INSIKTER I SVENSKA. fredrik harstad iben tanggaard skoglund. svenska 2 3

INSIKTER I SVENSKA fredrik harstad iben tanggaard skoglund svenska 2 3 Till sommaren 2013 kommer en ny del i serien Insikter i svenska för svenska 2 3. Boken kommer att täcka in svenskämnets kurs 2 och 3 i enlighet med Gy2011. Det här häftet är ett smakprov från bokens första kapitel, Tala. Text och bild kan förändras något i den slutgiltiga versionen. Om du har frågor kring materialet är du mycket välkommen att kontakta mig. Vänliga hälsningar, Jessica Jonsson Läromedelsutvecklare 040 20 9809, jessica.jonsson@gleerups.se

smakprov insikter i svenska tala Det tar vanligtvis mer än tre veckor att förbereda ett bra improviserat tal mark twain 2

kapitel ett retorik TALA Det här kapitlet handlar om konsten att tala på ett genomtänkt och förberett sätt. I tusentals år har man varit medveten om vilken påverkan talet har på andra människor. Att tala är en konstart, precis som måleri, arkitektur och litteratur. Det finns många knep att ta till när du ska påverka eller övertyga andra människor. I det här kapitlet har vi försökt att täcka in så mycket det bara går om det du behöver tänka på. Hur lägger du upp talet? Vilka hjälpmedel kan du använda? Vad vill du att den som lyssnar ska minnas av det du säger? Förr eller senare kommer du att hamna i en situation där du ska presentera något som du har jobbat med. Då gäller det att vara förberedd! vad står det i ämnesplanen? I ämnesplanen står det att du i kursen Svenska 2 ska hålla en muntlig framställning av utredande och argumenterande slag både i en grupp och för en grupp. I ämnesplanen för Svenska 3 står det att du ska hålla en muntlig framställning utifrån en fördjupad kunskap om den retoriska arbetsprocessen för att kunna använda dig av de kunskaper som den ger både när du förebereder och håller ett tal men också för att analysera andras tal. I båda ämnesplanerna ska du kunna använda presentationstekniska hjälpmedel som ett stöd när du håller en muntlig framställning. 3

smakprov insikter i svenska tala Retorik fem begrepp Argument Retorisk fråga Tes Metafor Alliteration Du har tankar och åsikter som är viktiga. Men hur får du andra att förstå vad du menar? Att tala handlar inte bara om vad du säger, utan också om hur du säger det. Du måste förmedla dina åsikter på ett bra sätt och det är vad retorik handlar om. Behärskar du grunderna i retorik får du andra att lyssna. Då ökar chansen för att just dina tankar och åsikter blir tagna på allvar. tänk efter: Tänk på ett tal som du har hört. Kanske från ett 50-årskalas eller ett bröllop. Eller rektorns tal från skolavslutningen. Fundera på om det var något särskilt från talet som du kommer ihåg. Varför kommer du ihåg det? 4

retorik Cicero (106 43 f.kr.) Den retoriska arbetsprocessen I Svenska 1 läste du om hur man håller föredrag. Kanske stötte du på begreppen etos, logos och pathos, som beskriver föredragets tre delar. Etos betyder karaktär eller personlighet och handlar om inledningen. Här måste du väcka intresset hos dina lyssnare, kanske med en personlig historia eller en egen fundering. Logos betyder kunskap och handlar om föredragets huvuddel, helt enkelt det innehåll som du vill förmedla. Patos betyder känsla och är föredragets avslutning. Med hjälp av känslor kan du återanknyta till lyssnarnas intresse, exempelvis genom att koppla tillbaka till inledningen. Det signalerar också att du har nått fram till slutet. Så byggs de flesta föredrag eller tal upp. Men det finns mycket mer att jobba med för den som vill bli en bättre talare. 5

smakprov insikter i svenska tala 6 Den klassiska retorikens 6 delar Vår taltradition har sina rötter i grekisk och romersk retorik. Därför finns det latinska namn som beskriver hur du förbereder dig inför ett tal. Detta är den klassiska retorikens sex delar: intellectio Innan du börjar ska du ta reda på så mycket som möjligt om den aktuella kom munikationssituationen. Med hjälp av den formulerar du syftet med din muntliga fram - ställning. Den fasen kallas för intellectio på latin. inventio När du förbereder ett tal måste du finna (eller uppfinna!) lämpliga argument. De behöver inte vara sanna men väl sannolika för att övertyga. Det som heter inventio på latin skulle kallas för brainstorming idag. dispositio Enligt den klassiska dispositionen eller dispositio på latin består ett tal av sex delar: en inledning som väcker intresse och välvilja, en berättelse som tecknar bakgrunden, ett påstående, en rad argument som bekräftar påståendet, ett bemötande av de argument som riktas mot påståendet och till sist en sammanfattning och en sista kraftfull vädjan till åhörarna. elocutio Elocutio handlar om språket. Det ska vara kort, klart och korrekt så att inte lyssnarna blir trötta eller irriterade. Men det ska också vara engagerande. Ett sätt är att ersätta vardagligt språk mot ovanliga och överraskande uttryck, så kalladestilfigurer. Det kan vara antiteser, metaforer, paradoxer, ironi, utrop, frågor och hundratals andra. Stilen kan vara både hög och låg, men det är viktigt att den passar ämnet, åhörarna och situationen. memoria Grekerna och romarna förberedde säkert sina tal med penna eller skrivstift (så kallat stilus, därav ordet stil), men för att göra dem mer äkta och levande lärde de sig också talet utantill. Därför är memorerandet av argument eller memoria, som det heter på latin en viktig konst. 6 actio Actio handlar om själva framförandet. Det är samma ord som i aktör och aktris och rör bland annat hur man varierar rösten, använder ögonen, gestikulerar med händerna eller uttrycker sig med hjälp av kroppspråket. Det är ett sätt att uttrycka sig, väcka känslor och förstärka sitt budskap.

retorik 1. Förberedelse (Intellectio) Det är viktigt att förbereda sig väl. Innan du ens har satt igång med att skriva ditt tal eller föredrag finns det fler frågor som du kan fundera igenom. Det räcker inte att bara vara påläst på sitt ämne. Här är några av de frågor som du kan ställa dig: För vem ska jag prata? Ta reda på så mycket som möjligt om din publik, så att du vet vad de redan kan och vad de har för förväntningar på dig. Du måste anpassa ditt innehåll efter den grupp som ska lyssna. Säg att du har skrivit en uppsats om snåla energikällor. Uppsatsen vinner ett pris och du bjuds in att berätta om uppsatsen för Snåla energivänners förening. Publiken är nästan helt säkert både kunnig och påläst. De brinner för snåla energikällor. Alltså behöver du inte lägga krut på att förklara enkla begrepp och fakta som alla insatta redan kan. Ska du däremot berätta om uppsatsen för din egen klass kan du utgå från att flera av klasskamraterna saknar grundläggande förförståelse. Den som du har framför dig påverkar alltså hur ditt föredrag ser ut. Varför pratar jag? Varför det är en fråga som alla föredrags hållare bör ställa sig. Är det för att min svensklärare kräver det? Eller för att jag ska presentera mitt Ung Företagsamhets-företag för några investerare som har visat sig intresserade av min produkt? Kanske ska jag underhålla gästerna på ett 50-årskalas eller påverka en debatt i ungdomsfullmäktige? Det finns alltid en anledning till att man säger något i ett offentligt sammanhang och om du vill uppnå rätt effekt måste du tänka igenom det du ska säga. Var ska jag vara och vid vilken tid? Det kan tyckas fånigt att ställa den frågan redan tidigt, men ju mer du vet om din talsituation, desto mindre riskerar du att utsättas för stress eller obehagliga överraskningar. Ska du vara på en plats som är okänd för dig kan det vara klokt att besöka 7

smakprov insikter i svenska tala lokalen i förväg. Ska du använda teknisk utrustning är det bra att vara i god tid så att du vet att allting fungerar. Kommer du inte igång i tid skapar du irritation redan innan du har börjat. Ta en tidigare buss, så slipper du komma inrusande med andan i halsen utan ordning på dina papper. Presentationstekniska hjälpmedel Idag är det mer regel än undantag att man använder sig av presentationstekniska hjälpmedel när man håller föredrag. Men var ändå försiktig. Fundera igenom hur hjälpmedlet kan förstärka föredraget. Vill du att lyssnarna ska fokusera på dig eller presentationen eller kanske både och? Senare i kapitlet hittar du tips på hur man använder hjälpmedel på bästa sätt. Argument är något som stöder din tes. De brukar delas in i sakargument (som bygger på fakta) och känsloargument (som anspelar på lyssnarnas känslor). 2. Sortera ditt material (Inventio) Efter förberedelsefasen gäller det att samla material och fundera över vad som passar in i föredraget. Du ska ju inte visa upp allt du kan, utan snarare påverka eller beröra. Då är det nästan alltid bra att vara kort och kärnfull, så var inte rädd för att stryka! Tänk igenom vilket innehåll och vilka argument som biter på just din publik, dvs. vad de tycker är roligt, intressant och tankeväckande. 8

retorik 3. Disponera ditt material (Dispositio) När du har gjort urvalet ska du lägga upp innehållet så tydligt som möjligt alltså disponera ditt föredrag. Det måste hänga ihop och ha en tydlig röd tråd. Man kan säga att det måste hänga ihop rent logiskt, till exempel genom att all fakta presenteras i rätt ordning. Det kan vara klokt att skriva ner en disposition och presentera den för en utomstående, som inte är lika insatt i ämnet som du är. Då kan du få feedback på hur lätt det är att följa dina tankegångar. Ett argumenterande föredrag brukar bestå av dessa delar: Inledningen (Exordium) Det finns exempel på talare som börjar försiktigt och sakta men säkert bygger upp en spänning, men ofta fungerar det precis tvärtom: det är i inledningen man har chans att väcka lyssnarnas intresse. Det finns flera exempel på hur man kan inleda sitt tal på ett spännande sätt. Här är några: a. Börja med en fråga som inte kräver något svar (en så kallad retorisk fråga). b. Börja med ett citat som handlar om det du ska prata om. En retorisk fråga är en fråga med ett givet svar. De används både till vardags och i tal. c. Börja med en historia eller en händelse ur verkliga livet. Kanske ur ditt eget liv, kanske ur någon annans. d. Börja med ett skämt. Om du får publiken att skratta skapar du en avslappnad atmosfär i rummet. Men var försiktig! Om publiken inte skrattar kan det snarare bli pinsamt och jobbigt. Berättelsen (Narratio) Enligt den klassiska retoriken ska man skapa en berättelse för att nå fram till lyssnarna. Berättelsen anspelar på lyssnarnas känslor, samtidigt som den beskriver din tes på ett målande sätt. Säg att du ska hålla ett föredrag om de hemlösas situation. Istället för att börja med statistik (hur många är hemlösa?) kan du berätta om en hemlös person och hur han eller hon tog sig tillbaka in i samhället. Det väcker ett engagemang för frågan. 9

smakprov insikter i svenska tala Tes är ett påstående som ska försvaras eller bevisas. Om du håller ett argumenterande tal eller skriver en debattartikel driver du en tes. Ordet kommer från grekiskans thesis, som betyder uppställning. Argumentationen (Proposito) Proposito eller probatio, som betyder framställande, är en av föredragets viktigaste delar. Det är här som du lägger fram argument som övertygar och som stödjer din tes. Det kan ske på olika sätt. Det kan vara bra att spara det starkaste argumentet till sist. Då ökar chansen att lyssnaren minns just det argumentet allra bäst. Motargumentationen (Refutatio; avvisande) En bra talare har koll på sina motståndare. Om du berör motargumenten i ditt eget föredrag kan du visa varför de inte håller. Det kan exempelvis se ut så här: Det finns många som anser att Sverige ska sälja vapen till diktaturer, med argumentet att vi inte har något ansvar för hur de köpande länderna använder vapnen. Det håller jag inte med om! Vi har ett ansvar som Sedan slaktar du motargumenten. En bra princip är att alltid ha fler argument för än mot. Avslutningen (Peroratio) Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Nu gäller det att lämna lyssnarna med en känsla av att du har rätt. Gör till exempel en kortfattad sammanfattning av dina argument och betona de viktigaste. Då förstår lyssnaren att du närmar dig slutet. Knyt sedan ihop säcken med att anspela på inledningen och avsluta på ett snyggt sätt till exempel med ett dräpande skämt eller ett tänkvärt citat. 4. Hur formulerar jag mig? (Elocutio) Ditt föredrag kan ha det mest strålande upplägg och de bästa argumenten, men sedan infinner sig frågan hur du ska formulera dig för att nå fram till lyssnarna. Om du ska övertyga måste du tala på ett sätt så att du berör. En metod är att använda sig av språkliga bilder och stilistiska figurer. Här är några av de vanligaste. 10

retorik Språkliga bilder och stilfigurer upprepningen är effektiv om du verkligen vill betona något. För att en upprepning ska fastna bör du använda den minst tre gånger. anaforen är en identisk meningsrad som man använder flera gånger för att få en förstärkande effekt. Ett känt exempel Martin Luther Kings tal från Lincoln Memorial park 1968, där han inledde flera meningar med I have a dream. metaforen är en bild som illustrerar det man pratar om. Syftet är ofta att tydliggöra genom att koppla ihop ett avancerat resonemang med en bild som lyssnarna kan relatera till. Ett exempel på metafor är Ökenhettan svepte över Varaslätten. Trots att det inte finns någon öken på Varaslätten förstår vi att det har varit ovanligt varmt i Vara. Metafor betyder överföring på grekiska, och syftar på att man använder en bild för att förklara ett begrepp. På livets höst är exempelvis en metafor för att bli gammal liknelsen är också en bild av något, men till skillnad från meta foren har liknelsen ett jämförelseled i form av ett som. Om vi skriver om metaforen till en liknelse blir det På Varaslätten var det lika varmt som i öknen antitesen parar ihop motsatta ord eller begrepp för att förstärka det som man vill säga: lång kort, tjock smal osv. När man använder det i ett föredrag är det i uttryck som: Det handlar om liv och död! hyperbolen är en överdrift. Överdriften är så stark att ingen egentligen tror på den, men effekten blir ändå att man förstärker sitt budskap. Ett exempel är Han är världens mest korkade människa eller Jag har väntat i hundratals år. litotesen är hyperbolens motsats, alltså en underdrift som gör saker mindre än vad de egentligen är. Om du säger oj, det var inte illa! till din kompis har du använt dig av en underdrift, eftersom du sannolikt menar att hon eller han har gjort något bra. 11

smakprov insikter i svenska tala den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något svar. Det är snarare ett påstående eller en självklarhet. Ett exempel är Varför importerar vi irländskt kött när svenskt kött håller så hög kvalitet? metonymi betyder namnbyte och ersätter ett begrepp med något som ligger väldigt nära. Exempel är att fråga en kompis om hon är sugen på en kopp (när du i själva verket menar kaffe) eller en läkare som säger Njuren i rum 213 mår inte så bra (när det är njurpatienten i rum 213 som inte mår så bra). ironi är att säga en sak men mena motsatsen. Det kan ibland ställa till med problem, eftersom ironin inte alltid uppfattas av alla. Säger man exempelvis något ironiskt som Det var ju himla bra gjort menar man ofta motsatsen. Och om du bara skrivit några meningar på en hel lektion ska du inte lita på läraren om hon säger något i stil med: Oj, det var värst vad du har jobbat på flitigt idag.... Allitteration är när man upprepar ett ljud i början av ord eller meningar. Det förekommer inte bara i retoriken, utan också i poesin. allitteration kallas också för bokstavsrim. Det innebär att man inleder flera ord eller meningar med samma bokstav. I den isländska medeltidsdikten Havamal finns det mycket alliteration, till exempel i meningen Bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett. Men det finns också allitterationer i moderna sammanhang, som i filmtiteln Snygg, sexig och singel med Cameron Diaz. 5. Lära sig sitt tal (Memoria) När du har jobbat igenom ditt tal och fått det precis som du vill återstår det att lära sig det. Det finns inga genvägar. Nu måste du träna, träna, träna. Håll det gärna högt för dig själv. Då är det lättare att höra vad som låter bra och vad som måste ändras. Om du har ditt manus framför dig bör du lära dig föredraget så bra att du bara vid behov tittar ner i dina papper. Men det finns risker. Dels kan du få så kallad läsröst, som nästan alltid är tråkig att lyssna till. Dels är det svårt att hitta i manuset och lätt att tappa bort sig. 12

retorik Om du istället skriver ner viktiga stolpar får du större frihet när du talar. Stolparna kan vara nyckelord eller nyckelmeningar. Använd stora bokstäver, så att du ser dem även med en snabb blick. Vill du vara diskret kan du använda små lappar som precis får plats i handflatan. När du inte behöver säga allting exakt blir rösten naturligare och helhetsintrycket mer avslappnat. Det kräver förstås att du är påläst, så att du vet ungefär vad som ska sägas under varje stolpe. En kompromiss kan vara att skriva ner inledningen och avslutningen mer noggrant, så att du är säker på att börja och sluta på det sätt som du har tänkt. 6. Agera, tala! (Actio) Äntligen! Nu är vi framme vid själva talsituationen. Du har lagt upp föredraget på ett bra sätt, jobbat igenom dina argument, kryddat med stilfigurer och till sist memorerat alltsammans. Nu är det bara att sätta igång. Här är några tips som är bra att ha med sig. Hjälp det sitter en massa människor och lyssnar på mig! Det är inte konstigt att du blir nervös. Det hör till. Det finns till och med fördelar med att bli nervös, eftersom man ofta gör bättre ifrån sig om man är uppe i varv. Men visst, situationen är konstlad, och att tala inför sina klasskamrater är inte detsamma som att säga något när man sitter mitt ibland dem. Men tänk så här: Alla är nervösa när de står där framme. Alla vet att de kommer att hamna i en liknande situation förr eller senare. De vet precis hur du känner dig. Och tänk på att din nervositet syns mycket mindre än du tror. Fånga uppmärksamheten Ett bra sätt att fånga uppmärksamheten är att visa att du faktiskt står där framme. Titta på dina lyssnare, le och säg några inledande ord för att visa att du tänker sätta igång. 13

smakprov insikter i svenska tala Fullt fokus på dig När du väl är igång behåller du kontakten med lyssnarna genom att titta på dem. Låt blicken vandra runt i publiken, stanna till ett tag och gå sedan vidare igen. Det är viktigt att inkludera alla lyssnare. Känns det läskigt att titta någon i ögonen kan du titta mellan ögonbrynen istället. Sök efter stöd, till exempel någon som nickar eller lyssnar extra intensivt. Använd din röst Tala med din vanliga röst så att det inte låter tillgjort. Men använd mer styrka. Speciellt gäller det för tjejer, som ofta har svagare röster än killar. Testa skillnaden mellan stark och skrikig röst (som du helst vill undvika). En skrikig röst är ansträngande för stämbanden, medan en stark röst kommer ända nerifrån magen! Betona meningar och ord som du tycker är viktiga. Försök också ha koll på ditt tempo. Pratar du för fort är det ingen som lägger märke till om du betonar ett ord eller inte. Lagom är ofta mycket långsammare än man tror. Ta gärna pauser då får lyssnarna en chans att ta in det du har sagt innan du fortsätter med ditt tal. Ditt kroppsspråk Ditt kroppsspråk avslöjar dig. Inte bara när du håller tal, utan i alla situationer. Känner du dig obekväm, så syns det i ansiktet, på din hållning och vad du gör med dina händer. Därför är det klokt att ha koll på sin kropp och hur den reagerar i olika situationer. Det får man genom att träna framför spegeln eller en vän. Blir du medveten om ditt kroppsspråk kan du använda dig av gester och miner för att förstärka innehållet i talet. 14 Störande inslag Klämmer du in ett eeh eller ett ööh när du pratar? Eller säger du liksom titt som tätt? Var uppmärksam på det som kallas för småord eller utfyllnadsord. Problemet är att lyssnaren lätt kan irritera sig på småorden och till och med börja räkna dem. Fokus flyttas från det du vill säga. Men det finns botemedel!

retorik Komikern Johan Glans. Om du blir uppmärksam på vilka ord du använder är det lättare att hoppa över dem. Och istället för ett ööh kan du lägga in en paus mellan orden. Svordomar ska man vara försiktig med. De kan också störa framställningen, särskilt om man strör dem omkring sig. Men om man svär för att verkligen betona något kan det bli effektfullt. Använd svordomarna med eftertanke! 15

smakprov insikter i svenska tala övningar Retorik 1. Stilfigurer Vilka språkliga bilder och stilfigurer används i dessa texter? Välj bland exemplen på sidorna 17 och 18. a. Den här bilen är skön att sitta, skön att köra och skön att se på. b. Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, (Matt 5:21-22) c. Hela skolan sörjde Kalle. d. Äh, det var väl inget att donera en av mina njurar till den stackars ensamma mannen. 2. Tre inledningar Du ska skriva en inledning till ett tal. Välj en av dessa situationer eller någon annan situation: Min kompis bröllop En begravning Ett argumenterande tal om miljöförstörelse. Skriv sedan tre olika inledningar. Inledningarna ska innehålla: a. en så kallad retorisk fråga, alltså en fråga som inte kräver något svar. Du ställer den för att komma igång med talet. b. ett citat som handlar om det du ska prata om. c. en historia eller en händelse som är tagen ur verkliga livet. Kanske ur ditt liv, kanske ur någon annans. 16

övningar 3. När tekniken havererar Du ska presentera ditt uf-företag för några intressenter. Du har förberett dig väl. Du vet hur lokalen ser ut och du är i god tid. Men när du kommer fram får du veta att lokalen är ändrad. Dessutom fungerar inte projektorn som du har tänkt använda. Hur reagerar du? Vad gör du? 4. Din favorittalare Vem är din favorittalare? Vem kan prata så att du verkligen lyssnar? Vad är det den personen gör eller kan? Utifrån det som du nu har lärt dig om den retoriska processen försök att klura ut vad just din favorittalare använder för knep för att få just dig att lyssna. Skriv ner de olika delar av den retoriska processen som din talare använder. Skriv sedan en motivering till varför han eller hon gör det så bra. 17

smakprov insikter i svenska tala Talsituationer fem begrepp Talsituation Debatt Dialogisk Monologisk Utreda Tänk dig att du och din kompis ska gå på bio en torsdagskväll. Du vet vilken film du vill se. Problemet är bara att din kompis har en lika tydlig åsikt, och ni är inte överens! Du vill att hon ska förstå varför du vill se just den filmen du har valt och hon vill att du ska förstå varför det är just hennes val av film ni ska se. Ni börjar diskutera. Kommer någon att vinna? Antagligen. Och det blir troligtvis den som har de bästa argumenten. 18

talsituationer tänk efter: Hur många situationer har du ställts inför idag där du måste förklara något? Varför hamnade du i dem? Talaren påverkar andra När du talar och befinner dig i en talsituation har du ett budskap som du vill förmedla till din omgivning. Ibland är det lätt att avgöra om budskapet når fram. Säger du kom, och personen du pratar med kommer, är kommunikationen en succé. Men att kommunicera är sällan så enkelt. Även om din kompis säger jag håller med dig när ni diskuterar kan du inte vara säker på att ni är överens. Du vet ju inte vad som rör sig i kompisens huvud. I själva verket kan vi nästan aldrig vara säkra på vilket budskap vi förmedlar och hur det uppfattas av andra. Att kommu nicera är svårt, och i alla kommunikationssituationer finns det risk för missförstånd. Talsituation är en situation där det finns en talare (en så kallad sändare av information) och en lyssnare (en så kallad mottagare av informationen). Variabler som tidpunkt, plats och sammanhang kan också vara viktiga för att beskriva talsituationen. Samtala Ett samtal är en ordväxling mellan två eller flera personer. Vi samtalar för att lära känna andra människor, för att uttrycka en åsikt (som andra kan reagera på), för att lära oss något nytt eller för att få tiden att gå. Samtalen kan se ut på många olika sätt. En journalist som intervjuar en politiker använder andra metoder än två klasskamrater som småpratar. När man samtalar brukar det inte vara några större problem att förstå eller göra sig förstådd. Man kan visa när något är oklart, till exempel genom att se förvånad ut eller ställa frågor. I telefon är det lite svårare, eftersom man inte ser den andres kroppspråk eller minspel. Talaren måste förlita sig på sin röst. 19

smakprov insikter i svenska tala Urban Ahlin och Carl Bildt. Debatt kommer från franskans battre som betyder kämpa. I en debatt försöker två eller flera personer övertyga varandra och publiken om att deras åsikter är de rätta. Dialogiskt är ett samtal mellan två eller fler personer där olika ståndpunkter respekteras och utbyts. Monologisk kommer från franskans monologue och är ett ensamtal. Det kan även vara ett längre yttrande som riktas till en publik utan att talaren väntar sig något svar. Diskutera Tycker man olika kan samtalet utvecklas till en diskussion. En uppstyrd diskussion brukar kallas för debatt. Då argumenterar du för en åsikt på samma sätt som man gör i ett argumenterande tal, med det finns en viktig skillnad: motståndaren kan avbryta dig med mothugg och motargument. Det gäller att behålla lugnet och inte drabbas av panik. Hur pressad du än är gäller det att lämna svar på tal, helst med ett slagkraftigt argument. Undvik att gå till personangrepp mot den som diskuterar med dig. I vardagen hamnar vi allt som oftast i situationer där vi försöker övertyga någon om något som vi känner starkt för. Det behöver inte vara så dramatiskt. Många gånger hanterar vi situationen genom att diskutera oss fram till en gemensam lösning. Andra gånger tvingas vi helt enkelt acceptera att alla inte tycker lika. Samtalet, diskussionen och debatten är exempel på dialogiska talsituationer. Tal, föredrag och muntliga presentationer är däremot monologiska. 20

talsituationer Tala inför många Att tala inför en grupp är något helt annat än att samtala med några få. Om du står framför andra människor är det du som styr händelseutvecklingen och bestämmer vad som ska sägas. Den som lyssnar kan mest sitta passiv och följa med i det som händer. Bristen på dialog har flera nackdelar. En lärare som talar inför en klass vet inte helt säkert vad eleverna har förstått. Vad betyder de stirrande blickarna? Är det full koncentration eller total frånvaro? Och varför lutar sig eleverna tillbaka i stolarna? Lyssnar de fortfarande, eller kan de redan allt som sägs? Är lektionen så tråkig att alla har börjat drömma sig bort? Läraren kan natur ligtvis fråga klassen om alla förstår, men det är inte säkert att budskapet har gått fram bara för att alla nickar. Kanske tror eleverna att de har förstått. Eller så vill de att lektionen ska ta slut så fort som möjligt. I andra situationer är det ännu svårare. Den som talar inför en stor publik kan visserligen tolka miner, gäspningar och kroppsspråk. Vissa signaler är tydligare än andra. Applåder är oftast positiva och bu-rop är oftast negativa. Riktigt illa är det om publiken reser sig upp och går eller kastar tomater på talaren. Men även om signalerna är tydliga är de samtidigt trubbiga. Det är svårt att ha en dialog med publiken om vad som är bra och dåligt. En konsert påminner om en tal-situation, men det finns skillnader. Artisten har en viss kontakt med publiken, och hon eller han vill förmedla något till den, men alla kommer att skapa en helt egen bild av det de hör. Två personer kan vara med om samma konsert, men uppleva den på helt olika sätt. Radioprataren eller programledaren på tv har ingen aning om vem som lyssnar eller hur budskapet tas emot. De talar bokstavligt talat ut i tomma luften! 21

smakprov insikter i svenska tala Argumenterande och utredande presentationer Det förra delkapitlet handlade om hur du håller ett argumenterande föredrag. Du kan läsa ännu mer om argumentation i kapitlet skriva på sidan xx. Utreda betyder att man undersöker och bringar klarhet i visst förhållande, särskilt i politiska och juridiska sammanhang. Men ett föredrag är förstås inte alltid argumenterande. Istället kan du få i uppdrag att utreda något och presentera ditt resultat för andra. Ett exempel kan vara att du vill ta reda på om gi-metoden verkligen fungerar. Du preciserar din frågeställning, söker i källor som beskriver gi-metoden, analyserar både för- och nackdelar, tolkar ditt material och kommer till sist fram till någon slags slutsats. Det kan vara en stor fördel att göra efterforskningar tillsammans med andra. Då får ni möjlighet att diskutera tolkningar och väga olika åsikter mot varandra. Slutresultatet bli bättre, i alla fall om ni är öppna för nya idéer och infallsvinklar. När du ska presentera resultatet av din utredning kan det vara bra att använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det läser du mer om i nästa kapitel. Lyssna Hittills har det här kapitlet fokuserat på den som talar. Hon eller han kan ta till olika knep för att fånga publikens uppmärksamhet. Men lyssnarna har också ansvar för att föredraget ska bli bra. Tänk på detta när du lyssnar på någon som gör en muntlig presentation. Vad gör du med armarna? Det kan vara vilsamt att ha dem i kors över bröstet, men det signalerar också att du är misstänksam och avigt inställd till den person som ska prata. Ta ner armarna och låt dem vila i knäet, så signalerar du istället att du är intresserad av talaren och det som sägs. Ser du misstänksam eller sur ut? Ibland är man inte medveten om hur miner och kroppsspråk uppfattas av andra. Vill man vara en stöttande lyssnare ler man lite uppmuntrande mot den som talar. 22

talsituationer Skakar du på huvudet? Ibland gör man det mer eller mindre omedvetet. Det skapar en otrygghet hos den som talar, som om det som talaren pratar om är helt knäppt. Gör tvärtom istället! Nicka lite då och då, för att bekräfta det talaren just har sagt. Det skapar trygghet istället för osäkerhet. Sitter du och viskar med grannen? Tänk dig själv om någon skulle göra det när du pratar! Oavsett vad ni säger kommer talaren tro att ni viskar om henne eller honom. Det skapar förstås nervositet och stress. Hur sitter du? Har du sjunkit ner i stolen signalerar du att du är ganska uttråkad, och att det finns möjlighet att vila en stund. Sitt upprätt, kanske till och med lätt framåtlutad. Då visar du istället att du är intresserad. 23