Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Relevanta dokument
Farmakadynamik för antibiotika

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)

Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar

Lite nytt om antibiotika

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Njurfunktion och dosering hos äldre

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Antibiotika. sorter doser behandlingstider. Lars Holmström, Mats Erntell STRAMA Halland, Terapigrupp infektion

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

PK/PD aspekter på antibiotikadosering. Fokus på den svårt sjuka patienten

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Antibiotikaresistens i blododlingar

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

PK/PD aspekter på antibiotikadosering. Fokus på den svårt sjuka patienten

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotikaresistens i blododlingar

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens i blododlingar

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikakompendium

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Fallseminarium. SILFs höstutbildning Hesselby slott Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotika. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén, Strama

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Antibiotikaresistens i Region Skåne

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Internmedicin, Akademiska sjukhuset

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

Antibiotikaresistens

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Vilken dos, vilket preparat och vilken behandlingstid är mest effektiv?

MRB Multiresistenta bakterier

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Strama för sjuksköterskor

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

av MDR gramnegativa bakterier

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

Neurokirurgiska CNS infektioner

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Innehåll. Nr Figur 1 Antibiotikaförbrukning vid länets sjukhus, uppdelat på undergrupper (ATC-koder). J01X J01M J01G J01F J01E J01D J01C J01A

antibiotikabruk i praktiken

APPENDIX II, PREPARAT. Innehåll

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikabehandling under graviditet

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x ,5-0,75g x3. 2-3g x3-4

Transkript:

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Optimal antibiotikadosering Effekt Toxicitet Resistens Kostnader

Farmakokinetik Absorption Biotillgänglighet Distribution Serum koncentration Vävnadskoncentration Proteinbindning Elimination

Log konc Cmax Absorption Distribution AUC= Ytan under konc. kurvan Elimination Tim

Biotillgänglighet Fraktionen (%) av läkemedlet som når blodbanan I oförändrad aktiv form AUC p.o x100 AUC i.v.

2.5 2 1.5 I.V P.O konc 1 0.5 AUC 0 0 6 12 18 24 tid (h)

Misförstånd 1 Höga vävnadskoncentrationer är lika med bättre antibakteriell effekt

Vad är en vävnad? Var finns bakterierna?

Extracellular fluid 20% Cells

Mg/L Ceftazidime concentrtions in rabbits following 25 mg/kg i.v. 100 Serum Muscle 10 1 0 15 30 60 90 120 150 Time (h)

Mg/L Ceftazidime concentrtions in rabbits following 25 mg/kg i.v. 100 Serum 10 Interstitial fluid Muscle 1 0 15 30 60 90 120 150 Time (h)

Totala vävnadskoncentrationer Har en tveksam klinisk relevans eftersom de representerar en blandning av olika koncentrationer (extra/intracellulärt)

Vävnadskoncentrationer Vattenlösliga antibiotika (ß-laktam antibiotika) penetrerar enbart in i extracellulär rummet och kommer att ha en låg vävnadspenetration även om penetrationen till extracellulär rummet är 100%

Vävnadskoncentrationer Tissue concentrations Makrolider, tetracykliner och kinoloner som accumulerar in i cellerna kommer att ha en hög vävnadspenetration men är bakterien belägen I extracellulär rummet kommer den koncentrationen vara missledande

Missförstånd 2 Den totala koncentrationen jämförs med bakteriens MIC värde

Protein binding Serum Tissue fluid Bound drug Bound drug Free (non protein bound) drug

Konklusion Den fria (ej proteinbundna) serum koncentrationen korrelerar väl till den koncentration som uppnås i vävnadsvätskan Det är denna koncentration som ska jämföras med bakteriens MIC värde

Huvudsakligen renal elimination De flesta beta-laktam antibiotika (undantag ceftriaxone) Aminoglykosider Glykopeptid antibiotika

Huvudsakligen metabolism Kloramfenikol Makrolider/azalider Klindamycin Fusidinsyra Rifampicin Nitroimidazoler Många går via P450 cytokromsystemer och har ofta interaktioer med andra läkemedel

Blandad elimination Ciprofloxacin Doxycyklin Trimetoprim Sulfonamider

Farmakodynamik

Bakteriologiska failures (pneumokocker)vid otitis media Failure rate % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (double tap) MIC<0.1 0.125-0.25 0.5-1.0 P<0.001 Cefuroxime-axetil cefaklor

Koncentrationsberoende vs. tidsberoende avdödning

log10 cfu/ml Concentration dependent killing of grepafloxacin against S. pneumoniae ATCC 6306 10 9 8 7 6 5 4 2xMIC 4xMIC 8xMIC 16xMIX 32xMIC Control 3 2 1 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 h

log10 cfu/ml Tidsberoende avdödning av penicillin mot S. pyogenes 10 9 8 7 6 5 4 2xMIC 4xMIC 8xMIC 16xMIC 64xMIC Control 3 2 1 0 3 6 9 12 15 18 21 24 h

Koncentrationsberoende vs. Generellt tidsberoende avdödning ß-laktam antibiotika och glykopeptider har en tidsbereonde avdödning Kinoloner och aminoglycosider har en koncentrationberoende avdödning

Intergration between pharmacokinetics/ pharmacodynamics (PK/PD)

Log konc Cmax AUC= Ytan under konc. kurvan PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC T>MIC MIC T>MIC Tim

ß-laktam antibiotika Effekten beroende på T>MIC

Humana studier

Double Tap study: methodology Days of treatment 1 4 5 10 17 Tympanocentesis Culture

Relationship Between Time Above MIC 90 and Bacteriologic Cure for S. pneumoniae (pink) & H. influenzae (blue) 100 Bacteriologic Cure (percent) 80 60 40 20 Otitis Media Sinusitis 0 0 20 40 60 80 100 Time Above MIC (percent)

Bensylpenicillin Spektrum MIC-värden (nativa)mg/l ß-hemolytiska streptokocker grupp A 0.008-0.032 S. pneumoniae 0.008-0.032 Enterokocker 0.5-4 P. multocida 0.016-0.125 Meningokocker 0.016-0.125

MIC-gränser Icke-artrelaterade MIC-gränser: 0.25/2 Artrelaterade MIC-gränser: streptokocker (0.25/0.25), pneumokocker (0.06/2), enterokocker, H. influenzae (IE)

S I R

Dosering T>MIC; MIC=0.03 mg/l T>MIC; MIC=0.25 mg/l T>MIC; MIC=4 mg/l 1g x 3 100% 50% 12.5 % 1g x 4 100% 67% 17% 3g x 3 100% 69% 31% 3g x 4 >100% 92% 42%

Tazocin Spektrum MIC-värden (nativa)mg/l ß-hemolytiska streptokocker gr. A 0.016-0.064 pneumokocker 0.008-0.032 H. influenzae 0.016-0.064 S. aureus 0.25-1 E. faecalis 1-8 E. coli 0.5-4 Klebsiella 0.5-8 P. mirabilis 0.125-1 Enterobacter spp. 0.5-8 P. aeruginosa 1-8 Acinetobacter 1-16 B. fragilis 0.5-8

MIC-gränser Icke-artrelaterade MIC-gränser: 8/16 Artrelaterdae MIC-gränser: Enterobacteriacae 8/16 Pseudomonas 16/16

S R

Dosering T>MIC; MIC=1 mg/l T>MIC; MIC=4 mg/l T>MIC; MIC=16 mg/l 4g x 3 69% 47% 25% 4g x 4 92% 63% 33%

Cefotaxim Spektrum MIC-värden (nativa)mg/l ß-hemolytiska streptokocker 0.008-0.032 pneumokocker 0.004-0.032 H. influenzae 0.008-0.032 M. catarrhalis 0. 032-0.125 S. aureus 0.5-4 E. faecalis 2->64 E. coli 0.016-0.125 Klebsiella 0.016-0.125 P. mirabilis 0.008-0.032 Enterobacter spp. 0.064-0.5 Acinetobacter 0.5-8

MIC-gränser Icke-artrelaterade MIC-gränser: 1/2 Artrelaterade MIC-gränser: streptokocker, pneumokocker, H. influenzae, Enterobacteriaceae (1/2).

S I R

T>MIC för Kåvepenin vid olika doseringar 1g ger Cmax =10 mg/l, proteinbindning=80%, dvs 2mg/l fritt. T1/2= 30 min. MIC=0.03 för S. pyogenes och S. pneumoniae MIC=0.03 mg/l MIC=0.5 mg/l T>MIC 25% vid dosering 1g x 2 8 % 29% vid dosering 2g x 2 12.5 % 38% vid dosering 1gx3 12.5% 44% vid dosering 2gx3 18.7 % 50% vid dosering 1gx4 16.6%

När kan man tänka sig kontinuerlig infusion? Ju sjukare patient desto viktigare att T>MIC är 100% Dosering till neutropena patienter med feber Tazocin 4g x 4 Tienam/Meronem 1g x 4 Fortum 1g x 4 Maxipim 1gx 4

Piperacillin/tazobaktam var 6 tim eller 4 tim infusion var 8:e tim Lodise CID 2007 Patienter med APACHE score > 17 14-dagars mortaliteten var signifikant lägre hos patienter som fått kontinuerlig infusion 12.2 vs 31.6% (p=0.04)

Falagas et al. Metaanalys mellan kontinuerlig (extended) och korttidsinfusion 14 studier var inkluderade Mortaliteten var signifikant lägre i gruppen som fick kontinuerlig infusion RR=0.59 CI0.41-0.83 Pat med pneumoni i gruppen som fick kontinuerlig infusion hade lägre mortaliteten RR=0.50 CI 0.26-0.96

Antibiotika beroende av T>MIC Penicilliner Cefalosporiner Karbapenemer Monobaktamer Makrolider Klindamycin Oxazolidinoner

Kinoloner och aminoglykosider Effekten är beroende på peak/mic och AUC/MIC

Aminoglycosides: Pharmacodynamics in vivo Gram-negative bacteraemia Moore et.al. J Infect Dis 149: 443, 1984 Initial serum peak level Died Survived < 5 mcg/ml 9 (21%) 34 (79%) > 5 mcg/ml 1 (2%) 40 (98%) P < 0.01

Relationship Between 24-Hr AUC/MIC and Efficacy of Ciprofloxacin in 64 Patients with Serious Bacterial Infections Percent Efficacy 100 80 60 40 20 0 Clinical Microbiologic 0-62.5 62.5-125 125-250 250-500 >500

Antibiotika beroende på AUC/MIC eller peak/mic Kinoloner Aminoglykosider Azitromycin Tetracykliner Vancomycin Ketolider Streptograminer Glykocylcykliner time-dependent killing+ lång PAE (PA SME)

Aminoglykosider Till svårt sjuka/iva patienter. Första dosen oavsett njurfunktion: Gentamicin/tobramycin 7 mg/kg x 1. Koncentration tas efter 8 timmar och ska då vara mellan 1.5 och 4 mg/l.

Vancomycin Normaldosering: 1 g x 2 iv. Vid svårare infektioner och med MIC värde över > 2mg/L ge 15mg/kg x 3 eller 30 mg/kg/dygn i kontinuerlig infusion (laddningsdos på 25-30 mg/kg ska ges). Ta koncentration före 3:e dosen. Koncentrationen ska då ligga på 15-20 mg/l Glesa ut doseringsintervallet om koncentrationen ligger för högt.

Antibiotikadosering vid obesitas

Aminoglykosider Bäst studerad farmakokinetik vid fetma Funnit en korrektionsfaktor för excess-vikten ABW = IBW + 0,4 x (TBW-IBW) IBW=Idealvikt=0.91x (längd-152.4)+45.5 för kvinnor och 0.91x (längd-152.4)+50 för män. vilken bör ersätta faktisk kroppsvikt vid mer korrekt skattning av krea CL och fingervisning om dosintervall liksom distributionsvolym och val av laddningsdos. Koncentrationsmätningar starkt rekommenderade! 61

Ciprofloxacin Mycket begränsat med data som antyder likheter med aminoglykosider beträffande farmakokinetikförändringar vid obesitas Föreslaget att dos i mg/kg bör anpassas efter ABW= IBW + 45% av (TBW-IBW), och inte TBW 62

Vankomycin Studier antyder att CL ökar i proportion till till ökning av TBW Med andra ord kan dos ges i mg/kg TBW Ökat clearance kan kräva tätare dosering Koncentrationsmätningar starkt rekommenderat 63

Beta-laktam antibiotika Dåligt studerat Möjligen ett behov av högre doser än ordinärt, men en studie av meropenem visar ingen betydande påverkan på halveringstid då både Vd och CL ökar Andra data på cefotaxim antyder att ökningen i dessa parametrar är mer proporptionell mot kroppsyta än TBW Vid kirurgiprofylax finns data som antyder bättre effekt av dubbel dos till patienter med morbid fetma 64