ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL
Syfte Inom sjukvården mäter vi kroppstemperatur ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat sätt för att värdena ska vara jämförbara. Syftet med denna broschyr är att belysa hur temperaturmätning bör utföras inom Örebro läns landsting samt vilka utrustningar som är bäst lämpade. På så sätt ska kvaliteten på mätresultaten öka vilket även påverkar diagnos och behandling. Broschyren ger även tips och råd samt påvisar de felkällor man har att ta hänsyn till. Bakgrund På initiativ av Medicinsk Teknik och på uppdrag av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp UQG, genomfördes ett kvalitetsprojekt (TT-projektet) under 2006-2007. Syftet var att ta fram rekommendationer för metod och utrustning vid mätning av temperatur respektive blodtryck inom ÖLL. Resultatet har godkänts av UQG samt antagits av Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (Medicinska rådet). I denna broschyr sammanfattas resultatet för temperaturmätning. Problematik Det är viktigt att det värde på temperaturen som registreras är så korrekt som möjligt dvs att det i möjligaste mån motsvarar personens kärntemperatur. Med kärntemperatur menas temperaturen i kroppens inre djupa vävnader, det vill säga i bröst- respektive bukhåla, samt i huvudet. Den uppmätta temperaturen ligger ofta till grund för utredning, diagnos och behandling. Den traditionella rektala mätmetoden har på senare år ersatts av bl a örontemperaturmätning, men även mun- & axillärmätning är relativt vanliga. Det finns idag ett stort utbud av utrustningar, och valet av metod och utrustning är inte självklart. Studier har visat att det finns brister både vad gäller repeterbarhet och överensstämmelse med den rektala mätningen då man mäter i öra, mun eller armhåla. Det förekommer även att en och samma klinik eller avdelning använder olika metoder, rutiner och utrustning för temperaturmätning. Kroppstemperaturen påverkas av många faktorer, både fysiologiskt och rent användarmässigt vilket minskar mätvärdets tillförlitlighet. En annan viktig parameter är 2
bristen på validerade gränsvärden. De vi använder idag grundar sig på data framtagna för 150 år sedan. Det saknas således en samstämmig uppfattning om vilken temperaturnivå som ska definieras som feber. Det är också svårt att definiera ett exakt värde då temperaturen varierar individuellt över dygnet. För att säkerställa såväl kvalitet på mätresultat samt vårdens krav på patientsäkerhet, har följande rekommendation tagits fram. Rekommendation I första hand bör rektal mätning användas som metod. Jämfört med övriga metoder ger den det säkraste mätresultatet vad gäller precision och repeterbarhet. Där rektal mätning av skilda anledningar inte kan utföras, kan följande alternativa metoder användas med vissa förbehåll. Dessa metoder kan dock innebära sämre precision och kvalitet på mätresultatet. Alt 2. Temperaturmätning i hörselgången. Alt 3. Temperaturmätning i munnen. Alt 4. Temperaturmätning i armhålan. (Endast på spädbarn yngre än 3 månader). Utrustning Kontakta Medicinsk Teknik för aktuellt utrustningsval. Underhåll Örontemperaturmätare ska kontrolleras 1 gång per år. Övriga digitala termometrar kontrolleras vid behov. Kontakta Medicinsk Teknik. 3
Riktlinjer för temperaturmätning Temperaturmätningen ska vara standardiserad, dvs den ska utföras på samma sätt varje gång. Det är en fördel om samma mätmetod används inom ett sjukvårdsområde. Aktuellt mätställe ska alltid dokumenteras tillsammans med mätvärdet i journalen, utan tillägg. R=Rektalt, Ö=Örat, O=Oralt, A=Axillärt. Det är viktigt att om möjligt känna till patientens normala kroppstemperatur för att kunna bedöma om han eller hon har feber eller inte. Utgångsvärde på morgonen bör därför alltid tas när patienten kommer in till en vårdenhet för en planerad åtgärd. Om patienten har feber vid ankomsten, fråga efter hans eller hennes normala morgontemperatur och vilken mätmetod som använts. Observera att termometern, oavsett metod, ska vara inställd på att mäta den faktiska temperaturen eftersom skillnaden mellan olika mätställen varierar kraftigt mellan olika personer. Örontemperatur, oral temperatur eller axillär temperatur ska således inte justeras till ändtarmens temperatur. Tillämpa basala hygienrutiner samt byt skyddshylsa inför varje ny mätning. OBS! Mätvärdet i sig ska aldrig avgöra om en person är frisk eller sjuk, man måste se och bedöma hela människan. 4
Temperaturmätning i ändtarmen Temperaturen i rektum ändras långsammare än temperaturen i örat och lung artären samt visar generellt en något högre temperatur än mätning på andra mätställen, 0.1-0.2 C över kärntemperaturen. Termometern förs in 3-5 cm i rektum på en vuxen person och 2-3 cm på ett barn. Den digitala termometern visar efter 1 minut ett preliminärt, beräknat värde. För exakt temperatur ska den vara applicerad ca 5 minuter. Tiderna visas normalt med ljudsignaler. Praktiskt är det dock tillräckligt med 1 minut, då det oftast inte skiljer mer än någon tiondels grad jämfört med att låta den sitta inne längre. I övrigt - se aktuell bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Lång mättid. Mätvärde ofta högre än på andra mätställen. Vissa personer kan uppleva metoden som obehaglig eller integritetskränkande. Svår att applicera på exempelvis strokepatienter och nyopererade. Visar ej snabba temperaturändringsförlopp, viss tröghet. Hygienproblem. Kan möjligen skada slemhinna/tarm. 5
Temperaturmätning i hörselgången Örontermometern uppskattar temperaturen genom att uppfånga värme från trumhinnan och hörselgången. Det är därför viktigt att hörselgången sluter tätt om proben under mätningen samt att probespetsen riktas mot trumhinnan, annars visas ett för lågt värde. Om mätningen behöver göras om, mät alltid i samma öra. Om olika mätvärden uppmäts, notera det högsta värdet. Mellan varje mätning måste ett nytt skydd placeras över linsen för att inte mätningen ska ge för låga värden. Vänta en stund innan den andra mätningen utförs se bruksanvisning för aktuell tid. Viktigt att probens yta är ren. För rengöring, se tillverkarens bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Vaxproppar påverkar sannolikt inte mätvärdet, men otit kan ge en liten temperaturstegring (cirka 0,1 C). För höga värden noteras om örat legat mot kudde eller radiokudde precis före mätningen. Lufta örat genom att vänta i cirka 10 minuter innan mätningen genomförs. Sämre repeterbarhet & noggrannhet än rektal termometer. Kräver utbildning samt regelbunden kontroll av kalibrering. Visar för låga värden hos febrila spädbarn < 3 mån. 6
Temperaturmätning i munnen Termometerproben placeras under tungan vid sidan av tungbasen. Viktigt att proben placeras över någon av de två sublingualfickorna. Problem, risker & felkällor Om termometern placeras för långt fram i munnen kan mätvärdena bli upp till 1 C för låga. Personen får inte dricka, äta eller röka senare än 15 minuter före mätningen. Det är viktigt att munnen är stängd under mätningen. Oral mätning får inte utföras på små barn, medvetslösa eller oroliga personer eller om en person har kramper eller sår i munhåla eller svalg. Temperaturmätning i armhålan Axillär temperatur är inte lämplig för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna, eftersom den mäter hudens temperatur (perifer temperatur). Axillär mätning kan dock användas på spädbarn upp till tre månaders ålder Problem, risker & felkällor Mätningen påverkas av termometerns placering, armhålans fukt, mängden underhudsfett och omgivningens temperatur. 7
Temperaturmätning i urinblåsan Metoden kan användas när patienten har en speciell kvarliggande kateter i urinblåsan. En sensor på kateterns ytterända registrerar då temperaturen kontinuerligt. Mätvärdet som man får vid mätning via urinblåsan kan jämställas med det rektala mätvärdet. Problem, risker & felkällor Temperaturen i urinblåsan ändras långsammare än temperaturen i örat eller i lungartären, framför allt vid snabba temperaturväxlingar i huden (vid avkylning), feber eller vid tillstånd som påverkar blodflödet i buken. Temperaturen påverkas av mängden urin i blåsan. Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen görs kontinuerligt med en sensor som sitter på en central venkateter eller en sond i matstrupen. Metoden är lämplig för mätning på svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar. Problem, risker & felkällor Endast användbar för vissa intensivvårdspatienter. Kan endast utföras av specialist. Ej lämplig för patient som får näring via sond. Mätvärdet kan påverkas av temperaturen på inandningsluften. 8
Fysiologi Kroppstemperaturen regleras av en termostat i hypothalamus som får information från temperaturkänsliga neuron i den lokala blodförsörjningen samt köld- och värmekänsliga receptorer i kroppen. Hypothalamus kan sedan påverka kroppens värmeproduktion och värmeavgivning och på så sätt sträva efter balans mellan dessa parametrar. Feber är ett tillstånd då kroppens temperatur överstiger den normala, som vanligtvis ligger mellan 36 och 38 C. Orsaken till feber är ofta en infektion utlöst av virus eller bakterier, men kan även förekomma vid olika inflammatoriska sjukdomar liksom vid cancer. En högre kroppstemperatur ökar immunförsvarets aktivitet, vilket påverkar bakteriernas överlevnad. När temperaturen stiger fryser och skakar man. En febernedsättande tablett "skruvar ner" termostaten och patienten svettas då i stället eftersom kroppen uppfattar kroppstemperaturen som för hög. Feber är i sig inget sjukdomstillstånd utan ett symptom och ett tecken på att immunförsvaret är aktiverat. Febertillstånd med en temperatur under 42 C är normalt inte farligt eller skadligt och behöver vanligtvis inte behandlas. Vid hjärtsjukdom eller hög ålder kan dock påfrestningen bli hög och febernedsättande behandling vara aktuell. Kroppstemperaturen kan också höjas av andra orsaker än styrning från hypothalamus. Orsaken kan vara kraftig fysisk ansträngning, stark solbestrålning eller vistelse i varmt och fuktigt klimat, där svettningen inte är tillräcklig för att sänka temperaturen. 9
Historik Historiskt så har kroppstemperaturen under skilda epoker varit föremål för olika tolkningar. Feber ansågs till exempel under vissa tidevarv bero antingen på allt från obalans i kroppsvätskorna, stjärnor och himlakroppars konstellation på himlavalvet eller som tecken eller straff för ett ogudaktigt och omoraliskt leverne. Under antiken fanns dock förespråkare för teorin att feber hade en positiv och läkande kraft vid sjukdom. I mitten på 1800-talet genomförde den tyske läkaren Carl Wunderlich en studie där han mätte axillär temperatur med en egenhändigt tillverkad kvicksilvertermometer på 25.000 yngre patienter. Han konstaterade att medeltemperaturen låg runt 37ºC. Feber ansågs föreligga vid 38ºC eller mer. Att reflektera över är dels att undersökningen utfördes på huvudsakligen sjuka människor och valet av mätställe. Varje mätning tog dessutom en kvart att genomföra samt att kontroller ger vid handen att dåtidens termometrar mätte ca 1,8 grader högre än dagens. Senare forskning (Mackowiak 1992) menar att den normala temperaturen skiljer sig från person till person och påverkas av flera andra faktorer, som exempelvis ålder, kön och tidpunkt på dygnet. Han ansåg feber vara en temperatur från 37,5ºC tidigt på morgonen samt över 38,0 ºC tidig eftermiddag (rektalt). Från mitten av 1980-talet ersattes de traditionella kvicksilvermätarna av miljö- & hälsoskäl med elektroniska termometrar med digital visning. Internationellt anses dock fortfarande mätare med kvicksilver vara gold standard. 10
Referenser Carlsson R. TT-projektet. Medicinsk Teknik, ÖLL, 2007. Sund-Levander. M. Feber, 1999. Vårdhandboken, www.vårdhandboken.se Duberg T et al. Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer, Läkartidningen 2007:104(19):1479-82. Edling L et al. Rektaltermometer fortfarande bästa metoden för temperaturmätning, Läkartidningen 2009;106(42):2680-83. Roghman MC et al. The ralationship between age and fever magnitude, Am J Med Sci 2001;322(2):68-70. Wunderlich C.A. The course of the temperature in diseases: A guide to clinical thermometry. American Journal of Medical Science 1869;57:425-47. Mackowiak P.A et al. (1992). A critical appraisal of 98.6 ºF, the upper limit of the normal body temperature, and other legacies of C.A Wunderlich, JAMA Sept 268(12):1578-67. Mer information Om temperaturmätning på intranätet Lednings- & verksamhetsstöd LoVS -> Felanmälan och support -> Medicinsk Teknik. Om temperaturmätning på internet www.vårdhandboken.se -> Provtagning och undersökning. Om projektet Ronny Carlsson, Medicinsk Teknik, 019-6022204, ronny.carlsson@orebroll.se Om utbildning Kliniskt Tränings Center, USÖ, 019-6020140 alt respektive förvaltnings utvecklingschef. Om informationsmaterial reception@orebroll.se, 019-6027148 Innehåll: Ronny Carlsson Foto: Jeanette Engqvist och Ronny Carlsson Illustrationer/form: Elisabeth Werngren Tryck: Trio Tryck, Örebro Örebro Läns Landsting, 2010 11
Om projektet Rekommendationerna har tagits fram via TT-projektet, där följande medverkat: Allvin, Renée Smärtsjuksköterska, CAMTÖ, USÖ. Andersson, Lisette Sjuksköterska, Medicinkliniken, Lindesbergs las. Bengtsson, Eva Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Björnstedt, Cornelia Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Carlsson, Ronny - Projektledare, kvalitetschef/bitr med tekn chef, MT USÖ..Connedal, Maria - Med tekn ing, MT Karlskoga las. Ehrenbåge, Carin Distriktssköterska, Primärvården, Nora VC. Erlandsson, Yvonne Avd chef, Medicinkliniken, USÖ. Gustafsson, Göran - Med tekn ing, MT Lindesbergs las. Holmberg, Hans Docent, överläkare, Infektionskliniken, USÖ. Jönsson-Vikterlöf, Anki Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Kerber, Marléne Avd chef, Akutmott, USÖ. Persson, Jan Avd chef, Ortopedkliniken, Karlskoga las. Sigvardsson, Kristina Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Särnholm, Tomas - Med tekn ing, MT USÖ/Primärvård. Vårdpersonal från infektions- samt medicinkliniker i samband med klinisk test av utrustningar. Detta material är godkänt av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp samt Rådet för medicinsk kunskapsstyrning.