Patientsäkerhetsberättelse för Skarpnäcksgården F huset

Patientsäkerhetsberättelse för Skarpnäcksgården F huset År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Kädi Kaljas 2016-01-30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN 2014

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande Utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Sammanfattning På Skarpnäcksgården har man fortsatt under 2015 att jobba på avvikelser, egenkontroll, kvalitetstillsyn och förbättringslogg på Q-maxit. Skarpnäcksgården F huset bedriver omsorg för personer med bl.a. funktionsnedsättning, missbruk och eller psykiatri samt hemlöshet. De personer som bor och vistas på Nytida verksamheter har biståndsbeslut enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och/eller Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser sker enligt dessa lagstiftningar. Skarpnäcksgården jobbar nära med andra vårdinsatser som psykiatriska öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler, akuta mottagningar på sjukhus och psykiatri. Samordning kring klienten har även gjorts med handläggare, biståndsbedömare, socialsekreterare, anhöriga samt bekanta. Q-maxit är vårt ledningssystem som samlar ihop och systematiserar allt stöd och alla rutiner för Nytidas kvalitetsarbete. Q-maxit är det elektroniska verktyget där medarbetare beskriver och dokumenterar processer när det gäller det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet inom följande områden: avvikelsehantering förbättringslogg egenkontroll kvalitetstillsyn Alla medarbetare förstår, känner igen och vet sin roll i det fortlöpande kvalitetsarbetet. På Skarpnäcksgården jobbar all personal och chefer med Q-maxit,

för att öka patientsäkerheten. Verksamhetschef, gruppchef och sjuksköterska har haft kontinuerliga kvalitetsråd 2015, där avvikelser följts upp och diskuterats innan de skickats till förbättringsloggen. Under 2015 har verksamhetschef, gruppchef och sjuksköterska genomfört egenkontrollen för att minimera och förebygga patientrisker. Svaren lagras i Q-maxit och de punkter som behöver åtgärdas, förs över till förbättringsloggen och alla åtgärder dokumenteras stegvis. Egenkontrollen är som ett förarbete till kvalitetstillsynen som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) gör en gång om året. Patienternas och anhörigas synpunkter och klagomål har även bidragit för patientsäkerheten genom att de kunnat lämna in synpunkter och klagomål via blanketter som finns tillgängliga på alla enheter och även kunnat prata med chef och sjuksköterska ang. sina åsikter och önskemål. Risker för vård skador har identifierats genom riskbedömningar och avvikelser. Genom hanteringen och uppföljningen av avvikelser på risker och händelser har medvetenheten och kunskapen ökat kring patientsäkerheten. Personalen på Skarpnäcksgården F huset har delegering i läkemedelshantering och är i och med det Hälso- och sjukvårdspersonal. Personalen jobbar dygnet runt med klienterna på boendet och kan observera risker, tillbud och avvikande händelser. Genom att personalen är medvetna om riskerna så kan de jobba förebyggande genom extra observation, uppföljning och rapportering. Personalen skriver en avvikelser till verksamhetschefen/ sjuksköterskan, och skriver även avvikelserapporter i Q-maxit. Vid allvarliga HSL avvikelser tar sjuksköterskan kontakt med MAS på Ambea, som bedömer om Lex Maria ska skrivas. På Skarpnäcksgården har personalen gått på kurser/utbildningar gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner, sårvård, psykiatri/missbruk, hot och våld, lyftteknik, diabetes, epilepsi, första hjälpen HLR, arbetsmiljö, livsmedelslära och brandutbildning samt delegeringsutbildning. Klagomål och synpunkter Blanketter för klagomål och synpunkter finns synligt på varje enhet på Skarpnäcksgården för alla klienter och deras anhöriga. Dessa hanteras av gruppchef och verksamhetschef i avvikelsehanteringen. Klienter och deras anhöriga har alltid möjlighet att samtala med personalen, chef och sjuksköterska angående sina åsikter och önskemål. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Q-maxit är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål,

beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Vårt uppdrag är att bidra till att lösa välfärdsutmaningen. Vår vision är att vi ska vara förstahandsvalet för kunden, bästa samarbetspartnern för uppdragsgivaren och den mest attraktiva arbetsgivaren. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD på Nytida har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. VD har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen. I de fall Nytida har uppdraget som MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar Nytidas MAS för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård, behandling av god kvalitet och att det medicinska omhändertagandet tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet. MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs. När kommunen ansvarar för MAS funktion efterlevs kommunens riktlinjer. Där Nytida inte ansvarar för MAS funktionen är det företagets kvalitetsutvecklare som följer upp verksamhetens kvalitet. MAS upprättar och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive

patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Medarbetare rapporterar avvikelser i Q-maxit och det är grunden till ett bra patientsäkerhetsarbete. Medarbetare går kontinuerligt i utbildningar i missbruk/psykiatri, hot och våld, HLR. Verksamhetschef, gruppchef och sjuksköterska delar på ansvaret för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att patientsäkerhetsarbetet är fortlöpande och under utveckling. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytida rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälsooch sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. Vid inflyttning och över tid genomförs relevanta preventionsbedömningar av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år. Vård skador skrivs som avvikelser på Q-maxit, omvårdnadsansvarig sjuksköterska följer upp HSL avvikelser. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarliga avvikelser överförs till förbättringsloggen för att tas upp på kvalitetsråd. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. På Skarpnäcksgården har vi kvalitetsråd varje månad. Kvalitetsrådet är sammansatt av verksamhetschef, gruppchef, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och boendestöd. Dokumentation för uppföljning och åtgärder sker i förbättringsloggen. På kvalitetsrådet är syftet att identifiera grundorsaken till den uppstådda situationen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2

MAS har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. MAS får information av verksamhetschefen om allvarliga händelser och kan ta del av alla avvikelser. MAS beslutar om anmälan ska göras enligt Lex Maria till socialstyrelsen och informerar nämnden om anmälan och socialstyrelsens beslut. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten svarar mot de krav MAS kan ställa utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Under året har klientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet enligt MAS bestämmelser gjorda under 2015. Personalen får kontinuerligt utbildning i journalsystemet Safe-doc och avvikelsehanteringen i Q-maxit. Omvårdnadsansvariga sjuksköterskor och medarbetare dokumenterar i SOL och HSL i Safe-doc. Rapporteringen till berörd personal säkerställs även genom dokumentationen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen kan innefatta: jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister, jämförelser av verksamhetens resultat dels med öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler och annan dokumentation mm, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av patientnämndsärenden, inhämtade synpunkter från revisionsrapporter. Egenkontroll har genomförts i maj 2015. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Q-maxit.

Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. På Skarpnäcksgården under 2015 har legitimerade personal satt fokus på HSLdokumentationen i Safe-Doc, läkemedelsgenomgångar med PAL, delegerade personalens läkemedelsutförande och riskbedömningar. Medarbetare har varit mer aktiva med att skriva fallavvikelser, läkemedelsavvikelser, rapportering till omvårdnadsansvarig sjuksköterska, genomförandeplaner, anhörigkontakter, ta emot synpunkter och klagomål och dokumentation i Safe-doc. Efter HSL kvalitetstillsynen med MAS, har omvårdnadsansvarig sjuksköterska jobbat på de olika förbättringsförslagen som kommit in på Q-maxit. Det är ett fortlöpande patientsäkerhetsarbete och hur omvårdnadssjuksköterska går till väga för att åtgärda dessa förbättringsförslag står stegvist beskrivet på förbättringsloggen. Apoteksgranskning sker en gång om året på Skarpnäcksgården och från den revisionen så kan vi mäta kvalitén på läkemedelsutförandet på våra enheter. Vi kan även få förslag på förbättringar som även är en del av patientsäkerhetsarbetet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har varit på Skarpnäcksgården F-huset och gjort inspektion 30 september 2015. Resultatet av inspektionen var att alla lokala rutiner blev godkända av MAS Ulrika Ekdahl. Samverkan för att förebygga vård skador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Genemsam lokal rutin för läkarsamverkan på Skarpnäcksgården är följande: på enheten ansvarar Din Vårdcentral Bagarmossen för läkarinsatserna och anvisad läkare är Bugra Merdol. Samverkan finns även med psykiatriläkaren Göran Blennow. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. Avtal med Vårdcentral/läkarsamverkan Skarpnäcksgården har avtal med Din Vårdcentral Bagarmossen för sina läkarinsatser under 2015. Planerade läkarronder på husen sker en gång i veckan. Vårdcentralen tar ansvar för primärvårdsdelen av HSL med utredning, behandling och uppföljning för de klienter som är listade på vårdcentralen. Vårdplanering och

läkemedelsgenomgångar sker med ansvarige behandlare vid behov och minst en gång i halvåret. Personalen har daglig rapport med sjuksköterskan i F-huset om alla klienter, där man tar upp deras aktuella mående och eventuella omvårdnadsproblem. Omvårdnadssjuksköterska på Skarpnäcksgården tjänstgör vardagar, måndag till fredag under kontorstid, och ansvarar för läkarkontakt samt kontakt med andra yrkesgrupper om behovet föreligger. Övriga tider där det inte finns OAS på plats, d.v.s., kvällar, nätter och helger ska omvårdnadspersonalen ta hjälp av Vårdcentralens jourmottagning som heter Söderjouren eller ringa Vårdguiden. SOSalarm kontaktas vid akuta händelser. Lokal rutin för läkarsamverkan finns i Hälso- och sjukvårdspärmen, som finns på varje enhet. Specialist konsultationer vid behov Svårt sjuka klienter eller diagnostiserade klienter med palliativt vårdbehov kan få medicinska insatser från ASIH via distriktsläkarens remiss. Vid behov av förskrivning av hjälpmedel såsom; inkontinenshjälpmedel och dylikt kontaktar OAS(Omvårdnadsansvarige sjuksköterskan) för Skarpnäcksgården en distriktssköterska på respektive vårdcentral för detta. En legitimerad dietist från Capio Rehab Dalen kan kontaktas för bedömningar av klienter med nutritionsproblem. En legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast från Capio Rehab Dalen kontaktas för bedömningar av hjälpmedel såsom: rollatorer, rullstol och dylikt vid behov. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. På Skarpnäcksgården har verksamhetschefen och gruppchefen kontinuerliga möten och telefonkontakt med socialtjänsten, biståndsbedömaren/handläggaren och förvaltare/godeman. Klienten är delaktig i möten om sin planering och uppföljning på boendet. OAS (Omvårdnadsansvarige sjuksköterskan) är med på möten om det finns behov av HSL-rapportering. Kontaktpersonen är med på möten som stöd för klienten och för rapportering om hur det går för klienten på boendet. Uppföljning och uppdatering av genomförandeplanen sker i samråd med klientens placeringsansvariga handläggare.

Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Omsorgsmedarbetarna på Skarpnäcksgården har delegering i sårvård, läkemedelsgivning och insulingivning. Delegerade personal jobbar under HSL och har en viktig roll för omvårdnaden på husen. Personalen observerar och rapporterar till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. På Skarpnäcksgården jobbar personalen mycket med kontaktmannaskap och skriver utförliga genomförandeplaner. Alla medarbetare har rapporteringsskyldighet utifrån identifierade händelser. Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas avvikelsehantering och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas direkt kontakt med kommunens alternativt Nytidas medicinskt ansvariga sjuksköterska. Verksamhetschefen kan också ta kontakt med ansvarig kvalitetsutvecklare från kvalitetsavdelningen om stöd eller utbildning behövs. Medarbetare registrerar avvikelsen manuellt eller direkt i Q- maxit. Ansvarig medarbetare bearbetar, följer upp och dokumenterar händelsen. Åtgärder med anledning av händelsen vidtas. Verksamhetschefen ska tydligt ange vilka som har ansvar för uppföljning av olika typer av avvikelser. Det är verksamhetschefen som avgör vilka avvikelser som ska behandlas i kvalitetsrådet. Kvalitetsrådet diskuterar, analyserar samt dokumenterar detta i förbättringsloggen. På Skarpnäcksgården kan klienter via remisser från patientansvarigläkare få kontakt med specialistläkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, medicinsk fotvårdare och även ASIH. Omvårdnadssjuksköterska har kontinuerligt kontakt med berörda instanser samt kan få kallelser, förberedelser inför op. och ordinationer via brev eller fax. Omvårdnadssjuksköterska, boendestödjare/kontaktperson och klienten, har vårdplanerings möten med ansvarig läkare och behandlingsassistent från psykiatriska mottagningar utifrån klientens individuella behov. Teamrapporter sker dagligen, vid klockan 7.00 och 9.45, kring klienterna. Vi har riktlinjer och lokala rutiner i Ambeas Styrdokument för Hälso- och sjukvårdspärmen som vi arbetar efter. Riskbedömning SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 På Skarpnäcksgården har vi kontinuerliga tillsyn dygnet runt på våra klienter. Alla klienter har omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus. Legitimerade personal

tillsammans med medarbetare gör riskbedömningar som dokumenteras i Safe-doc. Omvårdnadsplaner upprättas vid behov. Muntliga rapporter sker varje dag med medarbetarna. Arbetsmiljö-riskbedömning görs på alla klienter som blir inskrivna. Riskanalyser diskuteras och bearbetas för varje klient i personalgruppen med verksamhetschef, gruppchef, OAS, skyddsombud och boendestödjare/ kontaktperson. Risker för vård skador skrivs i avvikelsehantering på Q-maxit. Dessa följs upp av OAS/verksamhetschef/gruppchef. Riskbedömning ska rutinmässigt och systematiskt utföras på alla patienter vid inflyttning och vid förändrat hälsotillstånd. För bedömningen ska blankett Riskbedömning användas. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälsooch sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. På Skarpnäcksgårdens F-huset har personalen muntlig och skriftig rapport varje dag, överrapportering sker tre gånger dagligen. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. På Skarpnäcksgårdens F-huset har vi boendeenkät för synpunkter, klagomål och önskemål. Enkäten fylls i 2ggr årligen av klienten. Sammanfattning och statistik på enkätsvaren tas upp med hela personalgruppen. Ambea har blankett för klagomål för klienter och anhöriga. En postlåda finns upphängd väl synlig för våra klienter, där man samlar alla blanketter med klienternas

synpunkter. Husmöte sker på varje enhet en gång i månaden. Alla klagomål/synpunkter som kommer upp skrivs som en avvikelse på Q-maxit och följs upp på personalgruppsmöten som APT och planeringsdagar. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Samverkan med patienter och närstående/legala företrädare SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående/legala företrädare Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående/legala företrädare och är oberoende från våra verksamheter. På Skarpnäcksgården efterfrågas alltid anhörigkontakter som rutin vid inskrivning. Det är inte alla klienter som har anhöriga kvar eller som vill har kontakt med sina anhöriga. Vid behov ringer OAS och omvårdnadspersonal de närstående som klienten har godkänt får kontaktas vid behövda situationer. Klienten får själv bestämma om anhöriga/närstående får vara med vid planeringsmöten med socialtjänsten, vid vårdplanerings möten med läkare och dylikt. Anhöriga/närstående får sjuksköterskans visitkort om de vill ringa och prata om klientens tillstånd. Anhörig/närståendekontakt journalförs under kundinformation i Safe-doc. OAS och kontaktpersoner på boendet har alltid stöttat klienterna att ha kontakt med sina anhöriga eller närstående. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Frågeställning Kategori Antal /år 2014 2015 Antal genomförda F- 97% av utbildningar i basala personalen har

hygienrutiner. BHR Antal medarbetare Har inga siffror genomfört E-utbildning Antal patienter med fullständig omvårdnadsjournal Enligt gällande checklista HSL Totalt antal patienter (vid mättillfället) Har inga siffror 96% av patienter har fullständig omvårdnads journal (vid Antal Lex Maria anmälningar under året. 0 Rapporter ing av händelser i HSL 0 0 Totalt antal anmälningar enligt Lex Maria mättillfället) 0 Totalt antal anmälningar enligt Lex Maria Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit Frågeställning 2014 2015 Läkemedel Utebliven dos Vet ej 27 Dubbel dos Vet ej 1 Felaktig administration Vet ej 0 Förväxling av läkemedel/person Vet ej 2 Utebliven signering Vet ej 2 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål Vet ej 5