Barnkonsekvensanalys avseende planerad utkning av frskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm 2013-07-05 av Maria Nordstrm, docent och miljpsykolog, Stockholms universitet!
#
Sammanfattning Denna barnkonsekvensanalys belyser situationen fr den planerade frskoleverksamheten i fastigheten Vallgossen 14 p Kungsholmen i Stockholm. Fastigheten Vallgossen 14 kommer att rustas upp och byggas om till studentbostder. I fastigheten finns tv frskolor, som ocks berrs av ombyggnaden. Stadsdelsfrvaltningen freslr en utkad verksamhet vid frskolorna. Stockholms befolkning kar snabbt. Sedan 2010 fds det 13.000 barn per r i staden. Kungsholmen r en av de centrala stadsdelarna i Stockholm, dr befolkningen kar srskilt snabbt och dr det finns stor efterfrgan p frskoleplatser. Vid utgngen av 2013 rknar man med att det kommer bo 67.000 personer i stadsdelen och man frutspr en kning till 75.000 personer r 2021 1. Det finns stor efterfrgan p frskoleplatser p Kungsholmen. Den planerade frskolan kommer uppst genom att man slr samman de befintliga frskolorna Valvet och Vallbarnen och utkar verksamheten. I fastigheten finns idag Valvets frskola med tre avdelningar med 57 barn och Vallbarnen med en avdelning med 18 barn, totat 75 barn. Stadsdelsfrvaltningens nskeml var ursprungligen att den utkade verksamheten skulle omfatta 10 avdelningar med cirka 185 barn. Efter samrdet och kritik frn frldrar, personal och milj- och hlsoskyddsnmnden har antalet barn reducerats till cirka 150 p 8 avdelningar. Med den utbyggda frskolan hoppas stadsdelsfrvaltningen kunna lsa flera problem samtidigt. Stadsdelsfrvaltningen hoppas kunna reducera antalet barn i kn till frskola och stnga dligt fungerande frskolor. Frskolorna Valvet och Vallbarnen har gott rykte bland frldrar p Kungsholmen, drfr att dr finns goda kvaliteter inom- och utomhus, uppskattat pedagogiskt program och vl utbildad och engagerad personal. Verksamheten vid frskolan Valvet r organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram 2. Fr denna pedagogiska verksamhet spelar utrymmen och tillgng p platser inom- och utomhus stor roll. Lokalerna inomhus r stora, rymliga och ljusa, vilka personal, frldrar och planerare ser som frskolans absolut strsta fysiska tillgng. Frskolans lokaler inomhus erbjuder idag barnen gott om utrymme fr lekar och rrelse och pedagogerna goda mjligheter att genomfra projekt med barnen. I de planerade lokalerna fr frskolan, med dubbelt s mnga barn som idag, frblir andelen yta per barn invndigt densamma som idag, nmligen 11 kvadratmeter per barn. En egen entr fr den utvidgade frskolan med groventr ska byggas. Barnen kommer att f ett stort rrelserum i de ombyggda lokalerna liksom tillgng till gymnastiksalen verst i byggnaden, som ocks kommer att! %& ()*+,-. ))/01)1.,) 2-134.56)0-*./)7,0 389:!;!<#!=#>!#3#>!#=!#=>? # @0,0A. ;B+60,05C./)7,0 ;42)/50%& ()*+,-. )DE5)6+,.+-5F1.;40,G./)05C./)7,0 3*E)//.5-H. #>!# $
anvndas av studenterna. Invndigt kommer det fortsatt finnas god utrymmesstandard fr barnen. Utemiljn idag bestr av tv grdar. Grden p frskolan Vallbarnen, som har en avdelning med 18 barn, bestr av en yta om 430 kvm med lekredskap och grsytor. Grden p frskolan Valvet bestr av en yta om 840 kvm, som delats av med staket i en del nrmast inomhuslokalen, dr det finns sandldor och lekredskap, och i en annan del med huvudsakligen grs och vxtlighet. I frslaget om utkad frskola tas Vallbarnens grd bort och grden p Valvet utkas till 1085 kvm. Idag r antalet kvadratmeter per barn utomhus sammanlagt p de bda grdarna 17, medan antalet kvadratmeter per barn utomhus i den utkade verksamheten berknas bli 7 kvm per barn. Detta r en vsentlig frndring, som kommer betyda att frskolebarnens vistelse utomhus p frskolegrden kommer att begrnsas ptagligt. I samrdet har frldrar uttryckt oro ver detta liksom personalen. Att dagens barn i Stockholms innerstad kommer kunna vara utomhus mindre n tidigare generationers barn beroende p den kande ttheten av bebyggelsen och det kande antalet barn p stadens frskolor gynnar inte barns hlsa och vlbefinnande. Att kunna rra sig fritt utomhus r en kvalitetet, som tidigare varit en ledstjrna nr man velat skapa goda uppvxtvillkor fr barn men som r svr att upprtthlla i tt innerstadsmilj. Barns viktiga rrelsebehov kan tillgodoses genom tillgng till rymliga lokaler inomhus men att vistas utomhus r frga ocks om annat. Det r frga om att f tillgng till frisk luft, sinnesstimulans och solljus liksom mjlighet till rrelsefrihet, spontant lekande och utforskande av den fysiska omgivningen. Den freslagna frndringen av den utkade frskolan innebr att anvndningen av frskolans platser inom- och utomhus kommer att frndras. Lokalutrymmet inomhus mste kompensera bristen p plats utomhus. Det r en frga fr stadsdelsfrvaltningen att stdja personalen att hitta en organisationsform som underlttar arbetet p den planerade frskolan och att ge frstrkningar med olika slags resurser fr detta. I det fortsatta arbetet med planen fresls ett nra samarbete mellan byggherre, personal, stadsdelsfrvaltning, stadsbyggnadskontor och arkitekter fr att diskutera och hitta lsningar p problemet med det strre antalet barn p frskolan. Srskilt viktigt r att personalen tillsammans med planerarna i den fortsatta projekteringen av inom- och utomhusmiljn kan hitta fram till en fungerande utformning till std fr frskolans fortsatta verksamhet. I en uppfljning av denna barnkonsekvensanalys i en genomfrandedel avser man gra detta. I
Bakgrund Barnkonsekvensanalysens innehll Vad r en barnkonsekvensanalys? Aktuella exempel p barnkonsekvensanalyser Barnkonsekvensanalyser i Stockholms stadsplanering Barnperspektivet i planbeskrivingen fr Vallgossen 14 Verksamheten vid frskolan Valvet Den freslagna frskolan och utemiljn i fastigheten Vallgossen 14 Reflektioner hos personal och frldrar ver den utvidgade frskolan Delaktighet i planeringsprocessen Fysisk milj och pedagogisk verksamhet - regelverket Barns behov av utemilj Att frska tillgodose barns behov av utemilj i tt stadsbebyggelse Uppfljning av barnkonsekvensanalysen i en genomfrandedel Referenser Bilaga 1 Yttranden vid samrd av frldrar till barn p frskolan Valvet och mailvxling mellan frldrar och politiker, pm sammanstlld av Maria Nordstrm, 2013-06-20 Bilaga 2 Planritningar ver befintliga och planerade lokaler och utemilj p frskolan Valvet frn Sdergruppen arkitekter 2013-06-26 <
Bakgrund Med anledning av den kande befolkningen i Stockholm och p Kungsholmen kar behovet av bostder. Kungsholmen har i de vstra delarna varit en glest bebyggd stadsmilj, medan de stra delarna har varit en del av den gamla tta stenstadsbebyggelsen frn sent 1800- och tidigt 1900-tal. I bda delarna av Kungsholmen sker idag frttning av bebyggelsen. I samband med att fastigheten Vallgossen 14 byggs om till studentbostder fresls en utkning av befintliga frskolorna Valvet och Vallbarnen. Den utvidgade frskolan kommer uppst genom att man slr samman de befintliga frskolorna och utkar verksamheten. Enligt senaste detaljplanefrslaget 3 kommer antalet avdelningar utkas frn idag 4 avdelningar med 75 barn till 8 avdelningar med cirka 150 barn. Personalen p frskolan Valvet, frldrarna och stadsdelsfrvaltningen r alla mna om att verksamhetens nuvarande kvalitet upprtthlls, vilket kan bli svrt med den planerade kningen av antalet barn p frskolan. Saken togs upp i tjnsteutltandet frn Kungsholmens stadsdelsfrvaltning, dr man skrev fljande om frslaget till den planerade utvidgade frskolan: Att andelen frskolebarn kar jmfrt med idag medfr dock mindre grdsyta per barn och frvaltningen vill drfr betona vikten av att stlla hga krav p utformningen av grden och lekredskap 4. Ocks ett yttrande frn milj-och hlsoskyddsnmnden 5 tog upp frgan om frskoleverksamhet inom fastigheten och hvdade att den br utredas vidare i den fortsatta planeringen. Milj- och hlsoskyddsnmnden ansg att barn i frskoleverksamhet behver minst 10 kvadratmeter yta per barn. I samrdsfrfarandet frdes frgan vidare och det ursprungligen planerade antalet avdelningar, 10 avdelningar, som skulle medfra 5 kvm yta per barn, har reducerats till 8 avdelningar och 7 kvm yta per barn. Under planprocessen fr Vallgossen 14 genomfrs denna barnkonsekvensanalys. Det blir allt vanligare inom stadsplaneringen att barnkonsekvensanalyser genomfrs infr frndringar i den fysiska miljn, vilka berr barn och unga. Denna barnkonsekvensanalys kommer fljas upp i en genomfrandedel, dr det kommer ske ett samarbete mellan personalen, stadsdelfrvaltningen, byggherren, stadsbyggnadskontoret och de projekterande arkitekterna. $ K.CH,0(0# I %& ()*+,-. ))/01)1.,)DE5G0,/ H (37056-H,LE0G1., H (. 39+550H.5)/01. 3/L2 )/.&/,F/0 1.89:!;<;$= >#<=#>!$3#>!$=>!=## < K/+M6*+,-))/013NH,LE=+M**2,)+)6O11) 2-1. 3C.),&/389:#>!#=>>#I<?3#>!$=>$=!< J
Barnkonsekvensanalysens innehll Denna barnkonsekvensanalys genomfrs i ett skede d samrdsfrfarandet har genomfrts. Yttrandena under samrdsfrfarandet ingr i denna barnkonsekvensanalys och finns redovisade i bilaga 1. Dessa yttranden r omfattande och detaljerade och visar god insatthet i den planerade frndringen. Via dessa yttranden har frldrar till barn p frskolan Valvet kontaktats. Andra parter berrda av eller pdrivande fr den freslagna frndringen av Vallgossen 14 avseende frskolorna har intervjuats eller kontaktats p telefon och/eller mail. P grund av tidsbrist har inga mera omfattande observationsstudier av barnen kunnat gras eller samtal med dem fras. Dock har kontakterna med personalen p frskolan Valvet varit mnga, varvid barnens situation p frskolan och srskilt dess grd har beskrivits ordentligt. Som bakgrund till och orientering fr denna barnkonsekvensanalys beskrivs innebrden av begreppet barnkonsekvensanalys och syftet med en barnkonsekvensanalys. Ngra aktuella exempel ges p olika slag av barnkonsekvensanalyser och bruket av barnkonsekvensanalyser i Stockholm beskrivs kort. Drefter terges barnperspektivet i planbeskrivningen fr Vallgossen 14. Sedan fljer en beskrivning av verksamheten vid frskolan Valvet med betoning p verksamhetens koppling till den fysiska miljn. Drp terges frmst via planerna i bilaga 2 frslaget om den nya frskolan i fastigheten, igen med betoning p den fysiska miljn och srskilt utomhus. Frldrarnas och personalens synpunkter p frslaget redovisas. Efter denna redovisning, diskuteras delaktigheten, frmst frn personalens sida, i planeringsprocessen. Drp omnmns ngra rapporter om frskolegrdars utrymmen, utformning och standard liksom relevant forskning om barns behov av tillgng till en trygg och stimulerande utemilj. Mjligheter att frska tillgodose barns behov av utemilj i tt stadsbebyggelse terges fre sista avsnittet, som redovisar beslutet om fortsatt samarbete mellan planerare/arkitekter, byggherren, stadsbyggnadskontoret och personalen om frskolans utformning som en uppfljning och genomfrandedel av denna barnkonsekvensanalys. Vad r en barnkonsekvensanalys? En barnkonsekvensanalys enligt Barnombudsmannen r ett verktyg fr att omstta barnkonventionen i handling och synliggra barnets bsta. Med hjlp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta systematiskt och vara frskrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. Syftet r att bde p kort och lng sikt frbttra barns och ungas levnadsvillkor (www.barnombudsmannen.se 2013-05-26) Barnkonsekvensanalyser genomfrs i olika stora projekt, frn enstaka skolgrdar till stora bostads- och stadsomrden, vgdragningar och andra frndringar i den fysiska miljn, dr man frutser betydande konsekvenser fr barn. Att genomfra barnkonsekvensanalyser r ett stt att bevaka barn och ungas intressen i planeringsprocessen. Barnkonsekvensanalyser kan?
sgas vara en kompensation fr den brist p inflytande som dessa viktiga anvndare av fysisk milj har och som tidigare inom stads- och bostadsplaneringen tillgodosgs genom statliga normer och bestmmelser 6. I fokus fr barnkonventionen och fr barnkonsekvensanalyser str vrnandet om barnets bsta. Barnets bsta innebr nr det gller den fysiska planeringen att man tillgodoser barns och ungas behov av plats och utrymme, deras behov av att p egen hand kunna rra sig tryggt och skert utomhus i sitt bostadsomrde och i hela stadsbebyggelsen, liksom deras mjligheter till inflytande i planeringen. Barnombudsmannen beskriver olika steg i en barnkonsekvensanalys: kartlggning, beskrivning, analys, prvning och utvrdering. Frgan om utvrdering, det sista steget och det viktigaste, behver ofta uppmrksammas mer n vad som r brukligt. Det r mjligt att utvrderingen blir mera sjlvklar, nr barnkonsekvensanalyser i framtiden helt har infrlivats i planeringsprocessen. Utvrderingen r ju sjlva resultatet av barnkonsekvensanalysen och syftet med beslutet att genomfra den. Barnens perspektiv och barnperspektiv Tv viktiga distinktioner grs i arbetet med barnkonsekvensanalyser, barnens perspektiv och barnperspektivet. Med barnens perspektiv menar man hur barn i olika ldrar uppfattar och beskriver sin syn p och erfarenheter av sin omvrld. Detta frutstter att man tar reda p hur de barn och unga, som berrs av en planerad frndring, uppfattar den befintliga situationen och hur de kan frst och frmedla sina synpunkter p den freslagna frndringen. Med barnperspektiv syftar man p vuxnas frstelse fr, och kunskap om, barns stt att frhlla sig till och uppfatta sin omgivning. Med barnperspektiv syftar man ven p vuxnas hnsynstagande till barn och unga i frgor som r av vikt fr barn och unga och dr dessa inte sjlva kan komma till tals. I barnkonsekvensanalysarbetet ingr, idealiskt sett, barnens perspektiv liksom barnperspektivet genom att barn och unga involveras i arbetet och genom att barnens fretrdare, frldrar, lrare och andra vuxna, som representerar barnen, i de fall d barnen sjlva inte kan medverka. Fr sm barn r det srskilt viktigt att ha fretrdare som talar fr dem och deras behov utifrn ett barnperspektiv, som visar att de frstr hur sm barn uttrycker sina behov och nskeml. Den norska forskaren och arkitekten Hanne Wilhjelm gr oss uppmrksamma p detta faktum, nr hon ppekar att sm barn uttrycker sina behov och nskeml i beteenden och handlingar: I all vr iver etter fokusere p begrepet barns medbestmmelse m vi erkjenne at dette gir meget store begrensninger. Hvilken stemning eller atmosfaere barna velger, er mer i trd med hvilken lek som er den foretrukne akkurat der og da. Jeg tror at noe av det viktigste er at det er steder vaere og plass til det som skal foreg. Og ikke minst at det er barna som definierer disse J 9+51)/5E-3N;Q#>!#CR3ST (. 60 652G00// F(+ (E5. C05 6+ ).6G. )0 0,O)S3!#$%&!()(*$+I3#>!# P
stedene or plassene. Laering, socialisering og modning finner STED or er PLASSERT innefor rammen av hus og hage. 7 Barnkonsekvensanalysen har stor betydelse ocks fr sjlva planeringsprocessen och samarbetet mellan stadens politiker, planerare och tjnstemn med varandra och med barn och unga i frgor, som r viktiga fr barnen och de unga i deras bostads- och livsmilj. Att uppmrksamma barnens och de ungas behov, liksom att etablera ett gott samarbete med barn och unga, r ett stt att utifrn barnkonventionen strka barns och ungas intressen i samhllet. Fr att staden ska bli en god uppvxtmilj r det viktigt att ta hnsyn till de olika behov som barn och unga har under sin uppvxt. Platsen, dr barn och unga vxer upp, deras uppvxtmilj, stder processer som underlttar fr barn och unga att finna sig till rtta och knna sig hemma p platsen. Uppvxtmiljn r ocks platsen, dr barn mter andra barn och vuxna utanfr det egna hemmet och dr de brjar orientera sig i det omgivande samhllet. Hur barnen och de unga blir bemtta av sina grannar, i skolan och av kommunen har stor betydelse fr dem liksom fr bostadsomrdets, stadsdelens och stadens rykte som en bra plats att vxa upp och bo p. Aktuella exempel p barnkonsekvensanalyser Gteborg, Borlnge, Trelleborg, Hllefors, rebro och stersund r kommuner som arbetat med olika slag av barnkonsekvensanalyser under ett antal r och som har samarbetat kring utvecklingen och tillmpningen av barnkonsekvensanalyser i ett ntverk med std av Trafikverket, Boverket och Statens Folkhlsoinstitutet 8. Ocks andra kommuner har arbetat framgngsrikt med att utveckla barnperspektivet inom stads- och samhllsplaneringen med Malm och Lund som knda exempel. Trafikverket, tidigare Vgverket, r den statliga myndighet som tidigast och med strsta kraft arbetat med och utvecklat barnkonsekvensanalyser i samhllsplaneringen i en rad olika projekt ver hela landet tillsammans med barn och skolor 9. Barnkonsekvensanalyser i Stockholms stadsplanering I Stockholm har det under senare r blivit allt vanligare att barnkonsekvensanalyser genomfrs 10. Bakom denna utveckling finns en tilltagande medvetenhet om betydelsen av ett barnperspektiv i stadsplaneringen sedan en diskussion uppsttt om platser fr barn i staden i? VH,*L.,-3W;Q#>!$R3,(-+./().+0 1%* 2/ /(). 3-( 4567 8$9 :7473X),+#>!$ P S8./C,H5GH6/H(/ 251./257F5H6/H(/YSZ//)/2560C05 )+M*& (0)1.,06/H(*./+M*H D,O/0 1.HDO)H)67,0.5H (3 1.,!=$3[50DH6G.56./3\+G.56./3K/0/. )D+,6*2,)+H )/H/&/37&C,H60/H+ ) &--.5#>!#]#IP^#>!$]>I>+M* #>!#]#<> U \LE56,H13_;Q#>>?R3,(-+;+*.;#.+*(+(9<* =.-3(-.+/.8 2/ #$*$+.-0 >?)#.-;*-.)$+.-+(*,(-+;+*.;#.+*(+(9<*.- =.+ @-2.**%8#?-A.-$+)3B2505*E()6+,0 HK/+M6*+,-3 +5)6 H ()(5&77. DE5 -H,LE7)O6+,+(H+M*7.10(+(H63K/+M6*+,-!> K.5.D.5. ),H)/0 & 1.5\05 6+ ).6G. )0 0,O).53125 F(50C05 6+ ).6G. )0 0,O).5DH )&77/0( 0 U
och med att mnga friytor bebyggts i samband med stadens frttning 11, 12, varigenom platser fr barn i stadsmiljn har minskat kraftigt. Barnkonsekvensanalyser har inte alltid varit synkroniserade med planeringsprocessen utan ibland har de kommit att gras i efterhand, d mjligheterna till pverkan r sm, vilket frsvrar mjligheterna att tillgodose barns behov i utformningen av stadsmiljn. Ibland har barnkonsekvensanalyser gjorts men utan att man har beaktat dem i planeringen 13. Ibland har de gjorts med mycket kort varsel fre viktiga beslut i planeringsprocessen. Fr att en barnkonsekvensanalys ska kunna omfatta bde de berrda barnen och de personer, som arbetar med barnen, liksom de planerare i processen som ska omstta de synpunkter och kunskaper som frmedlats till dem, behvs lng framfrhllning. En vgledande promemoria om vikten av att anlgga ett barnperspektiv inom stads- och samhllsplaneringen i Stockholm r den av Stadsledningskontorets juridiska avdelning nyligen urskickade skrivelsen med rubriken Barn i stan 14, dr man frklarar att Kommunfullmktige har, i stadens budget fr r 2013, gett kommunstyrelsen i uppdrag att genomfra en kunskapsspridning om barnkonventionen som syftar till att ka barns kunskap om sina rttigheter i enlighet med konventionen. Frutom en redovisning av barnkonventionen och dess fyra huvudprinciper i 2 (barns lika vrde och rttigheter), 3 (barnets bsta), 6 (varje barns rtt till liv, verlevnad och utveckling) och 12 (barns rtt att bilda och uttrycka sina sikter, och f dem beaktade i alla frgor som rr barnen), finns en checklista om 10 punkter, vars syfte r att vara en hjlp i det konkreta arbetet med barnkonventionen. Exempel p ngra punkter r Hur och nr diskuterar vi barnets bsta? Vilka beslut har fattats om arbetet med barnkonventionen i vr organisation? Vilka har kunskapen om innehllet i barnkonventionen? Vem behver f den kunskapen? Dessa tre punkter p checklistan kan frenklat beskrivas som en konkretisering av en barnkonsekvensanalys fr barns fysiska milj. Att skapa en bra fysisk milj fr barn r att tnka p och ta hnsyn till barnets bsta drfr att barns och ungas fysiska milj, deras uppvxtmilj, r ocks deras utvecklingsmilj. Deras framtida hlsa och vlbefinnande r starkt kopplad till uppvxtmiljns kvaliteter. Barnkonsekvensanalysen r ett instrument som lyfter fram barnens och de ungas behov i den fysiska miljn.!! \LE56,H13_;aN;9+51)/5E-Q#>>UR3S9256+--.5C05. H H)/01)7,0.5H (. bs!$9bc3-*;+$+)3 5!;3 D.C5&05H#>>U!# K050MM+3K;aB;K/50 1,& 1Q#>>?R3\05 D0-H,L.5HH.5)/0 ;_,0.5H ()H1.0,+M*G.56,H(*./3K/+M6*+,-) & HG.5)H/./!$ K/50 1,& 13B;aK;K050MM+3Q#>!#R3\05 6+ ).6G. )0 0,O).5c*O,,G25-05..,,.5D06/H)60 /50DH6)26.5*./)F/(251.5DE5C05 b7-3@5+ /-HL3K/+M6*+,-!I S\05 H)/0 S3K/+M6*+,-))/013)/01),.1 H ()6+ /+5./3L&5H1H)600G1., H (. 389:JJU=#<!<d#>!#3#>!$=>J=!!>
Barnperspektivet i planbeskrivingen fr Vallgossen 14 Fr planering av frskoleverksamhet finns i Stockholm ett programunderlag 15, som frmst gller frskolornas inomhusmilj men i ett avsnitt om grundkrav fr frskolan nmner man under rubriken utelek att olika uteplatser fr olika aktiviteter br skapas. Man anger vissa typer av lekar rrelselek, sandlek, rollek och vattenlek och hur den fysiska utrustning och utformningen kan underltta fr sdana lekar att ga rum. Man rekommenderar ocks att utrymme skapas fr samvaro/avkoppling och vxter/odling men man anger inga siffror om kvadratmeter yta per barn. Man saknar ett verktyg fr planering, utformning och bygglovsgranskning 16 som skulle kunna vara till hjlp i planeringen. I planbeskrivningen fr Vallgossen 14 17 finns rubriken Barnperspektiv, dr fljande str: Omrdet kommer att omvandlas frn ett idag relativt de omrde med bostadskvarter med frbttrat och skrare gng- och cykelmjligheter. Befintlig parkering tas bort och omrdet grs ljusare, vilket kat tryggheten. Antal frskolebarn kar jmfrt med idag vilket medfr mindre lekyta per barn, vilket stller hga krav p utformning av grden och lekredskap. Behovet av frskoleplatser r stort och inom aktuellt omrde finns mjlighet till en strre frskola med egen grd, vilket r ovanligt i stadens centrala delar. Mjlighet till egen grd minskar behovet av frskolorna att frlita sig p nrliggande parker, vilket r bde tidskrvande och innebr risker fr smbarn. Hr framhlls frdelen fr frskolebarn av att ha tillgng till en egen frskolegrd. P den planerade frskolan kommer det att finnas en grd men lekytan per barn kommer minska mot frhllandet idag, drfr att det blir fler barn p den planerade frskolan. Frgan om konsekvenserna fr barnen av att ytan per barn p skolgrden reduceras diskuteras inte men genom den planerade minskningen av frskolegrdens yta kommer barnens mjligheter att rra sig och vistas utomhus att klart begrnsas (se nedan Barns behov av utemilj ). Frgan om att den planerade frskolan som mnga andra innerstadsfrskolor kan komma att anlita nrbelgna parker och grnomrden fr sin utevistelse anses hr inte aktuell eftersom frskolan faktiskt kommer ha en skolgrd men beroende p skolgrdens begrnsade storlek r det kanske inte orimligt att tnka sig att personalen kommer gra som andra innerstadsfrskolor och anlita nrmiljns parker och grnomrden? Detta r ngot som personalen p Valvets frskola idag inte ofta gr och som man sger att man r tacksam ver att slippa behva gra (se vidare nedan). Att omrdet genom upprustningen och ombyggnaden av fastigheten Vallgossen kommer resultera i en skrare utemilj ppekas liksom att omrdet kommer bli ljusare genom att en del!< _5+(50-& 1.5,0(DE5DE5)6+,+53K/01),.1 H ()6+ /+5./3 H 0 )0G1., H (. 3K/+M6*+,-3#>>I=>!=$>!J e/.-h,legh1de5)6+,+5hn0,-ec.//g.56/o(de57,0.5h (3&/D+5- H (+M*CO((,+G)(50 )6 H (3 K/01)CO(( 01)6+ /+5./3N0,-E)/01#>!!!? _,0 C.)65HG H (8./0,L7,0 DE540,,(+)).!IH)/01)1.,. %& ()*+,-. 3K=87#>!#=>#II>=<I3 K0-5F1)*0 1,H (389:#>!#=>#II>=<I3#>!#=!#=!?!!
trd kommer att fllas r allmnt viktiga aspekter hos en trivsam milj, fr barn liksom fr vuxna. Uttrycket av ett barnperspektiv i planbeskrivningen fr Vallgossen 14 r kortfattat men i processen har stadsbyggnadskontoret ordnat samrd vid tv tillfllen och tillsammans med byggherren och de projekterande arkitekterna samarbetat i denna barnkonsekvensanalys. Samarbetet kommer fortstta i genomfrandedelen (se nedan). Verksamheten vid frskolan Valvet Valvets frskola r inrymd i stora, rymliga och ljusa lokaler, vilka samtliga intervjuade personer personal, frldrar och planerare ser som frskolans absolut strsta fysiska tillgng och som ovanliga. Verksamheten vid frskolan Valvet r organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram 18. Fr denna pedagogiska verksamhet spelar utrymmen och tillgng p platser inom frskolan, inom- och utomhus, stor roll. Inomhus har frskolan lokaler, vilka idag erbjuder barnen gott om utrymme fr lekar och rrelse och pedagogerna goda mjligheter att genomfra projekt med barnen. Utrymmen och lokaler inomhus anvnds i ett samspel med platser och utrymmen utomhus p frskolegrden. Det dagliga schemat p frskolan Valvet innebr att barngrupperna delas upp i tre olika lokalgrupper tv barngrupper p den vre respektive p den nedre vningen i frskolan, alternerar halva dagen med en grupp barn som vistas utomhus under motsvarande tid. Efter middagsvila byter grupperna plats med varandra. Den idag vlfungerande balansen i frskolans verksamhet mellan vistelse inom- och utomhus r en viktig anledning till verksamhetens goda kvalitet. S hr formulerar personalen p Valvet principerna fr sin verksamhet: Vr frskola hmtar mycket inspiration frn Reggio Emilia-filosofin. Detta innebr att vi har ett projektinriktat arbetsstt. Fr att kunna gra det behver man ha mjlighet att dela upp barngrupperna i mindre sammanhang. Detta sker bde ute och inne. Vr innemilj r tydligt indelad i olika aktivitetshrnor/rum som vcker barnens lust till lek, aktivitet och utforskande. Vi vill att det ska finnas mtesplatser dr inspiration, nya tankar och samspel kan ga rum. Detta tnk gller ven fr grden, drfr r storleken och utformningen av grd extremt viktig fr oss. Under dagen delar vi oftast in barnen i mindre grupper, t.ex r alltid halva barngruppen inne p frmiddagen och den andra r inne och p eftermiddagen skiftar vi grupper. ven inne delar vi oftast in barnen i mindre grupper, vr milj r ven planerad utifrn ett tnk med grupper. Frskolans utemilj r begrnsad och medger inte att de ldre barnen kan springa lngre strckor eller gna sig t bollspel, nr de vistas utomhus. Fr sdana aktiviteter beger sig!p @0,0A. ;B+60,05C./)7,0 ;42)/50%& ()*+,-. )DE5)6+,.+-5F1.;40,G./)05C./)7,0 3*E)//.5-H. #>!#!#
frskolan med de ldre barnen ibland till nraliggande idrottsplatser, ngot som ppekats ovan r vanligt frekommande bland innerstans frskolor. Frskolan tar ocks sina ldre barn till gymnastiksalar inomhus fr att tillfredsstlla behoven hos barnen av rrelse och mycket fysisk aktivitetet, vilka krver stora fria ytor. S hr formulerar personalen principerna fr denna del av sin verksamhet: Hittills har de ldsta barnen gtt ivg p dans (med en danspedagog frn vrt frskoleomrde) en gng i veckan. Tyvrr kommer troligen den aktiviteten upphra efter jul. Det tar 5 minuter att g till kulturskolan dr danssalen finns. Vi brukar ven ka till skogen med de ldre barnen ca. 4 gnger/termin, d ker vi tunnelbana till keshov och det tar ca. 25 minuter. En av barngrupperna brukar ocks g upp till Stadshagens idrottsplats ngra gnger per termin, det tar 10 minuter att g dit. Vi gr inte s mnga utflykter d vi vill att vrt fokus framfrallt ska ligga p det projekt som vi just d arbetar med. I den freslagna frskolan kommer frskolan att f tillgng till plats inomhus med samma hga kvaliteter som tidigare och som framgr nedan kommer yta per barn inomhus inte ndras. Den stora frndringen gller utomhusmiljn, som kommer blir vsentligt mer begrnsad. Den freslagna frskolan och utemiljn i fastigheten Vallgossen 14 I bilaga 2 beskrivs i text och plan nulget fr Valvet och Vallbarnen och frslaget till en utvidgad frskola. Antalet avdelningar med barn kommer att ka frn fyra med cirka 75 barn p de tv frskolorna till ungefr det dubbla, dvs. 8 avdelningar med cirka 150 barn. Den utvndiga ytan r idag 17 kvm per barn den frutses bli 7 kvm per barn. Utrymmen inomhus r idag 11 kvm per barn och den berknas bli ungefr desamma p den nya frskolan. Fastigheten Vallgossen r en fysisk milj som helt domineras av byggnaden p platsen, intill vilken frskolans grd ligger. Det r i denna byggnad som frskolan idag har sina invndiga lokaler och dr de kommer ha mer utrymme efter ombyggnaden och utvidgningen av frskolan. Byggnaden, ritad av Charles Eduard och Lola Geisendorf, uppfrdes 1961 som yrkesskola fr hushlls- och smnadsutbildning. Fre den nu planerade omvandlingen av byggnaden till studentbostder, var ett gymnasium inrymt i byggnaden, S:t Grans gymnasium. Till byggnaden hr ett stort torg, som utformats av Walter Bauer i samma modernistiska anda som byggnaden. I fastigheten kommer studenter att bo och torget kommer att bli en uteplats fr dem. Torget kan genom sin storlek och karaktr utgra en resurs fr den planerade frskolan som en plats fr frskolebarnen med personal att vistas p. Men torget kommer inte att inhgnas, vilket betyder att det inte kan anvndas p samma stt som eller erstta en frskolegrd.!$
Reflektioner hos personal och frldrar kring den utvidgade frskolan Personalen liksom frldrarna r bekymrade ver hur verksamheten ska kunna bedrivas med den nya stora gruppen barn. Personalen tar upp fljande kritiska punkter: verblicken p grden, indelning, max. antal barn Fr mnga relationer fr barnen t.ex vid konfliktlsning krvs att man har en relation till de inblandade fr att kunna lsa situationen p bsta stt. Kommer att krvas mer organiserande av oss vuxna, mer oflexibelt bde fr barn och vuxna. Kan bli svrare att rekrytera nya pedagoger med mindre mjlighet till utevistelse Sex frldrar har inkommit med yttranden till Stadsbyggnadskontoret under tiden fr samrd (se bilaga 1). En av frldrarna r frldrarepresentant och hon har samrtt om sitt yttrande med andra frldrar och med personalen. Frldrarnas oro gller frmst fljande aspekter: Att grden blir fr liten, att det blir buller under byggtiden och att trafiken under byggtiden kommer att komma alltfr nra frskolegrden och innebra en trafikfara fr barnen. Frldrarna uttrycker frslag om alternativa utformningar och en frlder med erfarenhet av att ha sitt barn tidigare p en stor frskola i stadsdelen varnar fr brister som kan uppst p en stor frskola. Delaktighet i planeringsprocessen Samrdsfrfarandet uttrycker den tydligaste delaktigheten i planeringsprocessen och sex frldrar har allts yttrat sig, dribland frldrarepresentanten. Samrdet skedde vid tv tillfllen, d frldrar, ansvarig planarkitekt, ansvariga arkitekter och byggherre trffades. Flera yttranden frn frldrarna r lnga med intressanta kommentarer till planen. Tv frldrar har dessutom haft mailkontakt med politiker p stadsdelsniv och i kommunfullmktige. Man har ocks kontaktat byggherren och ansvarig planarkitekt. Ngon direkt kontakt mellan frskolan och stadsbyggnadskontoret har inte frekommit. Det har frekommit kontakter och diskussioner mellan frldrarna, srskilt frldrarepresentanten, och frskolans personal, vilken drigenom har kunnat frmedla sina synpunkter till frldrarna. Frldrarnas synpunkter i samrdet kan drfr till stor del frsts som uttryck ocks fr personalens synpunkter. Informationen om utbyggnaden har annars huvudsakligen kommit till personalen p frskolan frn stadsdelsfrvaltningen. Innebrden av den freslagna frskolan har inte diskuterats med personalen utifrn planen. Man konstaterar frn stadsdelsfrvaltningen att det inte har!i
varit ngon landskapsarkitekt /samhllsplanerare som har diskuterat grdens ytor med pedagogerna p frskolan Valvet. Det r jag och stadsdelens lokalgrupp som har tagit fram ett nskeml till byggherren om att f till en utkning av frskolan Valvet. Jag har frankrat detta med frskolecheferna Titti Rylander som har vidarebefordrat till pedagogerna fr att f in tankar och funderingar. Vi alla var inbjudna till samrdet /ur mail frn chefen fr stadsdelsfrvaltningen/. Fysisk milj och pedagogisk verksamhet regelverket Frskolans fysiska kvaliteter och frutsttningar, utifrn vilka personalen utvecklar och anpassar det pedagogiska programmet, har avgrande betydelse fr verksamheten. Planlsningen p frskolan och frskolegrden har stor betydelse fr verksamheten vid frskolan, vilket framgr av ngra aktuella publikationer, vilka betonar betydelsen av tvrfackligt samarbete mellan pedagoger, arkitekter och miljpsykologer fr gott resultat 19. Idag finns inga normer eller bestmmelser fr hur frskolor ska byggas och inte heller hur stor en frskolegrd ska vara. Plan- och bygglagen ppekar att det ska finnas tillrckligt stor friyta p tomten eller i nrheten av frskolans tomt, lmplig fr lek och utevistelse. Skolverket hnvisar i Allmnna rd fr kvalitet i frskolan 20 till att kommunen br se till att utemiljn och lokalerna p frskolan r trygga, skra, hlsosamma och utvecklande genom: - att dessa r utformade s att de mjliggr en varierad pedagogisk verksamhet som stdjer bde enskilda barns utveckling och lrande samt grupprocesser; - att svl inne- som utemilj r utformad s att det r mjligt fr personalen att ha uppsikt ver de barn de har ansvar fr - och - att kontinuerligt flja upp och utvrdera om inne- och utemilj r ndamlsenlig. Skolinspektionen, som har tillsyn ver storleken och sammansttningen p frskolegrupperna, kontrollerar inte ytornas storlek. Det r upp till varje kommun att ange riktlinjer fr storleken p kommunens frskolegrdar. Mer n p 1960- och 1970-talen, d det fanns normer och riktlinjer fr utformningen och storleken p frskolor och frskolegrdar och d planeringssituationen ofta innebar en planering p icke tidigare bebyggd mark och det fanns god tillgng p plats, r situationen fr planeringen och utformningen av frskolor och frskolegrdar idag mera komplex, inte minst!u B& 10*,3@Q!UU<R31%* 2/ -%& 3C- *&D E(-+3K/+M6*+,-^%5+()/013Z;./0,Q#>!#RQ5.1R3F& 3- E(-+./().0 G9.-3()9$). @.-*@.;8$#.- @D E(-+./().+* 3<*$*;. &$9BC3X,)+^VH,*L.,-3W;Q#>!$R^,(-+./().+0 1%* ) /(). 3-( 4567 8$9 :7473X),+#>!$^ #> H99&?++( -DA 3C- ;#(9$8.8.8 $ 3C-*;9(+3K6+,G.56./#>><!<
beroende p att frskolor ofta mste anpassas till intilliggande tt bebyggelse och har dlig tillgng till fysisk plats. Man mste idag i planeringen ta hnsyn till frskolans yta inom- och utomhus, antal barn, barnens lder, antal pedagoger, frskolans pedagogiska program, frskolegruppernas storlek och skolgrdens kvalitet, eftersom alla dessa aspekter samverkar och har betydelse fr att gra frskolan till en utvecklande och stimulerande milj fr barn 21. Barns behov av utemilj Det r avgrande fr barns erfarenheter, kunskaper och uppfattningar om sin milj att de kan rra sig utomhus p ett skert och tryggt stt och en frutsttning fr att de ska kunna medverka i en barnkonsekvensanalys. Fr att ha erfarenheter av den omgivande miljn att frmedla, mste barn f tillgng till den omgivande miljn p egen hand. Barn i olika ldrar rr sig p olika stt utomhus och olika lngt. Men det beror inte bara p barnens lder hur de rr sig utan ocks p hur den fysiska miljn ser ut dr de bor och dr de gr i frskola och skola 22. Huruvida den fysiska miljn r tillgnglig fr dem och om deras frldrar lter dem vara ute p egen hand r allts avgrande. Forskningen har visat att barn, som skjutsas av sina frldrar till skolan, har mycket mindre att bertta om sin skolvg n barn som p egen hand promenerar till skolan. Forskningen har ocks visat att barns fria rrlighet, d.v.s. deras rrelse utomhus p egen hand, har minskat betydligt under senare r och att barn i allt hgre grad n frr skjutsas till frskola och skola av sina frldrar och att ldern, d de fr g till skolan p egen hand, skjuts upp alltmer. Inte bara vgen till olika platser behver vara trygg och sker utan ocks de platser dr barn uppehller sig, allts platser som bostadsgrdar, frskole- och skolgrdar, parker, lekplatser, idrottsplatser och andra platser, som de anvnder i sin vardagsmilj 23. Det r nr de vistas utomhus och anvnder platser fr sina olika aktiviteter som barns miljerfarenheter skapas och det r dessa miljerfarenheter som de bygger vidare p, nr de blir ldre och lr sig vrdera platsers och fysiska miljers kvaliteter. Tillgng till skra och trygga miljer, med brjan i bostadens grannskap, har allts betydelse fr individens framtida erfarenheter och miljupplevelser liksom hennes hlsa. Barns uppvxtmiljer r som ppekats tidigare inte bara platsen dr de vxer upp utan det r den milj, dr deras utveckling ger rum den r deras utvecklingsmilj. Den motoriska aktiviteten hos barn har visat sig ha stor betydelse fr barnens hlsa och utveckling. Denna aktivitet frutstter tillgng till platser fr barn att rra sig p 24. Barn som gr i skolor utan skolgrd, en allt vanligare situation, rr sig mindre under skoldagen n barn #! VH,*L.,-3W;Q#>!$R3,(-+./().+0 1%* ) /(). 3-( 4567 8$9 :7473X),+#>!$ #$ :0&)/+573Z;./0,Q#>!#R3ZMM.,.5+-./.5-.0)&5.1,.G.,+D7*O)HM0,0M/HGH/OH 1++5)0 1+&/1++5)1&5H ( 75.)M*++,/H-.H Kf.1. 0 1/*.e H/.1K/0/.)3I%-+(9 3 J/<*$2(9 H28$#$8< K 1.(98/#>!# #I @50* 3_;./0,Q!UU?R3L8. @D A()$*M /%- (+#?+A.- E(-+ A()/.&*)D-A.+N L83-&+$+).+ (# A()/.&*)D-A.+ 2/ A.** E.8<A.9*. 3C- 9.;O &8-$; 2/ ;+2.+8-(8$+*3C-&D)(OK/01aB0 13N+GH&-3Z, 057!J
med en skolgrd. Forskningen har samtidigt visat att det inte r p fritiden under helgerna utan just under skoldagarna som barn rr sig mest, frutsatt att de har en skolgrd. Rrelse frutstter utrymme. Barns viktiga rrelsebehov kan tillgodoses genom tillgng till rymliga lokaler inomhus men att vistas utomhus r frga ocks om andra betydelsefulla kvaliteter fr barns hlsa och vlbefinnande. Det r frga om att f tillgng till frisk luft, sinnesstimulans och solljus frutom mjlighet till mera obegrnsad rrelsefrihet, spontant lekande och fritt utforskande av den fysiska omgivningen 25. Trafik upplevs av frldrar som det strsta miljhotet mot deras barn. Detta r en anledning till att barn skjutsas av sina frldrar i bil till skola och fritids och att frldrarna inte lter barnen vara ute p egen hand, nr de upplever att den omgivande miljn r farlig fr dem. Trafiken r ocks vad barn sjlva beskriver som strsta anledningen till oro fr dem utomhus. I skriften Trafik, milj och samhllsplanering 26 framhlls vikten av att varje kommun ordnar skerheten runt skolorna. Detta har lett till att i mnga kommuner samarbetar kommunens planerare med skolan, frldrar och elever fr att skapa skra och miljvnliga skolgrdar, skolvgar och andra miljer runt skolorna. Att frska tillgodose barns behov av utemilj i tt stadsbebyggelse I skriften Utemilj vid frskolor i Malm ett verktyg fr planering, utformning och bygglovsgranskning 27 diskuterar man frgan om mjligheterna att f plats med frskolor i stder med tt bebyggelse och man kommer fram till ngra frslag: Samutnyttja mark med andra funktioner; t.ex. frskola p dagen och ppenpark p kvllar och helger; Utnyttja mark mer effektivt t.ex. genom att bygga frskolor i flera plan och utnyttja ven taken fr utevistelse; Utnyttja tak p volymstora byggnader med platta tak fr frskolor och deras utemilj; Kompensera mindre yta mer av andra resurser, t.ex. mer personal fr att mjliggra frekvent utevistelse i parker och grnomrden: Kompensera det kade slitage som blir p en mindre yta med kat underhll. #< NF5/. ))+ 3 ;Q#>>IR3P(+A*;(@.8 $ 9.;.+3KBe3Z, 057 #J 42(G.56./ #? e/.-h,legh1de5)6+,+5hn0,-ec.//g.56/o(de57,0.5h (3&/D+5- H (+M*CO((,+G)(50 )6 H (Q#>!!R37-1.M.-C.5#>!!3K/01)CO(( 01)6+ /+5./3N0,-E)/01!?
Uppfljning av barnkonsekvensanalysen i en genomfrandedel Denna barnkonsekvensanalys r ett steg mot en mera direkt dialog mellan planerare, personal, frldrar, stadsdelsfrvaltning och byggherre. I det fortsatta arbetet med planeringen av frskolans lokaler kommer personalens erfarenheter kunna tas till vara i utformningen av den planerade frskolan och en dialog upprttas, i vilken personalen kan frmedla till arkitekterna sina synpunkter p och kommentarer till den freslagna frskolan. Syftet r att stimulera alla berrda i arbetet s att frutsttningar skapas fr ett bra samband mellan fysisk milj och pedagogisk verksamhet p frskolan, inom- och utomhus, till gagn fr frskolans barn. Med denna uppfljning fullfljs intentionen med barnkonsekvensanalysen, nmligen att skerstlla att frndringarna i den fysiska miljn visar hnsyn fr barns intressen och behov!p
Referenser Allmnna rd fr kvalitetet i frskolan, Skolverket 2005 Barnkonsekvensanalyser ngra exempel i Stockholm Nordstrm, M. & I. Lagercrantz (2005), Lekutredning. Hur elever p Aspuddens skola i Liljeholmen, Stockholm, anvnder sin skolgrd, 2005-11- 09, pm i planbeskrivning Dp 2004-08738-54; Nordstrm, M. & M. Forsell (2007), Barnkonsekvensanalys av bebyggelse i Dalens park, Enskede, pm i planeringsprocessen, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm; BKA fr Hjorthagen, 2008; BKA Lindhagen 2008; Nordstrm, M. (2012), Barnkonsekvensanalys av nya grdar p Hillelskolan i kvarteret Riddaren 6 i Stockholm vren 2012, pm i planeringsprocessen, i samarbete med Gabriel Herdevall, Sdergruppen Arkitekter/Hagarkitekter, Stockholm BKA fr Annedal och Mariehll 2009 Bjrklid, P. & M. Nordstrm (2009), Nr kommer barnen in i stadsplaneringen? Miljforskning, nr 1., februari 2009 Bjrklid, P. (2007), Barnkonsekvensanalys erfarenhet och visioner. Vgverksregionernas Barnkonsekvensanalyser en processutvrdering, Lrarhgskolan i Stockholm, Forskningsgruppen fr miljpsykologi och pedagogik, Stockholm Det blir viktigt, nr det r p riktigt! Att strka barns och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering, del 1-3, Trafikverket, Boverket, Statens folkhlsoinstitut, publikationsnummer 2012:248; 2013:040 och 2012:250 Galaxen. Lokal arbetsplan. Vstra Kungsholmens frskoleomrde. Valvets arbetsplan, hsten 2012 Grahn, P. et al (1997), Ute p dagis: hur anvnder barn daghemsgrden? Utformningen av daghemsgrden och dess betydelse fr lek, motorik och koncentrationsfrmga, Stad & Land, Movium, Alnarp!U
Krogstad, A., Hansen, G.K., Hyland, K. & Th. Moser (2012) (red), Rom for barnehage. Flerfaglige perspektiver p barnehagens fysiske milj, Fagforlaget, Olso 2012 Kungsholmens stadsdelsnmnd, Verksamhetsplan, DNR 1.1521-2012, 2012-12-07 Kungsholmens stadsdelsfrvaltning, parkmiljavdelningen, Norra innerstaden, tjnsteutltande DNR 1.5.3-025-2013, 2013-01-22 Lundahl, G. (1995), Hus och rum fr sm barn, Arkus, Stockholm Mrtensson, F. (2004), Landskapet i leken, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Nordstrm, M. (2012a), Barnfamiljerna blir allt fler i Stockholm, Movium Magasin 4, 2012 Nordstrm, M. (2012b), Ingen kan krva att ngon gr en barnkonsekvensanalys, Movium Magasin 4, 2012 Plan- och bygglagen Raustorp A, Pagels P, Boldemann C, Dal H, Cosco N, & F. Mrtensson (2012), Accelerometer measured level of physical activity indoors and outdoors during preschool time in Sweden and the United States, Journal of Physical Activity & Health, 2012; 9:801-808 Saracco, S. & L. Strandlund (2007), Barnfamiljer i innerstan. Planeringsideal och verklighet, c-uppsats, Samhllsplanerarlinjen, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, juni 2007 Skolinspektionen Stockholms stad, Stadsledningskontoret, Finansavdelningen, Programunderlag fr frskolor, Stockholm, 2004-01-30 Stockholms stad, Milj- och hlsoskyddsnmnden, beslut, DNR 2012-002457, 2013-03-15 Stockholms stad, Planbeskrivning, Detaljplan fr Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen, S-Dp 2012-02440-54, Samrdshandling, DNR 2012-02440-54, 2012-12-17 Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, Vallgossen 14 i Stockholm. Kvalitetsprogram. DNR 2012-02440, 2012-12-19 Strandlund, L. & S. Saracco, (2012), Barnkonsekvensanalyser hyllvrmare eller faktiska trafikskerhetstgrder fr barn? pm, Grontmij, Stockholm Utemilj vid frskolor i Malm ett verktyg fr planering, utformning och bygglovsgranskning (2011), pm december 2011, Stadsbyggnadskontoret, Malm stad Wilhjelm, H. (2013), Barnehagen. Hus och hage fra 1630 til 2010, Oslo 2013 #>
Bilaga 1 Yttranden vid samrd av frldrar till barn p frskolan Valvet och mailvxling mellan frldrar och politiker, pm sammanstlld av Maria Nordstrm, 20130620, Utgngslge: %& ()*+,-. ))/01)1.,) 2-1)\gKBe[#>!$=>I=!P Ny frskola i St Grans gymnasium inriktningsrende: 1. Kungsholmens stadsdelsnmnd uppdrar t frvaltningen att fullflja planeringen av ny frskola i fd St. Grans gymnasium, Vallgossen 14 2. Stadsdelsnmnden anfr drutver en viljeinriktning om att utegrden fr frskolan br f en strre yta n den planritning som finns idag. Yttranden vid samrd av sex frldrar till barn p frskolan Valvet, inklusive en frldrarepresentant vid frskolan Lina Liljebladh, inkommet till Stadsbyggnadskontoret 2013-01-30, Frskolan Valvet mste f en strre utegrd. Om antalet barn ska frdubblas s mste utegrden frdubblas. Vra pedagoger p Valvet slutar om Valvets lilla grd ska hysa dubbelt s mnga barn. Vra barn vill ocks vara ute. Katrin Rcklinger, inkommet 2013-01-30, Jag r frlder till barn p frskolan Valvet och vill be er att srskilt beakta Att trafiken under byggtiden inte gr ver skolgrden Att frskolan/frskolans grd skyddas mot buller under byggtiden #!
sa rjansdotter, inkommet 2013-01-30, Att det behvs en strre grd fr barnen om frskolan byggs ut p freslaget stt Grden till dagis rcker knappt till nuvarande verksamhet. Med ny frskola behvs ytterligare en grd eller rejl frdubbling av nuvarande yta. Varfr inte bygga p frskolornas tak? Buller fr barn under nybyggnation/renovering. Byggs ett bullerskydd? Trafiken till och frn bygget anvnd Mariebergsgatan! Emma Sjberg, inkommet 2013-02-11, Hej! Som frlder till barn p frskolan Valvet (och ven granne till gymnasiebyggnaden) vill jag framfra en synpunkt. Det gller utomhusgrd fr frskolan, som nu planeras expandera frn tre till tio avdelningar. Fr att tillgodose barnens behov av utevistelse dagtid nskar jag att ni ser till att f in s mycket frskolegrd som mjligt. Stryk bouleplanen t.ex., jag trodde det var pensionrer som spelar boule och inte ungdomar? Grnytan framfr nuvarande Vallbarnen kan hgnas in som en fristende grd. Barnen har strre behov av grnytan n studenterna dessa kan ju sjlva ta sig till en park om andan faller p fr frskolan blir det ett projekt att ge sig ut i trafiken varje gng. Jag tror att studenterna r glada nog av att f nya frscha bostadslokaler. Tnk p vra sm barn och deras start i livet, utevistelse r bra fr hlsan, minskar smittspridning och stimulerar rrelse. Lt oss utnyttja att vi faktiskt har en liten grnyta hr att disponera p ett klokt stt! Lt estetiken st tillbaka en aning. Tack! Vnliga hlsningar Emma Sjberg. Clara Norman, inkommet 2013-02-14, Tel 070-3903323 Jag heter Clara Norman och r frldrarepresentant p frskolan Valvet som r den frskola som ligger mitt emot St Grans gymnasium. Jag vill inledningsvis sga att jag tycker att planen som helhet med studentbostder och en ny frskola i fd St Grans gymnasiums vackra lokaler lysande. Men det finns ett stort problem med det frslag som nu presenterats frskolans grd. I nulget har frskolan Valvet - 3 avdelningar med 57 barn en grd som bestr av tv delar. En del med sandlda, rutschkana etc och en mer vild del dr barnen sjlva kan skapa miljer som bygglek eller ka stjrtlapp vintertid. I det presenterade frslaget har arkitekten tagit bort en del av den befintliga grden (precis vid trappan bredvid grinden till frskolan). Grden har utkats ngra meter vid den befintliga parkeringsplatsen. Den totala kningen av ytan r allts marginell. Enligt planen ska upp till 6 nya avdelningar startas. Allts ska ytterligare mellan ##
90-120 barn vistas p den grd som nu fungerar enligt ett ambitist schema fr 57 barn. Det r en omjlig ekvation. I kontakt med Miljfrvaltningen beklagar dom att Stockholm inte har ngra regler fr yta per barn utomhus men att dom arbetar hrt p att f det. I Malm r den bestmda rekommendationen minst 30 kvm per barn ute. Barnperspektivet I frslaget finns ngra rader runt barnperspektivet. Man skriver att det r viktigt att frskolor har en grd fr utevistelse och att det r olyckligt att starta frskolor utan grd. Man nmner ocks att det r svrt och olmpligt att ta sm barn till nrliggande parker. Dessa nrliggande parker, St. Gransparken och Kronobergsparken, r dessutom dagtid redan fulla med barngrupper frn frskolor som inte har ngon grd. Samtidigt s lgger man fram ett frslag till detaljplan som i verkligheten innebr att barnen p Frskolan Valvet inte kommer kunna ha utevistelse mer n ngon gng i veckan. Det r inte att beakta barnperspektivet och barnens hlsa! Alla frldrar vet och all forskning visar att det r bra fr barn att vara ute. Det utvecklar motorik, ger bttre hlsa, smn, aptit och minskar smittspridning. Dom flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid p frskolan, mellan 8-9 till 16-18. Som frlder har jag ingen mjlighet att tillgodose mina barns behov av frisk luft, ljus och rrelse utomhus dagtid, srskilt inte under vinterperioden. Det r en uppgift som jag har ftt verlta till frskolan. Att i en s ambitis ombyggnad helt bortse frn barnens behov av daglig utevistelse r skandalst. Frslag - bygg en stor grd p taket vid valvgngen mot St. Gransgatan - anvnd hel den nuvarande parkeringsplatsen till frskolan, frutom en passage vid befintlig trappa (i frslaget ligger hr en bouleplan och en passage) - behll Vallbarnens nuvarande grd (som r struken i det presenterade frslaget och ersatt med en parkliknande milj ) - utka den befintliga grden nda fram till cykelvgen mot Stockholms sjukhem - anvnd en av takterrasserna, den placerad ovanfr Vallbarnen, till en avgrnsad smbarns grd Dessutom br den stora gymnastikhallen hgst upp i fastigheten, som enligt frslaget endast ska f anvndas av boende, vara tillgnglig fr frskolan mellan 9-12 p vardagar. Dessa frslag skulle Tillsammans ge tillrcklig yta fr utevistelse fr en stor frskola om sammanlagt 140-170 barn. #$
Jag bifogar dessutom intressant lsning fr inspiration. Sara Chronvall har skrivit En handbok i utformning av frskolors utemiljer. Ett examensarbete vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) 2010. En bok att studera noga. http://stud.epsilon.slu.se/1197/ Anette Hellman, inkommet 2013-02-15, Jag heter Anette Hellman och r frlder till ett barn p frskolan Valvet, som r den frskola som ligger mitt emot Sankt Grans gymnasium och r den som ska utkas med 6 avdelningar. Jag r positiv till planen som helhet med studentbostder och en ny frskola i Sankt Grans gymnasium. Tycker det vore lysande med en ny entr mot Mariebergsgatan. Det kommer bli jttefint. Vlkomnar verkligen ombyggnaden av huset. Hoppas att gymnastikhallen blir bevarad och att frskolebarnen har mjlighet att utnyttja den p frmiddagarna. ven mjlighet fr frskolebarnen att f lagad mat i huset r fantastisk. Sg ven att man har tnkt p skra transporter och leveranser till byggnaden vilket jag ser som ett stort plus. Ser fram emot ett mer levande kvarter men det finns ngra problem med det frslag som nu presenteras. Sten torget Idag r det en trist plats som anvnds som pissoar fr berusade/pverkade frbipasserande. Inga mnniskor r dr, endast arkitekter kommer och tar foto p platsen och gr efter 5 minuter. Ska det vara ett torg ska det vara mnniskor dr och finnas mjligheter att utnyttja det. Idag r det en innergrd i kvarteret. Barn, ldre och funktionshindrade kan inte nyttja platsen, pga trapporna r de helt utestngda. Jag upplever dagligen problem nr jag hmtar mitt barn p frskolan pga torget. Frskolans grd ligger i ett annat plan n omkldningsrummet. Jag rullar in p torget fr att se om mitt barn r ute. r barnet ute rullar jag in i omkldningsrummet och hmtar barnets saker sedan fr jag rulla ut och ta mig runt kvarteret via Arbetargatan eller Mariebergsgatan och tar grusvgen utanfr Stockholms Sjukhem fr att n grden. (Det tar ca 5-7 minuter extra trots att jag ser barnet nr jag kommer samt det r mycket trkigt ocks om man har glmt ngot i omkldningsrummet). Det finns en hiss i omkldningsrummet som gr att anvnda i ndfall. Hissen gr ner till det lgre planet dr grden befinner sig men r mitt i lokalen dr krypande smbarn befinner sig. Det knns inte som ett alternativ att kra rullstol/barnvagn som har rullats utomhus genom hela smbarnsavdelningen. Alla funktionshindrade och smbarnsfrldrar upplever detta problem 2 gnger dagligen. Frslag till frbttring: - Bygg flera breda ramper med godknd lutning som ven underhlls p vintern. - Erstt torget med en ppen grn trevlig innergrd som ven tar hnsyn till barn, studenter, ldre och funktionshindrade (bsta laternativet). #I