m.fl se rendelista Genom detta beslut upphr Lnsstyrelsens beslut om inhibition den 10 juli 2009 att glla.

Transkript

1 BILAGA 24 BESLUT Datum Beteckning m.fl se rendelista Sida 1/8 Petter Svennings son m.fl. enligt sndlista Gran Hjalmarsson Rttsavdelningen Bygglov fr nybyggnad av vindkraftverk och transformatorbyggnad p fastigheterna Gynns 2:3, 3:4 och 3:6 verklagande av beslut fattade av Milj- och byggnmnden 1 Gnosj kommun den 24 mars 2009, Postadress Jnkping Besksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Plusgiro Bankgiro Beslut Lnsstyrelsen avslr verklagandena. Genom detta beslut upphr Lnsstyrelsens beslut om inhibition den 10 juli 2009 att glla. Bakgrund Genom de rubricerade besluten har Eolus Vind AB beviljats bygglov fr nybyggnad av tre vindkraftverk med ett verk vardera p Gynns 2:3, 3:4 och 3:6. Avsikten r att verken ska uppfras p Knuts kulle, 4 km vster om A senhga och 4 km norr om Gnosj. Besluten om bygglov avser 3 verk med en maximal effekt om 2 MW vardera och med en totalhjd om maximalt 149,9 meter. Nromrdet r i huvudsak skogsbekltt. Avstndet till nrmaste bostder r ca 600 meter. Inom 1 km frn verken finns 4 bostadsfastigheter. Inom 1,5 km finns ytterligare ca 20 bostder fr permanentboende eller fritidsndaml. Milj- och byggnrnnden har i beslutet anfrt att anskan om bygglov uppfyller kraven 18 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10, PBL). Nmnden har vidare genom beslut den 24 mars 2009 prvat anmlan enligt miljbalken och frenat det beslutet med ett antal frsiktighetsmtt bl.a. avseende buller och skuggbildning. Besluten om bygglov har verklagats av 23 personer, samtliga nrboende. Sammanfattningsvis har de anfrt bl.a. fljande: De yrkar att de verklagade besluten ska undanrjas och att Lnsstyrelsen ska inhibera besluten till dess att verklagandet har prvats. De ska ges mjlighet att nrvara vid mte - genomgng och vid eventuellt besk p fastigheterna. Berrda instanser i Gnosj kommun, speciellt Milj- och byggnmnden, har inte tagit tillrcklig hnsyn till den pverkan som etableringen ger p omgivningen. Man har inte haft vilja, ambition, kunskap eller kompetens att frst hur kraftig pverkan kan bli p omgivningen vid freslagen etablering trots de synpunkter som lmnats. \\IansstyreIsensejon\group\4 - Samhllspianeiing\40\403\9lODB2ghb.doc

2 BESLUT Datum Beteckning m.fl se rendelista Sida 2/8 Nar det gller sakgarkretsen beropas i verklagandet ett avgrande om vindkraftsetablering frn l vfiljverdomstolen, MOD , ml nr Domstolen bedmde att boende s lngt som ca meter frn exploateringsomrdet hade talertt det rendet. 1 verklagandet hnvisas till en frteckning som upptar fem personer och som bor inom motsvarande avstnd frn den planerade etableringsplatsen. Enligt verklagandet har inte bygglov och miljprvningen kommunicerats till dessa. 1 verklagandet anges att enligt praxis medfr utebliven kommunikation att besluten blir ogiltiga. 1 verklagandet anges vidare att ngra alternativa placeringar inte hat redovisats vilket ska medfra att anskan om att f anlgga ifrgavarande vindkraftverk ska avsls. Hnvisning grs hr till Miljverdomstolens dom i ml Vid prvningen i bygglovsrendet borde enligt verklagandet ven frga om skerhetsavstnd till vg ha beaktats. S har inte skett hr. Knappt 200 meter frn den tnkta lokaliseringen gr en skogsbilvg. Det kan enligt verklagandet ifrgasttas om nmnden har hrt vghllaren om skerhetsaspekterna p den tnkta lokaliseringen. 1 verklagandet beropas Vestas freskrifter fr tekniker m.fl. som ska underhllsarbeta vid V90 3 MW-verk. Dr anges ett skerhetsavstnd om 400 meter. Motsvarande gller fr Enerconverk. Ett avgrande frn Kammarrtten i Jnkping, dom 18 december 2007 ml nr , beropas. 1 domen anges att samma riktlinjer ska glla inte bara fr allmnna vgar, utan ven fr enskilda vgar. 1 verklagandet anges ocks att det framgr av Boverkets handbok, Planering och prvning av vindkraftsanlggningar och av Vgverkets publikation 2006:27 s att vindkraft kan innebra en viss olycksrisk. Under handlggningen har de klagande inkommit med kompletteringar bl.a. en rapport frn Mellanrum AB med titeln "Underlagsanalys gllande pverkan p landskapsbild och motstende intressen i samband med vindkraftsetablering p fastigheterna Gynns 2:3, 3:4 och 3:6 i Gnosj kommun". 1 rapporten anges bl.a. att verk som str p en hjd upplevs inte bara som strre, de upplevs ocks som betydligt mer dominanta n om samma verk skulle st i ett sltt landskap. Under rubriken slutsatser anges ocks att vindkraftsetableringar innebr en helt ny typ av inslag i landskap och mindre grupper utgr alltid tydliga objekt i landskapet. Vindkraftverkens hjd och vingarnas rrelse medfr en stor visuell pverkan som kan f konsekvenser fr landskapets karaktr och mnniskors upplevelse av landskapet. Vindkraftverken medfr ljud och skuggor. Ljus frn hindermarkeringar fr luftfarten kan innebra ljusstrningar. 1 rapporten anges att ingen analys har gjorts av hur en vindkraftsetablering p Knuts kulle pverkar landskapet p lnga avstnd beroende p frmst faktorer som topografi, vegetation och vderfrhllanden. Pverkan p nrlandskapet kan uppfattas annorlunda n upplevelsen av vindliraftsetableringen i ett fjrrperspektiv. Beskrivningarna svl som bedmningarna av vindkraftanliiggningen br drfr genomgende betrakta ur ett trakt-, ett nromrdes- och ett platsperspektiv. Vidare br \\lansstyreiser,se\on\graup\4 - SamhUsplanoring\40\403\91 OD82ghb.doc

3 BESLUT Datum Beteckning m.fi se rendelista Sida 3/8 en knslighets- och tlighetsanalys genomfras fr att analysera hur riskerna fr att de konstaterade vrdena frstrs eller frminskas. Eolus Vind AB har beretts tillflle att yttra sig ver vad som anfrts i verklagandena med kompletteringar. Bolaget har betrffande sakgarkretsen anfrt att det inte har fr avsikt att begrnsa sakgarkretsen och bestrider drfr inte att samtliga klagande skulle vara sakgare. Nr det gller alternativa placeringar hnvisar bolaget till att en redovisning av alternativa placeringar ska ske nr tillstnd sks fr en verksamhet enligt miljbalken. 1 detta fall handlar det inte om tillstndspliktig verksamhet eftersom det r frga om en anlggning med total effekt om 6 MW. Bolaget anfr vidare att avstndet till nrmaste vg ligger inom skerhetsavstndet enligt Boverkets rekommendation. Ljudberkning har utfrts enligt den av Naturvrdsverket rekommenderade metoden. Nr det gller Gtarp 1:8, dr garna har uttryckt oro fr hur ljudet kommer att upplevas, hnvisar bolaget till att den maximala ekvivalenta ljudnivn berknas bli 30,7 db(a) vilket med god marginal understiger riktvrdet 40 db(a). Bolaget kommenterar ocks den underlagsanalys av landskapsbildspverkan som ngra av de klagande lmnat in. Utver ett antal generella resonemang kan rapporten enligt bolaget sammanfattas i ett enda pstende, nmligen att vergripande planering av vindkraft saknas. Avstndet till nrmaste vindkraftverk frn Appels r 1,5 km, inte 1 km som anges i rapporten. Boningshuset p Appels r placerat hgre eller p samma bjd som de tilltnkta vindkraftverken. Klagandena har kommit in med ytterligare kompletterande skrivelser. Dr yrkas bl.a. att byggloven fr de tre verken ska avsls eftersom det finns s mycket motsttningar i bygden och s lite erfarenhet av vindkraftverk i skogsrnilj. Man anger ocks att informationen frn kommunens sida infr besluten har varit dlig. ven kommunens agerande i vrigt under handlggningen har varit bristfllig. Pverkan p landskapsbilden blir stor. Flera klagande pekar ocks p att det handlar om ett omrde med tyst milj. Vidare anfrs att den frhrskande vindriktningen r vstlig. Eftersom verken kommer att placeras hgt innebr det risk fr buller framfr allt fr de lgre belgna fastigheterna ster om den plats dr verken ska placeras. Ngra klagande beropar ocks att frekomsten av lgfrekventa ljud inte har redovisats av Rolus Vind AB. Hr beropar man vad Naturvrdsverket i angett rapporter dr man pekat p att det endast skett en viss forskning av lgfrekventa ljud frn mindre verk samt att det r av vikt att flja upp lgfrekventa ljud frn stora vindkraftverk d sdana ljud pverkar mnniskor mer n ljud som inte domineras av lga frekvenser. Ngra klagande anfr att nromrdet norr och ster om vindkraftverken r att betrakta som friluftsornrde dr laga ljudniver r en viktig kvalitet. Omrdet har ett ptagligt lgt bakgrundsljud. 1 ett sdant omrde frvntas man enligt de klagande kunna sova med ppet fnster p sommaren bde i fritidshus och permanentboende. De har hnvisat till Vindvals rapport nr 5956, Mnniskors upplevelser av ljud, samt till Socialstyrelsens allmnna rd SOSFS 2005:6 om buller inornhus. De anser att ett riktvrde om 30 db(a) ska tillmpas fr buller och att tiktvrclet fr lgfrekvent buller enligt Socialstyrelsens ovannmnda allmnna rd ska tillmpas. Det finns enligt ngra klagande en oskerhet be- \\IansstyreIsen.s&on\group\4 - S2m11 spianin9\4o\o3\9l OO62ghbdoc

4 BESLUT Datum Beteckning m.fi se rendelista Sida 4/8 trffande ljudutbredningen. Ngra beropar det som anges i idskriften "Vindkraften och landskapet" framtagen av Boverket. Bland synpunkterna finns ocks beropat att vindkraftverken kommer att f negativa effekter fr pgende stuguthyrning. Ljuset och blinkningarna som verken medfr br tas p strre allvar. Man hnvisar ocks till vad som str.i gllande versiktsplan nr det gller vision fr Gnosj kommun och vad som angetts dr nr det gller att frmja turism i omrdet. Dr anges ocks att det r dags att se helheten fr hela omrdet. Etablering br, i enlighet med frsiktighetsprincipen, inte medges i ett omrde dr s mnga utstts fr risk att pverkas negativt p s mnga olika stt. Av gllande versiktsplan antagen av Kommunfullmktige den 29 mars 2001 framgr inte annat n att det d inte var aktuellt att bygga vindkraftverk i Gnosj kommun. Lnsstyrelsens Milj- och samhllsbyggnadsavdelning har i yttrande till Gnosj kommun den 22 oktober 2008 bedmt att den planerade vindkraftsetableringen inte innebr betydande miljpverkan enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till ME-13-frordningen (1998:905). Lnsstyrelsen har den 10 juli 2009 efter flera yrkanden hrom frordnat att de verklagade besluten om bygglov tills vidare inte ska glla. Lnsstyrelsen har denna dag avgjort verklaganden av Milj- och byggnmndens beslut enligt miljbalken att tillta de aktuella vindkraftverken ( m.fl.). Motivering Bestmmelser m.m. Vindkraftverken ska placeras p fastigheter som inte ligger inom detaljplanelagt omrde och som inte heller regleras genom omrdesbestmmelser. Enligt 8 kap. 12 frsta stycket PBL ska anskningar om bygglov fr tgrder inom omrden som inte omfattas av detaljplan bifallas om tgrden 1.uppfyller kraven i 2 kap., 2. inte ska fregs av detaljplanelggning p. g. a. bestmmelserna i 5 kap. 15, 3. inte strider mot omrdesbestmmelser och 4. uppfyller kraven i 3 kap. 1,2 och Av 2 kap. PBL framgr vilka allmnna intressen som ska beaktas vid lokalisering av bebyggelse. Enligt 2 kap. 15 PBL ska mark- och vattenomrden anvndas fr det eller de ndaml fr vilka omrdena r mest lmpade med hnsyn till beskaffenhet och lge samt freliggande behov. Fretrde ska ges sdan anvndning som medfr en frn allmn synpunkt god hushllning. Bestmmelserna om hushllning med mark- och vattenomrden i 3 och 4 kap. tniljbalken (1998:808, MB) ska drvid tillmpas. \\ansstresen.se\jon\grpw - Samhllspinerin\40\403\91OO82ghb.doc

5 BESLUT Datum Beteckning mil se rendelista Sida 5/8 Enligt 2 kap. 3 PBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som r lmpad fr ndamlet med hnsyn bl.a. till de boendes och vrigas hlsa och till mjligheterna att frebygga vatten- och luftfroreningar samt bullerstrningar. 13 kap. PBL finns bestmmelser om omgivningspverkan frn byggnader och andra anlggningar n byggnader. Enligt 3 kap. 15 jmfrt med 14 ska sdana anlggningar som krver bygglov placeras och utformas p ett stt som r lmpligt med hnsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvrdena p platsen. De ska ha en yttre form och frg som r estetiskt tilltalande, lmplig fr anlggningarna som sdana och som ger en god helhetsverkan. Vidare ska de enligt 3 kap. 2 och 5314 placeras och utformas s att de eller deras avsedda anvndning inte inverkar menligt p trafikskerheten eller p annat stt medfr fara eller betydande olgenheter fr omgivningen. Innan bygglov lmnas ska byggnadsnmnden enligt 8 kap. 22 genom underrttelse bereda knda sakgare och knda bostadsrttshavare, hyresgster och boende som berrs samt sdan knd organisation eller frening som anges ii 5 kap. 25 frsta stycket 2 tillflle att yttra sig ver anskningen bl.a. om tgrden ska utfras i ett omrde som inte omfattas av detaljplan. Bestmmelser om verklagande finns i 13 kap. PBL. Bedmning Sveriges riksdag har bestmt att vindkraften i Sverige ska byggas ut. En utbyggnad av vindkraften anses utgra en viktig del i samhllets strvan mot en hllbar utveckling och drmed ett angelget allmnt intresse. Nyttan av en enskild vindkraftsetablering mste dock alltid vgas mot de skador och olgenheter som etableringen medfr fr motstende enskilda och allmnna intressen. Om vindkraften i framtiden ska byggas uti den omfattning som riksdagen beslutat, innebr det att ett stort antal vindkraftverk ska lokaliseras inom lmpliga omrden p skilda hll i landet. versiktsplan och vergripande planering Av gllande versiktsplan frn r 2001 framgr inte annat n att det d inte var aktuellt att bygga vindkraftverk i Gnosj kommun. En versiktsplan ir inte juridiskt bindande utan ska ses som riktlinje fr bl.a. hur kommunen planerar att anvnda mark- och vattenomrden. En utbyggnad av vindkraften lit ett angelget allmnt intresse. Beslutet om bygglov strider inte mot ngon bindande regel nr det gller versiktlig planering och strider inte heller mot hushllningsbestmmelserna i miljbalken. Alternativ placering Lnsstyrelsen har att ta stllning till om beslutet om bygglov strider mot ngon bestmmelse i PBL. Prvningen gller den plats som anges i anskan om bygglov. Prvningen omfattar dremot inte frgan om tnkbara alternativa placeringar. WnsstyreIsen.se\jcn\group\4 - SamhlIspIarering\0\403\910082ghb.doc

6 BESLUT Datum Beteckning m.fi se rendelista Sida 6/8 Kommunicering Av handlingarna i rendet framgr att nmnden hllit ett informationsmte den 29 oktober Inbjudan till mtet har skett genom annons i Vrnamo Nyheter den 25 oktober. Kallelse har ocks skickats med post till fastighetsgare i omrdet. Som berrda fastighetsgare anvndes ett avstnd om ca 1 km frn verken. Frteckning ver vilka fastighetsgare som ftt kallelse har bifogats handlingarna i rendet. Den 10 december 2008 anordnades ett samrdsmte. Kringboende och berrda fastighetsgare har beretts mjlighet genom underrttelse med post att komma in med synpunkter. Denna gng gjordes en vidgad bedmning. ven en del fastighetsgare vid Gtarpssjn togs med ven om avstndet till de planerade verken var mer n 1,5 km. Frteckning ver vilka fastighetsgare som ftt kallelse till samrdsmtet har bifogats handlingarna i rendet. Ingen annonsering skedde i ortspressen. Den krets som harrtt att verklaga ett beslut om lov kan ibland vara strre n den krets som byggnadsnmnden r skyldig att underrtta enligt 8 kap. 22 FBL. Detta framgr av kommentaren till PBL (Did6n m.fl. s. 13:12-13:16b). 1 det hr fallet har annonsering skett i dagstidning och fastighets- gare inom 1,5 km frn masterna har beretts tillflle att komma in med synpunkter. Lnsstyrelsen bedmer att nmnden har uppfyllt de krav p kommunicering som finns i PBL. Avstnd till skogsbilvg 1 Vgverkets publikation 2006:27, Vgverkets myndighetsutvning Std fr kommuners och lnsstyrelsers fysiska samhllsplanering s anges att kommunerna i sin planering br tydliggra att avstndet frn ett vindkraftverk till vgomrdet ska vara minst verkets totalhjd, dock minst 50 meter. Boverket har beropat Vgverkets uppfattning i Vindkraftshandboken (Boverket januari 2009, s. 76). Avstndet till skogsbilvgen r enligt verklagandena ca 200 meter och verkets totalhjd r maximalt 150 meter. ven med hnsyn till att verken ska placeras p en hjd vid sidan av vgen bedmer Lnsstyrelsen att avstndet r tillrckligt fr att uppfylla kraven p skerhet i PBL. Buller och skuggbildningar Enligt de berkningar som presenterats kommer inte bullerniverna att verskrida 40 decibel db(a) och inte heller skuggbildningar att verskrida 8 timmar per r fr ngon av de klagande. Kommunen har vidare i sitt beslut om frsiktighetsmtt enligt miljbalken freskrivit att dessa vrden inte fr verskridas. Skal att frng dessa riktvrden som enligt praxis tillmpas vid vindkraftsetableringar kan inte anses freligga. Enligt vad Lnsstyrelsen knner till har frekomst av lgfrekvent buller hittills inte ansetts utgra skl att neka bygglov fr vindkraftverk. Lnsstyrelsen anser inte att det finns skl till annan bedmning i detta fall. \\IarisstyreIsens&on\group4 - SarnhIIspanering\40\403\91 DD82hbdDc

7 BESLUT Datum Beteckning m.fi se rendelista Sida 718 Landskapsbild Handlingarna i rendet innehller bl.a. fotomontage som syftar till att ge en bild av vindkraftverkens pverkan p omrdet. Vindkraftverken kommer att placeras hgt i landskapet och kommer att synas p avstnd. Placeringen innebr att verken kan f betydelse fr hur enskilda upplever landskapet. Den omstndigheten att omrdet utgrs av ett storska]igt skogslandskap innebar dock att kraftverken skyms av skog i vissa riktningar och inom vissa avstnd. Avstnd till bostder r relativt stort. Nromrdet r relativt glesbebyggt. ven om verken r ett nytt och ptagligt inslag i landskapsbilden bedmer Lnsstyrelsen att den pverkan som verken kommer att f r acceptabel och att det inte r frga om betydande olgenhet i den mening som avses i 3 kap. 2 PBL. Sammanfattning Lnsstyrelsen bedmer att de verklagande besluten uppfyller kraven i 2 kap. PBL. Verken kan inte heller anses medfra s betydande olgenheter att bygglov inte kan medges eller strida mot ngon annan bestmmelse i 3 kap. PBL. verklagandena ska drfr avsls. Lnsstyrelsens beslut om inhibition den 10 juli 2009 upphr att glla genom detta beslut. Hur man verklagar Detta beslut kan verklagas hos Frvaltningsrtten i jnkping, genom skrivelse till Lnsstyrelsen - se bilaga (formulr 36). Upplysning Fretrdare fr Lnsstyrelsens kulturmiljfunktion kommer inom kort att beska platsen fr att underska om det finns tidigare ej knda fornlmningar inom omrdet. 1 den slutliga handlggningen av detta rende, i vilket lnsjurist Ben Heimdal beslutat och frvaltningshandlggare Gran Hjalmarsson varit fredragande, har ven planhandlggare sa Persson, miljskyddshandlggare Berit Lundberg och naturvrdshandlggare Mari-Janne Mller deltagit. CHeiindal lns jurist \\Iarisstyreisn.s &cn\groupw - SamhIIspnerinU\40\403\91 OOB2gIib.doc

8 BESLUT Datum Beteckning mil se rendelista Sida 8/8 Utskrift Delgivningskvitto rende och sndlista , , Petter Svenningsson, Trestorp Vstergrd, Asenhga Terees Hesselgren, Trestorp Vstergrd, Asenhga ke Svenningsson, Gtarp Brunnsns, Asenhga Solveig Svenningsson, Gtarp Brunnsns, senhga Mikael Larsson, Humlevgen 6, Gnosj Malin Larsson, Humlevgen 6, Gnosj AnneUe Larsson, Lvskogsgatan 6, dkra Gustaf Larsson, Nygatan 7, Gnosj Evy Larsson, Nygatan 7, Gnosj Jan Svenningsson, Djupdelsbo 1, senhga Lilsa Svenningsson, Djupdelsbo 1, Asenhga Dan-Olof Gillgard, Berguvsgatan 18, Hestra Lennart Gillgard, Klippvgen 6, Anderstorp Helge Axelsson, Tyngel, Hillerstorp Ingalill Axelsson, Tyngel, Hililerstorp. Rune Helgesson, Rackhult, Asenhga Britta Helgesson, Rackhult, senhga Anders Runesson, Rackhult, senhga Per Runesson, Appels, Asenhga Anette Runesson, Appels, Asenhga , , Leif Johansson, Gtarp Bjrkster, Asenhga Lena berg Johansson, Gtarp Bjrkster, senhga , , Katrin Larsson, Gtarp Bjrkns, senhga Kopia till Milj- och byggnadsnmnden i Gnosj kommun Eolus Vind AB, Box 95, Hssleholm Micael Elmblad, Gyn ns Byn 3, senhga Ann-Louise Elmblad, Gynns Byn 3, Asenhga Bengt Svensson, Smedsgrd 10C, Asenhga Ove Kristoffersson, Smedsgrd 6, Asenhga Rttsavdelningen (beslutsprmen) Diariet \!ar,sstyreisen.se\jon\group\4 - SamhIIspIneririg\40\403\910082ghb.doc

9 Bilaga Fullfljdshnvisning Formulr 36,1t L Postadress Jnkping Besksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post jonkoping1ansstyre1sen.se Plusgiro HUR MAN VERKLAGAR HOS FRVALTNINGSRTTEN 1 JNKPING VEM SKA PRVA VERKLAGANDET Lnsstyrelsens beslut kan skriftligen verklagas hos Frvaltningsrtten 1 Jnkping. HUR MAN UTFORMAR 1 skrivelse ska du VERKLAGANDET e tala om vilket beslut du verklagar, t.ex. genom att ange rendets nummer (diarienumret) och dag fr beslutet redogra fr varfr du anser att Lnsstyrelsens beslut r felaktigt o redogra fr hur du anser att beslutet ska ndras. Du kan anlita ombud att skta verklagandet t dig. Behver du veta mer om hur du ska g till vga, s ring eller skriv till Lnsstyrelsen. VRIGA HANDLINGAR VAR INLMNAS VERKLAGANDET Om du har handlingar eller annat som du anser stder din stndpunkt, s br du skicka med det. Din skrivelse ska lmnas eller skickas till Lnsstyrelsen och inte till Frvaltningsrtten. Lnsstyrelsens adress och telefonnummer finner du upp till hger p denna sida. SENASTE DATUM FR Lnsstyrelsen mste ha ftt din skrivelse inom tre veckor VERKLAGANDET frn den dag d du fick del av beslutet, annars kan ditt verklagande inte prvas. Om klaganden r en part som fretrder det allmnna (bland annat kommunala nmnder) ska verklagandet dock ha kommit in inom tre veckor frn den dag d beslutet meddelades (beslutsdagen). UNDERTECKNA VERKLAGANDET Du ska underteckna skrivelsen och frtydliga namnteckningen. Uppge person-/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer till bostaden samt adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats dr du r antrffbar.

10

11 FRSVARSMAKTEN Dalurri - ffi e B e t eckning 20410:62331 Sida 1 (2) S nci lista GNOSJ KOMMUN Samhllsbyggnadsnmnden Rarienr Diatieplan 22O Ert tjan5testlle, handlggare Ert datum Er beteckning Vrt tjanslestklle, handlaggare Vrt t&egende datum Vr fregende beteckning Juridiska staben, Frsvarsjurist Elisa Saarinen, , elisa.saarinen@mil.se verklagande av Gnosj kommuns beslut att bevilja bygglov fr uppfrande av vindkraftverk p fastigheterna Gynns 3:4, Gynnas 3:6 och Gynns 2:3 Yrkande Frsvarsmakten verklagar kommunens beslut att bevilja bygglov for uppfrande av vindkraftverk p ovan angivna fastigheter och yrkar att Lnsstyrelsen upphver bygglovet. - Grund fr yrkandet De planerade verken r placerade inom Hagshulls flygplats MSA-yla (Minimum Safe Altitude). MSA-ytor r cirkulra och har en radie p ca 46 km samt en buffertzon p ca 9 km. MSA-yta strcker sig frn marken till 300 meter ver hgsta hinder. MSA-yta omfattas av Luftfartsverkets regelverk fr civilflyg. Det aktuella omrdet br vara hinderfria betrffande viss hjd. Verken i det aktuella fallet fr inte vara hgre n 20 meter fr att verksamheten ska kunna bedrivas med bibehllen flygskerhet. Lett (ESA) Postadress Besksadress Teleron Telefax E-post, tnternet Frsvarsmakten Lidingvgen exp-hkvrnii.se Stockholm wwwforsvarsmakten.se

12 FRSVARSMAKTEN Datum Beteckning :62331 Sida 2(2) Hagshults flygplats r riksintresse fr totalfrsvaret enligt 3 kap. miljbalken och br skyddas mot tgrder som ptagligt kan motverka totalfrsvarets intressen. MSA-ytan r ett sdant omrde som uppfyller kraven fr de skyddsbeliov som bestmmelserna 13 kap. miljbalken r a sedda fr, varfr ngon byggnation av vindkraftverk ver20 meter inte ska tilltas. Elisa Saarinen Sndlista Gnosj kommun@gnosj.se Lnsstyrelsen i Jnkping ln j onkoping(i1ansstyre1sen.se Inom myndigheten PROD INFRA JURS

13 J GNOSJ 'j7 kommun BILAGA 26 Sammantrdesdatum: Instans: Paragraf: Dnr: Sid: Samhllsbyggnadsnmnden Samhlisbyggnadsutskottet verklagande av Gnosj kommuns beslut att bevilja bygglov fr uppfrande av vindkraftverk p fastigheterna Gynns 3:4, Gyn ns 3:6 och Gynns 2:1 Lnsstyrelsen i Jnkpings ln har versnt verklagan av bygglov fr fastigheterna Gynns 3:4, Gynns 3:6 och Gynns 3:2 fr rttidsprvning. Frsvarsmakten verklagar kommunens beslut att bevilja bygglov fr uppfrande av vindkraftverk p ovan angivna fastigheter och yrkar att Lnsstyrelsen upphver byggloven. verklagan frn Frsvarsmakten daterad , separat handling. Bakgrund Exploatren Eolus Vind AB har inhmtat yttrande frn Frsvarsmakten (Frsvarsmaktens telent- och marktelefdrband) meddelade Frsvarsmakten att man har inget att erinra mot uppfrandet av vindkraftverk p ovan nmnda fastigheter. 1 yttrandet nmns ven att detta var giltigt i tv r frn beslutsdatum fr yttrandet ( ) och att detta upphr att glla om det inte inom denna tidsperiod inkommit meddelande om att vindkraftverk har uppfrts. Milj- och byggnmnden beslutade att bevilja bygglov fr uppfrande av vindkraftverk med tillhrande teknikbodar p fastigheterna Gynns 3:4, Gynns 3:6 och Gynns 3:2. Frsvarsmakten beslutade (KV beteckning :65978) om hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militra flygplatsers influensomrden. Detta beslut korn till milj- och byggfrvaltningen tillhanda Separat handling inkom Frsvarsmakten med begran om uppgifter gllande vindkraftverk inom Gnosj kommun. Separat handling. Begrda handlingar (Bygglovbesluten med tillhrande anskningshandlingar) versndes till Frsvarsmakten Handlingarna skickades som rek med rnottagningsbevis. Frsvarsmakten fick del av handlingarna , eftersom mottagningsbevis med underskrift inkom till kommunen Inget yttrande/svar eller verklagan inkom frn Frsvarsm akten begrde Frsvarsmakten att bli delgivna bygglovsbesluten. Detta skedde per telefon med handlggare p frvaltningen. Dessa versndes samma dag via e-post till berrd handlggare p Frsvarsmakten. Bevis p justerat protokoll frn milj- och byggnmnden (anslagsbevis) kungjordes p anslagstavlan i kommunhuset och togs ned (3 veckor). Milj- och byggnmndens protokoll frn finns ven publicerat p kommunens hemsida. Utdragsbestyrkande

14 OMO GNOSJ kommun so.ii.?1i Sammantrdesdatum: Instans: Paragraf: Dur: Sid: Samhllsbyggnadsnmnden Samhlisbyggnadsutskottet Samhlisbyggnadsutskottets frslag till samhllsbyggnadsnmnden verklagandet av kommunens beslut daterat , har kommit in fr sent och avvisas med std av 24 Frvaltningslagen (1986: Samhllsbyggnadsnmnden beslutar enligt samhllsbyggnadsutskottets frslag. P grund av jv deltog inte Anders 1-lagelberg (M) i beslutet. UppIysninar Detta beslut kan verklagas hos Lnsstyrelsen i Jnkpings ln inom tre veckor frn det att ni ftt del av beslutet - se bilaga. Expedieras till Frsvarsmakten (rek med mb + besvrshnvisning), Lnsstyrelsen, akten Utdragsbestyrkande

15 BILAGA 27 FRSVARSMAKTEN HGKVARTERET Datum HkVbeteckning :67039 Sida 1 (2) Sndlista Ert tjnstestlle, handlggare Ert datum Er beteckning Anna Gunnarsson Vrt tjnstestlle, handlggare Vrt fregende datum Vr fregende beteckning PROD INFRA, Cecilia Hckner, tel nr: (13 920:27282) e-post: cecilia.hackner@rnil.se i FMV hr: Vindkraftsremiss 1269/11 tidigt skede, 3 vindkraftverk p fastigheterna Gynnas 3:4 m.fl., Gnosj kommun, Jnkpings ln Detta r ett preliminrt besked till ett vindkraftsfretag. Beskedet ges i ett tidigt skede av ett vindkraftsprojekt och anger om det fr nrvarande freligger konflikt med riksintressen/intressen fr totalfrsvarets militra del inom angivet omrde. Detta svar r inget samrd enligt 6 kap miljbalken eller avseende bygglovsanskan enligt Plan och bygglagen (PBL). Vid eventuell kommande prvning enligt miljbalken mste skanden genomfra freskrivet samrd med frnyat yttrande frn Frsvarsmakten. Bygglovsanskan skickas p remiss till Frsvarsmakten frn kommunen. Verken ligger inom MSA-ytan fr Hagshults vningsflygplats. Hgsta hjd som kan accepteras inom den nordvstra sektorn av detta omrde r 510 mh. Det betyder att de freslagna vindkraftverken kan bli hgst mellan m hga. Positionerna r angivna i RT90 2,5 Gon V. Verkets Fastighetsbeteckning X (nord) Y (st) Z (markhjd i m..h.) nr l 1 Gynns Gynns Gynns2: Anders Jrn Chef Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Cecilia Hckner Postadress Besksadress Telefon Telefax E post, Internet Stockholm Lidingvgen exp-hkv@milse

16 FORSVARSMAKTEN HGKVARTERET Datum HKV beteckning :67039 Sida 2 (2) Sndlista Eolusvind genom Anna Gunnarsson Fr knnedom F 17 FMV Ak led anna. gunnarssoneo1usvind.corn till standsarende.trv@frnv.se Fr knnedom inom HKV PROD INFRA PROD FLYG

17 BILAGA 28 gir konsult AB PM Staffan Engstrm Eventuella konflikter mellan freslagna vindkraftverk vid Gynnas, Gnosj kommun och Hagshults vningsflygplats Kommentarer till FM verklagande Sammanfattning Uppdraget Freslagna vindkraftverk Bygglov, tidigare yttrande frn Frsvarsnzakten FM verklagande Kommentar till FM verklagande Hagshults vningsflygplats Stoppomrde fr vindkraft MSA-ytor Sammanfattning Frsvarsmakten har verklagat kommunens bygglov betrffande tre vindkraftverk som uppfrs 28 km nordvst om Hagshults vningsflygplats. Tillstnd enligt Miljbalken saknas fr flygplatsen, varfr verksamheten omkring denna regleras av den anmlan enligt Miljbalken som FM lmnade in Enligt denna frekommer ingen lgflygning omkring flygplatsen. Frutsatt att verksamheten sker p likartat stt som omkring andra liknande flygplatser inom frsvaret r flyghjderna i frhllande till vindkraftverken betryggande. Ett fgelskyddsomrde begrnsar mjligheterna till flygning p lgre hjd inom omrdet. Det av Frsvarsmakten hvdade stoppomrdet fr vindkraftverk omkring flygplatsen ber inte de planerade vindkraftverken. 1 Frsvarsmaktens verklagande motiverar denna sitt stllningstaga med att vindkraftverken skulle pverka den s.k. MSA-ytan och att det skulle finns restriktioner betrffande hinder under denna. 1 aktuellt fall pverkas dock inte MSA-ytans hjd och det finns heller inga restriktioner betrffande hinder inom en MSA-yta.

18 2 Uppdraget Eolus Vind AB har bett oss att underska hvdade konflikter mellan de vindkraftverk, som bolaget nska bygga, och verksamheten vid den militra vningsflygplatsen Hagshult 3 Freslagna vindkraftverk Bolaget planerar att bygga 3 vindkraftverk med 150 meters totalhjd p Knuts kulle 4 km NV om Gnosj och 28 km VNV om den militra vningsflygplatsen Hagshult, Se Fig De freslagna verken byggs med lgen som enligt den topografiska kartan ligger p hjderna 265, 295 och 290 rn hjd ver havet. Verken kommer sledes att som hgst strcka sig till 445 hjden m ver havet (MSL, "mean sea leve!"). 4 Bygglov, tidigare yttrande frn Frsvarsmakten Gnosj kommun har beviljat bygglov fr de freslagna verken sedan bl a Frsvarsmakten (FM) yttrat sig och drvid inte haft ngot att erinra mot utbyggnaden. 5 FM verklagande FM anfr huvudsakligen fljande grund fr sitt yrkande: "De planerade verken r placerade inom Hagshults flygplats MSA-yta (Minimum Safe Altitude). MSA-ytor r cirkulra och har en radie p ca 46 km samt en buffertzon p ca 9 km. MSA-ytan strcker sig frn marken till 300 meter ver hgsta hinder. MSA-yta omfattas av Luftfartsverkets regelverk fr civilflyg. Det aktuella omrdet br vara vara hinderfria betrffande viss hjd. Verken i det aktuella fallet fr inte vara hgre n 20 meter fr att verksamheten ska kunna bedrivas med bibehllen flygskerhet." 6 Kommentar till FM verklagande 6.1 Hagshults vningsflygplats Verksamheten vid Hagshults vningsflygplats grundas p den anmlan enligt Miljbalken som FM lmnade in Verksamheten bedrivs allts utan tillstnd enligt Miljbalken, vilket innebr att verksamheten inte heller har det skydd som ett sdant tillstnd ger. Beskrivningen i anmlan r tmlige knapphndig. Den militra verksamheten r mycket liten (800 flygrrelser per r) och bedrivs under en till tv tvveckorsperioder per r. Flygning ver Store Mosse fgelskyddsomrde S08 undviks enligt anmlan. Enligt MIL AIP (militr version av Aeronautical Information Publication, vilken bl.a. innehller relevanta data fr flygplatser) rder flygfrbud fr militra flygplan under 500 m hjd inom en cirkel med 15 km diameter omkring Store Mosse, se figurer. En kartskiss visar de sektorer som anvnds fr in- och utflygning till flygplatsen. Dessa har lagts in i kartbilden i Fig. 1 och passar vl med inflygningspunkterna Rusken och SE Vrnamo enligt MIL ATP. 1 den senare finns ven in inflygningspunkt angiven vid Hillerstorp vster om flygplatsen och 10 km sder om de planerade vindkraftverken. Om denna utnyttjas mste passage ske ver fgelskyddsornrdet. Instrumentinflygning anges ske frn 600 m QFE (hjd ver flygplatsen), vilket r helt normalt, och vid start "sker utflygning till ca m flyghjd innan svng till avsedd kurs genomfrs". Formuleringen torde innebra att hjden vid utflygning r minst m och normalt hgre. Inga uppgifter om hjd fr visuell inflygning samt trafikvarvshjd. Lgflygning omnmns inte. Skrivningarna r till stor del identiska med dem som tfljer motsvarande anmlan fr Karlsborgs vningsflygplats 2, som lmnades in ungefr samtidigt r Av detta skl kan det ha intresse att studera hur verksamh beskrivs in den nu aktuella anskan betrffande tillstnd enligt miljbalken fr Karlsborgs Hagshult vningsflygplats. Anmlan enligt 21 frordningen (1998:899) om niiljfarlig verksamhet och hlsoskydd. Fortifikationsverket, beteckning 4406/01 /Aj, Verksamhetsbeskrivning. 2 Karisborg vningsflygplats. Anmlan enligt 21 frordningen (1998:899) om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd. Fortifikationsverket, beteckning 4403/01 /Aj, Verksamhetsbeskrivning. 2

19 vningsflygplats3, vilken FM kompletterade s sent som i maj Enligt en till denna fogad verksamhetsbeskrivning sker inflygning p 400 m GND (dvs ver terrngen) och trafikvarv p likaledes 400 rn. Lgflygning omnmns inte. Sammantaget br parallellen med Karlsborgs anmlan och ansk leda till slutsatsen att verksamheten vid Hagshult bedrivs som enligt nu aktuell anskan fr Karlsborg. Ett skl till att flygning p lg hjd undviks r det buller som stridsflygplan ger upphov till. Vid start med JAS 39 nedgr bullernivn p marken till 90 decibel frst d flygplanet uppntt en hjd 4 av 900 m. Byggnader som utstts fr denna och hgre niver mste bullerisoleras. Frsvarsmakten har genom lagt ned storleksordningen 100 Mkr p att bullerisolera byggnader i nrheten av militra flygplatser. Det finns drffir starka bde ekonomiska och miljmssiga motiv fr att inte flyga lgre n ndvndigt omkring flygplatserna, vilket r ett skl till att flyghjderna regleras i miljtillstnden. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ngon lgflygverksamhet inte frekommer enligt gllande miljanmlan, samt att aktuella flyghjder r tillrckliga fr att konflikt med vindkraftverken inte ska uppkomma. Inflygningspunkter och sektorer fr in- och utflygning underbygger att, i det fall lgflygning i strid med miljanmlan nd skulle frekomma, s skulle nd ingen konflikt mellan flygplan och vindkraftverk uppkomma. Fgelskyddsomrdet Store Mosse begrnsar mjligheterna till in- och utflygning i vstsektorn. 6.2 Stoppomrde fr vindkraft FM beslutade 2010-l0-04 att motstta sig lokalisering av vindkraftverk inom ett antal angivna omrden omkring kvarvarande militra flygplatser. Omkring Hagshults flygplats har omrdet den utstrckning so framgr av Fig. 1. Det berr inte de freslagna vindkraftverken, och br drfr innebra att FM inte har ngra invndningar mot lokaliseringen. 1 Bilaga 1 till beslutet konstaterar FM betrffande Hagshult att mjligheterna till lgflygning omkring basen begrnsas av bullerhnsyn och skyddsomrdet Store Mosse, varfr ngot ytterligare stoppomr inte behvs. FM skerstller behovet av vning och utbildning i taktisk utbildning genom stoppomrden vid Vidsel och Jokkmokk vningsflygplatser. Betrffande stoppomrdesbeslutet br i sammanhanget ppekas att detta inte innehller ngra hjdmssiga begrnsningar fr hinder och inte heller ngra angivelser om p vilka hjder FM avser a flyga. Det kan drfr inte anvndas som ett underlag fr en beslutande instans. Det r ocks svrfrklarligt att FM finner anledning att isolerat hvda restriktioner fr vindkraftverk, men inte fr andra typer av hinder. 6.3 MSA-ytor "MSA" str normalt fr "Minimum Sector Altitude". MSA-ytor har den horisontella utstrckning som FM anger. De markerar den hjd inom aktuell sektor om 90 grader som ger 300 m hinderfrihet ver hgsta hinder inom sektorn. En mer fullstndig beskrivning terges i Bilaga 1-2. Fr flygfraren inneb informationen att det normalt gr att sjunka till den hjden innan exempelvis en instrumentprocedur inleds. Om MSA-ytan hjs drfr att ngot nytt hinder tillkommit, kan det medfra att ingngshjden f Anskan om tillstnd enligt miljbalken fr verksamheten vid Karlsborgs flygplats, Karlsborgs kommun. Frsvarsmakte Ledningsregementet, Miljprvningsenheten : Verksamhetsbeskrivning. Minnesanteckningar frda vid samrdsmtet med allmnheten ang. tillstndsprvning av Karisborgs flygplats. Sid 7. In Anskan om tillstnd enligt miljbalken fr verksamheten vid Karisborgs flygplats, Karlsborgs kommun. Del 2. Verksamhetsbeskrivning. Frsvarsmakten. Ledningsregementet LedR beteckning : Frsvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militra flygplatsers influensomrden. Frsvarsm Beslut HKV beteckning :65978, tre bilagor. 3

20 proceduren behver hjas. Konsekvenserna av detta fr underskas i varje srskilt fall, men en mttli hjning kan normalt ske utan olgenhet eller skerhetspverkan fr flyget eller fr ngot annat intress De planerade vindkraftverken byggs i Hagshults flygplats nordvstsektor. Enligt bifogat IAL-kort (Instrument Approach and Landing) ur MIL ATP r MSA-.hjden fr denna sektor 810 rn MSL (ver havet), se Fig. 3. MSA-hjden grundas p de befintliga hinder som finns inom sektorn, framfr allt telemaster. Eftersom de freslagna vindkraftverken som hgst nr totalhjden 445 in ver havet innebr det att de inte inverkar p MSA-ytans hjd ( = 745 in). FM verklagande r sledes ogrundat i denna del. Betrffande FM verklagande kan drutver fljande kommentarer gras. MSA-ytan har ingen utstrckning mellan marken och aktuell hjd, som FM felaktigt pstr. Innebrden av FM pstende skulle vara att hinder r otilltna upp till MSA-hj den, och sledes tilltna ver MSA-hj den. Verkligheten r snarast den motsatta, med tillgget att MSA-hj den enbart r en information till flygfraren och inte har ngon juridisk innebrd betrffande tilltelse att bygga hinder till viss hjd. Drutver kan noteras att Luftfartsverket inte har ngot regelverk fr vare sig civilt eller militrt flyg, eftersom det r Transportstyrelsen som utfrdar regler fr det civila flygomrdet, vilket generellt inneb att de internationella reglerna rekommenderade av det internationella civila flygorganet ICAO stadfsts. Luftfartsverket r ett statligt affrsdrivande verk som utfr flygtrafikledning samt tillhandahller konsulttjnster inom flygomrdet. Det str under tillsyn frn Transportstyrelsen. 1 det citerade stycket pstr FM avslutningsvis att vindkraftverken i det aktuella fallet inte fr vara hgre n 20 meter. Det frefaller som att FM vill koppla denna hjdangivelse till MSA-ytan. Eftersom denna inte har ngon utstrckning mellan marken och MSA-hjden kan emellertid ngon sdan koppling inte gras. FM anger heller inte ngon annan grund fr sitt pstende om 20 rn som hgsta tilltna hjd. F verklagande fr drfr konstateras vara utan grund ocks i denna del. 11

21 T j. km..i. :- : - \...- ;;.-. ;!. d -: T - Planerade vindkraftverk?,- SKILLINGARY. INJ : Tt'.. i km; 2 KKX ILLERSTU r & 308 Store Mosse T 5km km.. Stoppomrae -. Jl- l Ii RNAMO In: och uygfliflg 5,1 g t 7,,1 ( 1 Figur 1. Hagshults vningsflygplats med kontrollzon, inpasseringspunkter, in- och utflygningsornrden enligt miljanmlan, stoppomrde fr vindkraft, fgelskyddsomrde S08 Store Mosse (rd ring) samt freslagna vindkraftverk.

22 II : \ ID / / 1 / ira na.r 1 1Skogstrom de vindkraftverk 3 Mi7ff2/ Frikyrka flammel t JWnutsftufie //Skallaberget II 1 ( FIinkabci fdjgppeisb -. GrPS brunn btar 1 - Byn Meta/lind. Smeds- / r 1grden,1 ( atbrest9rp / Gynns, 1 / or;ngsg/en --, Torsvik ,2 - Figur 2. Placering av planerade vindkraftverk (topografisk karta)., 199 SIfthltfr

23 SWEDISH ARMED FORCES IAL (29) ESMV-1-3 HAGSHULTCONTROL C: ; HAGSHULTTOWER TILS 17 VAR THR ELEV M 2010 V 3E 04: 1696 m e km 22: m Scale 1: r 810mMSL /7/ 820mMSL e 640 m QFE / S m QFE - 500mGND H la ESR30A 500mGND - G m MSL 5T 287 H ' T ( S m GND mMS1 640 m QFE TA: 1500mMSL VDF 670mMSL 1 14'20' 500 m OFF RWYO4/22:PAPI Climb on 223' Clirnb on 041 (IV:D FL TILS 039. to 700 to ~7,~ km km TILS SRE _J GEO MAG RWYGEO /223 22/ / VDF WITH/WO distance in fo. PAR GCA 2000 CIRCLING WITH WOWITH WO J 04/040' 22i?20 1 DAY NIGHT _4 Full/ALS out Full/ALS outi RVR 1200 rn 11200m RVRBOOm1200m j J LFV CHANGE FAR 10 FEB 2011 Figur 3. TAL-kort fr Hagshu!ts militra vningsflygplats. Ur MIL ATP. Observera MSA-hjd fr Nysektorn (markerad med rd ring) samt skyddsomrdet S08 Store Mosse.

24 Minimum Sector Altitude Bilaga 1 Articie Informatioii Category: General Content source: SKYbrary SI(Y 1 rary Content control: EUROCONTROL IAtC ZD)L MSA Definition The Minimum Sector Altitude (MSA) is the lowest altitude which may be used which will provide a minimum clearance of 300 m (1 000 fl) above all objects located in the area contained within a sector of a circie of 46 km (25 NM) radius centred on a radio aid to navigation. (ICAO PANS-OPS/I - definitions) Description Minimum sector altitudes or terminal -rival ai altitudes are established for each aerodrome and provide at least 300m (1 000 fl) obstacle clearance within 46 (25 km NM) of the navigation aid, initial approach fix, or intermediate fix associated with the approach procedure for that aerodrome. (ICAO PANS-OPS/1 - Section 5, Chapter 2, 2.3) Note. Sometimes the acronym MSA is also used to represent minimum safe altitude, which has a differe meaning from minimum sector altitude, so care should always be taken to establish which term the abbreviation MSA is referring to in any particular circumstance. Related Articies Minimum Sate Altitude Minimum En-route Altitude (MEA) Minimum Obstacle Clearance Altitude (MOCA) Terminal Arrival Altitude (TAA) Retrieved from " SectorAltitude" 8

25 Bilaga 2 Minimum Safe Altitude Articie Information Category: General Content source: SKYbrary SKY lrazy Content control: EUROCONTROL Definition Minimum Safe Altitude is a generic expression, used in various cases to denote an altitude below which it is unsafe to fly owing to presence of terrain or obstacles. An ICAO definition of a term "minimum safe altitude" as such does not exist. Description Minimum altitudes are caiculated in relation to the highest terrain or obstacle within a specified area, allowing a buffer for error, and adding a specified margin. Minimum altitudes associated with Controlled Airspace may be published in the states AIPs. The expression "minimum safe altitude" is also used in relation to the MSAW function of ATC systems. Note. The acronym MSA is also often used in place of minimum safe altitude however that term may be defined in a given circumstance. Since this is contrary to the ICAO definition of the acronym for Minimum Sector Altitude, where the abbreviation is encountered, care should be taken to establish which term it refers to. Related Articies Minimum Sector Altitude (MSA) Minimum Obstacle Clearance Altitude (MOCA) Terminal Alrival Altitude (TAA) Minimum En-route Altitude Temperature Error Correction Retrieved from "ht!p:// Safe_Altitude"