Psynkronisering S Y K I K

Relevanta dokument
Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser.

Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper.

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Samordnade insatser för barn och unga

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Sociala investeringar

Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012

Psynkronisering S Y K I S K

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Får r barn och unga med neuropsykiatrisk problematik

Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Idéer och exempel över sociala investeringar

Temagrupp Barn och Unga

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Modellområde Vänersborg

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Utanförskap eller prevention?

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Mål - sjukpenningtal 9,0 2020

Med barnens ögon. Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp.

Samordnad individuell plan (SIP)

Ann-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017

Psykisk hälsa - barn och unga. Örnsköldsvik 8 november

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Bilaga 1:2. Socialdepartementet. Fem fokusområden fem år framåt

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Tidiga och samordnade insatser

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Modellområde Vänersborg

Jens Persson Kommunalråd. Barnen i fokus

Att hushålla med mänskliga resurser. - ett personalekonomiskt perspektiv på organisatorisk och social arbetsmiljö

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Psykisk hälsa barn och unga

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Länsgemensam folkhälsopolicy

En god hälsa på lika villkor

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Sammanställning 2. Bakgrund

att de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barn med psykisk ohälsa

Socialtjänst- När den egna kraften inte räcker till

Program för stöd till anhöriga

RIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv

Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst

Psykiatripartners i Östergötland

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Behov och prioriteringar 2019 och framåt. Socialnämnden

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

CHANCE 2 CHANGE. En samhällsinsats där alla är vinnare

Vårdpaket från vänster. 4,7 miljarder till vården

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Temadag. Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier

Uppdrag Psykisk Hälsa. Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa

I skolan. Inte utanför! Uppmärksamma Seminarium frånvaro ABF och agera!

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Nationell samling för unga utanför

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Kartläggning av behov ska underlätta planering

När någon i familjen fått cancer

Transkript:

Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk

Våra viktigaste samhällsfrågor?

Våra viktigaste samhällsfrågor Klimat Hälsa Hållbart samhälle

Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

Jag bryr mig om alla www.skl.se/psynk

Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

Samhällsfaktorer Psykisk ohälsa Individfaktorer Arbetslöshet Tidsanda Trauma Livsstil Livssituation Ärftlighet Fråga: Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer? Ligger vi ovanligt högt på någon faktor? Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk? Är det något vi kan påverka?

Aktuell analys: Vilka siffror har vi kring psykisk ohälsa eller kring olika riskfaktorer? Grupper som avviker med mer eller mindre problem Förändring över tid. Avikelser jämfört med landet eller med förväntade data Exempel Nationella jämförelser Lokala förändringsdata Vår arbetslöshet högre än riket Våra sjuktal högre än riket Fler unga som vårdats för psykisk ohälsa jmf med tidigare år

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet (högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år) Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För många med för låg eller fel utbildningsbakgrund. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9

Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: För många som inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning

Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: Inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9 Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning Fråga A: Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem 3 och 4 varandra? När startar respektive problem?

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Orsakas av: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna Fråga B: Hur viktig är respektive orsak? Fråga C: Vad kan man göra, vad fungerar? Vad vill du åtgärda? Med vilka medel? Fråga D: Vad kostar respektive insats?

Fråga E: Vad kan vi vinna på olika åtgärder? Fråga F: Hur kostnadseffektiv är respektive insats? Fråga G: Kan man mäta och följa upp insatserna i praktiken? Fråga H: Vilka resurser utöver ekonomiska har vi till förfogande? Personal, lokaler, utbildningskapacitet, krismedvetande, förändringsbenägenhet osv Fråga I: Var är det mest att vinna, mänskligt och ekonomiskt, (politiskt)? Fråga J: Vad vill vi prioritera? Hur mycket orkar vi göra i första steget, andra osv?

Fem processteg för tidiga insatser:

Vad ska förbättras?

Vem bestämmer och ansvarar?

Kommer kräva engagemang från olika nivåer

Vad ska vi göra?

Vad ska vi börja med?

Hur kollar vi att det fungerar?

Det är nu det svåra börjar det finns nog inga genvägar

Socioekonomiska kalkyler ger: möjliga utfall möjliga vinster argument för förändrade arbetssätt ökad förståelse för att alla våra insatser kostar ökad förståelse för relationer mellan olika kostnader säger inte hur det blir i verkligheten ger inte tillräckligt underlag för att omfördela pengar räcker inte för att styra arbetet

Socioekonomisk utvärdering Kostnad och effekt utvärdering Innebär mätning av: Kostnad Resultat, effekt (uppfyllelse av önskat mål) verksamhetens bedömning, individens Sidoeffekter Givna insatser Metod och programtrogenhet

Gör registreringen till en del i det vardagliga arbetet Förbered organisationen och skaffa rutiner för registerarbetet.

Stora vinsterna med projektet hittills är att det uppmärksammar vad som egentligen görs och inte görs. 1. Mäta den ordinarie verksamheten att den ger förvänta resultat. 2. Om vi gör en extra satsning vad ger den för extra effekt och extra kostnad 3. Vi måste kolla att vi gör det vi ska och får de resultat vi förväntar oss av både ordinarie verksamhet och den extra.

www.politikerchecklistan.se

Vi måste göra något? Vi måste veta vad som fungerar? Vi måste veta vad som är effektivt?

Är det samma för alla människor, kommuner Engagera hela samhället

... Vi kan klara det Vi kan tillsammans www.skl.se/psynk