Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Transkript

1 Vie Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón

2 Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på dessa situationer och får feedback > Du blir säkrare och mer bekväm

3 15.1 Introduktion. Talängslan. Retorikens grunder Vardaglig kommunikation: samtal, small talk 22.1 Anställningsintervjuer och andra intervjuer 24.1 Argumentation. Att ge och ta kritik Argumenterande presentationer (videoinspelning) 31.1 Möten och förhandlingar 5.2 Möten och förhandlingar. Språket: möjligheter och risker. 7.2 Presentationer: förberedelser (disposition, utformning ) 12.2 Presentationer: framförandet (kroppsspråk, hjälpmedel ) 14.2 Presentationer, halva gruppen (videoinspelning) 19.2 Presentationer, halva gruppen (videoinspelning) 21.2 Diskussioner. Avslutning.

4 Individuella uppgifter Ett ställningstagande, argumenterande inlägg En presentation om något i ditt fält, med bilder Analys av de egna presentationerna, delvis med hjälp av videoinspelning

5 Kurskrav De individuella uppgifterna utförs med omsorg Aktiv närvaro (max 2 frånvarotimmar) Enklare hemuppgifter utförs enligt anvisningar under kursens gång (t.ex. texter, tv-program, Youtube-klipp)

6 I grupper om 2 3 Presentera er för varandra (studier, arbete, framtidsplaner ) Diskutera erfarenheter, förväntningar och önskemål kopplade till kursen

7 Om att presentera sig Sommarprataren Katrin Sundberg: 95?programid=2071

8 Talängslan Den tigande finländaren en myt Men: en stor del ogillar att tala offentligt Social bakgrund har betydelse Såväl orsaker som uttryck varierar mellan individer

9 Talängslan Nervositet är normalt Stark oro och ångest: sällan i proportion till riskerna Konsten att tala är inte medfödd

10 Talängslan Monologisk kommunikation: mer ovant Självbilden kopplad till den bild vi tror att andra har av oss. Monologisk kommunikation: ensamt ansvar > hot mot självkänslan

11 Talängslan: hur motverka? Acceptera oron: se den som del av förberedelsen Tänk positivt, visualisera Var mindre självcentrerad, mer fokuserad på saken Förbered dig, träna

12 Fler tips för att motverka talängslan (Erik Walla) Undvik överraskningar: ta reda på vilka som kommer, hur många o.s.v. Gör reservplaner för vad du gör om du får tidsbrist, tid över eller om tekniken strular Förbered dig noga och gå igenom ditt manus innan du ska tala. Också svårare talängslan kan överkommas!

13 Johannesson om att tala och tiga Alltför många bara lyssnar i alla sammanhang (klassrummet, puben, bostadsföreningen ) Svårt bryta mönster. Mod krävs. Våga tala! Annars får ingen ta del av det du har att ge.

14 Viktiga källor Hellspong, Lennart: Konsten att tala: handbok i praktisk retorik Walla. Erik: Presentationsteknik och retorik för ingenjörer och tekniker Fällman, Barbro: Retorik för föreläsare: konsten att inspirera sina lyssnare Eksvärd, Elaine: Snacka snyggt: modern retorik Språkhjälpen, Helsingfors universitet (sprakhjalpen.fi) Strömquist, Siv: Konsten att tala och skriva

15 Muntlig färdighet Språklig färdighet Kännedom om kroppsspråk Känsla för och kunskap om de krav som taltillfället för med sig Beredskap att lyssna och reagera på respons

16 Retorik: en teori om talarkonsten Talarens uppgift: att övertyga, d.v.s. påverka lyssnaren för att nå ett visst mål Mål: övertyga, informera, undervisa eller underhålla Social förutsättning: tillit Källa: Hellspong: Konsten att tala

17 Konsten att övertyga Det här är bäst, bäst, bäst!!! Öppenhet för olika synpunkter ger trovärdighet. Att överväga och lyssna nödvändigt för att övertyga Konsten: att finna de goda argumenten

18 Talet och lyssnaren Cicero: Docére: lära (förnuft) Movére: röra (vilja, engagemang) Delectáre: behaga (känsla, välvilja) Aristoteles: lógos, éthos, páthos Källa: Hellspong: Konsten att tala

19 Talet och talaren Lógos: talaren ska framstå som klok och sakkkunnig Éthos: talet ska vittna om talarens goda karaktär Páthos: talet ska förmedla talarens övertygelse och inlevelse Källa: Hellspong: Konsten att tala

20 Talet och innehållet Argument: stöd för idén, skingrar lyssnarens tvivel Troper: uttryck där ords vanliga innebörd ändras (t.ex. metaforer, ironi) Ornament: språkliga prydnader (t.ex. anafor, allitteration) Källa: Hellspong: Konsten att tala Erik Walla: Först kunskap om ämne och publik därefter retoriska knep

21 Den retoriska processen (i teorin) Intelléctio: analys av talsituationen Invéntio: val av innehåll Diposítio: ordnande av innehållet Elocútio: ord för det som ska sägas Memória: inlärning av talet Pronuntiátio och actio: uttal och handlande

22 Förbered dig! Johannesson: De skickliga talarnas yrkeshemlighet är att de aldrig kommer oförberedda till ett sammanträde, en debatt, en intervju eller en middag. Walla: Om man kan sitt ämne, har ett klart budskap och är väl förberedd har lyssnare överseende med misstag om man däremot framstår som okunnig eller nonchalant kan man räkna med kritik

23 Uppgift: förbered en presentation Er grupp ska tala om Aalto-universitetet (eller någon del av det) för någon av följande grupper: er mormors pensionärsförening en företagarförening på hemorten en grupp gymnasieelever gäster från tekniska högskolor i Norden en grupp politiker (riksdagsmän, assistenter m.fl.)

24 Strukturera! Huvudtanke Aspekt 1 Aspekt 2 Aspekt 3 En huvudtanke: ett påstående om ämnet Tre aspekter + exempel för varje En inledning (en berättelse, något aktuellt, en fråga, ett påstående som anknyter till publiken, ett citat, något roligt ) En avslutning (något av ovanstående eller något anknytande eller kanske en uppmaning) Källa: Hellspong, Konsten att tala: övningsbok i praktisk retorik

25 Uppgift: förbered en presentation Välj en huvudtanke. Fundera på tre aspekter Fundera på hur ni skulle kunna inleda och varför Fundera på avslutning Kom ihåg: Lär, rör och behaga!

26 Nästa gång: tal i informella sammanhang Hemuppgift Läs om duande och niande här: niandeprotest/ och här: