Planeringsdirektiv 2014 med plan för

Kommunstyrelsens handling nr 24/2013 Planeringsdirektiv 2014 med plan för 2015-2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-24, 89

2 (23) INNEHÅLL Inledning... 3 Styrsystemet och planeringscykeln... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Samhällsekonomisk utveckling... 4 Utveckling i Katrineholm... 4 Ekonomiska ramar... 6 Nämndernas och bolagens underlag för övergripande plan med budget... 9 Åtaganden... 9 Investeringsbehov... 10 Behov av nya upphandlingar... 11 Särskilda uppdrag... 11 Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2014 med plan 2015-2016... 12 Bilaga 2: Investeringsbudget enligt flerårsplan 2014-2015... 17 Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel samt RUR... 18 Bilaga 4: Uppföljning av kommunplan 2011-2014... 19

3 (23) INLEDNING Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden 2014-2016 är den kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige i april 2011. I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. Planeringsdirektivet utgör ett komplement till kommunplanen. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna för planeringsarbetet inför planperioden 2014-2016. I planeringsdirektivets bilaga 1 och 2 anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i beredningen av underlag för övergripande plan med budget. Bilaga 3 innehåller en redovisning av dels medel som i årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkts för framtida särskilda satsningar, dels medel som kan avsättas till en resultatutjämningsreserv. Bilaga 4 innehåller en uppföljning av kommunplan 2011-2014. Styrsystemet och planeringscykeln I januari 2010 infördes ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planeringsoch uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ekonomiska ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Därefter fastställer nämnder och bolag sin planering med budget. I den övergripande planen med budget anges vinstmål, resultatmål och åtaganden för nämnder och bolag samt kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Vidare fastställs de ekonomiska ramarna för drift och investeringar. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan även ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige 2010-01-18, 5). Tidsplan för planeringsprocessen inför planperioden 2014-2016 24 april: Kommunstyrelsen beslutar om planeringsdirektiv för 2014-2016. Maj-juni: Ekonomi- och upphandlingskontoret tar fram anvisningar för hur nämndernas och bolagens underlag för övergripande plan med budget ska redovisas. Planeringsdagar för kommunens ledningsgrupp samt förvaltningsekonomer. 31 augusti: Nämnderna och bolagen lämnar underlag till kommunstyrelsen för beredning av övergripande plan med budget 2014-2016. 25 september: Tjänstemannaunderlag för övergripande plan med budget 2014-2016 30 oktober: Kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med budget 2014-2016 18 november: Kommunfullmäktige beslutar om övergripande plan med budget 2014-2016 December: Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas

4 (23) EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska vårpropositionen för 2013 presenteras mot bakgrund av dämpad internationell konjunktur och fortsatt stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden. Den svenska tillväxten bromsade in under 2012 när oron i omvärlden på nytt tilltog. För åren 2013 och 2014 väntas BNP utvecklas svagt: 1,2 procent respektive 2,2 procent. Det innebär att arbetslösheten stiger något, upp till 8,4 procent 2014. Arbetslösheten har ökat sedan krisen inleddes och är i dag hög. Svag internationell efterfrågan, en stärkt krona, en hårdnande internationell konkurrens och den ekonomiska osäkerheten som bidrar till högt hushållssparande utgör tillsammans motvind för svensk ekonomi som försvårar för en normalisering av tillväxten. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är stor och riskerna för en sämre utveckling överväger. Sverige påverkas starkt av euroländernas möjligheter att komma tillrätta med sina problem. I vårpropositionen presenterar regeringen vissa satsningar för att dämpa krisens effekter och motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast: 12 400 extra utbildnings- och praktikplatser under både 2013 och 2014. Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget som dämpar krisens inverkan på sysselsättning och produktion. Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterar att regeringen inte berör eventuella förändringar i statsbidragen. Mot bakgrund att kommuner för närvarande arbetar med kommande års budget hade det varit välkommet. Utveckling i Katrineholm Tabellen nedan visar förändringen i skatteunderlagsprognoserna i förhållande till det läge som rådde när den gällande flerårsplanen beslutades i november 2012. Enligt den senaste prognosen från SKL från februari 2013 är bedömningen att skatteunderlagets tillväxt under 2014 och 2015 är lägre än vad som antogs i höstas. Mnkr 2013 2014 2015 2016 Övergripande plan med budget 2013-2015 (okt 2012) 1 715 1 748 1 794 SKL prognos dec 2012 1 708 1 733 1 779 1 835 SKL prognos feb 2013 1 716 1 740 1 782 1 837 Förändring okt - feb +0,3-7,9-12,1 Kommunens bokslut för 2012 visar på ett resultat på +33,9 mnkr. Det som är oroande är att nämnderna sammantaget har överskridit sina budgetramar med 23,6 mnkr under 2012. Tyvärr verkar den negativa trenden hålla i sig även under början av 2013. Kommunen måste se över sin prognossäkerhet för att ha möjlighet att vidta åtgärder tidigt under året och minimera de negativa avvikelserna. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar avseende välfärdutmaningar och tillväxtprojekt. De öronmärkta medlen redovisas i tabellen på nästa sida samt även i bilaga 3.

5 (23) Välfärdsutmaningar 2010 2011 Avsatt 12 000 17 000 Beslut fattade 12 000 9 800 Kvar att besluta om 0 7 200 Tillväxtprojekt 2010 2011 Avsatt 5 000 4 800 Beslut fattade 4 100 0 Kvar att besluta om 900 4 800 Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i kommunallagen som innebär att kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Uttag ur kommunens resultatutjämningsreserv kan göras då det underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, understiger genomsnittet. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Om kommunfullmäktige fattar beslut om att tillämpa lagens möjlighet till att inrätta resultatutjämningsreserv, innebär detta att kommunen kan avsätta 17 mnkr av 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram bindande föreskrifter för kommunerna i frågor om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom, bland annat gällande bemanning. Dessa föreskrifter träder i kraft vid årsskiftet 2013/2014. Ikraftträdandet har flyttats fram för att möjliggöra för kommunerna att bättre hinna planera och anpassa sin verksamhet. En analys inom vård- och omsorgsförvaltningen visar att föreskrifterna för med sig kraftigt ökade kostnader i äldreomsorgen som en följd av krav på höjd personaltäthet. En beräkning visar på en möjlig kostnadsökning på upp till 36 mnkr. Enligt de uttalanden som finns från statlig nivå anser man att ändringen är en rättighet som redan finns enligt socialtjänstlagen och därför skickar man inte med någon ytterligare finansiering. I ett uttalande ifrågasätter SKL de nya riklinjerna: De nya föreskrifterna och allmänna råden om bemanning på boenden för dementa, som Socialstyrelsen nu beslutat om, innebär att staten försöker detaljreglera kommunala verksamheter på ett sätt som strider mot konstruktionen med ramlagstiftning. SKL ifrågasätter om regleringen verkligen ligger inom Socialstyrelsens befogenhet. SKL ser det som självklart att staten, i enlighet med de regler som finns, kommer att kompensera kommunerna för dessa höjda kostnader. Sammanfattningsvis kan konstateras att förutsättningarna för planering för 2014 är extremt osäkra. Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande i april 2013 mycket osäkra. Sådana faktorer är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, anhöriginvandring, arbetsgivar-

6 (23) avgiftens storlek, statsbidragens storlek, inflationens utveckling, utgången av pågående avtalsrörelse samt andra politiska beslut på nationell nivå. Det sammantagna utfallet kan få stor positiv eller negativ effekt på den kommunala budgeten. Under den fortsatta budgetprocessen måste också ställning tas i frågan om hur effekterna av demensriktlinjerna ska hanteras. Eventuella politiska satsningar utöver de som aviseras detta planeringsdirektiv kommer att övervägas längre fram i budgetprocessen, likaså hanteringen av öronmärkta medel och resultatutjämningsreserven. Ett slutligt ställningstagande avseende de ekonomiska ramarna kan göras först efter att regeringen presenterat budgetpropositionen den 20 september och SKL presenterat den efterföljande skatteunderlagsprognosen den 10 oktober. Ekonomiska ramar Bilaga 1 innehåller övergripande driftbudget 2014 med plan 2015-2016 samt förklaringar till de ändringar som skett i nämndernas ramar sedan fullmäktigebehandlingen i november 2012. Utgångspunkten för denna driftbudget är flerårsplanen 2014-2015 som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2012. En annan utgångspunkt är antagandet om att befolkningen i Katrineholm uppgår till 32 550 personer under hela planperioden. Den gällande flerårsplanen för investeringar finns i bilaga 2. Investeringsbehoven i kommunen är fortsatt höga och därför fortsätter behoven av prioritering. Det är investeringarnas nettoeffekt som är utgångspunkten i prioriteringsarbete. Av övergripande plan med budget för 2013-2015 framgår det att avskrivningar under planperioden bör inte ta mer än tre procent av driftbudgeten. Detta innebär för perioden 2014-2016 att avskrivningarna under denna period inte ska uppgå till mer än ca 51 mnkr per år. Effekter av de investeringar som presenterades i flerårsplanen 2014-2015 inryms inom 51 mnkr. Katrineholms Logistikcentrum kommer under 2014 att fortsätta att bedrivas i projektform för att i januari 2015 övergå i en driftsorganisation. Demografi Kommunen har sedan 2009 använt sig av en resursfördelningsmodell som ska ta hänsyn till volymförändringar inom förskola, grundskola, ungdomsgymnasium samt äldreomsorg. Modellen bygger på en beräknad kostnad per individ i de olika verksamheterna och ska hantera volymförändringar mellan åren. Modellen utgår ifrån att den beslutade ram som gäller för innevarande år är korrekt. Modellen bygger på ett totalpris per barn inom förskolan samt ett snittpris för en gymnasieplats. För grundskolan används ett snittpris per elev för förskoleklass, år 1-6 och år 7-9. Antalet elever/barn räknas ut som ett genomsnitt mellan två läsår. I tabellen på nästa sida framgår utvecklingen av elevantalet mellan 2013 till 2014. Beräkningarna utgår från SCB:s befolkningsprognos från mars 2013.

7 (23) Enl KF nov Enligt SCB april -13 12 Antal barn/elever 2013 2014 Förändring 2013-2014 Effekt tkr Förskola 1 535 1 579 44 3 673 Grundskola F-år 9 3 542 3 696 154 8 049 Gymnasiet 1 265 1 150-116 -11 535 Totalt 6342 6 424 82 187 I driftsbudgeten i bilaga 1 har bildningsnämndens ram justerats med effekterna av den ovan redovisade demografiförändringen. Tabellen visar att stora omfördelningar kommer att behöva göras inom bildningsnämndens verksamhetsområde. Medel kommer att behöva flyttas från gymnasiet till grundskola och förskola. Volymförändringar inom bildningsnämndens verksamhetsområden kommer även fortsatt att beaktas. Inom äldreomsorgen utgår man ifrån befolkningsprognosen från SCB och räknar på antalet individer för respektive ålderskategori. Vidare hämtas kostnad per ålderskategori från kostnadsutjämningsmodellen. I nedanstående tabell framgår utvecklingen av antalet äldre från 2012-2014. Enligt prognosen ökar antalet äldre mellan 2013 och 2014 vilket ger ökade resurser enligt modellen. Enl KF nov 12 Enligt SCB april -13 Antal personer 65-w 2012 2013 2013 2014 Förändring 2013-2014 Effekt tkr Totala antalet 65-74 år 3750 3883 3906 4033 127 1 402 Totala antalet 75-79 år 1285 1263 1258 1261 3 96 Totala antalet 80-84 år 1000 1011 1018 1010-8 -539 Totala antalet 85-89 år 686 679 680 696 16 2 418 Totala antalet 90-w år 391 396 397 394-3 -807 Totalt 7112 7232 7259 7394 135 2 571 I Vård- och omsorgsnämndens budget för 2013 finns resurser för 7 232 personer enligt fördelningen. Enligt den nu aktuella prognosen uppgår antalet äldre till 7 259. Minskade resurser enligt demografimodellen inför 2013, tkr -1 267 Oförändrad ram pga ökat tryck inom handikappomsorgen, tkr 1 267 Effekt av uppdaterad prognos avseende 2013, tkr 981 Ökade resurser enligt demografimodellen inför 2014, tkr 2 571 Förändring enligt modellen inför 2014, tkr 3 552 Ställningstaganden under majoritetsberedningen Personal SKL bedömde i februari 2013 att löneökningarna kommer uppgå till 2,7 procent för 2014, 3,3 procent för 2015 och 3,9 procent för 2016. I planeringsdirektivet avsätts medel för

8 (23) löneökningar motsvarande 2,5 procent för 2014, 3,0 procent för 2015 och 3,0 procent för 2016. Lokaler Lokalkostnadsökningar som är hänförliga till investeringar i KFAB:s lokaler och är beslutade under 2012 och 2013 är inräknade i driftsbudgeten. Effekter av nya investeringsprojekt (från 2014) är inte inräknade i driftsbudgeten. För lokalkostnadsökningar för lokaler som inte ägs av KFAB finns inga medel avsatta i driftsbudgeten. Övriga pris- och kostnadsökningar Inga övriga medel finns i planeringsdirektivet avsatta till generella pris- eller kostnadsökningar. Justering av nämndernas ramar Service- och tekniknämnden ram har ökats med 2,5 mnkr för ökade kostnader för övertagande av genomfarten. Kommunstyrelsens ram har minskats med 1,3 mnkr som en följd av uppdatering av underlaget avseende kollektivtrafiken. Vård- och omsorgsnämndens ram har ökats med 0,6 mnkr avseende en förstärkning med en biståndshandläggare. Anledningen är ökade krav på individuella bedömningar med anledning av föreskrifter om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom.

9 (23) NÄMNDERNAS OCH BOLAGENS UNDERLAG FÖR ÖVERGRIPANDE PLAN MED BUDGET För beredningen av övergripande plan med budget 2014-2016 ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2013 inkomma med följande underlag till kommunstyrelsen: Åtaganden De övergripande målen för perioden 2011-2014 framgår av kommunplanen. I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation I övergripande plan med budget 2012-2014 angavs utifrån kommunplanen politiska resultatmål för planperioden. Med utgångspunkten att resultatmålen ligger fast ges nämnderna även i år i uppdrag att göra en översyn av sina åtaganden i förhållande till resultatmålen. Det är viktigt att säkerställa att en uppföljning av de övergripande resultatmålen kan göras. Nämndernas åtaganden ska därför formuleras som mätbara nyckeltal med angivna målnivåer. En uppföljning av samtliga åtaganden ska sammantaget kunna ge en bild av måluppfyllelsen för de övergripande resultatmålen. För att öka kvaliteten och transparensen i uppföljningen bör nämnderna i sin översyn av åtagandena sträva efter: Åtaganden/nyckeltal som har en tydlig koppling till resultatmålen och som visar resultat ur ett medborgar/brukarperspektiv Totalt sett färre åtaganden Fler gemensamma åtaganden/ökad samordning mellan nämnderna Tydliga målnivåer Genusmedvetna åtaganden som bygger på könsuppdelad statistik Jämförbarhet över tid och med andra kommuner Fler åtaganden som också kan följas upp per månad eller delår som underlag för åtgärder för att förbättra måluppfyllelse under pågående verksamhetsår När kommunstyrelsen ställde sig bakom inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2012-2015" beslutades att folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet skulle prioritera utmaningar som införs i planeringsdirektivet för respektive år. Folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet har prioriterat följande utmaningar till 2014 1 : Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt. Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor 1 Enligt folkhälsoutskottets beslut 2012-04-12 och tillgänglighetsutskottets beslut 2012-04-19. Sedan årsskiftet 2012-2013 finns inte tillgänglighetsutskottet längre.

10 (23) Prioriteringen av dessa utmaningar ska beaktas när nämnderna och bolagen gör sina åtaganden och sin verksamhetsplanering. Målområdena i kommunplanen överensstämmer inte med kommunens nämnd- och förvaltningsstruktur. Alla nämnder och bolag ska behandla samtliga resultatmål i beredningen av nämndens/bolagets underlag för övergripande plan med budget. Nämnden/bolaget lämnar åtaganden i förhållande till de resultatmål som nämnden/bolaget bedömer att nämnden/ bolaget kan bidra till (själv eller i samverkan med andra nämnder och bolag). Under beredningen av övergripande plan med budget behöver nämndernas/bolagens arbete samordnas så att möjligheter till samarbete över förvaltningsgränser utnyttjas och för att se till att samtliga målområden i kommunplanen täcks in av organisationen. Investeringsbehov Nämnderna och bolagen uppdras att lämna förslag på prioriterade investeringsbehov utifrån nedanstående investeringskategorier. Nämnderna och bolagen ska utgå från den gällande flerårsplanen och om nödvändigt göra omprioriteringar i denna. Flerårsplanen finns i bilaga 2. Investeringskategorier I Katrineholms kommun klassificeras investeringar utifrån nedanstående sex kategorier. Indelningen ska spegla att olika typer av investeringar har olika effekt på driftsbudgeten. 1. Investeringar påkallade av skyldigheter och ålägganden Exempelvis ingår här tvingande myndighetsinvesteringar eller investeringar som av andra (säkerhets) skäl måste prioriteras, som exempelvis brandskydd, larm och liknande. 2. Investeringsbehov hos annan part Exempelvis hos KFAB för verksamhetens behov. Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället genererar en hyreskostnad för verksamheten. 3. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar där investeringen kan hämtas hem, en så kallad payoff-effekt, som ska vara högst tre år. Redovisningskravet för sådana investeringar är att de ska åtföljas av en ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. 4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar Här avses investeringar för verksamhetens behov, som inventarier och utrustning i verksamheten. Behov av IT-investeringar ingår i denna kategori och budgeteras i samråd med IT-kontoret. 5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel. 6. Exploatering/utvecklingsinvesteringar Exploateringsverksamheten har till syfte att befrämja utveckling och tillväxt i regionen, och kategorin avser investeringar i exploateringsområden. Dessa investeringar är i princip självfinansierade över tiden och har främst en likvidmässig påverkan i samband med utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar sammanställt en anvisning kring exploateringsprocessen som ska vara styrande för hanteringen inom detta område.

11 (23) Behov av nya upphandlingar I syfte att utveckla den interna anskaffningsprocessen ges nämnderna och bolagen i uppdrag att redovisa behov av nya upphandlingar inom sina verksamhetsområden. Särskilda uppdrag Vård- och omsorgsnämnden uppdras att i samarbete med kommunledningsförvaltningen utreda hur andra jämförbara och/eller närliggande kommuner i sitt budgetarbete beaktar socialstyrelsens föreskrifter om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom. Socialnämnden och viadidaktnämnden uppdras att ta fram förslag på projekt som syftar till att minska försörjningsstödet.

12 (23) Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2014 med plan 2015-2016 Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse 2013 2014 2015 2016 Övergripande politisk ledning -8 572-9 772-9 772-9 772 Bildningsnämnden -640 199-639 182-639 182-639 182 Byggnadsnämnden -323-323 -323-323 Kommunstyrelsen -127 258-126 387-123 387-123 387 varav Kommuncentrala inkl KLC -48 975-48 243-45 243-45 243 varav Kommunledningsförvaltningen -55 602-56 373-56 373-56 373 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -22 681-21 771-21 771-21 771 Kultur- och turismnämnden -34 051-33 913-33 913-33 913 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -323-323 -323-323 Service- och tekniknämnden -165 749-168 525-170 025-170 025 Socialnämnden -138 061-137 985-137 985-137 985 Viadidaktnämnden -51 240-50 338-50 338-50 338 Vård- och omsorgsnämnden -563 738-568 632-568 632-568 632 Räddningstjänsten VSR -25 846-25 977-25 602-25 231 Kompensation för ökade löner 0-22 600-54 282-96 982 Summa nämnder -1 755 359-1 783 956-1 813 764-1 856 093 Till kommunstyrelsens förfogande -2 500-2 500-2 500-2 500 Ökade kostnader lokaler -4 854-6 543-6 409-6 302 Löneuppräkning -22 600-22 500-27 700-28 500 Ofördelade löner överhäng 0-8 500-7 500-9 200 Medel till lönekartläggning 0-512 0 0 Po-påslag och semesterlöneskuld 166 059 161 206 165 014 168 915 Pensioner -107 750-82 250-84 250-90 650 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 609 9 301 9 301 9 301 Kapitalkostnadsintäkter 44 553 43 930 43 930 43 930 Avskrivningar -45 700-49 700-50 500-50 500 Skatteintäkter 1 232 552 1 279 232 1 326 660 1 389 013 Kommunalekonomisk utjämning 429 304 413 689 403 730 396 067 Kommunal fastighetsavgift 53 540 51 946 51 946 51 946 Finansiering, utdelningar mm 22 240 9 072 9 272 9 572 Jobbcentrum -900-900 -900-900 Summa finansiering 1 773 553 1 794 971 1 830 094 1 880 192 TOTALT 18 194 11 015 16 330 24 099 Budgeterat resultat i % av skatter och utjämning 1,06% 0,63% 0,92% 1,31% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 154 17 449 17 823 18 370 Att hantera under den fortsatta budgetprocessen 6 433

13 (23) Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt övergripande plan med budget 2013-2015, KF 2012-11-19 252 Övergripande politisk ledning -8 572 Justeringar beslutade i flerårsplanen Ökad ram 2014 pga två val -1 200 Aktuell ram 2014-9 772 varav Kommunfullmäktige -5 179 varav Revision -1 261 varav Överförmyndaren -3 332 Bildningsnämnden -640 199 Tekniska justeringar Korrigering av kapitalkostnader 132 Effekt av ny tjänstekatalog för IT 1 072 Förändrade resurser enligt demografimodellen -187 Aktuell ram 2014-639 182 Byggnadsnämnden -323 Aktuell ram 2014-323 Kommunstyrelsen -127 258 Tekniska justeringar Korrigering av kapitalkostnader -37 Effekt av ny tjänstekatalog för IT -642 Justeringar beslutade i flerårsplanen Minskade kostnader kollektivtrafiken 250 Justering under den politiska beredningen Uppdatering av ramen för kollektivtrafiken 1 300 Aktuell ram 2014-126 387 varav Kommuncentrala -46 920 varav Kommunledningsförvaltning -56 373 varav Samhällsbyggnadsförvaltning -21 771 varav KLC (kapitalkostnadsram) -1 323

14 (23) Kultur- och turismnämnden -34 051 Tekniska justeringar Effekt av ny tjänstekatalog för IT 138 Aktuell ram 2014-33 913 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -323 Aktuell ram 2014-323 Service- och tekniknämnden -165 749 Tekniska justeringar Effekt av ny tjänstekatalog för IT -276 Justeringar beslutade i flerårsplanen Ökade driftskostnader vid övertagande av genomfarten -2 500 Aktuell ram 2014-168 525 Socialnämnden -138 061 Tekniska justeringar Effekt av ny tjänstekatalog för IT 76 Aktuell ram 2014-137 985 Viadidaktnämnden -51 240 Tekniska justeringar Effekt av ny tjänstekatalog för IT 902 Aktuell ram 2014-50 338 Vård- och omsorgsnämnden -563 738 Tekniska justeringar Effekt av ny tjänstekatalog för IT -742

15 (23) Förändrade resurser enligt demografimodellen -3 552 Justering under den politiska beredningen Medel till 1,0 biståndshanläggare -600 Aktuell ram 2014-568 632 Räddningstjänsten VSR -25 846 Enligt nytt förslag till finansieringsprincip, Katrineholms andel 2014 är 81,23% Ramen är uppdaterad efter ägarsamråd 2013-04-09 med löneökning på 2,5% samt ökad avskrivning pga investering i nytt fordon Aktuell ram 2014-25 977-131 FINANSIERING Medel till kommunstyrelsen förfogande -2 500 Aktuellt budgeterat belopp 2014-2 500 Ökade kostnader för lokaler -6 543 Aktuellt budgeterat belopp 2014-6 543 Löneuppräkning -31 512 Uppdaterat antagande om löneökning, från 3,2% till 2,5% Aktuellt budgeterat belopp 2014-31 512 Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld 165 243 Uppdatering av underlaget -4 037 Aktuellt budgeterat belopp 2014 161 206 Pensioner -110 250 varav effekt av uppdaterad prognos per 31/12 2012 samt inlösen 28 000 Aktuellt budgeterat belopp 2014-82 250 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 609 Enligt nytt förslag till finansieringsprincip, Vingåkers andel 2014 är 21,2% -308 Aktuellt budgeterat belopp 2014 9 301 Kapitalkostnadsintäkter 44 553 Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. Uppdatering av underlaget -623

16 (23) Aktuellt budgeterat belopp 2014 43 930 Avskrivningar -49 700 För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2013 Planerade investeringar under 2013 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas ut över året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. Aktuellt budgeterat belopp 2014-49 700 Skatteintäkter och utjämning 1 747 933 Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen bygger på uppgifter från SKL i februari 2013 och 32550 invånare. -3 066 Aktuellt budgeterat belopp 2014 1 744 867 Finansiering, utdelningar mm 19 712 Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Uppdatering av underlaget -10 640 Aktuellt budgeterat belopp 2014 9 072 Jobbcentrum -900 Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker God ekonomisk hushållning 17 449 I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag.

17 (23) Bilaga 2: Investeringsbudget enligt flerårsplan 2014-2015 Kategori Nämnd Investering 2013 2014 2015 4 BIN Övriga investeringar inkl produktionsinvest 4 255 3 800 3 800 4 BIN varav lärplattor till samtliga förskoleavdelningar 400 0 0 Investeringsram Bildningsnämnden 4 255 3 800 3 800 4 KF Möbler överförmyndare 50 0 0 Investeringsram övergripande politisk ledning 50 0 0 5 KS Katrineholms logistikcentrum 34 500 29 000 0 1 KS/KLF Skyldigheter och ålägganden 0 2 000 0 4 KS/KLF Övriga investeringar inkl produktionsinvest 4 805 6 500 1 000 1 KS/SBF Skyldigheter och ålägganden 750 1 750 1 750 4 KS/SBF Övriga investeringar inkl produktionsinvest 2 400 1 200 900 4 KS/SBF varav digitala skyltar vid infarterna till Katrineholm 2 250 750 750 5 KS/SBF Infrastruktur 15 850 16 750 15 750 5 KS/SBF varav ljussättning 2 100 2 500 700 6 KS/SBF Lövåsens handelsområde 10 000 5 000 5 000 6 KS/SBF KLC exploat (mellan södra o norra terminal) 1 500 0 0 6 KS/SBF KLC Knorran (väster om Österleden) 0 2 000 5 000 6 KS/SBF Trollestrand 0 0 11 000 6 KS/SBF Djulönäs 0 500 0 6 KS/SBF Luvsjön etapp 3b 0 0 3 000 6 KS/SBF Krämbol 0 0 1 000 6 KS/SBF Lasstorp/Gersnäs 0 0 2 000 6 KS/SBF Nyköpingsvägen 5 000 3 000 1 000 6 KS/SBF Luvsjön gemensam 500 0 0 Investeringsram Kommunstyrelsen 75 305 67 700 47 400 varav Kommunledningsförvaltning 4 805 8 500 1 000 varav Samhällsbyggnadsförvaltning 36 000 30 200 46 400 4 KTN Övriga investeringar inkl produktionsinvest 1 250 650 550 5 KTN Konstnärlig utsmyckning Lövåsgården 1 500 0 0 5 KTN Konstnärlig utsmyckning 400 400 400 Investeringsram Kultur- och turismnämnden 3 150 1 050 950 4 SOC Övriga investeringar inkl produktionsinvest 200 200 200 Investeringsram Socialnämnden 200 200 200 4 STN Övriga investeringar inkl produktionsinvest 16 925 9 250 13 310 4 STN varav Djulö värdshus 1 800 0 0 4 STN varav stenläktare Backavallen ombyggnad/renovering 6 000 0 0 5 STN Infrastruktur 5 700 4 900 4 900 5 STN varav ljussättning 2 400 2 400 2 400 Investeringsram Service- och tekniknämnden 22 625 14 150 18 210 4 VIAN Övriga investeringar inkl produktionsinvest 230 230 230 Investeringsram Viadidaktnämnden 230 230 230 4 VON Övriga investeringar inkl produktionsinvest 3 680 3 530 800 Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden 3 680 3 530 800

18 (23) Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel samt RUR Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. För användning av de avsatta medlen är följande beslut fattade: Från 2010 års välfärdsutmaningar Beslutade, tkr Arbetslinjen 12 000 Från 2010 års tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojektet 1 300 E-förvaltning 1 000 Samhällsutveckling 1 000 Varumärket Sveriges lustgård 400 Vision 2025 400 4 100 Från 2011 års välfärdsutmaningar Projekt Ungdomstorget 1 500 Demensriktlinjer 2 000 Uppföljning av elevutveckling 3 000 Fortsättning arbetslinjen 1 500 Satsning sommarjobb 1 800 9 800 Kvar att besluta om finns 7,2 mnkr från 2011 års välfärdsutmaningar samt totalt 5,7 mnkr från 2010 och 2011 års medel till tillväxtprojekt. Enligt reglerna om resultatutjämningsreserver kan kommunen avsätta 17 mnkr av 2012 års resultat till en resultatutjämningsreserv. Detta under förutsättning att fullmäktige fattar beslut om att tillämpa RUR.

19 (23) Bilaga 4: Uppföljning av kommunplan 2011-2014 Våren 2011 fastställde kommunfullmäktige Vision 2025 och Kommunplan 2011-2014 i enlighet med styrsystemet för Katrineholms kommun. Kommunplanen togs fram gemensamt av Socialdemokraterna och Moderaterna efter valet och anger de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Den ligger till grund för kommunens långsiktiga planering och anger övergripande mål. Som ett led i beredningen av planeringsdirektivet för 2014 har majoriteten gjort en uppföljning av hur långt arbetet med att nå målen i kommunplanen har kommit. Nedan redovisas den aktuella bedömningen genom färgmarkeringar och kommentarer. Bedömningen har gjorts utifrån följande indelning: 39 st genomfört 32 st pågående, ordinarie löpande arbete 23 st pågående, kräver insats 6 st kvarstår Ortsutveckling 1. Befolkningstillväxt Kommunen har fått positiva tillväxtsiffror för 2012. 2. Det egna näringslivsfrämjandet ska utvecklas 3. Kommunens myndighetsutövning ska gå hand i hand med service och rådgivning 4. Upphandling ska i ökad grad organiseras så att även små och lokala företag har möjlighet att delta Ändrade förutsättningar till följd av samarbete med Norrköping. Det behöver göras en analys av vad som går att lägga ut på lokala företag. Samgående med Norrköping kan ge våra företag möjlighet att delta i upphandling på större marknad. 5. En sammanhållen marknadsföringsstrategi för Katrineholms kommun ska tas fram 6. Samverkan med Ung Företagsamhet inom gymnasieskolan ska intensifieras och stödet till nyföretagande öka 7. Samverkan med näringslivet ska stärkas 8. Skapa förutsättningar för stärkt handel och turism Avtal citysamverkan för att stärka handeln i city, stärker även handeln på Lövåsen, nya exploateringar. Katrineholm deltar av ekonomiska skäl inte i arbetet för att göra Sörmland till en exportmogen produkt. 9. Industrins utveckling ska stimuleras i form av ett utbud av mark, lokaler och lämpliga utbildningar 10. Det ska finnas goda möjligheter till utbildning för vuxna Omfattande behov och otillräcklig statlig finansiering väcker frågan om ökad kommunal finansiering av vuxenutbildning. 11. Det ska finnas möjlighet att ta del av högskole- och universitetsstudier i Katrineholm 12. Etablering av yrkeshögskoleutbildningar i Katrineholm 13. Samverkan med arbetsförmedlingen, facket och andra aktörer för att motverka arbetslöshet och öka sysselsättningen 14. De kommunala verksamheterna ska vara aktiva i att ta emot människor i behov av praktik 15. En effektiv språkundervisning, praktikplatser och arbete ska vara viktiga redskap i vår integrationspolitik

20 (23) 16. Pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm för arbete och studier måste säkras genom en fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. 17. Ställningstagande kring bildande av större regioner 18. Arbetet med översiktsplanen ska slutföras 19. Flera attraktiva områden för bostäder, även sjönära, ska planläggas och bebyggas 20. Variation i upplåtelseformer och att byggandet är miljövänligt 21. Bygga fler bostäder anpassade för äldre Direktiv framtaget för Katrineholms Fastighets AB för nyproduktion av bostäder anpassade för äldre i kvarteret Hästen. 22. Kommunens fastighetsbolag, KFAB, ska bidra till de politiska ambitionerna på bostadsmarknaden 23. Alla skolor på vår landsbygd blir kvar under mandatperioden 24. Våra särskilda boenden för äldre på mindre orter bibehålls och utvecklas 25. Vi ska arbeta aktivt för att hela kommunen ska vara täckt av mobil- och bredbandsnät Två projekt genomförda kring bredband. 26. Pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, exempelvis anropsstyrd trafik Pågående arbete med kommande trafikplanering. 27. Genomföra och offentligt redovisa resultaten av provtagningar på mark, vatten och luft Bedöms som pågående, avgränsat till att det behövs ökade insatser för att offentligt redovisa resultaten från de provtagningar som redan görs. 28. Underlätta utbyggnaden av solenergi och vindkraft Det som görs är kopplat till Egen El-parken, utredning pågår kring vilka förutsättningar som finns för solenergi i kommunen. 29. Skapa förutsättningar för ytterligare biogasproduktion samt verka för en kollektivtrafik med alternativa drivmedel Ingen ytterligare biogasproduktion på gång. För kollektivtrafiken är biogasproduktionen otillräcklig, undersökning på gång kring möjligheter för eldrift. 30. Den förnyelsebara energin ska öka i den egna verksamheten och vi ska implementera fler kostnadseffektiva sätt att spara energi Service- och teknikförvaltningen ser över möjligheten att använda överskottsenergi från Backavallen till uppvärmning av Duveholmshallen. 31. Det nya vattenverket i Forssjö ska tas i drift 32. Källsortering ska underlättas och stödjas 33. Närmiljön såsom skolgårdar, parker, grönområden, torg och gator ska förbättras Pågår bland annat genom utvecklingen av läktaren vid Backvallen och Djulöområdet. 34. Kommunens egen mark och skog ska skötas på ett föredömligt sätt 35. Vi ska ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena 36. Katrineholms karaktär av småstad ska bevaras med ett attraktivt centrum Ett förslag till utformning av torget presenteras inom kort. 37. Med östra förbifarten skapas goda möjligheter att slippa tung trafik i stadskärnan vilket ger bättre miljö 38. Katrineholm ska vara en trädgårdsstad med vackra parker och omgivningar

21 (23) 39. De måltider som serveras inom kommunens olika verksamheter ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll Utökat samarbete mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen under 2013. 40. Måltiderna ska också vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö Kultur och fritid 41. Utveckling av Lokstallsområdet med skatepark 42. Biblioteksverksamheten ska lyftas fram 43. Samarbete med föreningar, studieförbund, mellan kommunala förvaltningar, näringslivet, medborgare och regioner 44. Ta tillvara och utveckla Djulöområdet En fördjupad plan finns för området, behöver realiseras. 45. Vi ska stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar Service- och teknikförvaltningen har gjort en utredning för att se till föreningarnas önskemål. 46. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad, flickor och pojkar ska ges samma möjligheter Arbete pågår inom ramen för projektet genusmedveten styrning och verksamhetsuppföljning. På lokstallet pågår ett lyckat arbete. Kultur- och tursimförvaltningens uppföljning av föreningsbidrag visar dock att äldre prioriteras. 47. En aktivitetspark ska iordningställas vid Furuliden med redskap för att träna styrka och balans Skola 48. Erbjuda barnomsorg på annan tid än dagtid vardagar 49. Förskolan ska byggas ut, fler förskollärare ska anställas och vi ska sträva efter mindre barngrupper Förskolan har byggts ut. Barngrupperna har inte minskat. 50. Fortsatt kompetensutveckling av personalen i förskolan för ökad kvalitet 51. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas 52. Kompetensutveckling av personalen genom bland annat Lärarlyftet 53. Andelen behöriga lärare ska öka 54. Rusta upp skolor och skolgårdar I kvalitetsredovisningarna påtalas renoveringsbehov, främst innemiljö och möbler. Satsning görs 2013 på utemiljöer. 55. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen 56. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat Fortsatt stora barngrupper, behöver göras satsningar i tidiga åldrar. 57. En särskild satsning för att förbättra kunskaperna i matematik ska genomföras 58. Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram 59. Skapa ett Teknikcollege

22 (23) 60. Skapa ett Vårdcollege 61. Inrättande av lektorat De statliga riktlinjerna inväntas varefter tjänsterna kan sökas. 62. Fler av våra gymnasieelever, både flickor och pojkar, ska gå vidare till högre studier 63. Utbildningen inom särskolan ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan 64. Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar och vara ett viktigt stöd i lärprocessen 65. Kulturskolan ska fortsätta samarbeta med kulturföreningen Drag utan drog (DuD) och andra kulturföreningar 66. Kulturskolan ska fortsätta berika Katrineholms kulturliv Omsorg och trygghet 67. Som brukare i äldreomsorgen ska man få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll själv 68. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service 69. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare 70. Kompetensutveckling av personalen inom äldreomsorgen 71. Under mandatperioden ska ett trygghets- och äldreboende projekteras Lokaliseringsutredning pågår. En undersökning visade svag efterfrågan på trygghetsboende. 72. Lövåsens äldreboende ska omvandlas till ett modernt äldreboende 73. Skapa ytterligare dubbletter för att tillgodose sammanboendes behov av gemensam bostad 74. Ge frivilligorganisationerna möjligheter att söka medel ur ett särskilt anslag för aktivering av brukarna inom äldreomsorgen 75. Samverkan mellan kommunen och landstinget, fortsatt utveckling av Kullbergska sjukhuset Samarbete inlett kring rekryteringsområdet. 76. Kompetensutveckling av personal inom handikappomsorgen 77. Vi ska ha en beredskap för att fler boenden för personer med funktionsnedsättning kan behöva byggas 78. Den generella inriktningen för socialtjänstens insatser för barn och familjer är att barnets behov ska stå i centrum och att hjälp så långt som möjligt ska erbjudas på hemmaplan 79. Flera olika behandlingsformer för att bryta missbruk ska finnas tillgängliga 80. Samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer (till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och intresseorganisationer) ska öka 81. Behandlingsmetoder och insatser ska ha hög kvalitet och vara säkra och beprövade 82. Den enskildes ställning och inflytande ska stärkas

23 (23) 83. Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogförebyggande arbete, arbete mot våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett brottsförebyggande arbete i en nära dialog mellan kommunen och polisen Satsningar på belysning och övervakningskameror 2013. Socialförvaltningen ser behov av uppdrag att ta fram en policy för hela kommunen kring våld i nära relationer. 84. Det brotts- och skadeförebyggande rådet har i uppdrag att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet 85. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa 86. Kultur- och fritidsliv bidrar till fler möten och att nya relationer skapas 87. Det är viktigt att språkkunskaper tas till vara i vår kommunala organisation och att vi erbjuder språkpraktikplatser 88. Kvinnor och män ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv 89. Alla verksamheter ska kontinuerligt analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv Viktigt att säkra fortsatt arbete efter att projektet genusmedveten styrning och verksamhetsuppföljning avslutas i oktober 2013. 90. Lokaler, utemiljöer, verksamheter och information ska bli tillgängligare. Förutom att ta ansvar för den egna verksamhetens tillgänglighet vill vi också påverka övriga samhällsaktörer Ekonomi och organisation 91. Den kommunala organisationen ska vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag 92. Kommunen ska leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning 93. Samverkan med andra kommuner ska eftersträvas för att uppnå högre effektivitet och minskade kostnader 94. Den kommunala organisationen ska dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik skapar Läsplattor till politiker, lärplattor till förskolor under 2013. Vård- och omsorgsförvaltningen ser ytterligare möjligheter. Projektet jour och beredskap kräver initial kostnad. Vidare görs en satsning på lärarplattformen Ping Pong inom bildningsförvaltningen. 95. Öka servicegraden genom att utveckla och förbättra e-förvaltning E-förvaltningsprojektet har lagts ner. Samhällsbyggnadsförvaltningen har några e- tjänster, men hanteringen är dyr pga få ärenden. Service- och teknikförvaltningen arbetar med effektivisering av organisationen genom ökat IT-stöd för uppföljning. 96. En samhällsbyggnadsförvaltning ska skapas 97. Koncernstyrningen ska utvecklas 98. Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare 99. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet 100. För att ge bästa möjliga service till kommunens invånare, ska vi sträva efter en jämn könsfördelning och att personalens sammansättning speglar det omgivande samhället avseende etnisk mångfald