Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare. Kunskapsunderlag för adekvat bedömning av kroppstemperatur
|
|
- Nils Mikael Viklund
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Re-Aktion! Kunskapsunderlag för adekvat Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening vill med kampanjen Re-Aktion lyfta fram omvårdnadsforskningens betydelse för en god och säker vård. Detta gör vi genom att publicera kunskapsunderlag för viktiga kunskapsområden. Förhoppningen är att landets sjuksköterskor därigenom får tillgång till aktuell kunskap och argument för att reagera på fel och brister, och att de också agerar för att patienter inte ska skadas eller dö av vård. Det är ledningens ansvar att det finns en organisation för ett systematiskt arbete med patientsäkerhet. Det är varje sjuksköterskas professionella ansvar att engagera sig för att identifiera risker och sätta in förebyggande åtgärder för att patienter och närstående ska få en trygg och säker vård. Lyft omvårdnadens betydelse! Re-Aktion! Fler kunskapsunderlag kommer du att hitta på Ta även del av och Vikten av adekvat Bedömningen av kroppstemperatur har stor betydelse i klinisk praxis för beslut om omvårdnad, medicinsk diagnos, behandling och laboratorietester. I första hand associeras bedömningen till om patienten har feber eller inte, men det handlar även om tillstånd när patienten har övertemperatur, hypertermi/värmeslag eller under temperatur, hypotermi. För att de beslut vi tar ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet, måste vi förstå kroppens termoreglering, hur kroppstemperaturen varierar mellan och inom individer, förändringar i kroppstemperaturen samt mätmetoder. Reglering av kroppstemperatur Kroppstemperaturen regleras via det autonoma nervsystemet och samordnas i bakre delen av hypothalamus. Värmekänsliga och köldkänsliga neuron känner av temperaturen i omgivande blodkärl samt får information via perifera och centrala receptorer i ryggmärgskanalen, de stora venerna, bukens inre organ och i huden, framförallt på händer, fötter och huvudet. Den samlade informationen jämförs med den ideala inställningen, set point, i hypothalamus. Set point kan liknas vid en termostat, som anger hur kroppstemperaturen varierar inom individuellt bestämda gränser. Avvikelse från set point resulterar i reaktioner som syftar till att antingen höja eller sänka kroppsvärmen via autonoma reaktioner, såsom vasomotorisk ton, svettning eller frossa och viljemässiga beteenden, såsom att ta av eller ta på mer kläder. Huvuddelen av kroppsvärmen är en biprodukt av SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 1
2 förbränningen av fettsyror, kolhydrater och proteiner, framförallt i lever, hjärna, hjärta och skelettmuskulatur. Mer än 95 procent av kroppsvärmen försvinner normalt genom huden. Hur mycket värme som avges från huden avgörs av dels hur snabbt värme kan transporteras från de djupa organen till huden, dels hur snabbt värmen kan avges till omgivningen. Speciellt viktigt är ett nätverk av venösa kärl som genomströmmar subkutan vävnad. Hudens blodkärl fungerar därför som ett element med mycket effektiva mekanismer för transport av värme från det inre av kroppen till huden 1. FROSSA Frossa är det fysiologiska akutsvaret när gradienten mellan kärn- och perifer temperatur blir för stor. Frossa är mycket ansträngande för kroppen eftersom metabolismen ökar upp till 600 procent, vilket leder till ökad syrekonsumtion och därmed också ökad påfrestning för hjärta och cirkulation. Risken för frossa ökar när huden kommer i kontakt med kall luft eller kall vätska, särskilt när patienten har feber 1. NORMAL KROPPSTEMPERATUR Traditionellt definieras normal kroppstemperatur som 37 C, vilket grundas på mätningar som utfördes i armhålan på sjuka personer men inte friska personer i mitten av 1800-talet. Dessutom finns det flera andra faktorer som påverkar kropps temperaturen och gör att den varierar både mellan individer och inom individen. Normal kroppstemperatur kan alltså vara både lägre och högre än 37 C 2,3. VARIATION MELLAN INDIVIDER Kroppstemperaturen är lägst vid 3 4- tiden på natten och högst mellan kl på kvällen. Dygnsrytmen hos varje individ är konstant både vid hälsa och när personen har förhöjd temperatur på grund av feber. Vid hypertyreos höjs temperaturen långsamt beroende på ökad produktion av sköldkörtelhormonet tyroxin. Fysisk påfrestning, ökar kroppstemperaturen tillfälligt upp till C, beroende på ökad muskelaktivitet och därmed ökad metabolism 1. Kvinnor har generellt en högre genomsnittlig kropps temperatur jämfört med män, på grund av kvinnliga hormoner i samband med ovulation och graviditet 4. Denna skillnad försvinner efter klimakteriet i och med att effekten av kvinnliga hormoner avtar 3. Barn har högre temperatur eftersom de växer och rör sig mer, vilket innebär ökad metabolism. Hos äldre personer kan kroppstemperaturen påverkas av åldersrelaterade faktorer, såsom färre värmeproducerande celler, minskad mängd kroppsvatten, lägre metabolism och förmåga att svettas, försämrad vasokonstriktion/dilatation, funktionsnedsättning och sjukdom. Speciellt äldre med fysisk och kognitiv nedsättning kan förväntas ha lägre normal kroppstemperatur. Äldre med kroniska inflammatoriska tillstånd kan däremot ha högre temperatur och även medicinera med smärtstillande läkemedel dagligen, exempelvis paracetamol, salicylsyra eller olika NSAID-preparat, vilket är viktigt att ta hänsyn till 5. VARIATION INOM INDIVIDEN Om man mäter temperaturen med samma termometer på samma ställe vid samma tidpunkt under flera dagar, varierar temperaturen med några tiondels grader 3. Dessutom varierar kroppstemperaturen inom individen, beroende på temperaturgradienter mellan olika organ i kroppen. Det finns alltså inte en temperatur i kroppen 6. Ju längre bort från hypothalamus temperaturen mäts, desto mer skiljer 2 SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
3 den sig eftersom det blir en eftersläpning i justeringen mot set point i hypothalamus. Traditionen att lägga till tiondelar och på så sätt justera olika mätställen till varandra saknar helt vetenskaplig grund 7. Förändringar i kroppstemperaturen FEBER Feber definieras som a state of elevated core body temperature, which is often, but not necessarily, part of the defensive multicellular organisms (the host) to the invasion of live (microorganisms) or inanimate matter recognised as pathogenic or alien by the host 8. Feber, i betydelsen förhöjd kroppstemperatur, är därmed en del av en immuncellernas aktivitet i det så kallade akut fas-svaret, det vill säga kroppens reaktion på ämnen som uppfattas som främmande av immunförsvaret. I den processen utsöndras pyrogena cytokiner, vilket resulterar i förhöjd kroppstemperatur. En högre kroppstemperatur i sig har positiva effekter för kroppens läkning, vilket bland annat innebär att immuncellernas skyddande mekanismer fungerar bättre och effektivare. Värmen försämrar också livs betingelserna för såväl mikroorganismer som tumörceller, vilket leder till att de har svårare att föröka och sprida sig 9,10. Temperaturen överstiger sällan 40 C och når så gott som aldrig 42 C beroende på fysiologiska faktorer som skyddar mot alltför hög kroppstemperatur. Så risken att människan ska bli överhettad vid feber är en uppfattning som bygger mer på traditionella föreställningar än vetenskapliga fakta 2. Eftersom regleringen av kroppstemperatur fungerar normalt när vi har feber kan feberns förlopp delas in i tre olika faser. Den första fasen, köldfasen, innebär att immun cellerna i samband med fagocytos av det främmande ämnet utsöndrar pyrogena cytokiner, vilket så småningom leder till att set point höjs till en högre nivå. Eftersom det cirkulerande blodet uppfattas som kallare av neuronen i hypothalamus stimuleras det sympatiska nervsystemet, metabolismen och muskelaktiviteten ökar för att producera värme, samtidigt som hudens kärl drar ihop sig för att bevara kroppsvärmen. Detta leder till att blodets temperatur kommer i nivå med set point och platåfasen inleds, vilket innebär att temperaturen ligger kvar på en förhöjd nivå. När immuncellerna oskadliggjort det främmande ämnet, eller patienten fått antipyretika, återgår set point till normal nivå och den tredje fasen, avtagandefasen, inleds. Blodets temperatur uppfattas då som för varm av neuronen i hypothalamus och värmeavgivande mekanismer stimuleras 5 HYPERTERMI Hypertermi, värmeslag, drabbar oftare personer med kronisk cirkulations- luftvägs eller neurologisk sjukdom, fysisk eller psykisk nedsättning, obesitas eller små barn. Andra riskgrupper är idrottare samt militär- och räddningspersonal i samband med hård fysisk ansträngning. Även kraftig uttorkning samt vissa läkemedel, såsom anti pyretika, ß blockerare, diuretika, psykofarmaka, antidepressiva, antikolinergika, antihistamin och antiepileptika ökar risken för värmeslag 11. Det är viktigt att skilja hypertermi från ökad temperatur vid feber. Vid hypertermi är pyrogena cytokiner inte direkt involverade plus att temperaturregleringen är påverkad, vilket innebär att antipyretika inte har någon effekt 12,13. HYPOTERMI Hypotermi, undertemperatur, definieras i fem steg som mild (32 C till 34 C), måttlig (28 C till 31,9 C), djup (11 C till 27,9 C), djupgående (6 C till 10,9 C) och ultradjup (< 6 C) 14. Kroppstemperatur under 35 C medför risk för nedsatt hjärtverksamhet och muskelfunktion, cerebrala effekter och frisättning av stress SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 3
4 hormoner. Vid 34 C upphör cellulär metabolism, och därmed produceras ingen värme. Vid 30 C har termoregleringen upphört att fungera 14. Oavsiktliga orsaker till hypotermi är nedkylning i kallt vatten eller snö i samband med trauma eller intag av alkohol med efterföljande medvetslöshet. Andra riskgrupper är barn och äldre vid längre kirurgiska ingrepp eller återupp livning i akuta situationer 15. Inducerad hypotermi används även vid thorax och neurokirurgi, även om effekten av ned kylning vid neurokirurgi är osäker 16. Att mäta kroppstemperatur Syftet med att mäta kroppstemperaturen är att få en uppskattning av kärntemperaturen, det vill säga temperaturen i bröstkorgen, bukhålan och hjärnan. Den perifera temperaturen varierar kraftigt och till skillnad från kärntemperaturen stiger och faller den i förhållande till omgivningens temperatur. Perifer temperatur ska därför inte användas som ett mått på kärntemperaturen 17. Bästa tiden på dygnet att mäta temperaturen är på morgonen, eftersom fysisk aktivitet och ämnesomsättning då inte hunnit påverka mätvärdet. Temperaturen i lungartären anses generellt utgöra golden standard det vill säga referenspunkt, men i klinisk praxis har rektal temperatur bedömts vara den sanna icke invasiva kärntemperaturen. Därför har förutbestämda grader traditionellt lagts till när temperaturen i munnen respektive armhålan mäts, för att jämställa mätvärdet med rektal temperatur. Skillnaden mellan temperaturer uppmätt på olika mätställen på kroppen varierar dock kraftigt och kan därför inte uppskattas med i förhand bestämda tillägg. Justeringar med förutbestämda tillägg eller med traditionella tillägg saknar vetenskaplig grund och ska inte tillämpas 7. Det är även viktigt att notera om patienten fått temperatursänkande läkemedel innan mätningen. Detta är av särskild vikt om olika mätställen används, eftersom tidsintervallet för reaktionen av läkemedlet varierar mellan mätställen 18. MÄTNING VIA HÖRSELGÅNGEN Örontermometern avläser värmestrålar från trumhinnan och därmed indirekt temperaturen i blodkärl som omger hypothalamus. Det är viktigt att linsen riktas mot trumhinnan och inte mot hörselgången och att hörselgången sluter tätt om proben på termometern, annars uppmäts för låga värden. En trång hörselgång kan påverka mät värdet eftersom det kan vara svårt att placera termo metern korrekt 19. Mät i samma öra eftersom temperaturen kan skilja mellan höger och vänster öra. Vaxproppar som inte försvårar placeringen av proben i hörselgången, påverkar inte mätningen. De örontermometrar som finns passar både vuxna och barn, men metoden kan ge låga värden hos barn under tre månaders ålder. Undvik att mäta i det öra som legat mot kudden eftersom det kan ge högre värden. Örontermometern skall vara inställd på ear vilket betyder att den faktiska temperaturen, utan tillägg, mäts. Metoden är hygieniskt och innebär få obehag för patienten. Mellan varje mätning måste nytt skydd placeras över linsen för att mätningen inte ska ge för låga värden 5. MÄTNING REKTALT Generellt är rektal temperatur högre jämfört med andra mätställen, beroende på lågt blodflöde och låg värmeavgivning från området. Eftersom temperaturen rektalt ändras långsammare än kärntemperaturen på andra ställen vid snabba temperatursvängningar, kan den rektala temperaturen vara både högre och lägre jämfört med andra mätställen vid feber eller avkylning av huden. Termometern bör vara instucken cirka 3 4 cm på en vuxen och 2 3 cm på ett barn för att ge korrekt mätvärde SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
5 Rektal mätning är obehaglig och generande för patienten, den är ohygienisk och innebär risk för skador i tarmslemhinnan, framför allt hos små barn och i samband med rektal kirurgi. Mätning i urinblåsan kan jämföras med rektal metod men påverkas även av mängden urinflöde. Metoden är användbar när patienten har en kvarliggande kateter i urinblåsan. i kärntemperaturen skiljer den sig avsevärt från andra mätställen, speciellt vid feber och tillstånd som påverkar blodflödet i buken och perifert till exempel vid chock. Mätning i armhålan lämpar sig därför inte för mätning av kärntemperatur, undantaget spädbarn yngre än tre månader 17. MÄTNING I MUNNEN, ORALT Vid mätning av temperaturen oralt får patienten inte ha ätit, druckit eller rökt de senaste 15 minuterna före mätningen. Termometern ska placeras under tungan vid sidan av tungbasen, över a. lingualis för att ge korrekt mät värde. Inom munnen finns också temperaturgradienter mellan såväl den bakre och främre delen som mellan höger och vänster. Oral mätning får inte användas på små barn, medvetslösa, oroliga patienter, vid risk för kramp eller om patienten har sår i munhåla/svalg. Patienten måste också kunna sluta munnen under mätningen 18. MÄTNING I PANNAN Mätning i pannan avser att uppskatta temperaturen i a. temporalis via värmestrålning. Mätningen påverkas kraftigt av fukt i huden, make-up, hudmedel såsom lotion och oljor, behåring, lokalt blodflöde, hur sensorn placeras, vävnader mellan a. temporalis och huden, fysisk aktivitet och omgivningens temperatur 20,21,22. Dessutom påverkas mätningen av vasopressiva läkemedel och arterioskleros, och hos vuxna postoperativ vasokonstriktion och cirkulation av katekolaminer 23. Dessutom är termometern inställd så att flera grader är tillagda för att justera mätvärdet till temperaturen i a. temporalis, vilket ytterligare gör mätningen osäker. Mätning i pannan lämpar sig därför inte för mätning av kärntemperatur 5. MÄTNING I LUNGARTÄREN, A. PULMONALIS, OCH MATSTRUPEN, ESOPHAGUS Temperaturen i a. pulmonalis mäts via central venkateter och korrelerar väl med temperaturen i hypothalamus. Mätning i nedre delen av esophagus, via dudenalsond, är ett alternativ till mätning i a. pulmonalis. Metoderna används i första hand inom intensivvård. AXILLÄR MÄTNING Mätning i axillen påverkas kraftigt av placering, fukt, mängd underhudsfett, lokalt blodflöde och omgivningens temperatur 18. Temperaturen mellan höger och vänster armhåla skiljer sig också åt 3. Eftersom temperaturen i armhålan ändras långsamt i relation till förändringar SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 5
6 Sammantaget ska förändringar i kroppstemperaturen grundas på individuell bedömning av varje patients tillstånd och inte utifrån ett specifikt gradtal 2. Det bästa är att ta reda på den individuella bastemperaturen genom att mäta på morgonen med samma metod några dagar vid frånvaro av akut sjukdom, och notera det högsta värdet. Istället för ett bestämt gradtal kan skillnaden från basvärdet, så kallad Diff Temp, vara grunden för bedömningen. Hur stor skillnaden mellan bastemp och temperatur vid sjukdom är skiljer sig troligen mellan individer. Till dess att vi har mer kunskap om denna skillnad kan vi fråga patienten om hans/hennes normala temperatur och när det inte är möjligt, tillämpa kunskap om variationer i kroppstemperatur såväl mellan som inom individer. Detta är Svensk sjuksköterskeförenings sammanfattning av kunskapsläget. Den är författad av Märtha Sund- Levander, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor och universitetslektor Linköpings universitet, samt sak granskad av Ania Willman, filosofie doktor, professor i vårdvetenskap och prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap Malmö högskola. Notera vårdtagarens individuella morgontemperatur. Mät den faktiska temperaturen, det vill säga inga tillägg ska göras. Vid upprepad mätning, välj samma metod och mätställe. Tidpunkt, mätställe och medicinering med antipyretika ska noteras i patientjournalen 2. Temperaturmätning i armhålan eller pannan rekommenderas inte för att mäta kärntemperatur. Sköra äldre personer med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning kan ha en låg normal kropps temperatur. Bedöm feber i relation till personens individuella normala kroppstemperatur. Det är inte nödvändigt att sänka kroppstemperaturen rutinmässigt vid feber. Om huden ska avkylas vid feber ska antipyretika alltid ges före avkylningen. 6 SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
7 Referenser 1. Guyton A., Hall J. (2010). Body temperature, tempera ture regulation and fever. In: Guyton A C. HJ., editor. Textbook of Medical Physiology. 12 ed. Philadelphia, Pennsylvania: W. B. Saunders Company, p Sund-Levander M., Grodzinsky E. (2009). Time for a change to assess and evaluate body temperature in clinical practice. International Journal of Nursing Practice, 15: Hasday J., Ahah N., Mackowiak P., Tulapurkar M., Nagarsekar A., Singh I. (2011). Fever, hypertherrmia, and the lungs: Its all about context and timing. Transactions of the American Clinical and Clima - tological Association, 122: Launey Y., Nesseler N., Malle dant Y., Seguin P. (2011). Clinical review: Fever in septic ICU patients friend or foe? Critical Care, 15 (222): Sund-Levander M., Grodzinsky E., Loyd D., Wahren LK. (2004). Error in body temperature assessment related to individual variation, measuring technique and equipment. International Journal of Nursing Practice, 10: Baker F., Mitchell D., Driver H. (2001). Oral contraceptives alter sleep and raise body temperature in young women. European Journal of Physiology, 424: Sund-Levander M. (2014). Kroppstemperatur In: Edberg A., Wijk H., editors. Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. 3 ed. Lund: Studentlitteratur. 6. Ring EFJ., McEvoy H., Jungs A., Ubers J., Nachin M. (2010). New standards for devices used for the measurement of human body temperature. Journal of Medical Engineering & Technology, 34 (4): Sund-Levander M., Grodzinsky E. (2012). Accuracy when assessing and evaluating body temperature in clinical practice: Time for a change. Thermology International, 22 (Appendix 1 Number 3): IUPS TC. (1987). Glossary of Terms to Thermal Physiology. Pflugers Archives, 410: Bouchama A., Dehbi M., Chaves-Carballo E. (2007). Cooling and hemodynamic management in heat stroke: practical recommendations. Critical Care, 11: R54 (3): Musselman ME., Saely S. (2013). Diagnosis and treatment of drug-induced hyperthermia. American Journal of Health-System Pharmacy, 70 (1): Plaisance K., Mackowiak P. (2000). Antipyretic therapy. Archives of Internal Medicine, 160: Varon J. (2010). Therapeutic hypothermia; Implications for acute care pratitioners. Postgrad Med. Jan; 122 (1): doi: /pgm Hardcastle T., Stander M., Kalafatis N., Hodgson R., Gopalan D. (2013). External patient temperature control in emergency centres, trauma centres, intensive care units and operating theatres: A multisociety litersture review. Forum Clinical Practice, 103 (9): Kiekkas P., Brokalaki H., Manolis E., Askotiri P., Karga M., Baltopoulus G. (2007). Fever and standard monitoring parameters of ICU patients: A descriptive study. Intensive and Critical Care Nursing, 23: SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 7
8 17. Mackowiak PA. (1997). Clinical thermometric measurements. In: Mackowiak PA., editor. Fever Basic Mechanisms and Management. 2 ed. Philadelphia, New York; Lippincott Raven, p Blatties C. (1998). Methods of temperature measure ment. In: Blatties C., editor. Physiology and Pathophysiology of Temperature Regulation. Singapore: World Scientific Publishing Co. Pte. Ltd, p Liu C., Chang R., Chang W. (2004). Limitations of forehead infrared body temperature detection for fever screening for severe acute respiratory syndrome. Infect Control Hosp Epidemiol, 25 (12): Bridges E., Thomas K. (2009). Noninvasive measurement of body temperature in critically ill patients. Critical Care Nurse, 29: Duberg T., Lundholm C., Holmberg H. (2007). Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer. Läkartidningen, 104: Edling L., Carlsson R., Magnusson A., Holmberg H. (2010). Temperaturmätning i panna eller axill inte tillförlitlig: Metoder och termometrar jämförda med rektal mätning som referens. Läkartidningen, (107): Suleman M., Doufas A., Akca O., Ducharme M., DI S. (2002). Unsufficiency in a new temporal-artery thermometer for adult and pediatric patients. Anesthesia & Analgesia, 95 (1): Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL Syfte Inom sjukvården mäter vi kroppstemperatur ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat
Temperaturtagning - praktiska riktlinjer
Temperaturtagning - praktiska riktlinjer Utfärdad av: Agneta Stenholm Godkänd av: Rune Wejstål Lena Alström Granskad av: Lars Hagberg Godkänd datum: 2012-03-20 Inledning Mätinstrumenten för temperaturtagning
Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den
P A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:65 Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra Malin Classon Johanna Hederén Uppsatsens
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska
Beredskapsplan vid värmebölja! Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga befolkningsgrupper.
Vad är en värmebölja och vad innebär det?
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja är en period med ovanligt
SVENSK BRUKSANVISNING
SVENSK BRUKSANVISNING MEDICINSK INFRARÖD TERMOMETER AIR101 LÄS DENNA BRUKSANVISNING NOGGRANT WWW.AIRON.NO INNEHÅLL I. SÄKERHETSINSTRUKTIONER.... 3 II. INTRODUKTION.. 4 III. ÅTGÄRDER FÖRE ANVÄNDNING...
Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp2. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp2 TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-13 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Venös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Biologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Normotermisystem Att synliggöra den vitala kärntemperaturen.
Normotermisystem Att synliggöra den vitala kärntemperaturen. 3M Bair Hugger Temperaturövervakningssystem Sätt en ny standard för övervakning av kärntemperaturen. Begränsningarna hos många temperaturövervakningssystem
Att vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Värmebölja/höga temperaturer rutin
Värmebölja/höga temperaturer rutin Extrem värme är farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper
Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
Fakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (7) Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland
Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
MabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
PATIENTINFORMATION. BOTOX vid behandling av kraftig svettning i armhålorna
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av kraftig svettning i armhålorna Egna anteckningar Botox vid behandling av kraftig svettning Du har fått den här broschyren eftersom din läkare har bedömt att andra
Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Smärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja
När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:
02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
BRUKSANVISNING MODEL HV-T36
Febertermometer för panna BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 SE Förpackningens innehåll IR Febertermometer för panna Skyddslock Bruksanvisning Sensorskydd 1 st 1 st 1 st 3 st Bruksanvisning för IR Febertermometer
KROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Handlingsplan för värmebölja 2019
Handlingsplan för värmebölja 2019 i Sollentunas kommunala hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? Effekter av värmebölja/höga temperaturer Med värmebölja avses när väderprognoserna visar att temperaturen
Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening
Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård Konferens i Malmö 13-14 december 2017 Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. ideell förening
Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr
1 Utmaningar & strategier för sköra och äldre GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr Hud & slemhinna en barriär 2 Barriär som skyddar den underliggande vävnaden och blodcirkulationen Mekaniska skador Kemiska
En ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2 TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-06-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.
Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
RÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Foto: Mikael Wallerstedt Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja
Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter
3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring
Struma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent
Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning
Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,
Manus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Apotekets råd om. Förkylning hos barn
Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem
Arbetsrelaterad värmebelastning
Arbetsrelaterad värmebelastning Kalev Kuklane Chuansi Gao Värmeexponering: från 25 C och högre, solstrålning Utomhus/industri bygg- och anläggningsarbete, skogsbruk, kraft och telekom mm. gruvarbete, metallbruk,
Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll
2009-06-24 Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd Innehåll Så hanterar du värmeböljor. Bakgrund. Sjukdomstillstånd på grund av värme. Gör så här vid värme. Solsting. Värmesjuka. Värmeslag.
Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund
Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Svensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Värmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
PICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Manual BC-601. Manual_BC-601_V1
Manual BC-601 Manual_BC-601_V1 VIKTIG INFORMATION Den här vågen är avsedd för vuxna, och barn mellan 5-17 år. Vågen passar för inaktiva till aktiva med atletisk fysik. Vågen visar metabolisk ålder inom
Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL
Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte
ATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Pedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Röntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Febersänkande behandlingsmetoder
Febersänkande behandlingsmetoder En litteraturstudie Författare: Maria Lundh Handledare: Inger Sandén Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå I Omvårdnad 41 60 poäng Institutionen för omvårdnad
BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Hydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Människans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt
PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR
Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum
Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum 171111 1. 1p Begreppet hypoglykemi används bland annat hos personer med typ 1 diabetes för att beskriva följande: Hypoglykemi innebär att glukoskoncentration är högre
Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Melatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Vätska, svettning och hudavlagringar
Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar
Aptitreglering. Stress
Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från
Om hepatit C. och din behandling
Om hepatit C och din behandling MAJORITETEN AV HEPATIT C BOTAS IDAG VILKEN PÅVERKAN KAN HEPATIT C HA PÅ LEVERN? Hepatit C är ett virus som sprids via blodet och infekterar levercellerna. Det finns flera
Behandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng
Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,
Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen
I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Riktlinje vid värmebölja
Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor
Områden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala
SEPSIS från 1177 till IVA Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala Ca 6 miljoner samtal/år Patienten ringer 1177 öppet dygnet runt, kan samverka
[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33
[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4
Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR
Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,
Symptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015
RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering
TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR
Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes
WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN
Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com
Björklund, Pia Sundström, Anette
Abstrakt Bakgrund:Feber är ett vanligt sjukdomssymtom bland barn och många barn vårdas på sjukhus med feberrelaterade sjukdomar. Under 2009 vårdades i Sverige totalt 99 543 barn under 561 722 vårddygn
Hur varm är du på utsidan?
Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Sepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och