SKOGSLEKAR I TYRESTA

Relevanta dokument
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Fenomen som undersöks

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Systematiska kvalitetsarbetet

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Grön Flagg

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vad ska ni kunna om djur?

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Tallens utvärdering Våren 2013

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Kvalitetsredovisning 2012

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

Välkommen till vår skog!!!

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Minifakta om djurungar i staden

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Päls med många funktioner

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Arbetsplan Violen Ht 2013

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Verksamhetsberättelse Sparven

fotoakuten.se Centrala begrepp: vinter, växt, djur, insekt, fågel, föda, kyla, temperatur, termometer, grader, vintersömn, dvala, vinterståndare, frö

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

DÄGGDJUR. Utter. Utter

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Lärarhandledning. Varglådan. Hur kan jag använda materialet i min undervisning? Innehåll i lådan: Vargens biologi

Lyckans mål 2016/2017

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

SKOGEN I SKOLAN Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Kuben det föränderliga rummet

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Våra tankar kring temat:

Våra tankar kring temat:

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

Välkommen till avd Bävern

Pedagagogisk dokumentation.

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Vår verksamhet under läsåret

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd.

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Transkript:

SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED OLIKA ARTER, INSPIRERAS OCH KÄNNA SIG HEMMA. ÖVNINGARNA GENOMFÖRS BÄST UTOMHUS, I SKOGEN!

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN Övningarna kopplar till följande delar ur förskolans läroplan (Lpfö 98:10) och ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Övningarna är utformade av naturum Nationalparkernas hus, med inspiration från Att lära inne ute, utgiven av Naturskoleföreningen 2013.

En bra inledning är att barnen får hitta på ett alldeles eget skogsnamn till sig själva. Namnet kan gärna börja med samma bokstav som barnets förnamn. T.ex. Peder Pinne eller Ella Ekorre. Om barnen inte har börjat bekanta sig med bokstäver kan man ge lite friare instruktioner, d.v.s. att skogsnamnet inte behöver börja på samma bokstav. Kanske kan man hitta på ett namn med hjälp av ett favoritdjur eller någon skoglig sak som finns i närheten. Samla gruppen i en ring och låt barn och vuxna presentera sig inför varandra med sitt nya skogsnamn! EN SKA BORT! Den här övningen syftar till att utveckla barnens förståelse för samband i naturen och förmåga att urskilja, utforska och ställa frågor om likheter och olikheter. En ska bort passar bra ihop med de båda andra övningarna i det här häftet. Hela gruppen kan vara med och samla in olika saker från skogen. Ni kan också komplettera med eller endast använda bilder och leksaker som ni redan har. Läraren väljer ut fyra saker, varav tre har något gemensamt. Låt barnen gissa vilken som ska bort och be de förklara hur de tänker. Alla svar är rätt och barnen får öva sig i att observera likheter och skillnader och förklara dessa. Övningen kan göras lite mer avancerad genom att barnen själva får vara den som väljer ut fyra saker.

GE NAMN TILL NATUREN! Ge namn till naturen syftar till att låta barnen urskilja, utforska och dokumentera olika arter samt väcka frågor och samtal. Precis som Carl von Linné måste man studera ett ting noga för att kunna ge det ett passande namn! I den här övningen får barnen i uppdrag att gå på jakt efter skogens skatter. Det kan vara stora saker, som en stenbumling, träd eller stubbe. Eller så kan det vara något litet som får plats i fickan. Ett blad, blommor, stenar, pinnar, frön eller kanske en insekt! (På vintern kan man ruska granens grenar över ett vitt tråg och få fram några insekter som är aktiva även när det är kallt). Undersök tillsammans de skatter som barnen funnit. Är det mjukt, hårt, kallt eller varmt. Om det är ett djur hur rör det sig? Har den många ben? Vilka färger och mönster? Är den vacker? När ni har vänt, vridit och undersökt kan ni gå ett steg vidare och fundera på varför det är si eller så. T.ex. varför skalbaggen har sex ben, eller varför bäret smakar sött eller kotten har trillat ned till marken? Utifrån era observationer får barnen ge ett namn till sin upptäckt. Dokumentera gärna med foto och ordna vernissage för barnens vuxna! Att tänka på: Insamling av djur och växter måste ske varsamt. Om ni gör er övning i Tyresta går det bra att hålla till i naturreservatet och i Tyresta by. I själva nationalparken är insamling av växter och djur inte tillåtet.

VAD ÄTER RÄVEN? Temat för den här övningen handlar om djurens matvanor. Det finns växtätare, rovdjur, allätare och nedbrytare. Leken bygger på att barnen ska utforska olika samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Börja med att leta upp en yta där fyra hörn kan markeras. De olika hörnen får namn efter djurens olika matvanor; växtätare, rovdjur, allätare och nedbrytare. För att underlätta kan man vid varje station lägga ut bilder eller leksaker som föreställer djur i de olika kategorierna, t.ex. några utvalda rovdjur i rovdjurshörnet. Barnen ska befinna sig utspridda inom lekområdet. Om läraren säger älg måste var och en fundera på vad älgen äter, och sedan springa till det hörn man tror är rätt. Barnen kommer kanske att springa till olika hörn, så efter varje omgång ger läraren det rätta svaret. Förberedelser: Låna gärna böcker eller prata om att djuren i skogen äter olika saker. För hur skulle det bli om alla åt samma mat? Och titta gärna lite närmare på några av de utvalda djuren och studera hur deras tänder och kroppar är anpassade för en viss sorts mat. Rävens vassa hörntänder behövs för att kunna slita sönder kött. Och korsnäbbens näbb är perfekt konstruerad för att pilla ut de små frönen ur granens kottar. Skriv eventuellt ut djurbilder för att lägga i de olika hörnen.

Växtätare i Tyresta Rådjur, skogshare, älg, sork, snigel, korsnäbb, gräsand, bäver, bärfis, snytbagge Nedbrytare i Tyresta Daggmask, gråsugga, svampar, tickor, bakterier, hoppstjärt, tordyvel, dödgrävare, raggbock Rovdjur i Tyresta Räv, fiskgjuse, korsspindel, snok, abborre, näbbmus, fladdermus, trollslända, sparvuggla, jordlöpare, hackspett Allätare i Tyresta Grävling, vildsvin, igelkott, korp, myra, skata, skogsmus, mård, padda, tjäder, salamander Det här är några exempel på djur som finns i Tyresta och som kan användas i leken. Flera av djuren finns i utställningen på naturum, Nationalparkernas hus! Leta i montrarna och öppna luckorna för att bekanta er närmare med djuren! Eller leta upp bilder med hjälp av internet och böcker.