöver, samt hur de behöver skapa mening och acceptans tillsammans med kollegor. Uppmaningarna är många, och visar att det finns en bredd i forskningen. Den medarbetare som vill fördjupa sig ytterligare, kan läsa vidare i de studier som finns hänvisade till i fotnoterna.
Forskning om skolutveckling Ha rätt verktyg för att genomföra insatsen Stat, huvudmän, rektorer och lärare kan genomföra insatsen genom att ha rätt verktyg; t.ex. kompetenser, strukturer, ekonomiska resurser etc. STATEN BEHÖVER: Viktigt för staten: Långsiktighet Förankring Samverkan Ge rätt resurser för huvudmän, rektorer och lärare att genomföra insatsen (t.ex. i form av tid, kompetens och pengar) 1 Ta hänsyn till lokala förutsättningar och behov 1 Undvika att insatsen innebär en ökad arbetsbörda för lärare 1 Ge ansvar till huvudmän/rektorer och lärare 1 Stötta huvudmän, rektorer och lärare i implementeringsprocessen genom att ge rätt verktyg 1 Ge differentierade kompetensutvecklingsmöjligheter till rektorer 6 Få rätt personer att bli lärare 2
Förstå insatsens funktion och skapa en berättelse om vad det är tänkt att insatsen ska förbättra. Stat, huvudmän, rektorer och lärare måste förstå vad insatsen syftar till och hur den är tänkt att leda till ett eller flera mål. Skapa positiva attityder till insatsen En förutsättning för att stat, huvudmän, rektorer och lärare ska kunna genomföra insatsen är att de har en positiv inställning till insatsen, dvs. att viljan finns att genomföra. STATEN BEHÖVER: Se till att insatsen ligger i linje med principerna för den skolutveckling som redan är på gång 1 Skapa dialog mellan de nivåer som är involverade i skolutvecklingen (stat huvudmän skolor) 1 Undvika inre oklarheter och motsättningar i insatsen 1 Ha en rimlig takt för insatserna, undvika många skilda insatser samtidigt 1 STATEN BEHÖVER: Involvera lärare, skolledare och huvudmän i utvecklingen av insatsen (istället för ren topdown styrning) 1, 8 Skapa bred uppslutning kring insatsens intentioner på alla nivåer 1 Skapa samsyn kring insatsen bland huvudmän, rektorer och lärare 1 Se huvudmän, rektorer och lärare som medskapare av insatser (t.ex. kompetensutveckling) istället för mottagare av någon annans kunskap 9 Identifiera och ändra ev. traditioner som motverkar viljan till förändring bland huvudmän, rektorer och lärare 1
Ha rätt verktyg för att genomföra insatsen HUVUDMÄN/REKTORER BEHÖVER: Viktigt för huvudmän och rektorer: Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap Skapa förutsättningar Uthållighet Ta hänsyn tas till lokala förutsättningar och behov 1 Utveckla ett ledarskap för att driva på utvecklingsarbetet 5 Stimulera och granska det praktiska pedagogiska arbetet 6 Skapa förutsättningar för att uppföljning och reflektion kring undervisningens kvalitet är processer som pågår på skolorna 8 Undvika activity traps, dvs. att gå direkt på åtgärder innan tillräcklig tid lagt på att analysera vad som är rätt åtgärd att vidta 7 Planera och dokumentera skolutvecklingen, så att uppföljningar blir möjliga efter ett antal år 5 Lyssna in förutsättningarna i skolans lokala kultur, men också kunna kritiskt granska verksamheten 6 Ställa pedagogiskt-didaktiska förbättringskrav på sin personal. Som grund för detta måste ledarna skaffa sig kunskap om hur det pedagogiska arbetet bedrivs på skolan 6 Se till att lärarna får tillgång till relevanta läromedel som insatser för skolutveckling 1 Ge lärare förutsättningar att utvecklas enskilt och kollegialt 8,10
Förstå insatsens funktion och skapa en berättelse om vad det är tänkt att insatsen ska förbättra Skapa positiva attityder till insatsen HUVUDMÄN/REKTORER BEHÖVER: Skapa förutsättningar för att låta vetenskap och beprövad erfarenhet möta frågor på verkliga problem i lärarnas arbete med undervisningen 7 Koordinera aktiviteter för att få personer involverade, särskilt när skolutveckling implementeras. Kommunikation inom skolan är en viktig aspekt av koordination, likväl som den informella kontakten som uppstår mellan lärare 8 Ta sig an arbetet med elevinflytande 6 HUVUDMÄN/REKTORER BEHÖVER: Visa engagemang och förmåga att understödja arbetet med gemensam reflektion och 1, 10 gemensamt arbete bland lärare Visa uppslutning kring insatsens intentioner 1 Vara uthållig i sitt arbete för att förbättra skolans kultur 6 Ta kontroll över sin egen utveckling, snarare än att styras av den 7 Vara beredda att formulera antaganden om vad som fungerar i undervisningen och att få dem kritiskt granskade och testade 7 Skapa tighta skolutvecklingsprogram med en tydlig vision som involverar hela skolans personal, inte bara lärarkollegiets mest framsynta lärare 8 Ta pedagogiskt ledarskap med ansvar för lärarnas lärande inom sina skolor 9,10
Få rätt verktyg för att genomföra insatsen LÄRARE BEHÖVER: Viktigt för lärare: Tillsammans granska sin praktik Medvetenhet i val av arbetssätt Skapa gemensamma referensramar med andra lärare och sprida väl fungerande lärande- och undervisningsmönster till varandra 1 Föra en forskningsbaserad dialog och tillsammans med kollegorna utveckla sätt att undervisa på ett sätt som gagnar elevernas 1, 2, 7,10,11 lärande Skapa och använda läromedel som stödjer insatserna 1 Undvika activity traps, dvs. att gå direkt på åtgärder innan tillräcklig tid lagt på att analysera vad som är rätt åtgärd att vidta 7 Visa ett aktivt engagemang för kompetensutveckling och vara inriktad mot att förändra sitt arbete med elevernas lärande 9 1 = Gunnar Åsén (2013) Forskningsöversikt om skolinsatsers genomslag. 2 = McKinsey & Company (2007) How the world s bestperforming school systems come out on top. 3 = Marit Aas (2013) Ledelse av skoleutvikling (i synnerhet kap 2). 4 = Mats Ekholm m.fl. (2010) Skoleutvikling i praksis. 5 = Ulf Blossing m.fl. (2012) Att kartlägga och förbättra skolor. 6 = Ulf Blossing (2003) Skolförbättring i praktiken.
Förstå insatsens funktion och skapa en berättelse om vad det är tänkt att insatsen ska förbättra Skapa positiva attityder till insatsen LÄRARE BEHÖVER: Gemensamt reflektera och arbeta i syfte att utveckla det egna arbetet på ett sätt som gagnar elevernas lärande 1,10 Låta vetenskap och beprövad erfarenhet möta verkliga problem i lärar nas arbete med undervisningen 7,10,11 LÄRARE BEHÖVER: Sluta upp kring insatsens intentioner 1 Vara beredda på att formulera frågeställningar om det egna arbetssätten, och tillsammans utveckla och utvärdera sin praktik utifrån verkliga utmaningar 3,10,11 Vara beredda på att formulera antaganden om vad som fungerar i undervisningen och att få dem kritiskt granskade och testade 7 Skapa engagemang för insatsen hos eleverna 8 7 = Lorna M Earl och Helen Timperley (2009) Professional learning conversations. 8 = David Reynolds m.fl. (1996) Making good schools. Linking school effectiveness and school improvement. (i synnerhet kapitel 6). 9 = Helen Timperley (2011) Realizing the power of professional learning (i synnerhet kap 8). 10 = John Hattie (2009) Visible learning. 11 = Jan Håkansson och Daniel Sundberg (2012) Utmärkt undervisning.